Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Transkript

1 Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 213 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

2 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3 Hur ga unga vuxna bor kvar hemma? 3 Hur vill unga vuxna bo? 3 Undersökningsmetod 4 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 4 Andelen som bor i hyresrätt minskar 4 Fler än en av fyra har fått sin bostad via kontakter 5 Bostadsbrist i samtliga undersökta kommuner 5 Nästan tre av tio som flyttat hemifrån bor inte i egen bostad 6 De som har egen bostad bor större än de som bor i osäkra upplåtelseformer 7 Nästan en av fem som flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda 7 Boendekostnaderna högre för de med egen bostad än för de som bor i osäkra upplåtelseformer 8 Fler än en av fem klarar sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt 8 En av fem som flyttat hemifrån får ekonomiskt stöd av föräldrar eller anhöriga 9 Nära hälften har mindre pengar att röra sig med än vad Konsumentverket tycker är rimligt 9 Hur ga unga vuxna bor kvar hemma? De flesta bor hos föräldrarna för att det är billigt och praktiskt Hur vill unga vuxna bo? 11 Nästan hälften uppger hyresrätten som den bäst passande boendeformen 11 2 unga vuxna bor ofrivilligt hemma hos sina föräldrar 12 Två rum och kök är den mest önskade boendestorleken 12 De flesta vill dela bostad med en annan vuxen 13 Många har förmåga att betala mer än vad man gör i dag 13 De som efterfrågar eget hus har störst betalningsförmåga 13 Hyresrätten är den mest populära boendeformen för de som avser att flytta inom kommunen eller regionen vill ha en egen bostad men saknar det idag 15 Slutsats och kommentarer till undersökningen 16 Andelen med egen bostad har minskat 16 En fungerande bostadsförsörjning är viktig för både individ och samhälle 16 Flera förslag på lösningar finns! 17 Sex konkreta förslag som skulle förbättra situationen för unga vuxna 17 Referenser 17 2

3 SAMMANFATTNING Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Andelen unga vuxna som bor i egen bostad hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus har minskat från 59 procent 23 till 48 procent 213. Tillsammans med år 211 är detta den lägst uppmätta andelen någonsin. Andelen unga vuxna som har flyttat hemifrån men bor i osäkra upplåtelseformer, det vill säga hos anhöriga eller kompisar, i studentbostad, med andrahandskontrakt, i hyrda rum och dylikt eller på annat sätt, har ökat från 22 procent 23 till 28 procent 213. Andelen unga vuxna som bor i hyresrätt har minskat sedan bodde 41 procent i hyresrätt. 213 bor procent i hyresrätt. 14 procent bor i dag i bostadsrätt och tre procent bor i eget hus. Vanligast är att få en hyresrätt genom att stå i kö hos ett specifikt bostadsbolag, vilket 31 procent svarade. 29 procent svarade att de gått via en offentlig bostadsförmedling och 26 procent att de fått bostaden via kontakter. 38 procent av de unga vuxna som har barn bor inte i egen bostad. Den vanligaste formen av osäkra boendeförhållanden är att bo i andra hand. Nästan en av fem, 17 procent, av de unga vuxna som har flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda. 21 procent uppger sig klara sina boendekostnader nätt och jämt, mycket dåligt alternativt inte alls. Nästan en av fem, 19 procent, av de unga vuxna som flyttat hemifrån får hjälp av föräldrar eller anhöriga att klara sitt uppehälle eller boende. Det är en ökning med sju procentenheter sedan procent av de unga vuxna som har flyttat hemifrån har inte mer än 5 5 kronor kvar att leva på varje ad efter att boendet är betalt. Det ligger under Konsumentverkets beräkningar på hur mycket en person mellan 18 och år behöver för att klara sig. Hur ga unga vuxna bor kvar hemma? Nästan en av fyra, 24 procent, unga vuxna bor hemma hos sina föräldrar. Det är den högst uppmätta andelen någonsin och kan ställas i relation till 23 då motsvarande andel var 19 procent och 211 då andelen var 22 procent. 82 procent av de som bor hemma hos sina föräldrar skulle absolut eller kanske vilja flytta hemifrån det närmaste året och 87 procent skulle absolut eller kanske vilja ha en egen bostad om de hade råd. Däremot uppger bara 58 procent att de absolut eller kanske skulle ha råd. Det innebär att fler än som uppger sig ha råd vill ha en egen bostad. Främsta skälen till att bo hos föräldrarna är att det är billigt och praktiskt. Hur vill unga vuxna bo? 46 procent av de unga vuxna uppger att det passar dem bäst att bo i hyresrätt. 24 procent uppger att det passar dem bäst att bo i bostadsrätt och nio procent att det passar dem bäst att bo i eget hus. Hyresrätten är den mest populära boendeformen för de som avser att flytta inom kommunen eller regionen. 34 procent av de som bor hemma hos sina föräldrar anser det vara den bäst passande boende-formen. Det är den lägst uppmätta andelen någonsin och kan jämföras med 49 procent år procent anser att det passar dem bättre att bo på något annat vis. I faktiska tal innebär det att det i Göteborgsregionen bor 2 unga vuxna ofrivilligt hemma hos sina föräldrar. Helst skulle de unga vuxna som bor hos sina föräldrar vilja bo i hyresrätt. 36 procent av de som bor hos föräldrarna tycker att det är den bäst passande boendeformen. Sammanlagt är det 52 8 unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen hyresrätt, egen bostadsrätt eller eget hus. 36 unga vuxna skulle vilja ha en egen bostad men saknar det idag. För att fylla behovet hos de 36 unga vuxna som i Göteborgsregionen saknar och ef-terfrågar egna bostäder skulle det behövas 12 6 hyresrätter, 7 8 bostadsrätter och 3 4 egna hus. Totalt sett innebär det 23 8 bostäder. göteborg 3

4 Diagram 1: 2 27-åringars boendeförhållanden, , Göteborgsregionen (procent) Hos föräldrar Egen bostad Övriga utanför föräldrahemmet Undersökningsmetod Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen vartannat år sedan 1997 genomfört en undersökning av unga vuxnas boende. 213 års undersökning genomfördes mellan 15 januari och 21 februari 213. Den undersökta gruppen består av unga vuxna mellan 2 27 år i Sverige. Undersökningen gjordes per telefon med en postal uppföljning till ett delurval av unga som inte svarade i telefon. Undersökningen bygger på ett slumpmässigt urval varför resultatet visar på skattningar av verkliga förhållanden. I resultatredovisningen kommer statistiskt signifikanta och icke statistiskt signifikanta skillnader att uppges. Dessa avser ett 95-procentigt konfidensintervall. 1 Från 23 och framåt särredovisas resultatet för Göteborgsregionen. I årets undersökning svarade i Göteborgsregionen 1 personer, varav 55 i Göteborgs stad och 55 i Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale och Lerum. Totalt sett bor det personer mellan 2 27 år i Storgöteborg. Till rapporten finns en tabellbilaga som redovisar de tidsserier som nämns. I tabellbilagan redovisas också det svarsbortfall som överstiger en procent. För mer utförlig information om undersökningsmetoden och de frågor som ställdes, se den bifogade metodbilagan. Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Andelen unga vuxna som bor i egen bostad det vill säga bostadsrätt, eget hus eller hyresrätt med första- 1 Att ett 95-procentigt konfidensintervall används innebär att det är 95-procents sannolikhet att de skillnader som uppmätts inte beror på slumpen. handskontrakt har minskat sedan den första utförda undersökningen bodde 59 procent i egen bostad. I år är andelen nere på 48 procent, vilket tillsammans med 211 är den lägst uppmätta andelen någonsin. 2 I takt med att allt färre unga vuxna bor i eget boende har andelen som bor hos sina föräldrar respektive andelen som bor i osäkra upplåtelseformer 3 ökat. 213 bor nästan en av fyra, 24 procent, unga vuxna hos sina föräldrar. Det är den högst uppmätta andelen någonsin och kan jämföras med 19 procent Fler än en av fyra, 28 procent, bor i osäkra upplåtelseformer. Det är en statistiskt säkerställd ökning med sex procentenheter sedan 23. I jämförelse med 211 har andelen unga som bor i osäkra upplåtelseformer minskat något. Skillnaden är dock liten och inte statistiskt säkerställd. Andelen som bor i hyresrätt minskar 48 procent av de unga vuxna i Göteborgsregionen bor i en egen bostad. Vid en särredovisning kan man se att i Göteborgs stad bor 5 procent av de unga vuxna i en egen bostad, att jämföra med 43 procent av de unga vuxna i kranskommunerna. Även ålder tycks inverka på huruvida man bor i egen bostad eller inte. I Göteborgsregionen bor 31 procent av de unga vuxna mellan 2 och 23 år i en egen bostad, att 2 Minskningen är statistiskt säkerställd. 47,57 % har uppgett att de bor i egen bostad, men,23 % av dessa har inte specificerat i vilket slags eget boende de bor i. 3 Med osäkra upplåtelseformer avses boende utan besittningsskydd, det vill säga boende hos anhöriga eller kompisar, i studentbostad, med andrahandskontrakt, i hyrda rum och dylikt samt på annat sätt. Att ha besittningsskydd innebär att man har rätt att ha kvar till exempel en hyresrätt så länge man uppfyller sin del av hyresavtalet, det vill säga betalar hyran och sköter lägenheten. 4 Ökningen är statistiskt säkerställd. göteborg 4

5 jämföra med 64 procent av de som är mellan 24 och 27 år. Andelen som bor i hyresrätt i Göteborgsregionen har minskat. 213 bor procent av de unga vuxna i hyresrätt, vilket liksom 211 är den lägst uppmätta andelen någonsin och kan jämföras med 41 procent Andelen som bor i eget hus har också minskat. 213 bor tre procent i eget hus, att jämföra med fem procent Andelen som bor i bostadsrätt går däremot i motsatt riktning och ökar. 213 bor 14 procent av de unga vuxna i bostadsrätt, att jämföra med tolv procent Det råder även regionala skillnader vad gäller boendeformerna. I Göteborg bor 33 procent i hyresrätt, att jämföra med 25 procent i kranskommunerna. Vidare bor 16 procent av de unga vuxna i Göteborg i bostadsrätt, att jämföra med nio procent i kranskommunerna. I kranskommunerna är det dock vanligare att bo i eget hus. Åtta procent av de unga vuxna i kranskommunerna bor i eget hus, att jämföra med endast en procent i Göteborg. Fler än en av fyra har fått sin bostad via kontakter De som har en hyresrätt med förstahandskontrakt procent av de unga vuxna i Göteborgsregionen fick svara på en fråga om hur de fick tag på sin bostad. 26 procent svarade att de fått bostaden via kontakter, 29 procent svarade att de gått via en of- fentlig bostadsförmedling och 31 procent att de stått i kö hos ett specifikt bostadsbolag. Andelen som fått sin bostad genom att stå i kö hos ett specifikt bostadsbolag har ökat från 23 procent 211 till 31 procent 213; en ökning som är statisktiskt säkerställd. Detta innebär att det vanligaste sättet inte längre är att gå via en offentliga bostadsförmedling, utan att stå i kö hos ett specifikt bostadsbolag. Övriga tillvägagångssätt som de unga vuxna har angett är bland annat Blocket, lägenhetsbyten alternativt att flytta in hos en partner som har en bostad. Bostadsbrist i samtliga undersökta kommuner Det råder bostadsbrist i samtliga undersökta kommuner. 8 Enligt Boverket är det i Storgöteborg främst brist på bostäder för unga. 9 Alla kommuner har ett speciellt bostadsförsörjningsansvar. Det innebär att kommunerna ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för att kommunens invånare ska kunna leva i goda bostäder. Kommunerna har alltså ett huvudansvar för planeringen av bostadsbyggandet, men staten har det yttersta ansvaret för att alla ska ha tak över huvudet. Med anledning av kommunernas bostadsförsörjningsansvar är det intressant att studera huruvida det finns offentliga bostadsförmedlingar respektive allmännyttiga bostadsbolag i regionen. Diagram 2: Boendeförhållanden, eget boende, , Göteborgsregionen (procent) Hyresrätt Bostadsrätt Eget hus 5 Minskningen är statistiskt säkerställd. 6 Minskningen är statistiskt säkerställd. 7 Ökningen är inte statisktiskt säkerställd. 8 Göteborgs stad, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale och Lerum. 9 Boverket: Bostadsmarknaden Lag (2:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar göteborg 5

6 Kommunala bostadsförmedlingar är ett viktigt verktyg som kommunerna har möjlighet att använda sig av för att leva upp till sitt lagstadgade ansvar för bostadsförsörjningen. I Göteborg finns Boplats Göteborg, en marknadsplats för bostäder i Göteborgsregionen där lediga hyresrätter från samtliga kommunala, och ga privata, hyresvärdar, finns samlade. Boplats Göteborg ägs av Göteborgs stad, de kommunala bostadsföretagen Familjebostäder, Poseidon och Bostadsbolaget samt de privata fastighetsägarna. De kommunala bostadsbolagen Familjebostäder, Poseidon och Bostadsbolaget förmedlar sina lägenheter via Boplats Göteborg. Det gör även det kommunala bostadsbolaget i Mölndal, Mölndalsbostäder AB, och delvis även Partillebo. 11 I Göteborg finns det ingen kommunal bostadskö. Lägenheterna på Boplats Göteborg hyrs i stället ut genom att bostadsföretagen sätter en urvalsprofil till varje lägenhetsannons. Förmedlingen av lägenheter sker alltså efter de kriterier som hyresvärdarna bestämmer sig för. Om flera bostadssökande stämmer in på urvalskriterierna för en lägenhet sorteras de efter hur länge de varit registrerade som sökande på Boplats Göteborg. 12 Nästan tre av tio som flyttat hemifrån bor inte i egen bostad Nästan tre av tio unga vuxna, 28 procent, som har flyttat hemifrån, bor inte i en egen bostad. Dessa bor i stället i osäkra upplåtelseformer, det vill säga delar bostad med kompisar, hyr ett rum, har en bostad i andra hand, bor hos anhöriga, i studentbostad eller på något annat vis. Den vanligaste formen av osäkra boendeförhållanden är att bo i andra hand. 213 bodde tio procent av de unga vuxna i Göteborgsregionen i andra hand. Det är dock en statistiskt säkerställd minskning i jämförelse med 211 då 13 procent bodde på motsvarande vis. Andelen som bor i studentbostad har under undersökningens tidsperiod ökat. 213 är det en boendeform som är nästintill lika vanlig som att bo i andra hand. I Göteborg är det vanligare än i kranskommunerna att inte bo i egen bostad. I Göteborg bor 32 procent av de unga vuxna som har flyttat hemifrån i osäkra upplåtelseformer, att jämföra med 19 procent i kranskommunerna. Det ska även tilläggas att boendet varierar med civilstånd. Av de som är gifta eller samboende bor 74 procent i egen bostad, att jämföra med endast procent av de som inte är det. Viktigt att notera är även det faktum att 38 procent av de unga vuxna som har barn bor inte i egen bostad. 13 Det är dock troligt att fler unga vuxna än vad dessa siffror indikerar bor i osäkra upplåtelseformer. Detta då man kan anta att den andel som exempelvis bor i andra hand underskattas då dessa sannolikt i mindre utsträckning är skrivna där de bor, flyttar oftare, och således är svårare att få kontakt med. Ett mörkertal vad gäller andelen som bor i osäkra upplåtelseformer är alltså inte osannolikt. Diagram 3: Osäkra upplåtelseformer, , Göteborgsregionen (procent) Andra hand Studentbostad Kompisar Anhörig Hyr rum och dylikt Annat 11 Information från Boplats Göteborgs hemsida, boplats.se 12 Information från Boplats Göteborgs hemsida, boplats.se 13 Detta inkluderar både de som bor hos föräldrar och de som bor i övriga upplåtelseformer men inte i egen bostad. göteborg 6

7 De som har egen bostad bor större än de som bor i osäkra upplåtelseformer De unga vuxna som inte bor i föräldrahemmet fick svara på en fråga om hur stort de bor, räknat i antal rum. Hur stort man bor varierar beroende på om man har en egen bostad eller inte. Av de som har en egen bostad bor 22 procent i högst ett rum och kök, att jämföra med 43 procent av de som bor i osäkra upplåtelseformer. Den vanligaste storleken för de båda grupperna är dock två rum och kök. Bland de som har en egen bostad bor 77 procent i två rum och kök eller större. I jämförelse med den senast genomförda undersökningen 211 är detta en statistiskt säkerställd ökning på sju procentenheter. Resultatet tyder således på att de som bor i egen bostad har fått större utrymme i jämförelse med 211. För de som bor i osäkra upplåtelseformer har utvecklingen däremot gått i motsatt riktning. 213 bor 54 procent i två rum och kök eller större, att jämföra med 57 procent Det råder även en nämnvärd skillnad i bostadsstorlek beroende på om man bor i Göteborg eller i kranskommunerna. I Göteborg bor 75 procent av de unga vuxna med egen bostad i två rum och kök eller mer, att jämföra med 83 procent i kranskommunerna. Motsvarande andelar för de som bor i osäkra upplåtelseformer är 51 procent i Göteborg och 67 procent i kranskommunerna. Det ska också nämnas att bostadsstorleken för sammanboende utan barn i Göteborgsregionen har minskat något. 23 bodde tolv procent av de sammanboende utan barn i högst ett rum. 213 har andelen ökat till 16 procent. Samtidigt har andelen som bor i mer än två rum och kök minskat. 23 bodde 38 procent i mer än två rum och kök. Motsvarande andel 213 är 34 procent. Skillnaderna är dock inte statistiskt säkerställda. Nästan en av fem som flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda Det finns flera olika sätt att definiera trångboddhet och några absoluta mått på trångboddhet finns inte. Vad som kan antas vara en acceptabel utrymmesstandard varierar i stället beroende på till exempel vilken relation man har till de människor man bor med. Ett enkelt sätt att mäta trångboddhet är dock att räkna på relationen mellan antal rum och antal boende, utan att bry sig om hur gamla de boende är eller i vilka relationskonstellationer de lever i. Gör man så, och räknar med att det bör finnas minst ett rum per individ, kan man se att nästan en av fem, 17 procent, av de unga vuxna som har flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda. Detta är en minskning sedan 211 då 21 procent av de tillfrågade var trångbodda. I förhållande till 211 ser utrymmesstandarden alltså ut att ha ökat något. Trångboddheten ökar ju fler man är som delar bostad. Av de tvåpersonhushåll som finns i Göteborgsregionen bor elva procent av de unga vuxna som lämnat föräldrahemmet i ett rum och kök. Av trepersonhushållen bor 25 procent i ett eller två rum och kök och i de hushåll som består av fyra eller fler personer bor 47 procent i bostäder som består av mellan ett och tre rum och kök. Det ska tilläggas att det i dessa uträkningar inte ingår bostäder som Diagram 4: Bostadsstorlek för sammanboende eller gifta utan barn, , Göteborgsregionen (procent) Högst 1 rok 2 rok Mer än 2 rok Minskningen är inte statistiskt säkerställd. göteborg 7

8 är mindre än ett rum och kök, exempelvis bostäder med ett rum men med delad kokvrå eller kokskåp. Detta då man kan anta att dessa svarande bor i studentboenden och delar således inte själva rummet med flera personer. Skulle dessa inkluderas skulle andelen unga som ser ut att vara trångbodda öka. Boendekostnaderna högre för de med egen bostad än för de som bor i osäkra upplåtelseformer I undersökningen ställdes frågan om hur mycket man betalar för sitt boende. Månadskostnaderna varierar beroende på om man bor i egen bostad eller inte. 19 procent av de som bor i egen bostad betalar som mest 2 8 kronor i aden. 39 procent betalar mellan 2 8 och 4 2 kronor och 41 procent betalar mer än 4 2 kronor i aden. De som har lämnat föräldrahemmet men inte bor i egen bostad, det vill säga de som bor i osäkra upplåtelseformer, betalar 29 procent som mest 2 8 kronor i aden. 41 procent betalar mellan 2 8 och 4 2 kronor och 28 procent betalar mer än 4 2 kronor i aden. Detta resultat tyder på att de som har en egen bostad har en högre adskostnad är de som bor i osäkra upplåtelseformer. Man bör ha i åtanken att i den sistnämnda gruppen ingår de som hyr hela bostäder, men också de som hyr delar av bostäder eller studentrum. Sedan 25 har den andel som betalar mer än 4 2 kronor i aden minskat för de som bor i egen bostad. För de som bor i osäkra upplåtelseformer har tendensen varit densamma, med undantag för 211. En konsekvens av att boendekostnaden skiljer sig åt mellan åren, som i fallet 211, kan vara att de unga vuxna får svårare att planera och förutse sina ekonomier. Månadskostnaderna skiljer sig även beroende på om bostaden ligger i Göteborg eller i någon av kranskommunerna. 42 procent av de som bor i kranskommunerna betalar mer än 4 2 kronor i aden, att jämföra med 35 procent av de som bor i Göteborg. Denna skillnad kan troligtvis förklaras genom det faktum att fler i kranskommunerna bor i eget hus. Fler än en av fem klarar sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt En relativt stor andel, 78 procent, av de som har flyttat hemifrån anser sig klara sina boendekostnader utan problem. 15 Men för den delen ska inte övriga glömmas bort. 21 procent uppger sig klara sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt. 16 Hur man anser sig klara sina boendekostnader varierar med om man har en egen bostad eller inte. 84 procent av de med egen bostad anser sig klara boendekostnaderna utan problem. Detta ska jämföras med endast 69 procent av de som bor i osäkra upplåtelseformer. Diagram 5: Boendekostnad på mer än 4 2 kronor/ad, , Göteborgsregionen (procent, 213 års penningvärde) Övriga utanför föräldrahemmet 2 Eget boende Motsvarande siffra för 23 och 211 var 76 procent. Ökningen är inte statistiskt säkerställd procent uppger sig klara sina boendekostnader nätt och jämt, medan tre procent uppger att de inte klarar boendekostnaderna så bra alternativt mycket dåligt. göteborg 8

9 Både i Göteborg och i kranskommunerna uppger 84 procent av de med egen bostad att de klarar boendekostnaderna utan problem. För de som bor i osäkra upplåtelseformer skiljer sig upplevelserna mer. I Göteborg uppger sju procent att de klarar sina boendekostnader inte så bra alternativt mycket dåligt. Motsvarande andel för de som bor i kranskommunerna är en procent. Skillnaden är statistiskt signifikant. En av fem som flyttat hemifrån får ekonomiskt stöd av föräldrar eller anhöriga Nästan en av fem unga vuxna, 19 procent, som flyttat hemifrån får hjälp av föräldrar eller anhöriga att klara sitt uppehälle eller boende. Det är en statistiskt säkerställd ökning med sju procentenheter sedan den första genomförda undersökningen 23. Samtidigt tyder resultatet på att de som bor i osäkra upplåtelseformer är mer beroende av sina föräldrars eller anhörigas ekonomiska stöd än de som bor i egen bostad. 26 procent av de som bor i osäkra upplåtelseformer får hjälp av föräldrar eller anhöriga att klara sina boendekostnader, att jämföra med 15 procent av de med egen bostad. Ser man till hela gruppen unga vuxna, det vill säga även de som bor hemma hos sina föräldrar, råder stora skillnader beroende på ålder och civilstånd. 37 procent av de unga vuxna som är mellan 2 och 23 år får hjälp av sina föräldrar eller anhöriga att klara sina boendekostnader, att jämföra med 2 procent av de mellan 24 och 27 år. Av de gifta eller samboende får 14 procent hjälp av föräldrar eller anhöriga, i jämförelse med 38 procent av de som inte är gifta eller samboende. Nära hälften har mindre pengar att röra sig med än vad Konsumentverket tycker är rimligt Hur mycket man har kvar när boendekostnaden är betald varierar mycket beroende på huruvida man har en egen bostad eller inte. Den grupp som har en egen bostad har mer kvar att röra sig med än den grupp som bor i osäkra upplåtelseformer. Detta beror sannolikt på skillnader i inkomster mellan de som bor i egen bostad respektive de som saknar egen bostad. En större andel av de som heltidsarbetar bor i en egen bostad än de som exempelvis studerar eller är arbetslösa. Fattigdom är ett gtydigt begrepp. När man diskuterar skäliga levnadsnivåer i Sverige finns dock två vanligt förekommande referensvärden: riksnormen för försörjningsstöd, som fastställs varje år av regeringen, och Konsumentverkets beräkningar av adskostnader för olika typer av hushåll. Riksnormen för försörjningsstöd ligger till grund för en del av det ekonomiska bistånd som socialtjänsten ger till ekonomiskt utsatta hushåll. Den grundar sig på pris- och konsumtionsundersökningar och ska spegla en skälig konsumtionsnivå. Enligt riksnormen behöver en ensamboende 3 88 kronor varje ad för att betala sådant som mat, hygienartiklar och förbrukningsvaror. Arbetsresor, hushållsförsäkring och medlemskap i A-kassa ingår inte i riksnormen. Motsvarande summa för den som ingår i ett tvåpersonshushåll är 3 18 kronor. 17 Diagram 6: Så mycket har unga vuxna som flyttat hemifrån kvar att röra sig med när boendet är betalt, 213, Göteborgsregionen (procent) Mindre än 1 8 kr/ kr/ kr/ kr/ kr/ Över 6 7 kr/ 17 Socialstyrelsen: Riksnormen för försörjningsstöd 213 göteborg 9

10 Enligt Konsumentverkets beräkningar behöver en person mellan 18 och år runt 6 5 kronor varje ad för att ha råd med mat, hemförsäkring, telefon, kollektivtrafik och andra basala kostnader. Summan varierar något med kön, bostadsort och boendeförhållanden (sam- eller enboende) och inkluderar inte exempelvis hälso- och sjukvård. Beräkningarna ska inte innebära en mycket låg standard, men inte heller någon lyxnivå. 18 Nästan hälften, 45 procent, av de unga vuxna som flyttat hemifrån har inte mer än 5 5 kronor kvar att leva på varje ad när boendet är betalt. Detta innebär att mer än 45 procent av de unga vuxna i Göteborgsregionen som lämnat föräldrahemmet har mindre pengar att röra sig med när boendet är betalt än vad Konsumentverket tycker är rimligt. 19 Viktigt att notera är även det faktum att 14 procent av de unga vuxna i Göteborgsregionen som har barn har mindre än 1 8 kronor i aden kvar att röra sig med när boendet är betalt. Motsvarande andel för de som inte har barn är tio procent. Hur ga unga vuxna bor kvar hemma? Nästan en av fyra, 24 procent, unga vuxna bor kvar hemma hos sina föräldrar. Det är den högst uppmätta andelen någonsin och kan ställas i relation till 23 då motsvarande andel var 19 procent. 2 Hur stor andel som bor hos sina föräldrar varierar beroende på var i Göteborgsregionen man bor. 38 procent av de unga vuxna i kranskommunerna bor hemma hos sina föräldrar, att jämföra med 17 procent av de som bor i Göteborg. Denna skillnad kan sannolikt förklaras av det faktum att ga unga flyttar från andra orter till Göteborg för att studera eller arbeta och har således inte möjlighet att bo kvar hemma hos föräldrarna. Åldern har också betydelse. 4 procent av de mellan 2 och 23 år bor hemma hos sina föräldrar, att jämföra med åtta procent av de mellan 24 och 27 år. Det är också en större andel, 28 procent, av männen som bor hemma hos sina föräldrar, i jämförelse med 19 procent av kvinnorna. Detta är en trend som har återkommit varje år sedan undersökningens start 23. Kvinnor bor i stället i högre utsträckning än män i egen bostad. De flesta bor hos föräldrarna för att det är billigt och praktiskt Av de som bor hos sina föräldrar skulle 6 procent absolut vilja flytta hemifrån det närmaste året. 22 procent skulle kanske vilja det. 73 procent skulle absolut vilja ha en egen bostad nu om de hade råd och 14 procent skulle kanske vilja ha det. Däremot är det bara 36 procent som absolut skulle ha råd med en egen bostad och 22 procent som kanske skulle ha råd. Det innebär att fler än de som uppger sig ha råd vill ha en egen bostad. Diagram 7: Vilja och möjlighet att lämna föräldrahemmet, ,Göteborgsregionen (procent) Skulle vilja flytta hemifrån det närmaste året Skulle vilja ha en egen bostad nu om hade råd Skulle ha råd med en egen bostad i dag 18 Konsumentverket: Koll på pengarna procent av de unga vuxna som lämnat föräldrahemmet i Göteborgsregionen har mellan och 5 5 kronor kvar i aden att röra sig med när boendet är betalt. 53 procent har över 5 5 kronor kvar. 2 Ökningen är statistiskt säkerställd. göteborg

11 Diagram 8: Främsta skälen till att bo hos föräldrarna, 213, Göteborgsregionen (procent) Jag vill bo med mina föräldrar Jag vill bo med mina syskon Det är billigt och praktiskt Jag har inte råd till ett eget boende Jag kan inte få tag i en bostad där jag vill bo Annat Kommentar: Observera att flera svarsalternativ fick anges På frågan om vilket eller vilka som är de främsta skälen till att man bor hos sina föräldrar svarade 39 procent att de inte har råd till ett eget boende. Det är en icke statistiskt säkerställd ökning med fyra procentenheter sedan procent svarade att de inte kan få tag på en bostad där de vill bo. Det vanligast förekommande skälet är dock att det är billigt och praktiskt, vilket 71 procent svarare. Att det är billigt att bo hos sina föräldrar syns även i svaren gällande hur mycket man betalar i adskostnad. 57 procent av de som bor hos sina föräldrar betalar ingenting och bara en procent betalar över 4 2 kronor i aden. Hur vill unga vuxna bo? Den populäraste boendeformen hos unga vuxna i Göteborgsregionen är hyresrätten. Nästan hälften, 46 procent, uppger att det skulle passa dem bäst att bo i hyresrätt. Näst populärast är bostadsrätten, som 24 procent uppger som bäst passande. Nio procent uppger eget hus, åtta procent boende hos föräldrarna och sex procent boende i studentbostad. Tre procent svarar att det passar bäst att dela bostad med kompisar och en procent svarar att det passar bäst att hyra rum. Efterfrågan på eget boende har fluktuerat något mellan 23 och 213, liksom de olika upplåtelseformernas popularitetsgrad. 23 ansåg 82 procent att eget boende, det vill säga hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus, var den bäst passande boendeformen. 213 är motsvarande andel 8 procent. I jämförelse med 211 har det egna boendets popularitetsgrad dock ökat med två procentenheter. 21 Nästan hälften uppger hyresrätten som den bäst passande boendeformen Nästan hälften, 46 procent, uppger hyresrätten som den bäst passande boendeformen. Andelen har dock minskat något. 23 var motsvarande andel 49 procent. 22 Den minskade andelen ska nödvändigtvis inte tolkas som att hyresrätten som boendeform har minskat i popularitetsgrad. Resultatet kan snarare vara ett uttryck för att unga vuxna anpassar sina önskemål efter var man tror är rimligt att uppnå. Att få ett hyreskontrakt kan idag vara avhängt på huruvida man har fast jobb, hög lön, bra referenser och inga betalningsanmärkningar. Som ung kan det vara extra svårt att leva upp till dessa krav och hyresrätten kan därmed anses som en nästintill ouppnåelig boendeform. Andelen som uppger eget hus som den bäst passande boendeformen har minskat desto mer. 23 uppgav 16 procent att det passade bäst att bo i eget hus, att jämföra med endast nio procent För bostadsrätten syns en omvänd trend. 23 ansåg 17 procent att det passade bäst att bo i bostadsrätt. Motsvarande andel 213 är 24 procent. 24 Det råder även regionala skillnader vad gäller boendeformernas popularitetsgrad. I Göteborg är hyresrätten betydligt mer populär än i kranskommu- 21 Förändringarna är inte statistiskt säkerställda. 22 Minskningen är inte statistiskt säkerställd. 23 Minskningen är statistiskt säkerställd. 24 Ökningen är statistiskt säkerställd. göteborg 11

12 Diagram 9: Bäst passande boendeform, , Göteborgsregionen (procent) Hyresrätt Bostadsrätt Eget hus nerna. Även bostadsrätten är mer populär i Göteborg än i kranskommunerna. Omvänd ordning gäller för eget hus, en boendeform som de unga vuxna i kranskommunerna föredrar i högre grad än de unga vuxna i Göteborg. 2 unga vuxna bor ofrivilligt hemma hos sina föräldrar Hur man vill bo varierar bland annat med hur man bor för tillfället. De som bor i eget boende efterfrågar både bostadsrätt och eget hus i större utsträckning än de som flyttat hemifrån men inte bor i eget boende. Dessa efterfrågar i stället hyresrätt, studentbostad och att dela bostad med kompisar i högre utsträckning än de som bor i eget boende. Bland de som bor hos sina föräldrar uppger 34 procent att det är den bäst passande boendeformen. Det är den lägst uppmätta andelen någonsin och en statistiskt säkerställd minskning sedan 23 då motsvarande andel var 49 procent. 65 procent uppger att det passar dem bättre att bo på något annat vis. I faktiska tal innebär det att det i Göteborgsregionen bor 2 unga vuxna ofrivilligt hemma hos sina föräldrar. 25 Helst skulle de unga vuxna som bor hos sina föräldrar vilja bo i hyresrätt. 36 procent tycker att det är den bäst passande boendeformen, vilket är ökning med sex procentenheter sedan procent tycker att bostadsrätten är den bäst passande boendeformen och sju procent svarar att det skulle passa dem bäst att bo i studentbostad. Det råder även skillnad vad gäller boendepreferenser mellan de som är studerande och de som har heltidsarbete med fast anställning. Båda grupperna anser att hyresrätten är den bäst passande boendefor är avrundat till Ökningen är inte statistiskt säkerställd. men. Däremot svarar studenterna i högre utsträckning att hyresrätten är den bäst passande boendeformen, medan de som arbetar heltid och har fast anställning i högre utsträckning uppger att bostadsrätt och eget hus är bäst passande. Två rum och kök är den mest önskade boendestorleken De som inte anser att det passar bäst att bo hemma hos föräldrarna fick frågan om hur stor den önskade bostaden skulle vara. En majoritet, 43 procent, vill ha två rum och kök. Det är en ökning sedan de förgående åren. 36 procent önskar mer än två rum och kök 27 och 2 procent önskar högst ett rum och kök. 28 Det ska dock tilläggas att frågan har ett svarsbortfall på två procent. Både 2 23-åringarna och åringarna efterfrågar främst två rum och kök. Den yngre gruppen efterfrågar dock två rum och kök i högre utsträckning, medan den äldre gruppen efterfrågar tre rum och kök i högre utsträckning. Storlekspreferenserna varierar också med civilstånd. Bland de som är gifta eller sambo är det vanligast att efterfråga tre rum och kök. Bland de som inte är gifta eller sambo är det vanligast att efterfråga två rum och kök. Det ska även tilläggas att de som bor i Göteborg har mer modesta krav vad gäller boendestorleken i jämförelse med de som bor i kranskommunerna. 27 Det är en statistiskt säkerställd minskning med sex procentenheter sedan 27, men en icke statistiskt säkerställd ökning med fyra procentenheter sedan Det är en icke statistiskt säkerställd minskning med två procentenheter sedan 211, men en icke statistiskt säkerställd ökning med två procentenheter sedan 27. göteborg 12

13 Diagram : Storlekspreferenser på boendet för de som anser att det inte bäst passar att bo hos föräldrarna, , Göteborgsregionen (procent) Högst 1 rok rok 15 Mer än 2 rok De flesta vill dela bostad med en annan vuxen Mer än hälften, 57 procent, av de tillfrågade i Göteborgsregionen vill dela bostaden med en annan vuxen. Tre procent vill dela bostaden med fler än en person. I Göteborg vill något fler bo själv i jämförelse med kranskommunerna, samtidigt som man i Göteborg också är mer benägen att dela bostaden med fler än en person åringarna vill i högre grad än 2 23-åringarna dela bostad med en annan vuxen, vilket sannolikt hör ihop med att fler åringar är gifta eller redan samboende. Av de som bor hos sina föräldrar, men hellre skulle vilja bo på annat sätt, vill bara procent dela bostad med en annan vuxen. 67 procent vill bo ensamma. Av de som i nuläget är gifta eller sambo vill två procent bo ensamma. Många har förmåga att betala mer än vad man gör i dag 41 procent av de som vill bo på något annat sätt än hemma hos sina föräldrar kan betala högst 4 2 kronor för boendet. 55 procent kan betala mer än 4 2 kronor. Hur mycket man kan betala kan sättas i relation till hur mycket de som har lämnat föräldrahemmet betalar för sitt boende i dag. Bara 37 procent av de som lämnat föräldrahemmet betalar mer än 4 2 kronor i aden. Detta innebär att ga har förmåga att betala mer än vad man gör i dag. Hur mycket man kan betala beror bland annat på ålder. Den yngre gruppen (2-23 år) har lägre betalningsförmåga än den äldre gruppen (24-27 år). De som bor hemma hos sina föräldrar har också en lägre betalningsförmåga än de som flyttat hemifrån och bor i egen bostad. Någon större skillnad vad gäller betalningsförmåga råder inte mellan Göteborg och kranskommunerna. De som efterfrågar eget hus har störst betalningsförmåga Vilken betalningsförmåga man har hänger också ihop med vilken typ av boende man efterfrågar. De som efterfrågar eget hus har störst betalningsförmåga, följt av de som efterfrågar bostadsrätt, de som efterfrågar hyresrätt och de som efterfrågar studentboende. Betalningsförmågan hos de olika grupper som efterfrågar olika boenden kan jämföras med kostnaden för dessa boenden. Hyran för ett studentrum med kokvrå hos Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder låg 212 på mellan 2 och 5 4 kronor i aden. Hyran för ett rum och kök kostade mellan 2 8 och 5 9 kronor i aden. 29 Det innebär att mer än 13 procent av de unga vuxna som efterfrågar studentboende bör ha råd med det dyraste studentrummet med kokvrå. En hyresrätt på ett rum och kök i Storgöteborg, byggd mellan 1941 och 198, kostade 212 i genomsnitt 3 6 kronor i aden. En tvåa byggd under samma period kostade i genomsnitt 4 7 kronor i aden. Hyror varierar dock mycket, bland annat beroende på när huset är byggt och om det har renoverats. En enrumslägenhet i ett hus som är byggt efter 199 kostade 212 i genomsnitt 5 4 kronor i aden och en tvåa i genomsnitt 6 29 Information från Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder. Hyran för ett rum och kokvrå avser bostäder mellan 21 och 57 kvm. Hyran för ett rum och kök avser bostäder på mellan 24 och 57 kvm. 13 procent av de unga vuxna som efterfrågar studentboende kan betala mer än 5 6 kronor i aden. göteborg 13

14 Diagram 11: Hur mycket kan de som vill bo i studentbostad, egen hyresrätt, egen bostadsrätt och eget hus betala för boendet, 213 Göteborgsregionen (procent) Högst 1 4 kr/ Högst 1 4 kr/ kr/ kr/ kr/ kr/ kr/ kr/ kr/ kr/ kr/ kr/ kr/ kr/ kr/ kr/ Över 84 kr/ Över 84 kr/ Egen hyresrätt Egen hyresrätt Egen bostadsrätt Egen bostadsrätt Eget hus Eget hus Studentboende Studentboende 5 kronor. 31 Detta innebär att mer än hälften av de unga vuxna som efterfrågar hyresrätter därmed bör ha råd att bo ensamma i en enrumslägenhet, såtillvida det inte är en nyproducerad lägenhet. 32 En bostadsrätt på ett rum och kök i Göteborg kostade under perioden augusti 212 och februari 213 i genomsnitt 1,3 miljoner kronor och avgiften uppgick till 2 2 kronor i aden. 33 För att det ska vara möjligt att köpa en bostad krävs dock att köparen står för 15 procent av köpeskillingen i kontantinsats, vilket i det här exemplet skulle innebära 19 kronor. Med den genomsnittliga räntan på nya avtal för bostadslån 34 skulle räntekostnaderna för lånet till en sådan bostad uppgå till 2 kronor i aden. Totalt sett skulle adskostnaden för denna schablon vara 4 2 kronor. 35 Det innebär att 65 procent av de unga vuxna som efterfrågar en bostadsrätt skulle klara denna adskostnad, förutsatt att de kan stå för kontantinsatsen. 31 SCB: Ny adshyra per lägenhet året efter undersökningsåret, kr efter region, nybyggår/värdeår, årsintervall, lägenhetstyp och tid procent av de unga vuxna som efterfrågar hyresrätt kan betala mer än 4 2 kronor i aden. 33 Uppgift från Mäklarstatistik. Beräkningen är ett medelvärde av 482 stycken sålda lägenheter i Göteborg. Kostnaden för ett rum och kök i Göteborgs kranskommuner var under samma period 8 kronor, och den genomsnittliga avgiften uppgick till 2 4 kronor. Uppgifterna avser ett medelvärde av 71 sålda lägenheter. 34 Procentsatsen (3,14 %) för den genomsnittliga räntan på nya avtal för bostadslån är hämtad från SCB:s finansmarknadsstatistik december Kostnaderna för ett lån på 1 9, med 3,14 procents ränta efter skatteavdrag. Beräkningarna förutsätter även att man inte amorterar. Ett småhus i Storgöteborg kostade i slutet av 212 i genomsnitt 3,1 miljoner kronor. 36 Med samma genomsnittliga ränta som i exemplet med bostadsrätten skulle ett lån för ett genomsnittligt småhus uppgå till 4 8 kronor i aden. 37 Detta förutsätter att köparen själv står för kontantinsatsen som i detta exempel uppgår till 46 kronor. Det innebär att 73 procent av de som efterfrågar ett eget hus skulle klara denna adskostnad, förutsatt att de kan stå för kontantinsatsen. Hyresrätten är den mest populära boendeformen för de som avser att flytta inom kommunen eller regionen En stor majoritet, 91 procent, planerar att inte flytta från Göteborgsregionen inom det närmaste året. 25 procent planerar att flytta inom samma kommun som de för tillfället bor i och 13 procent planerar att flytta till en annan kommun i Göteborgsregionen. Endast nio procent planerar att flytta från Göteborgsregionen. Hur flyttbenägen man är hör ihop med hur man bor för tillfället. De som bor i egen bostad är minst flyttbenägna. Av dem tänker 69 procent stanna där de bor nu. Mest flyttbenägna är de som för tillfället bor hos sina föräldrar. Av dem tänker 34 procent stanna där de bor. Däremellan hamnar de som har lämnat föräldrahemmet men 36 SCB: Småhusbarometern t.o.m. januari 213. Siffran avser perioden oktober-december Kostnaden för ett lån på 2 6 kronor, med 3,14 procents ränta, efter skatteavdrag. göteborg 14

15 inte har en egen bostad. Av dem planerar 42 procent att stanna där de bor nu. Intressant att notera är att hyresrätten är den boendeform som är mest populär för de som avser att flytta inom kommunen eller regionen. 58 procent av de som planerar att flytta inom kommunen uppger hyresrätten som den bäst passande boendeformen. 5 procent av de som planerar att flytta till en annan kommun i Göteborgsregionen uppger detsamma. 36 vill ha en egen bostad men saknar det idag Det råder stor skillnad mellan hur gruppen unga vuxna i Göteborgsregionen bor och hur de vill bo. Detta synliggörs genom diagrammet nedan, där nuvarande boendeform och bäst passande boendeform ställs i relation till varandra. Totalt sett bor det unga vuxna i Göteborgsregionen. I faktiska tal innebär skillnaderna följande: 33 7 unga vuxna bor i hyresrätt vill göra det unga vuxna bor i bostadsrätt. 27 vill göra det. 3 5 unga vuxna bor i eget hus. vill göra det. 39 Det betyder att sammanlagt är det 52 8 unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen hyresrätt, egen bostadsrätt eller eget hus unga vuxna skulle vilja ha en egen bostad, det vill säga hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus men saknar det idag. 41 Om man räknar med att det i varje eget hus bor två vuxna och att antalet unga vuxna per hyresrätt och bostadsrätt skulle vara lika stort som det är idag, uppgår behovet hos de 36 som saknar och vill ha egen bostad till 12 6 hyresrätter, 7 8 bostadsrätter och 3 4 egna hus. För att fylla behovet hos de 36 unga vuxna som saknar och efterfrågar egna bostäder skulle det alltså totalt behövas 23 8 bostäder. 42 De efterfrågade bostäderna och den nämnda bostadsbristen kan sättas i relation till bostadsbyggandet i regionen. Paradoxalt nog har bostadsbyggandet Diagram 12: Nuvarande och bäst passande boendeform, 213, Göteborgsregionen (procent) Nuvarande boendeform Bäst passande boendeform Förälder Anhörig Kompisar Studentbostad Hyr rum Hyresrätt Bostadsrätt Eget hus Annat inkluderat andrahand 38 Avrundat från Samtliga siffror är avrundade. 4 Denna siffra baseras på den andel som bor i egen hyresrätt (,21 %), egen bostadsrätt (14,2 %) och eget hus (3,11 %). 47,57 % uppger att de bor i egen bostad, men,23 % av dessa har inte specificerat i vilket slags eget boende de bor i. 41 Observera att detta räknesätt bortser från att det kan finnas unga vuxna som exempelvis bor i bostadsrätt, men som tycker att hyresrätt är den bäst passande boendeformen. Räknesättet utgår således från att de som bor i hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus anser att det är den bäst passande boendeformen. Det ska även tilläggas att detta är avrundade värden. 42 Samtliga siffror är avrundade. göteborg 15

16 minskat något i Storgöteborg det senaste året. 43 Mellan har det i Göteborgsregionen byggts i genomsnitt 2 86 bostäder per år: 9 hyresrätter, 8 bostadsrätter och 1 äganderätter, det vill säga egna hus. 44 Vad som betraktas som bostadsbrist varierar. För den enskilde som saknar egen bostad är det däremot lätt att definiera vad bostadsbrist är. Bostadsbrist är något som är ständigt närvarande och som gör att du inte kan planera framtiden längre än vad den tillfälliga bostaden tillåter. Enligt Boverkets definition anses det råda brist på bostäder om det hela tiden finns en efterfrågan som överstiger utbudet. Samtliga kommuner som ingår i den här undersökningen uppger att de har brist på bostäder enligt denna definition. 45 Samtidigt fortsätter befolkningen i Storgöteborg och övriga storstadsregioner att öka. Det ställer stora krav på bostadsbyggandet och bostadspolitiken i regionen. Slutsats och kommentarer till undersökningen Vem minns inte första natten i det egna boendet? Känslan av att äntligen bryta sig fri och att få vara vuxen på riktigt. Men alla kan omöjligen minnas. För alla har inte fått chansen. Att som ung vuxen kunna bo i ett eget boende borde inte vara en lyx för ett fåtal. Det borde vara en självklarhet för alla. Självklarheten ligger i att bostadsfrågan är avgörande för hur vi lever våra liv. Bostaden är en förutsättning för att unga vuxna ska kunna utveckla sina drömmar, sin självkänsla och i förlängningen hela Sveriges välmående. I dag fostras unga människor in i en kultur som kräver total anpassningsvilja. Andelen osäkra anställningar ökar, lönen är oförutsägbar och lägenheten är tillfällig. Att samtidigt bli vuxen och självstyrande är en ekvation som svårligen går ihop. Andelen med egen bostad har minskat Att ha en bostad är en grundläggande förutsättning för att livet ska fungera även för unga vuxna. Men resultatet av denna undersökning visar att ambitionen om en bostadspolitik som skulle bidra till jämlika och värdiga levnadsstandarder har kommit på skam till för för osäkra boendevillkor och att allt fler unga vuxna bor hos sina föräldrar. 43 Boverkets indikatorer, november Information från SCB om färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, hustyp, upplåtelseform och tid. 45 Boverket: Bostadsmarknaden Andelen unga vuxna som bor i egen bostad har minskat. I år bor 48 procent i egen bostad. Detta är, liksom år 211, den lägst uppmätta andelen någonsin. En bidragande orsak till detta är att andelen unga vuxna med egen hyresrätt har minskat. Samtidigt ökar andelen som bor i osäkra boendeformer och andelen som bor hos sina föräldrar. Fler än en av fyra, 28 procent, av de unga vuxna bor i osäkra upplåtelseformer och nästan lika ga, 24 procent, bor hos sina föräldrar. Totalt sett är det 36 unga vuxna som skulle vilja ha en egen bostad men som saknar det i dag. För att fylla behovet skulle det behöva byggas 23 8 bostäder, varav 12 6 hyresrätter. Men i stället för att bygga fler hyresrätter har regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna koncentrerat sig på att klubba igenom en ny hyreslag som ytterligare försämrar villkoren för de människor som redan har det svårt på bostadsmarknaden. Den nya lagen innebär en friare hyressättning för bostadsrätter och villor och riskerar att leda till dramatiska hyreshöjningar för dem som bor i andra hand. Situationen för unga vuxna, det vill säga de som redan har svagast anknytning till bostadsmarknaden, riskerar alltså att bli ännu sämre. En fungerande bostadsförsörjning är viktig för både individ och samhälle Men en fungerande bostadsförsörjning är inte bara en grundläggande förutsättning för att individens liv ska fungera. En fungerande bostadsförsörjning är också en förutsättning för att Sverige som land ska kunna utvecklas med full sysselsättning och tillväxt. Flexibla boendeformer och en god bostadsförsörjning är av central betydelse för rörligheten på arbetsmarknaden och för att bygga Sverige starkt. Hyresrätten, som är en flexibel boendeform, underlättar möjligheten till rörlighet på arbetsmarknaden och torde därmed vara en boendeform av stort samhällsintresse. Hyresrätten är också den boendeform som unga vuxna främst efterfrågar. Ändå har regeringen under det senaste decenniet genomfört en rad reformer som gynnar ägda bostäder framför hyrda. Bland annat har det statliga stödet till nybyggnad av hyresrätter avskaffats, medan ränteavdrag och ROT-avdrag införts för den som äger sitt hem. Lägg därtill att fastighetsskatten förändrats till för för det ägda boendet. En överbeskattning av hyresrätter jämfört med bostadsrätter och egnahem sker således. Detta resulterar i att det inte byggs tillräckligt ga hyresrätter i Sverige och att de som byggs kostar alldeles för göteborg 16

17 mycket. Konsekvenserna av denna skattediskriminering av hyresrätten får de unga vuxna betala. Detta genom osäkra boendevillkor och att 2 unga vuxna, som förväntas stå på egna ben, ofrivilligt bor hemma hos sina föräldrar. Flera förslag på lösningar finns! Det skulle dock inte behöva se ut så här. Flera förslag på lösningar finns, varav några finns uppräknade nedan. Men hitintills har den politiska viljan brustit och politiken har abdikerat från bostadsfrågorna till för för marknaden. Detta är problematiskt, i synnerhet då bostaden inte är som vilken vara som helst. Bostaden är en grundläggande rättighet och en förutsättning för vår gemensamma välfärd, tillväxt och sysselsättning. Vi behöver därför en ny bostadspolitik i Sverige där hyresrätten står i fokus. Det är enbart genom att bygga fler bostäder som bostadsbristen kan undanröjas och som Sverige kan byggas starkt. Alla har rätt till en god bostad till rimlig kostnad även unga vuxna. Referenser Boverket: Bostadsmarknaden Boverkets indikatorer, november 212 Boplats Göteborgs hemsida, boplats.se Konsumentverket: Koll på pengarna 213 Lag (2:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Mäklarstatistik, prisnivåer bostadsrätter SCB: Småhusbarometern t.o.m. januari 213 SCB: Finansmarknadsstatistik, december 212 SCB: Statistikdatabasen, adshyra SCB: Statistikdatabasen, färdigställda lägenheter Socialstyrelsen: Riksnormen för försörjningsstöd 213 Sex konkreta förslag som skulle förbättra situationen för unga vuxna Hyresgästföreningen har tagit fram ett förslag till en ny bostadspolitik. I denna återfinns flera åtgärdsförslag för att undanröja bostadsbristen i Sverige, varav några finns presenterade nedan. Utöver dessa kan det även finnas andra åtgärder att vidta, med den gemensamma nämnaren att göra det mer ekonomiskt att bygga. Hyresgästföreningens åtgärdsförslag: Investeringsstimulans för nybyggnad av hyresrätter Borttagen fastighetsskatt för hyresrätter Skattefria underhållsfonder för hyresrätter ROT-avdrag till hyresrätter Miljöpremie för ombyggnad/ upprustning av hyresrätter Använd de allmännyttiga bostadsbolagen för att se till att alla medborgare i kommunen erbjuds bra bostäder Aldrig tidigare har unga vuxna varit så beroende av sina föräldrar och andelen boende i osäkra upplåtelseformer ökar. Att inte kunna planera framtiden längre än vad den tillfälliga bostaden tillåter får förstås konsekvenser. Om unga vuxna ska kunna hjälpa till att utveckla och bygga Sverige starkt är det hög tid att politikerna ger de unga en plats i samhället. En plats som varken är tillfällig eller i andra hand. Karolina Lemoine, utredare Hyresgästföreningens riksförbund göteborg 17