BOSTADSUNDERSÖKNING BLAND STUDENTER I UPPSALA 2006 RAPPORT

Transkript

1 UPPSALA STUDENTKÅR BOSTADSUNDERSÖKNING BLAND STUDENTER I UPPSALA RAPPORT Årsskiftet / 2007 P0806

2 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Uppsala studentkår genomförde en undersökning om bostadssituationen för studenter i Uppsala. Sedan undersökningen presenterades har debatten i ämnet varit livlig. Uppsala studentkår känner nu behov av att följa upp den tidigare studien och har i detta syfte uppdragit åt ARS Research AB att genomföra en uppföljande undersökning av bostadssituationen bland Uppsalas studenter Syfte Undersökningen syftar till att ge Uppsala studentkår ett relevant faktaunderlag som beskriver den aktuella bostadssituationen för Uppsalas studenter. Undersökningsresultaten ska kunna användas för opinionsbildning och i debatten om studentbostäder i Uppsala. Undersökningen ska också söka spegla om det har skett någon förändring vad gäller studenternas bostadssituation eller upplevelser av bostadssituationen i Uppsala för studenter sedan den förra mätningen. 1.3 Målgrupp Målgruppen för undersökningen är studenter vid Uppsala universitet. Samtliga studenter är medlemmar av Uppsala studentkår. Målgruppen utgörs av cirka personer. 1.4 Metod Undersökningen är genomförd som en kvantitativ urvalsundersökning. Datainsamlingen har skett med hjälp av telefonintervjuer. Undersökningen genomfördes med telefonintervjuer även. 2

3 1.5 Urval och omfattning Undersökningen baseras på 500 genomförda telefonintervjuer. Uppsala studentkår har ombesörjt urvalsdragningen och har lämnat ett bruttourval till ARS. Urvalet är draget på samma sätt som i års undersökning. 1.6 Frågeformulär års undersökning har genomförts med identiskt frågeformulär som, med justeringar, tillägg, strykningar och anpassningar till års situation. 1.7 Fältarbete Bruttourval 800 A-bortfall, Utgående ur populationen 144 varav Talar ej svenska 3 Avflyttade 34 Ej boende i Sverige 9 Bortresta hela fältperioden 25 Fax modem 32 Fel telefonnummer 41 Nettourval 656 B-bortfall 156 varav Ej anträffade 93 Vägrare 63 Genomförda intervjuer 500 Svarsfrekvens 76 procent 3

4 2. RESULTATREDOVISNING 2.1 Inledning Denna del av rapporten är skriven med frågeformuläret som grund för dispositionen. Varje fråga är utskriven i sin helhet i kursiverad text och med indrag. Resultaten redovisas för samtliga som besvarat respektive fråga i diagramform. Diagramme innehåller även års värden. Resultaten för samtliga och intressanta resultat i delmålgrupper kommenteras i text. Till denna rapport fogas det fullständiga tabellmaterialet i bilaga 1. Tabellerna är signifikanstestade. Detta innebär att statistiskt signifikanta skillnader mellan totalresultaten och delmålgrupper är markerade. Markeringen utgörs av ett +-tecken om värdet är högre och ett tecken om värdet är lägre. 2.2 Inledande frågeställningar Intervjun inleds med två frågeställningar för att säkerställa att de vi intervjuar är aktiva studenter, som läser kurser förlagda till universitetet och därmed inte är distansstudenter eller är medlemmar i studentkåren av andra skäl än studier. 1. Är Du för närvarande student eller doktorand vid Uppsala universitet? Det vill säga följer en kurs. 2. Läser Du kurser förlagda till universitetet eller läser Du enbart distanskurser? Totalt kontaktades 540 medlemmar vid Uppsala studentkår. 10 procent ville ej medverka. Av de 489 personer som accepterade intervju är samtliga studenter eller doktorander vid Uppsala universitet. Samtliga av dessa läser kurser förlagda till universitetet. Efter dessa inledande frågor har vi nu 489 medlemmar i Uppsala studentkår som vi genomför intervjuer med. 2.3 Inskrivning i bostadskö, bostadsförmedling Den första frågan vi ställer gäller om man idag är anmäld till någon bostadskö eller bostadsförmedling. Frågans formulering är: 3. Är Du anmäld till någon bostadskö eller bostadsförmedling? 67 procent av de tillfrågade svarar Ja på frågan. 4

5 Anmäld till bostadskö, bostadsförmedling Bas: Samtliga 67% 32% Ja Nej De yngre (19 29 år) är i större utsträckning anmälda till bostadskö eller bostadsförmedling. Bland dem är 77 procent (19 23 år) respektive 76 procent (24 29 år) anmälda. Vi kan också se att bland dem som bor i studentrum (88 procent), studentlägenhet (80 procent) samt hyreslägenhet (78 procent) är andelen anmälda högre än för de som bor hos sina föräldrar (39 procent), i bostadsrätt (52 procent) eller på annat sätt (30 procent). Av opinionsförmedlarna är 84 procent anmälda till bostadskö eller bostadsförmedling. Bland dem som har läst länge, dvs. läst längre än 8 terminer, är 74 procent anmälda till bostadskö eller bostadsförmedling och bland dem som har barn är 28 procent det. Bland de äldre studenterna, dvs. dem som är över 30 år, är det mindre vanligt att man är anmäld till någon bostadsförmedling eller bostadskö, för dem är siffran 34 procent. I jämförelse med är det 7 procentenheter fler som svarar att de är anmälda till en bostadskö eller bostadsförmedling. Fördelningen mellan de olika delmålgrupperna ser i stort sett ut som den gjorde. Det har dock skett en markant ökning bland dem som har läst länge (+ 8 terminer), år var 50 procent av dessa studenter anmälda till en bostadskö och är 74 procent anmälda. Nästa fråga som ställs till de intervjuade, gäller om de inför studierna hade anmält sig till någon bostadskö eller bostadsförmedling. 4. Hade Du anmält Dig till någon bostadskö, bostadsförmedling eller på annat sätt sökt bostad innan Du var antagen till Uppsala för Dina studier? 5

6 Drygt hälften (54 procent) svarar att de hade anmält sig till någon bostadsförmedling eller bostadskö innan de var antagna till någon kurs vid Uppsala universitet. Anmäld till bostadskö, bostadsförmedling före antagning Bas: Samtliga 54% 1% 45% Ja Vet ej Nej Även här är det de yngre i åldersgruppen år som är överrepresenterade samt de som idag bor i studentrum. Bland dem i åldersgruppen år hade 61 procent anmält sig före antagning, i åldersgruppen år är samma siffra 59 procent. Detta kan jämföras med att 32 procent av de över 30 år hade anmält sig till en bostadsförmedling eller bostadskö innan de var antagna. Bland dem som bor i studentrum är andelen 73 procent. Även de som bor i studentlägenhet (62 procent) samt i hyreslägenhet (57 procent) var i större utsträckning anmälda innan antagningen än boende i exempelvis bostadsrätt (39 procent). Bland dem som har barn är andelen som hade anmält sig till en bostadskö lägre (31 procent) än bland dem som inte har barn (58 procent). Här kan vi också se en liten ökning i jämförelse med, då 50 procent av studenterna hade anmält sig till en bostadskö eller bostadsförmedling före antagning, i jämförelse med 54 procent år. Delmålgrupperna fördelar sig i stort sett på samma sätt som. 6

7 De som anmält sig till bostadsförmedling eller bostadskö innan de var antagna får frågan om hur lång tid före antagningen de anmälde sig. 5. Hur många månader före antagningen anmälde Du Dig till någon kö, bostadsförmedling eller på annat sätt att Du sökte bostad i Uppsala? Majoriteten (76 procent) anmälde sig upp till 12 månader före antagning. Ytterligare 2 procent anmälde sig mellan 13 och 17 månader i före antagning och 19 procent anmälde sig mer än 18 månader före antagningen. Anmälan antal månader före antagning Bas: Anmält sig innan % 23% 21% 35% 31% 25% 19% 16% 1 2% 2% 2% 1% 3 el färre 4 till 6 7 till till el fler Vet ej De som har anmält sig kortast tid före antagningen är männen, de äldre (+ 30 år), de som har barn, opinionsförmedlarna samt de som bor i studentlägenhet. I föregående fråga kan vi dock se att kvinnorna i lägre utsträckning anmälde sig till bostadsförmedling eller bostadskö innan de blev antagna till studier och i lägre utsträckning idag är anmälda i en bostadskö eller bostadsförmedling. De kvinnor som anmälde sig före antagningen hade dock anmält sig något längre innan (12 månader) än vad deras manliga studiekamrater hade gjort (10 månader). I jämförelse med kan vi se en ökning i hur lång tid innan anmälan till studierna som studenterna anmäler sig. var medeltalet 10,5 månader och är denna siffra 11, 1 månader. Tidigare var det kvinnorna som anmälde sig kortast tid före anmälan, är det istället männen, som är bland dem som senast anmäler sig till en bostadsförmedling eller bostadskö. Ett skifte har också skett mellan 7

8 opinionsförmedlarna. Tidigare var det opinionsförmedlarna som anmälde sig tidigt, år är de bland dem som kortast tid innan antagning anmäler sig för bostad. 2.4 Om att söka bostad Vi ställer fem frågor om hur de intervjuade sökt bostad och hur de ser på bostadssituationen i Uppsala. Den första frågan vi ställer inom området, handlar om hur många gånger de hittills har bytt bostad under studietiden i Uppsala. 6. Hur många gånger har Du hittills bytt bostad under Din studietid i Uppsala? Bor Du i Ditt första boende i Uppsala svarar Du ingen gång. Svaren angavs spontant I medeltal har de intervjuade bytt bostad 1.1 gånger under sin studietid. Nära hälften (47 procent) svarar att de aldrig har bytt bostad, utan bor kvar i sin första bostad. Antal gånger man bytt bostad under studietiden i Uppsala Bas: Samtliga % 43% 3 25% % 11% 11% 1 11% 6% 5% 3% 4% 2% 1% 1% 1% Ej bytt 1ggr 2ggr 3ggr 4ggr 5ggr 6ggr el fler Vet ej Ju längre tid man har studerat desto fler gånger har man bytt bostad. De som bor i studentlägenhet har bytt bostad, i medeltal 1,9 gånger, vilket är högre än något annat boende och kan jämföras med att de som bor i studentrum respektive hyresrätt enbart har bytt boende 1,1 gånger. Opinionsförmedlarna (1,2 ggr) har bytt bostad i högre utsträckning än de som inte anses vara opinionsförmedlare (1,0 ggr). Det tycks även 8

9 finnas en skillnad mellan män och kvinnor där män i större utsträckning (1,2 ggr) har bytt bostad än kvinnor (1,0 ggr). hade studenterna i medeltal bytt bostad 1,6 gånger, år har denna siffra sjunkit till 1,1 gånger. Det har alltså skett en nedgång i hur många gånger studenterna byter bostad. Det är också något fler som svarar att de aldrig har bytt bostad, utan bor kvar i sin första bostad ( 43 procent, 47 procent). Fördelningen mellan delmålgrupperna ser ungefär ut som den gjorde. En av undersökningens kärnfrågor är hur de intervjuade studenterna upplever bostadssituationen för studenter i Uppsala. Följande fråga ställs: 7. Hur bedömer Du bostadssituationen för studenter i Uppsala? Du kan välja mellan svaren Svarsalternativen läses upp. Varierande mellan intervjuerna börjar vi med svarsalternativ ett och fyra. Vi kan konstatera att drygt hälften (52 procent) anser att det finns en bostadsbrist för studenterna i Uppsala. 12 procent av dessa anser att det råder Mycket stor bostadsbrist. Bostadsbristen i Uppsala Bas: Samtliga 12% 4 11% 32% 4% 45% 44% 4% 6% Mycket stor Ganska stor Vet ej Ganska liten Ingen alls När vi studerar resultaten på nivån Mycket stor bostadsbrist, ser vi följande större variationer mellan olika delmålgrupper. Materialet visar att män (17 procent) i större 9

10 utsträckning anser att det råder Mycket stor bostadsbrist än vad kvinnor (9 procent) gör. Vi ser inga större skillnader mellan antalet terminer man har läst. I åldersgruppen år anser 11 procent att det är Mycket stor bostadsbrist och bland dem som är över 30 år är siffran 17 procent. Alltså kan vi se en viss skillnad när det kommer till åldern. De yngre verkar alltså inte uppleva bostadsbristen riktigt lika stor som de äldre. De som har barn (26 procent) samt opinionsförmedlare (15 procent) anser i högre grad än samtliga att det råder Mycket stor bostadsbrist. Från år kan vi se en dramatisk förändrig i uppfattningen om det råder bostadsbrist eller ej. Från att 89 procent år ansåg att det råder bostadsbrist för studenter till att just drygt hälften (52 procent) år anser att det råder bostadsbrist. Skillnaden är störst bland dem som tycker att det råder Mycket stor bostadsbrist. Där har siffran sjunkit från 45 procent av studenterna till 12 procent. Följande frågor ställer vi till dem som svarar att de anser att det är bostadsbrist (Mycket stor, Ganska stor eller liten) för studenter i Uppsala. Det är 416 personer som har besvarat frågorna. Den första frågan gäller om bostadsbristen inneburit problem under studierna. Frågan har följande formulering: 8. Har bostadsbristen inneburit problem för Dig under studierna i Uppsala? Knappt en fjärdedel (24 procent) av dem som anser att det är bostadsbrist svarar att bostadsbristen inneburit problem för dem under studierna. 10

11 Bostadsbristen ett problem för dig? Bas: Angivit bostadsbrist 24% 76% 28% 71% Ja Nej De som i störst utsträckning svarar att bostadsbristen har inneburit problem för dem är män (27 procent), de i åldern år (35 procent), de som har studerat i minst 8 terminer (32 procent) samt de som bor i studentlägenhet (36 procent), studentrum (28 procent) eller Annat boende (41 procent). Bland opinionsförmedlarna är det 29 procent som svarar att bostadsbristen har inneburit problem för dem. I jämförelse med år kan vi se en liten minskning i antalet som anser att bostadsbristen är ett problem för dem, från 28 procent år till 24 procent år. Till skillnad från är det inte längre kvinnorna, som i störst utsträckning anser att bostadsbristen inneburit problem för dem utan männen. Det är dock fortfarande de i åldern år som i störst utsträckning anser att bostadsbristen inneburit problem för dem. Bland de yngsta (19 23 år) har det dock skett en förändring från att 26 procent av dessa ansåg att bostadsbristen inneburit problem till enbart 13 procent år. Skillnaden kan också ses bland dem som har läst kortast tid (En termin), här har siffran sjunkit från 23 procent till 14 procent. Bland opinionsförmedlarna har andelen som anser att bostadsbristen inneburit problem, sjunkit med 10 procentenheter från 39 procent till 29 procent. Här verkar det alltså ha skett en förändring. Förändringen ser alltså ut att framför allt ske bland de yngre samt hos opinionsförmedlarna. Nästa fråga gäller om man har övervägt att hoppa av studierna på grund av bostadsbristen. Frågan är ställd till dem som svarar att de anser att det är bostadsbrist för studenter i Uppsala. 9. Har Du någon gång övervägt att hoppa av studierna i Uppsala på grund av Din bostadssituation i Uppsala? 11

12 Övervägt att hoppa av studierna? Bas: Angivit bostadsbrist 4% 96% 5% 95% Ja Nej Det är 4 procent som svarar att de någon gång har övervägt att hoppa av studierna på grund av bostadssituationen i Uppsala. Detta är något vanligare bland kvinnor (6 procent), de som studerar 8:de terminen eller över (7 procent), de som har barn (7 procent) samt hos opinionsförmedlarna (9 procent). Andelen personer som har övervägt att hoppa av studierna på grund av bostadssituationen i Uppsala är i stort sett oförändrad sedan. Nästa fråga gäller om de intervjuade någon gång har tackat nej till eller övervägt att tacka nej till en studieplats på grund av bostadssituationen i Uppsala. 10. Har Du någon gång tackat nej till eller övervägt att tacka nej till en studieplats i Uppsala på grund av bostadssituationen i Uppsala? Vi ser här att 3 procent av dem som anser att det är bostadsbrist i Uppsala har tackat nej till en studieplats och ytterligare 4 procent har övervägt att tacka nej till en studieplats. 12

13 Övervägt eller tackat Nej till studieplats på grund av bostadssituationen Bas: Angivit bostadsbrist 3% 4% 93% 1% 5% 93% Tackat Nej Övervägt tacka Nej Inte tackat Nej Andelen som har övervägt eller tackat nej till studieplats på grund av bostadssituationen är i stort sett oförändrad. Det har skett en liten ökning i andelen som faktiskt har tackat nej till en studieplats från 1 procent till 3 procent år. 2.5 Nuvarande bostad Att man studerar i Uppsala betyder inte automatiskt att man bor i Uppsala. Följande fråga ställs till samtliga intervjuade: 11. Bor Du i Uppsala idag? 86 procent av studenterna som studerar vid Uppsala universitet bor också i Uppsala. 13

14 Bor i Uppsala idag Bas: Samtliga 86% 14% 86% 14% Ja Nej 89 procent av männen och 84 procent av kvinnorna bor i Uppsala. Det är vanligare bland de yngre studenterna att bo i Uppsala, (19 23 år 90 procent samt år 91 procent) än vad det är bland dem över 30 år (67 procent). 89 procent av de studenter som inte har barn bor i Uppsala, medan 70 procent av dem som har barn bor i Uppsala. I jämförelse med är andelen boende i Uppsala oförändrad. Även fördelningen mellan delgrupperna är i stort sett oförändrad. Det har dock skett en ökning i andelen studenter, som har barn, som också bor in Uppsala, från 57 procent till 70 procent. Vi frågar de studenter som inte bor i Uppsala var de bor. 12. Vilket postnummer har Du där Du bor? Av de 68 personer som svarar att de inte bor i Uppsala är det över hälften (54 procent) som svarar att de bor inom postnummerområde 1 (Stockholm). 39 procent svarar att de bor inom postnummerområde 7 (Västerås). Detta är i stort sett samma fördelning som år då 45 procent svarade att de bodde i Stockholm och 35 procent att de bodde i Västerås. Vi frågar även de studenter som inte bor i Uppsala, varför de inte bor i Uppsala. 13. Varför bor Du inte i Uppsala? 14

15 Varför bor Du inte i Uppsala? Bas: Bor inte i Uppsala % 43% % 12% 12% 12% 6% 4% 1 9% 1 1% 7% 4% 5% 4% 5% 3% 4% 9% Vill ej bo i Uppsala Vet ej/ej svar Annat Skälen till varför de intervjuade som inte bor i Uppsala, inte bor i Uppsala, anges spontant och varje intervjuad kan ange flera skäl. Det vanligaste skälet till att man inte bor i Uppsala är att man har familjen där man bor. 4 av 10 (41 procent) anger detta skäl. Det är framför allt de yngsta (19-23 år 41 procent), de äldsta (+ 30 år 45 procent), männen (48 procent), de som har studerat relativt länge (mellan 4 och 7 terminer, 88 procent) samt de som har barn, som anger detta skäl. Därefter kommer skälen att man inte har fått någon bostad i Uppsala, att man har arbete där man bor samt att man bor billigare där man bor. Om man jämför med är fortfarande skälet att man har familjen där man bor, som det främsta skälet till, varför man inte bor i Uppsala. Svaret att man ej har fått bostad har dock sjunkit från 22 procent år till endast 12 procent. De 420 intervjuade studenter som bor i Uppsala fick följande frågor. De första frågorna gäller den första tiden i Uppsala. 14. Bodde Du provisoriskt under den första tiden i Uppsala? En dryg tredjedel (35 procent) svarar att de bodde provisoriskt den första tiden de bodde i Uppsala. 15

16 Bodde provisoriskt den första tiden Bas: Bor i Uppsala 35% 1% 64% 36% 64% Ja Vet ej Nej Det är inga större skillnader mellan delgrupperna, men vi kan konstatera att det är vanligare att manliga studenter (40 procent) har bott provisoriskt än vad kvinnorna har (31 procent). 43 procent av dem som bor i studentrum anger att de bodde provisoriskt den första tiden i Uppsala. Här kan vi se att fördelningen mellan och i princip är oförändrad. De intervjuade får frågan hur lång tid det tog för dem att få en bostad där de hade möjlighet och kunde tänka sig att bo under minst ett år. 15. Hur lång tid tog det för Dig att få en bostad där Du hade möjlighet och kunde tänka Dig att bo under minst ett år? Svaren angavs spontant 65 procent svarar att de under den första terminen fick ett boende där de hade möjlighet och kunde tänka sig att bo under minst ett år. 9 procent svarar under den andra terminen. Utifrån detta kan vi konstatera att 74 procent har ett boende där de kan bo längre tid än ett år, under det första årets studier. 16

17 Tid det tog att få permanent bostad Bas: Bor i Uppsala % % 17% 11% 6% 6% 4% 1:a term 2:a term 3:e term 4:de el senare 8% 1% Har ej egen bostad 2% 3% 3% 3% 2% Har ej sökt bostad Har provisorisk bostad Ej svar Av dem, som har studerat endast en termin, har 82 procent fått tag på en bostad redan den första terminen där de kan bo längre tid en ett år. Däremot fick de som studerat en längre tid (+ 8 terminer) i lägre utsträckning (42 procent) tag på en permanent bostad den första terminen. 82 procent av dem som bor i bostadsrätt eller hyresrätt svarar att de fick ett permanent boende den första terminen. De yngre (19-23 år, 76 procent) har i större utsträckning lyckats få tag på en bostad, där de kan bo en längre tid en ett år, i förhållande till de äldre (+ 30 år, 50 procent). I jämförelse med har det skett en femprocentig ökning av antalet studenter som har fått tag på en permanent bostad redan den första terminen. Nästa fråga handlar om hur man fick sin första bostad i Uppsala. 16. Hur fick Du Din första bostad här i Uppsala? Svaren anges spontant. Det vanligaste sättet att få en bostad är genom privata kontakter som släkt, vänner, kamrater eller andra kontakter. 31 procent fick sin första bostad på det sättet. Det näst vanligaste sättet är via Studentstaden (28 procent). 15 procent svarar att de fått sitt boende ordnat via annons och 10 procent svarar att de fått sitt boende via Nationen. 17

18 Hur fick Du Din första bostad? Bas: Har egen bostad i Uppsala % 31% 28% 3 25% 18% 2 15% 1 1 4% 5% 4% 5% 1% 2% 4% 2% 1% 1% 2% 2% 3% Privata kontakter Studentstaden Annons Nationen Bostadsbolag Arbetsgivare Kommunalt Vet ej/ej svar Det är vanligare att de äldre (+ 30 år, 42 procent) har fått sitt första boende ordnat genom privata kontakter. Även bland dem som har studerat under en längre tid (+ 8 terminer, 36 procent) är det vanligare att man fått sitt första boende på detta sätt (Det är troligt att dessa grupper till stor del utgörs av samma svarande), samt bland dem som bor i hyresrätt (40 procent) och bostadsrätt (42 procent). Enbart 12 procent av de äldre (+ 30 år) och 19 procent av dem som har studerat en längre tid (+ 8 terminer) har fått sin bostad genom Studentstaden. De privata kontakterna har minskat i betydelse för hur studenterna har fått sitt första boende, från 37 procent år till 31 procent år. Studentstaden, Nationen samt bostadsbolag har ökat i betydelse. Vi frågade också hur de intervjuade fick tag på sin nuvarande bostad i Uppsala. 17. Hur fick Du Din nuvarande bostad här i Uppsala? Svaren anges spontant Det boende som de intervjuade studenterna har vid intervjutillfället ordnades för en av tre (35 procent) av Studentstaden och för en av fem (20 procent) genom privata kontakter. 16 procent fick sin nuvarande bostad genom Nationen. 18

19 Hur fick Du Din nuvarande bostad? Bas: Har egen bostad i Uppsala % 31% 25% 2 16% 11% 9% 6% 8% 2% 8% 5% 8% 3% 2% 2% 1% 2% 1% 1% 3% 2% 1% Studentstaden Privata kontakter Nationen Annons Bostadsbolag Annan student Bor hos partner Vet ej/ej svar De som är äldre (+ 30 år, 12 procent) har i lägre utsträckning ordnat sitt nuvarande boende genom Studentstaden, medan 43 procent av de i åldern 24 till 29 år har ordnat sitt boende på detta sätt. De som framför allt har ordnat sitt boende genom Studentstaden är de som har studentrum (47 procent) samt de som bor i studentlägenhet (59 procent). Andelen som har ordnat sitt boende genom Studentstaden har ökat från 31 procent till 35 procent. Även Nationen, annonser och bostadsbolag har ökat i betydelse för hur man fick sin nuvarande bostad, medan det även här har skett en nedgång i andelen som har ordnat sitt boende genom privata kontakter, från en av fyra (25 procent) till en av fem (20 procent). 18. I vilken av följande bostadsformer bor Du? Bor Du i Svarsalternativen 1 till 8 läses upp. 36 procent av studenterna bor i studentrum och 5 procent bor inneboende. Knappt en femtedel (19 procent) anger att de bor i studentlägenhet. 18 procent bor i hyreslägenhet och lika många bor i bostadsrätt. I diagrammet nedan visas de olika bostadsformernas relativa fördelning. 19

20 I vilken av följande bostadsformer bor Du? Bas: Har egen bostad, ej hos föräld. Delar med andra studenter Bor hos föräldrar 2% Bostadsrätt 18% Villa/radhus 2% Annan Studentrum 36% Hyreslägenhet 18% Studentlägenhet 19% Inneboende 5% De som bor i studentrum är företrädelsevis de yngre studenterna. 44 procent av studenterna i åldern år bor i studentrum, även bland dem som har studerat en kortare period är andelen som bor i studentrum hög (1 termin, 43 procent och 2-3 terminer, 46 procent). Endast 16 procent av de äldre studenterna (+ 30 år) bor i studentrum och 21 procent av dem som har studerat 8 terminer eller längre. Det är också något vanligare att män (38 procent) bor i studentrum än kvinnor (34 procent). De boende i studentlägenhet är i huvudsak studenter, som har studerat relativt länge (28 procent i gruppen 8 terminer eller längre) samt bland dem i åldersgruppen år (28 procent). Det är också vanligare att män (23 procent) svarar att de bor i studentlägenhet än kvinnor (16 procent). Det är vanligare att kvinnor (24 procent) bor i bostadsrätt, än män (12 procent). Bostadsrätt är också vanligare bland dem över 30 år (30 procent) samt de som har studerat 8 terminer eller längre (27 procent). Ju äldre och ju längre studenten har läst desto mer permanent och stabil boendeform väljer man, eller har man lyckats skaffa sig. Nästa fråga riktar sig till dem som hyr sitt boende själv. Dem frågar vi: 19. Har Du ett första- eller andrahandskontrakt på Din bostad? Av de studenter som hyr sin bostad har 83 procent ett förstahandskontrakt. 13 procent hyr i andra hand och 3 procent har inget kontrakt för sitt boende. 20

21 Har man kontrakt? Bas: Hyr själv 83% 13% 1% 3% 84% 13% 2% Förstahand Andrahand Vet ej Har ej kontrakt Andrahandskontrakt är något vanligare bland kvinnor (16 procent) än män (11 procent). Andrahandskontrakt är även vanligare bland de yngre studenterna (19 23 år, 18 procent) samt bland förstaterminsstudenterna (24 procent). Bland dem som bor i studentrum har 95 procent ett förstahandskontrakt medan 60 procent av dem som bor i hyreslägenhet har ett förstahandskontrakt. I jämförelse med är fördelningen i stort sett oförändrad. En större andel av dem som bor i studentrum har fått förstahandskontrakt, från 86 procent till 95 procent, medan av dem som bor i hyreslägenhet har förstahandskontrakten minskat från 79 procent till 60 procent. De intervjuade får frågan vilken boyta de har. 20. Ungefär hur stor är Din boyta räknat i kvadratmeter? Om Du bor i studentkorridor eller i annat boende med gemensamma utrymmen, räkna då bara den egna boytan, till exempel det egna rummet. I genomsnitt har studenterna i Uppsala en boyta på 38,5 kvadratmeter. Variationerna är dock relativt stora. 4 av 10 studenter (40 procent) har en boyta under 20 kvadratmeter,. 18 procent bor på mellan 20 och 39 kvadratmeter och lika många (17 procent) bor på mellan 40 och 59 kvadratmeter. En av fyra (24 procent) bor på mellan 60 och 160 kvadratmeter. 21

22 Boyta Bas: Har egen bostad % 27% 24% 24% 21% 17% 14% 1 8% 8% 8% 5% 1% 1% 8-14 m m m m m m2 Vet ej/ej svar De skillnader som vi kan se mellan olika delmålgrupper ter sig ganska naturliga. De yngre studenterna samt de studenter som har studerat under en kortare period i Uppsala är de som har de minsta boytorna. Av studenter år bor drygt hälften (52 procent) under 20 kvadratmeter eller i genomsnitt på 31,4 kvadratmeter, medan de äldre studenterna bor större. Studenter 30 år eller äldre har en medelbostadsyta på 65 kvadratmeter. Hälften (50 procent) av förstaterminsstudenterna bor under 20 kvadratmeter. Av dem som har studerat fler än 8 terminer bor endast 26 procent under 20 kvadrat. Bland de studenter som har barn är medelbostadsytan 84,9 kvadratmeter. Om vi jämför med så är medelbostadsytan oförändrad. var medelbostadsytan 39 kvadratmeter och är den 38,5 kvadratmeter. Fördelningen mellan olika delmålgrupper är också i stort sett densamma. Nästa fråga som ställs till studenterna är vilken standard man har där man bor. 21. Vilken är Din bostadsstandard? Jag kommer nu att räkna upp några utrustningsnivåer. Ange om Du har tillgång till dem eller ej. Drygt hälften (53 procent) av alla studenter har eget kök och ytterligare 6 procent har eget pentry. 4 av 10 (39 procent) delar kök med andra. 80 procent har tillgång till tvättmöjligheter i den fastighet där de bor. 22

23 Boendestandard Bas: Har egen bostad % 78% 75% 74% 78% 72% % 53% 41% 39% Eget kök Del i kök Egen toalett & badrum 6% 6% 7% 5% 3% 4% Förråd Tvättmöjligheter Eget pentry Egen toalett Egen dusch, badrum Yngre studenter och studenter som studerat en kortare tid har oftare lägre bostadsstandard än de äldre studenterna och studenter som har studerat länge. Vi frågade även om den månadshyra studenterna betalar för sitt boende och om de har 10- eller 12-månadershyra. 22. Vilken månadshyra betalar Du? Om Du delar boende med andra ange den summa Du betalar per månad. Utan att ta hänsyn till om hyran är beräknad på 10 eller 12 månader, så betalar studenterna i genomsnitt en månadshyra kronor per månad. Den genomsnittliga månadshyran är i stort oförändrad sedan, då var genomsnittshyran kronor i månaden. 23

24 Månadshyra Bas: Har egen bostad % 2 16% 17% 18% 16% 16% 16% 12% 12% 7% 9% 1 1% 1% 3% Under till till till till till till till Är det 10 eller 12 månadshyra? 37 procent av studenterna betalar 10-månadershyra. 10 eller 12 månadshyra Bas: Har egen bostad 37% 59% 5% 33% 65% 1% 2% månadshyra 12 månadshyra Annat Vet ej 24

25 10-månadershyra är nästan enbart förekommande bland de studenter som bor i studentrum. 82 procent av dem som bor i studentrum betalar 10-månadershyra. Nästa fråga handlar om studenterna anser att hyran de betalar är rimlig. 24. Anser Du att den hyra Du betalar idag för Ditt boende är rimlig? Från studien kan vi konstatera att 79 procent av studenterna anser att de har rimlig hyra. 17 procent svarar Nej, orimlig, på frågan. Rimlig hyra Bas: Har egen bostad Nej 17% Vet ej/ej svar 4% Ja 79% De grupper där störst andel, anser att hyran ej är rimlig, finner vi bland de yngre (19 23 år 19 procent, år 18 procent), dem som har studerat 2-3 månader (21 procent) samt bland dem som bor i studentrum (28 procent). Förutom de som bor i studentrum kan vi alltså säga att uppsalastudenterna i allmänhet anser att hyresnivån är rimlig. De som svarade att de anser att deras hyra inte är rimlig, fick följande fråga: 25. Vilken hyra anser Du skulle vara rimlig för det boende Du har idag? Vi kan också konstatera att de som tycker att hyran är orimlig i genomsnitt anser att hyran bör ligga på kr. 25

26 Rimlig hyra för det boende Du har idag Bas: Hyran orimlig % % % % % % Kvinnorna svarar i genomsnitt att de anser att en rimlig hyra bör ligga på kronor, detta är alltså över medel och mer än männen, som anger kronor. Nästa fråga gäller hyresvillkoren i allmänhet. 26. Anser Du att hyreskontraktet har rimliga hyresvillkor? 81 procent av studenterna anser att de har rimliga hyresvillkor. 26

27 Rimliga hyresvillkor Bas: Har egen bostad 81% 13% 5% 84% 7% 9% Ja Vet ej Nej De grupper som i störst utsträckning anser att hyresvillkoren inte är rimliga återfinns bland dem i åldersgruppen år (10 procent). Drygt en av tio (11 procent) av opinionsbildarna anser att hyresvillkoren ej är rimliga. Andelen som anser att hyresvillkoren inte är rimliga har sjunkit med fyra procentenheter sedan. De, som anser att de inte har rimliga hyresvillkor, fick ange vad de anser inte är rimligt i hyreskontraktet. 27. Vad anser Du inte är rimligt i Ditt hyreskontrakt? Det är 18 studenter som ger exempel på sådant som de ej anser vara rimliga hyresvillkor. Nära en tredjedel (30 procent) av dessa anger att hyran är för hög. En femtedel (21 procent) anger som skäl, att de ej får sätta upp inredning på väggarna. Svaren finns listade i tabellbilagan. 27

28 Vad anser Du inte är rimligt i Ditt hyreskontrakt? Bas: Har inte rimliga hyresvillkor Får inte värma upp tillräcklingt i rummet 4% Får inte bestämma vilket bredband jag vill ha 11% Vet ej/ej svar 11% Uppsägningstiden 11% Får inte sätta upp inredning på väggarna 21% Kanalutbudet 12% Månadshyran 3 I nästa frågeblock försöker vi utröna hur nöjda eller missnöjda uppsalastudenterna är med sitt nuvarande boende i olika aspekter. Frågan är då om studenterna är nöjda eller missnöjda med det boende de har idag? Följande fråga ställs: 28. Hur nöjd eller missnöjd är Du med Din nuvarande bostad utifrån följande aspekter? Jag läser upp fyra aspekter, ange för var och en om Du är Mycket nöjd, Ganska nöjd, Varken nöjd eller missnöjd, Ganska missnöjd eller Mycket missnöjd. A till D roteras De aspekter som studenterna fick ta ställning till är alltså Läget, Ytan, Standarden samt Kostnaden. Läget är det som de flesta är nöjda med, 81 procent anger att de är nöjda med läget på bostaden. Ytan är också många nöjda med, 74 procent av studenterna anger att de är nöjda med Ytan. Ungefär lika många (72 procent) anger att de är nöjda med standarden på sitt boende. Kostnaden är det studenterna är minst nöjda med. Det är dock 68 procent som ändå svarar att de är Mycket eller Ganska nöjda med kostnaden de har för sitt boende. 28

29 Din nuvarande bostad Bas: Samtliga Läget () 5 31% 8% 7% 4% Läget () 52% 3 8% 7% 3% Ytan () 4 34% 11% 1% 11% 4% Ytan () 43% 36% 11% 8% 2% Standarden () 31% 41% 17% 1% 8% 2% Standarden () 38% 4 11% 1 1% Kostnaden () 31% 37% 15% 14% 2% Kostnaden () 28% 37% 12% 18% 5% Mkt nöjd Gnk nöjd Varken eller Vet ej Gnk missnöjd Mkt missnöjd Läget 81 procent är nöjda med läget på sin bostad. Mest nöjda är de som bor i bostadsrätt (96 procent). Kvinnorna är mer nöjda än männen, 86 procent nöjda respektive 75 procent nöjda. De som är minst nöjda med läget är de som studerat kortast tid (1 termin, 68 procent). I övrigt är det inga större skillnader mellan olika delmålgrupper. I jämförelse med är det inga större skillnader. I princip lika stor andel av studenterna anger, att de är nöjda med läget. Det är fortfarande de som bor i bostadsrätt som är mest nöjda. var dock männen mer nöjda med läget än kvinnorna, är det tvärtom. Ytan Tre av fyra (74 procent) svarar att de är nöjda med den bostadsyta de har. Även här är det bostadsrättsinnehavarna (93 procent) som är mest nöjda, den här gången tillsammans med dem som bor i studentlägenhet (95 procent). De som är minst nöjda med ytan är de som bor i studentrum (49 procent nöjda) samt de som har studerat 2-3 terminer där 65 procent är nöjda med ytan. I jämförelse med är det samma grupper som är mest nöjda med ytan. Det är dock något lägre andel, som totalt sett är nöjda med läget, var 79 procent nöjda och är alltså 74 procent nöjda. Standarden 72 procent av studenterna är nöjda med standarden på sitt boende. Även här är de som är mest nöjda de som bor i bostadsrätt (92 procent) och de som är minst nöjda de som bor i studentrum (61 procent). 29

30 Det är även något färre som är nöjda med standarden på sitt boende, då det var 78 procent som svarade att de var nöjda med standarden. Det är en minskning med 6 procentenheter. Den största skillnaden är fortfarande mellan dem som bor i bostadsrätt respektive studentrum. Kostnaden 68 procent anger att de är nöjda med kostnaderna för sin bostad medan 16 procent anger att de är missnöjda. Bland dem som bor i bostadsrätt är 84 procent nöjda med kostnaderna, medan de som bor i studentrum är minst nöjda med kostnaderna. 58 procent av dem som bor i studentrum är nöjda. Det är något större andel som anger att de är nöjda med kostnaderna för sitt boende än det var, då 65 procent angav att de var nöjda. Andelen missnöjda har också minskat från 22 procent () till 16 procent (). Även här består skillnaderna mellan dem som bor i bostadsrätt och studentlägenhet, däremot så har skillnaderna krympt. Från att 89 procent av bostadsrättsinnehavarna var nöjda till 84 procent och 54 procent av dem som bodde i studentrum var nöjda till att 58 procent är nöjda. Andelen missnöjda studentrumsinnehavare har också minskat från 31 procent till 24 procent. Vi ställer också en sammanfattande fråga om hur nöjd eller missnöjd studenterna är med sitt boende. 29. Hur nöjd eller missnöjd är Du med Din nuvarande boendesituation allt sammantaget? Är du. Svarsalternativen 1 till 5 läses upp. 8 av 10 (81 procent) av alla studenter anger att de är nöjda med sin nuvarande bostadssituation. 37 procent av dessa anger att de är Mycket nöjda och 44 procent anger att de är Ganska nöjda. 5 procent svarar att de är missnöjda, varav 2 procent Mycket missnöjda och 3 procent Ganska missnöjda. 30

31 Din nuvarande bostadssituation Bas: Samtliga 37% 44% 13% 3% 2% 39% 46% 9% 6% 1% Mkt nöjd Gnk nöjd Varken eller Gnk missnöjd Mkt missnöjd De som bor i bostadsrätt är de som är mest nöjda, av dem svarar 96 procent att de är nöjda, varav 75 procent svarar Mycket nöjda. De som bor i hyreslägenhet (95 procent) samt de som bor i studentlägenhet (94 procent) är också nöjda med sitt boende, fast majoriteten av dessa svarar Ganska nöjd, 62 procent respektive 67 procent. De som är över 30 år svarar i något större utsträckning att de är nöjda, än övriga åldersgrupper. Kvinnorna (83 procent) är mer nöjda med sitt boende än männen (79 procent), dessutom är kvinnorna i större utsträckning Mycket nöjda med sin nuvarande bostadssituation. Bland kvinnorna är 43 procent Mycket nöjda medan 29 procent av männen anger att de är Mycket nöjda. I jämförelse med är skillnaderna inte så stora, varken när det gäller den generella uppfattningen eller om vi tittar på delgrupperna. Då svarade 84 procent att de var nöjda med sitt boende, i år är andelen 81 procent. De som svarade att de är missnöjda fick följande fråga, där de ombeds att kortfattat beskriva vad de är missnöjda med: 30. Kan Du kortfattat berätta om varför Du är missnöjd? Bland dem 26 personer som anger att de är missnöjda med sin bostadssituation är den främsta anledningen till missnöje för hög hyra, vilket 38 procent anger som skäl. Den näst vanligaste anledningen är att man vill bo helt ensam (18 procent) och sedan att man saknar ett eget kök (16 procent). 31

32 Varför missnöjd Bas: Missnöjd % % 16% 11% 9% 9% 8% 7% 7% 7% 4% Hög hyra Vill bo helt ensam Saknar eget kök Ligger långt ifrån stan Finns inget underhåll Slitna väggar Vill ha eget badrum Kallt i rummet Litet Vet ej/ej svar Trivs inte i området Vi ställer en fråga, omfattande fem delfrågor om den intervjuades bostadssituation: 31. Jag kommer nu att läsa upp några påståenden om Din bostadssituation. Svara om Du Instämmer helt, Instämmer delvis, Varken instämmer eller tar avstånd, Tar delvis avstånd eller Tar avstånd helt, från vart och ett av påståendena. Delfrågorna a till f läses upp och roteras mellan intervjuerna. Även om rangordningen, utifrån graden av instämmande i de olika påståendena, kvarstår, ser vi ändå skillnader i hur studenterna bedömer påståendena i år jämfört med. I diagrammet nedan svaren för de fem delfrågorna med jämförelser mot års resultat. 32

33 Hur är Din bostadsituation? Bas: Samtliga Lämpar sig väl för studier () 47% 27% 11% 1% 7% 7% Lämpar sig väl för studier () 63% 17% 6% 5% 9% Vilja byta bostad () 17% 15% 11% 17% 41% Vilja byta bostad () 2 21% 6% 7% 46% Försöker aktivt byta () 11% 8% 1 1% 2 5 Försöker aktivt byta () 9% 9% 3% 5% 73% Inverkar negativt på studier () 5% 7% 9% 1% 17% 62% Inverkar negativt på studier () 3% 7% 5% 5% 8 Känner oro () 4% 1 8% 2 58% Känner oro () 6% 7% 4% 4% 79% Inst helt Inst delvis Varken eller Vet ej Tar avst delvis Tar avst helt Tre av fyra (74 procent) anser att deras bostad lämpar sig väl för studier. 47 procent instämmer helt och 27 procent instämmer delvis. Bland dem som bor i bostadsrätt instämmer 94 procent i att deras boende lämpar sig väl för studier, medan endast 63 procent av dem som bor i studentrum instämmer i påståendet. Knappt var tredje student anger att de vill byta bostad och 7 av 10 anger att de inte vill byta bostad. Det är framför allt de som bor i studentrum som vill byta bostad (41 procent) samt de som har studerat 2-3 terminer (41 procent). De som bor i hyresrätt, bostadsrätt samt studentlägenhet är inte lika intresserade av att flytta. 19 procent försöker aktivt att byta boende, 11 procent instämmer helt i detta påstående. 21 procent av dem som bor i studentrum svarar att de aktivt försöker byta bostad, medan endast 9 procent av dem som bor i bostadsrätt anger att de aktivt försöker byta boende. 12 procent instämmer i påståendet att deras bostadssituation inverkar negativt på deras studier och 79 procent tar avstånd från påståendet. 14 procent känner oro för sin bostadssituation och 78 procent anger att de inte känner någon oro. De grupper som anger att de känner störst oro är de som har studerat i mer än 8 terminer (21 procent) samt de som bor i studentlägenhet (23 procent). I jämförelse med är det en mindre andel som helt tar avstånd från påståendet att de aktivt försöker byta bostad, från 73 procent () till 50 procent (). Det är dock en något mindre andel som anger att de vill byta bostad. Det är också en mindre andel som helt tar avstånd från att deras bostadssituation inverkar negativt på studierna, vilket kan jämföras med att en mindre andel anger att deras boende lämpar 33

34 sig väl för studier. Om vi jämför med ser vi att det är en större andel som känner oro för sin bostadssituation. Det skiljer sig inte så mycket åt mellan de som instämmer i påståendet men desto mer mellan de som helt tar avstånd från påståendet. var det 79 procent som helt tog avstånd från att de kände oro för sin bostadssituation, har den siffran sjunkit till 58 procent. 2.6 Framtida boende Hur vill då studenterna helst bo? Hur stort vill de bo? Hur mycket kan de tänka sig betala? Avsnittet Framtida boende belyses genom fyra frågor. Den första frågan gäller vilken upplåtelseform och i vilken boendeform studenterna skulle vilja bo. Frågan har 6 delfrågor och lyder som följer: 32. Hur skulle Du vilja bo i Uppsala? Utgår ifrån det liv och den privatsituation Du har idag. Skulle Du vilja bo i a till f lästes upp och roterades mellan intervjuerna. Den mest eftertraktade boendeformen är hyreslägenhet. 76 procent av studenterna anger att de vill bo i hyreslägenhet, därefter vill man helst bo i studentlägenhet. 7 av 10 (70 procent) anger att de vill bo studentlägenhet. Den tredje mest populära boendeformen är bostadsrättslägenheten, som 61 procent anger att de vill bo i. 62 procent svarar att de vill bo i studentrum, men för att studentrummet ska vara lika attraktivt som bostadsrätten krävs att man har eget kök, toa och dusch. Ju mer man behöver dela med andra desto mindre populärt är studentrummet som boendeform. 34

35 Hur skulle Du vilja bo i Uppsala? Bas: Samtliga Hyreslägenhet () 76% 2% 22% Hyreslägenhet () 76% 1% 23% Studentlägenhet () 7 2% 28% Studentlägenhet () 68% 1% 32% Bostadsrätt () 61% 3% 36% Bostadsrätt () 62% 37% Ja Vet ej Nej Hur skulle Du vilja bo i Uppsala? Bas: Samtliga Studentrum, eget kök, toa och dusch () 62% 2% 36% Studentrum, eget kök, toa och dusch () 52% 47% Studentrum, egen toa & dusch, gem kök () 4 2% 58% Studentrum, egen toa & dusch, gem kök () 38% 62% Studentrum, gem kök, dusch & toa () 13% 2% 84% Studentrum, gem kök, dusch & toa () 17% 83% Ja Vet ej Nej I jämförelse med är skillnaderna inte så stora. är det dock en 10-procentig ökning av andelen som skulle vilja bo i studentrum med tillgång till eget kök, toa och dusch. Det är något färre som har angett att de kan tänka sig bo i studentrum med gemensamt kök, dusch och toa. Från 17 procent till 13 procent. 35

36 Nästa fråga till studenterna är om de är nöjda eller missnöjda med den boyta de har idag. 33. Är Du nöjd eller missnöjd med den boyta Du har idag? Är Du nöjd eller missnöjd med den boyta Du har idag? Bas: Samtliga Missnöjd 18% Vet ej/ej svar 2% Nöjd 8 80 procent av studenterna anger att de är nöjda med den boyta de har idag. Det är framför allt de yngre (19 23 år) som svarar att de är nöjda med den bostadsyta de har idag, trots att det är de som i störst utsträckning bor mindre. 86 procent av de i åldern 19 till 23 år anger att de är nöjda. Även de som har läst kortast tid (En termin) anger i stor utsträckning att de är nöjda med sin boyta (86 procent). De som är minst nöjda med sin boyta är de som bor i studentrum, där enbart 69 procent anger att de är nöjda. De som är mest nöjda med sin boyta är de som bor i studentlägenhet (91 procent) samt de som bor i bostadsrätt (93 procent). Vi frågar de studenter som svarat att de är missnöjda med hur stor boyta de har, hur stor boyta de skulle vilja ha. 34. Ungefär hur stor boyta skulle Du vilja ha? Medeltalet för den önskade boytan bland de missnöjda studenterna är 45 kvadratmeter, men det är mycket spridda önskemål. 20 procent svarar under 20 36

37 kvadratmeter och 15 procent svarar mellan 71 och 100 kvadratmeter. Svaren angavs spontant och vi har i efterhand grupperat dem. Ungefär hur stor boyta skulle Du vilja ha? Bas: Missnöjd 61 m2 eller mer 29% Vet ej 1% Till 25 m till 60 m2 14% 36 till 45 m2 14% 26 till 35 m2 12% De yngre (19 23 år) kan nöja sig med en mindre boyta (32 kvadratmeter) medan de över 30 år vill ha 72 kvadratmeter i genomsnitt. Skillnaden mellan kvinnor och män är marginell. Männen vill ha 43 kvadratmeter i snitt och kvinnorna 46 kvadratmeter. Vi frågar även om olika aspekter och funktioner kring boendet och hur viktiga de är. 35. Hur viktiga är följande aspekter för Dig vad gäller Ditt boende som student. Är de Mycket viktiga, Ganska viktiga, Varken viktiga eller oviktiga, Ganska oviktiga eller Helt oviktiga? a till i läses upp och roteras Vi har rangordnat aspekterna efter viktighet (Mycket viktigt). De viktigaste aspekterna kan vi se är Billigt boende, Nära till livsmedel samt Bra kommunikationer. Drygt hälften (53 procent) anser att ett billigt boende är Mycket viktigt, 43 procent anser att närheten till livsmedelsbutiker är Mycket viktigt samt 41 procent att bra kommunikationer är Mycket viktigt. 37

38 Hur viktiga är följande aspekter för Dig vad gäller Ditt boende som student? Bas: Samtliga Billigt boende () 53% 38% 7% 2% 1% Billigt boende () 59% 34% 5% 1% Nära till livsmedel () 43% 41% 9% 5% 1% Nära till livsmedel () 48% 41% 8% 3% Bra kommunikationer () 41% 32% 11% 1% 11% 5% Bra kommunikationer () 55% 28% 9% 7% 1% Nära till vänner () 27% 43% 19% 7% 3% Nära till vänner () 24% 38% 17% 16% 5% Mkt viktigt Gnk viktigt Varken eller Vet ej Gnk oviktigt Helt oviktigt Hur viktiga är följande aspekter för Dig vad gäller Ditt boende som student? Bas: Samtliga Möjlighet att kunna bo kvar efter studierna () 27% 22% 17% 1% 2 12% Möjlighet att kunna bo kvar efter studierna () 23% 32% 17% 1% 18% 9% Hög boendestandard, bra utrustning () 26% 42% 18% 12% 1% Hög boendestandard, bra utrustning () 29% 5 15% 5% 1% Nära institutionen () 24% 41% 17% 2% 12% 4% Nära institutionen () 21% 53% 12% 1 3% Boyta () 22% 41% 26% 1 1% Boyta () 22% 58% 13% 7% Nära till grönområden () 21% 34% 26% 14% 5% Mkt viktigt Gnk viktigt Varken eller Vet ej Gnk oviktigt Helt oviktigt Billigt boende Billigt boende är den viktigaste aspekten enligt studenterna. 91 procent svarar att de anser att detta är viktigt. Det är inga större skillnader mellan delmålgrupperna. Billigt boende fortsätter att vara den viktigaste aspekten. Om vi jämför med är det dock något färre som anger detta som viktigt. Från att 94 procent () ansåg 38

39 detta som viktigt till 91 procent (). Det är också färre som anger billigt boende som Mycket viktigt, från 59 procent () till 53 procent (). Nära till livsmedelsbutiker 84 procent svarar att livsmedelsbutiker är en viktig aspekt. Detta är något mindre andel än, då 89 procent ansåg att detta var en viktig aspekt. Bra kommunikationer 73 procent anser att bra kommunikationer är viktigt för boendet. Kvinnorna anser i större utsträckning att det är Mycket viktigt med bra kommunikationer än vad männen gör. 46 procent av kvinnorna anser att det är Mycket viktigt och 34 procent av männen. Även här är det något färre som anger att detta är en viktig aspekt, i jämförelse med då 83 procent angav att bra kommunikationer är viktigt för boendet. Detta är en 10-procentig minskning. Den mest markanta minskningen är dessutom bland dem som tycker att detta är Mycket viktigt, här är skillnaden 55 procent () mot 41 procent (). Nära till vänner* * hade vi en marginellt annan formulering av frågan. Vi frågade då efter Nära till andra studenter. 70 procent svarar att det är viktigt med närhet till sina vänner. Det är framförallt de yngre som framhåller detta. 80 procent av dem mellan år svarar att det är viktigt medan endast 46 procent av dem som är över 30 år svarar att närhet till vänner är viktigt. Kvinnorna anger i större utsträckning än män att närhet till vänner är viktigt. 75 procent av kvinnorna anger detta som viktigt, mot 64 procent av männen. Nära till vänner har en större andel angett som viktigt (70 procent) än vad de gjorde (62 procent). Möjlighet att kunna bo kvar efter studierna 49 procent svarar att det är viktigt att kunna bo kvar i sitt boende efter studierna. 27 procent anger att det är Mycket viktigt. Det är framför allt de över 30 år (67 procent) samt de som har studerat i mer än 8 terminer (60 procent) som anger att detta är viktigt. Det är förmodligen först då som man tvingas fundera över hur man ska bo efter studierna. Något färre har angett detta som viktigt i jämförelse med, då 55 procent angav detta som en viktig aspekt. Hög boendestandard, bra utrustning 68 procent svarar att detta är viktigt, varav 26 procent anger att det är Mycket viktigt. Det är inga större skillnader mellan delmålgrupperna. De som bor i studentrum anger dock i mindre utsträckning att detta är viktigt, 58 procent. Om vi ser till är det 11 procent färre som anser att en hög boendestandard är viktig. 39