Unga vuxnas boende i Sverige 2013 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Transkript

1 Unga vuxnas boende i Sverige 13 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

2 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3 Hur ga unga vuxna bor kvar hemma? 3 Hur vill unga vuxna bo? 3 Undersökningsmetod 4 Hur bor unga vuxna som har flyttat hemifrån? 4 Andelen som bor i hyresrätt minskar 4 Vanligast att få en hyresrätt genom kontakter Bostadsbrist i 13 kommuner 6 En av fyra som flyttat hemifrån bor inte i egen bostad 6 De som har egen bostad bor större än de som inte bor i egen bostad procent av de som flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda 8 Boendekostnaderna högre för de med egen bostad än för de som saknar egen bostad 8 En av fem klarar sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt 9 En av fem unga vuxna som flyttat hemifrån får ekonomiskt stöd av föräldrar eller anhöriga 9 Nära hälften har mindre pengar att röra sig med än vad Konsumentverket tycker är rimligt 9 Hur ga unga vuxna bor kvar hemma? De flesta bor hos föräldrarna för att det är billigt och praktiskt Hur vill unga vuxna bo? 11 4 procent anser att hyresrätten är den bäst passande boendeformen unga vuxna bor ofrivilligt hos sina föräldrar 12 Den efterfrågade bostadsstorleken har krympt 13 De flesta vill dela bostad med en annan vuxen 13 Många har förmåga att betala mer än vad man gör i dag 13 De som efterfrågar eget hus har störst betalningsförmåga 14 Hyresrätten är den bäst passande boendeformen för de som avser att flytta vill ha en egen bostad men saknar det i dag Slutsats och kommentarer till undersökningen 16 Referenser 18 SVERIGE 2

3 SAMMANFATTNING Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Andelen unga vuxna som bor i egen bostad uppgår 13 till 1 procent. Det är den lägst uppmätta andelen någonsin och kan jämföras med 62 procent 199. En av fyra bor i osäkra upplåtelseformer, det vill säga bor hos anhöriga eller kompisar, i studentbostad, med andrahandskontrakt, i hyrda rum eller på annat sätt. Det är en ökning med tre procentenheter sedan 199. Andelen som bor i hyresrätt minskar. 13 bor 28 procent i hyresrätt. Motsvarande andel 199 var 39 procent. procent bor i bostadsrätt och åtta procent i eget hus. Vanligast är att få sin hyresrätt genom kontakter, vilket 33 procent svarade. 29 procent svarade att de fått sin hyresrätt genom att stå i kö hos ett specifikt bostadsbolag och 24 procent svarade att de fått sin hyresrätt genom en offentlig bostadsförmedling. 33 procent av de unga vuxna med barn bor inte i egen bostad. De vanligaste formerna av osäkra boendeförhållanden är att bo i andra hand eller att bo i studentbostad. procent av de unga vuxna som flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda. En av fem unga vuxna som flyttat hemifrån klarar sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt. En av fem unga vuxna som flyttat hemifrån får hjälp av sina föräldrar eller anhöriga att betala sitt uppehälle eller boende. Det är den högst uppmätta andelen någonsin och kan jämföras med 13 procent procent av de unga vuxna som lämnat föräldrahemmet har inte mer än kronor kvar att leva på varje ad efter att boendet är betalt. Det ligger under Konsumentverkets beräkningar på hur mycket en person mellan 18 och 3 år behöver för att klara sig. Hur ga unga vuxna bor kvar hemma? Nästan en av fyra, 23 procent, unga vuxna bor hemma hos sina föräldrar. Det är den högst uppmätta andelen någonsin och kan ställas i relation till 199 då motsvarande andel var procent. 83 procent av de som bor hos sina föräldrar skulle absolut eller kanske vilja flytta hemifrån det närmaste året och 8 procent skulle absolut eller kanske vilja ha en egen bostad nu om de hade råd. Däremot uppger bara 3 procent att de absolut eller kanske skulle ha råd. Det innebär att fler än som uppger sig ha råd vill ha en egen bostad. Det främsta skälet till att bo hos föräldrarna är att det är billigt och praktiskt. Hur vill unga vuxna bo? 4 procent av de unga vuxna uppger att det passar dem bäst att bo i hyresrätt. 23 procent uppger att det passar dem bäst att bo i bostadsrätt och procent uppger att det passar dem bäst att bo i eget hus. Hyresrätten är den mest populära boendeformen för de som avser att flytta. 4 procent av de som bor hos sina föräldrar uppger att det är den bäst passande boendeformen. Det är den lägst uppmätta andelen någonsin. 9 procent uppger att det passar dem bättre att bo på något annat vis. I faktiskt tal innebär det att det i landet bor 14 unga vuxna ofrivilligt hos sina föräldrar. 33 procent av de som bor hos sina föräldrar uppger att hyresrätten är den bäst passande boendeformen. 14 procent uppger bostadsrätt, fem procent att dela bostad med kompisar, fyra procent eget hus och tre procent studentbostad. Sammanlagt är det 2 unga vuxna som bor i egen hyresrätt, egen bostadsrätt eller eget hus unga vuxna skulle vilja ha en egen bostad men saknar det i dag. För att fylla behovet hos de unga vuxna som saknar och efterfrågar egen bostad skulle det behövas 8 6 hyresrätter, 62 bostadsrätter och 39 8 egna hus. Totalt sett innebär det bostäder. SVERIGE 3

4 Undersökningsmetod Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen vartannat år sedan 199 genomfört en undersökning om unga vuxnas boende. Den undersökta gruppen består av unga vuxna mellan och 2 år i Sverige. 13 års undersökning genomfördes mellan januari och 21 februari 13. Undersökningen gjordes per telefon med en postal uppföljning till ett delurval av de unga vuxna som inte svarade i telefon unga vuxna svarade; 1 i Göteborgsregionen, 1 i Malmö och Lund, 1 2 i Stockholms län och 1 i övriga riket. Totalt sett bor det personer mellan och 2 år i Sverige. Undersökningen bygger på ett slumpmässigt urval varpå resultatet visar på skattningar av verkliga förhållanden. I resultatredovisningen kommer statistiskt signifikanta och icke statistiskt signifikanta skillnader att uppges. Dessa avser ett 9-procentigt konfidensintervall. 1 Till rapporten finns en tabellbilaga som redovisar de tidsserier som nämns. I tabellbilagan redovisas också det svarsbortfall som överstiger en procent. För mer utförlig information om undersökningsmetoden och de frågor som ställdes, se den bifogade metodbilagan. Hur bor unga vuxna som har flyttat hemifrån? Andelen unga vuxna som bor i egen bostad det vill säga bostadsrätt, eget hus eller hyresrätt med förstahandskontrakt uppgår i år till 1 procent. Det är den lägst uppmätta andelen någonsin och kan ställas i relation till 199, då den första undersökningen om ungas vuxnas boende genomfördes. Då hade 62 procent av de unga vuxna en egen bostad. I takt med att allt färre unga vuxna bor i eget boende har andelen som bor hos sina föräldrar respektive andelen som bor i osäkra upplåtelseformer 2 ökat. 13 bor nästan en av fyra, 23 procent, unga vuxna hos sina föräldrar. Det är den högst uppmätta andelen någonsin och kan jämföras med procent 199. En av fyra bor i osäkra upplåtelseformer, vilket är en ökning med tre procentenheter sedan 199. Samtliga nämnda förändringar är statistiskt säkerställda. Andelen som bor i hyresrätt minskar 1 procent av de unga vuxna bor i en egen bostad. Vid en särredovisning av storstadsområdena kan man se att Stockholms län har lägst andel (44 procent) unga vuxna med egen bostad. Därefter kommer Göteborgsregionen med 48 procent unga vuxna med egen bostad och Malmö och Lund med 49 procent unga vuxna med egen bostad. Högst andel unga vuxna med egen bostad finner man utanför storstadsregionerna ( procent). Diagram 1: 2-åringarnas boendeförhållanden, (procent) Egen bostad Osäkra upplåtelseformer Hos föräldrar Att ett 9-procentigt konfidensintervall används innebär att det är 9-procents sannolikhet att de skillnader som uppmätts inte beror på slumpen. 2 Med osäkra upplåtelseformer avses boende utan besittningsskydd, det vill säga boende hos anhöriga eller kompisar, i studentbostad, med andrahandskontrakt, i hyrda rum och dylikt samt på annat sätt. Att ha besittningsskydd innebär att man har rätt att ha kvar till exempel en hyresrätt så länge man uppfyller sin del av hyresavtalet, det vill säga betalar hyran och sköter lägenheten. SVERIGE 4

5 Diagram 2: Andel 2-åringar med egen bostad, 13 (procent) Egen bostad Stockholms län Göteborgsregionen Malmö och Lund Övriga riket Riket Även ålder och kön tycks inverka på huruvida man bor i en egen bostad eller inte. 38 procent av de mellan och 23 år har en egen bostad, att jämföra med 66 procent av de mellan 24 och 2 år. Vidare bor fler kvinnor än män i egen bostad, där andelarna är procent respektive 4 procent. Samtidigt som andelen unga vuxna som bor i egen bostad minskar, minskar också andelen unga vuxna som bor i hyresrätt. 13 är det 28 procent som bor i hyresrätt, vilket liksom 11 är den lägst uppmätta andelen någonsin och kan jämföras med 39 procent 199. Även andelen som bor i eget hus har minskat, från tolv procent 199 till åtta procent 13. Andelen som bor i bostadsrätt går däremot åt motsatt riktning och ökar. 13 bor procent i bostadsrätt, att jämföra med elva procent 199. Samtliga nämnda förändringar är statistiskt säkerställda. Intressant att notera är även det faktum att endast 18 procent av de unga vuxna i Stockholms län bor i hyresrätt. Stockholms län skiljer sig således från Göteborgsregionen och Malmö och Lund där 3 respektive 28 procent av de unga vuxna bor i hyresrätt. Högst andel som bor i hyresrätt finner man utanför storstadsregionerna. Där bor 32 procent i hyresrätt. Vanligast att få en hyresrätt genom kontakter De som har en hyresrätt med förstahandskontrakt 28 procent av de unga vuxna i landet fick svara på en fråga om hur de fick tag på sin bostad. De flesta, 33 procent, svarade att de fått sin bostad genom kontakter. Näst vanligaste sättet är att stå i kö hos ett specifikt bostadsbolag, vilket 29 procent svarade. På tredje plats kommer offentlig bostadsförmedling, vilket 24 procent svarade. Övriga tillvägagångssätt som de unga vuxna har angett är bland annat Blocket, lägenhetsbyte alternativt flytta in hos en partner som har bostad. Diagram 3: Boendeförhållanden, eget boende, (procent) Hyresrätt Bostadsrätt Eget hus SVERIGE

6 Bostadsbrist i 13 kommuner Antalet kommuner som redovisar brist på bostäder har ökat under 11 och 12. I 13 av landets totalt 29 kommuner råder det brist på bostäder i förhållande till efterfrågan. 89 procent av dessa kommuner uppger att det är brist på hyresrätter. Lägg därtill att det i drygt hälften, 3 procent, av alla kommuner råder brist på lägenheter som ungdomar efterfrågar. Denna brist är främst påtaglig i storstadsregionerna och på högskoleorterna. 3 Alla kommuner har ett speciellt bostadsförsörjningsansvar. Det innebär att kommunerna ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för att kommunens invånare ska leva i goda bostäder. 4 Kommunerna har alltså ett huvudansvar för planeringen av bostadsbyggandet, men staten har det yttersta ansvaret för att alla ska ha tak över huvudet. Med anledning av detta är det intressant att studera huruvida det finns offentliga bostadsförmedlingar respektive allmännyttiga bostadsföretag i kommunerna. Kommunala bostadsförmedlingar är ett viktigt verktyg som kommunerna har möjlighet att använda sig av för att leva upp till sitt lagstadgade ansvar för bostadsförsörjningen. Enligt kommunernas egna bedömningar finns det kommunal bostadsförmed- ling i tio av landets totalt 29 kommuner. Vanligast är dock att de allmännyttiga bostadsföretagen har en egen kö, vilket förekommer i 222 av kommunerna. Majoriteten av dessa finns i kommuner utanför storstadsområdena och högskoleorterna. 6 En av fyra som flyttat hemifrån bor inte i egen bostad En av fyra unga vuxna, som har flyttat hemifrån, bor inte i egen bostad. Dessa bor i stället i osäkra upplåtelseformer, det vill säga delar bostad med kompisar, bor i studentbostad, hyr ett rum, har en bostad i andra hand, bor hos anhörig eller bor på något annat vis. De vanligaste formerna av osäkra upplåtelseformer är att bo i andra hand respektive att bo i studentbostad. I dessa boendeformer bor sju procent unga vuxna vardera. Andelen som bor i andra hand har dock minskat något sedan 11 då motsvarande andel var tio procent; en minskning som är statistiskt säkerställd. Näst vanligast är att bo med kompisar, vilket fyra procent uppger. Det råder även regionala skillnader. I Malmö och Lund bor en större andel unga vuxna i osäkra upplåtelseformer än i jämförelse med Göteborgsregionen och Stockholms län. Detta kan till stor del förklaras Diagram 4: Osäkra upplåtelseformer, (procent) Med kompisar I studentbostad Hyr rum o.dyl I andra hand Bor på annat sätt Hos anhörig 3 Boverket: Bostadsmarknaden Lag (:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Kommunal bostadsförmedling finns i Lund, Härryda, Kungsbacka, Lomma, Malmö, Sigtuna, Stockholm, Huddinge, Värmdö och Öckerö. 6 Boverket: Bostadsmarknaden I Malmö och Lund bor 31 procent av de unga vuxna i osäkra boendeförhållanden. I Göteborgsregionen är motsvarande andel 28 procent och i Stockholms län 2 procent. Utanför storstadsregionerna bor 24 procent i osäkra boendeförhållanden. SVERIGE 6

7 genom att en större andel unga vuxna i Malmö och Lund bor i studentbostad och hos kompisar än i övriga storstadsregioner. Högst andel unga vuxna som bor i andra hand finner man dock i Stockholms län. Boendet varierar också med civilstånd. Av de gifta eller samboende bor 8 procent i egen bostad, att jämföra med 34 procent av de som inte är gifta eller samboende. Viktigt att notera är även det faktum att 33 procent av de unga vuxna som har barn inte bor i egen bostad. 8 Det är dock troligt att fler unga vuxna än vad dessa siffror indikerar bor i osäkra upplåtelseformer. Detta då man kan anta att den andel som exempelvis bor i andra hand underskattas då dessa sannolikt i mindre utsträckning är skrivna där de bor, flyttar oftare, och således är svårare att få kontakt med. Ett mörkertal vad gäller andelen som bor i osäkra boendeförhållanden är alltså inte osannolikt. De som har egen bostad bor större än de som inte bor i egen bostad De unga vuxna som inte bor hemma i föräldrahemmet fick svara på en fråga om hur stort de bor, räknat i antal rum. Hur stort man bor varierar beroende på om man har egen bostad eller inte. 22 procent av de som har en egen bostad bor i högst ett rum och kök, att jämföra med 4 procent av de som bor i osäkra upplåtelseformer. Den grupp som bor i egen bostad bor således större. För gruppen som bor i osäkra upplåtelseformer har boendestorleken minskat i förhållande till bodde 42 procent i högst ett rum och kök, att jämföra med 4 procent 13. Samtidigt som andelen som bor i små bostäder har ökat har andelen som bor i större bostäder minskat. 11 bodde procent i minst två rum och kök, att jämföra med 1 procent 13. Samtliga nämnda förändringar är statistiskt säkerställda. För gruppen som bor i egen bostad har inga större förändringar skett vad gäller bostadsstorleken. Det råder även regionala skillnader vad gäller boendestorleken. I Stockholms län bor en högre andel i högst ett rum och kök i jämförelse med övriga storstadsregioner. Lägst andel som bor i högst ett rum och kök finner man utanför storstadsregionerna. Utanför storstadsregionerna bor också en högre andel i boenden som är större än två rum och kök. Bostadsstorleken för de som är sammanboende eller gifta utan barn har minskat i landet. I år bor procent i bostäder som är ett rum och kök eller mindre, att jämföra med elva procent 199. Samtidigt har andelen som bor i mer än två rum och kök minskat. I år bor 38 procent i bostäder som är mer än två rum och kök, att jämföra med 42 procent 199. Förändringarna är statistiskt säkerställda. Diagram : Bostadsstorlek för sammanboende eller gifta utan barn, (procent) Högst 1 rok Mer än 2 rok rok Detta inkluderar alla unga vuxna med barn som inte bor i egen bostad, det vill säga både de som bor hos föräldrar och de som bor i övriga upplåtelseformer. 9 I förhållande till 3 och har andelen som bor i högst ett rum och kök minskat något. 3 bodde procent i högst ett rum och kök och var motsvarande andel 49 procent. SVERIGE

8 procent av de som flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda Det finns flera olika sätt att definiera trångboddhet och några absoluta mått på trångboddhet finns inte. Vad som kan antas vara en acceptabel utrymmesstandard varierar i stället beroende på till exempel vilken relation man har till de människor man bor med. Ett enkelt sätt att mäta trångboddhet är dock att räkna på relationen mellan antal rum och antal boende, utan att bry sig om hur gamla de boende är eller i vilka relationskonstellationer de lever i. Gör man så, och räknar med att det bör finnas minst ett rum per individ, kan man se att procent av de unga vuxna som har flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda. 11 var motsvarande andel trångbodda också procent. Trångboddheten ökar ju fler man är som delar bostad. Av de tvåpersonhushåll som finns i landet bor elva procent av de unga vuxna som lämnat föräldrahemmet i ett rum och kök. Av trepersonhushållen bor 21 procent i ett eller två rum och kök och i de hushåll som består av fyra eller fler personer bor 33 procent i bostäder som består av mellan ett och tre rum och kök. Det ska tilläggas att det i dessa uträkningar inte ingår bostäder som är mindre än ett rum och kök, exempelvis bostäder med ett rum men med delad kokvrå eller kokskåp. Detta då man kan anta att dessa svarande bor i studentboenden och delar således inte själva rummet med flera personer. Skulle dessa inkluderas skulle andelen unga som ser ut att vara trångbodda att öka. Boendekostnaderna högre för de med egen bostad än för de som saknar egen bostad I undersökningen ställdes frågan om hur mycket man betalar för sitt boende. Månadskostnaderna varierar beroende på om man har egen bostad eller inte. 21 procent av de som har eget boende betalar som mest 2 8 kronor i aden. 38 procent betalar mellan 2 8 och 4 kronor i aden och 39 procent betalar mer än 4 kronor i aden. Bland de som lämnat föräldrahemmet, men inte bor i egen bostad, det vill säga de som bor i osäkra upplåtelseformer, betalar 31 procent som mest 2 8 kronor i aden. 4 procent betalar mellan 2 8 och 4 kronor i aden och 23 procent betalar mer än 4 kronor i aden. Detta resultat tyder på att de som har en egen bostad har en högre adskostnad än de som bor i osäkra upplåtelseformer. Man bör ha i åtanke att det i den sistnämnda gruppen ingår de som hyr hela bostäder, men också de som hyr delar av bostäder eller studentrum. Intressant att notera är också det faktum att andelen som betalar mer än 4 kronor i aden, räknat i dagens penningvärde, har minskat bland de som bor i egen bostad. För gruppen som bor i osäkra upplåtelseformer har boendekostnaderna fluktuerat mer. En konsekvens av detta kan vara att de som inte bor i egen bostad har det svårare att planera och förutse sina ekonomier. Diagram 6: Boendekostnad på mer än 4 kronor i aden, 3 13 (procent, 13 års penningvärde) Egen bostad Övriga utanför föräldrahemmet SVERIGE 8

9 En av fem klarar sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt En relativt stor andel, 9 procent, av de unga vuxna som har flyttat hemifrån anser sig klara sina boendekostnader utan problem. Andelen som uppger sig klara sina boendekostnader utan problem har dessutom ökat. 199 uppgav 69 procent att de klarar sina boendekostnader utan problem och 11 var motsvarande andel 8 procent. Men för den delen ska inte övriga glömmas bort. En av fem unga vuxna uppger sig klara sina kostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt. 11 Hur man anser sig klara sina boendekostnader varierar beroende på om man har en egen bostad eller inte. 81 procent av de med egen bostad uppger sig klara sina boendekostnader utan problem, att jämföra med procent av de som bor i osäkra upplåtelseformer. 19 procent av de med egen bostad uppger sig klara sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt. Motsvarande andel för de som bor i osäkra upplåtelseformer är 23 procent. Hur man upplever sig klara sina boendekostnader varierar också något beroende på var i landet man bor. Utanför storstadsregionerna upplever 81 procent att de klarar sina boendekostnader utan problem. I storstadsregionerna är andelen något lägre. I Göteborgsregionen uppger 8 procent att de klarar sina boendekostnader utan problem, i Stockholms län 6 procent och i Malmö och Lund procent. 12 En av fem unga vuxna som flyttat hemifrån får ekonomiskt stöd av föräldrar eller anhöriga En av fem unga vuxna som flyttat hemifrån får hjälp av sina föräldrar eller anhöriga att betala sitt uppehälle eller boende. Det är den högst uppmätta andelen någonsin och kan jämföras med 13 procent Ökningen sedan 11 är mer blygsam. Då var motsvarande andel 19 procent. Samtidigt tyder resultatet på att de som bor i osäkra upplåtelseformer är mer beroende av sina föräldrars eller anhörigas ekonomiska stöd än de som bor i egen bostad. 2 procent av de som bor i osäkra upplåtelseformer får hjälp av föräldrar eller anhöriga att klara sina boen- Ökningen från 199 till 13 är statistiskt säkerställd, däremot inte ökningen från 11 till procent uppger att de klarar sina boendekostnader nätt och jämt och två procent uppger att de inte klarar boendekostnaderna så bra alternativt mycket dåligt. 12 Detta gäller både de som bor i egen bostad och de som flyttat hemifrån men inte bor i egen bostad. 13 Ökningen är statistiskt signifikant. dekostnader, att jämföra med 16 procent av de med egen bostad. Ser man till hela gruppen unga vuxna, det vill säga även de som bor hemma hos sina föräldrar, råder stora skillnader beroende på ålder och civilstånd. 3 procent av de unga vuxna som är mellan och 23 år får hjälp av sina föräldrar eller anhöriga att klara sina boendekostnader, att jämföra med 21 procent av de mellan 24 och 2 år. Av de gifta eller samboende får 16 procent hjälp av föräldrar eller anhöriga, i jämförelse med 36 procent av de som inte är gifta eller samboende. Nära hälften har mindre pengar att röra sig med än vad Konsumentverket tycker är rimligt Hur mycket man har kvar när boendekostnaden är betald varierar beroende på om man har en egen bostad eller inte. Den grupp som har en egen bostad har mer kvar att röra sig med än den grupp som inte har en egen bostad. Detta beror sannolikt på skillnader i inkomster mellan de som bor i egen bostad respektive saknar egen bostad. En större andel av de som heltidsarbetar bor i egen bostad än de som exempelvis studerar eller är arbetslösa. Fattigdom är ett gtydigt begrepp. När man diskuterar skäliga levnadsnivåer i Sverige finns dock två vanligt förekommande referensvärden: riksnormen för försörjningsstöd, som fastställs varje år av regeringen, och Konsumentverkets beräkningar av adskostnader för olika typer av hushåll. Riksnormen för försörjningsstöd ligger till grund för en del av det ekonomiska bistånd som socialtjänsten ger till ekonomiskt utsatta hushåll. Den grundar sig på pris- och konsumtionsundersökningar och ska spegla en skälig konsumtionsnivå. Enligt riksnormen behöver en ensamboende 3 88 kronor varje ad för att betala sådant som mat, hygienartiklar och förbrukningsvaror. Arbetsresor, hushållsförsäkring och medlemskap i A-kassa ingår inte i riksnormen. Motsvarande summa för den som ingår i ett tvåpersonshushåll är 3 18 kronor. 14 Enligt Konsumentverkets beräkningar behöver en person mellan 18 och 3 år runt 6 kronor varje ad för att ha råd med mat, hemförsäkring, telefon, kollektivtrafik och andra basala kostnader. Summan varierar något med kön, bostadsort och boendeförhållanden (sam- eller enboende) och inkluderar inte exempelvis hälso- och sjukvård. Beräkningarna ska inte innebära en mycket låg standard, 14 Socialstyrelsen: Riksnormen för försörjningsstöd 13 SVERIGE 9

10 Diagram : Så mycket har unga vuxna som flyttat hemifrån kvar att röra sig med när boendet är betalt, 13 (procent) Upp till 1 8 kr/ kr/ kr/ kr/ 1-6 kr/ Över 6 kr/ men inte heller någon lyxnivå. Nästan hälften, 44 procent, av de unga vuxna som flyttat hemifrån har inte mer än kronor kvar att röra sig med varje ad när boendet är betalt. Detta innebär att mer än 44 procent av de unga vuxna som lämnat föräldrahemmet har mindre pengar att röra sig med än vad Konsumentverket tycker är rimligt. 16 Intressant att notera är även det faktum att elva procent av de unga vuxna som har barn har mindre än 1 8 kronor kvar i aden att röra sig med när boendet är betalt. Motsvarande andel för de som inte har barn är nio procent. Hur ga unga vuxna bor kvar hemma? Nästan en av fyra, 23 procent, unga vuxna bor hemma hos sina föräldrar. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin och kan ställas i relation till 199 då motsvarande andel var procent. 1 Hur stor andel som bor hos sina föräldrar varierar beroende på var i landet man bor. I Stockholms län bor 29 procent av de unga vuxna hos sina föräldrar. Motsvarande andel i Göteborgsregionen är 24 procent och i Malmö och Lund procent. Åldern har också betydelse. 3 procent av de mellan och 23 år bor hemma hos sina föräldrar, att jämföra med tio procent av de som är mellan 24 och 2 år. Det är också en större andel av männen, 26 procent, som bor hemma hos sina föräldrar, i jämförelse med procent av kvinnorna; en trend som har återkommit varje år sedan undersökningens start 199. Kvinnorna bor i stället i högre utsträckning i egen bostad. De flesta bor hos föräldrarna för att det är billigt och praktiskt Av de som bor hos sina föräldrar uppger 62 procent att de absolut skulle vilja flytta hemifrån det närmaste året. 21 procent uppger att de kanske skulle vilja det. 69 procent uppger också att de absolut skulle vilja ha en egen bostad nu om de hade råd och 1 procent uppger att de kanske skulle vilja ha det. Däremot är det bara 32 procent som absolut skulle ha råd med en egen bostad och 22 procent som kanske skulle ha råd. Det innebär att fler än som uppger sig ha råd vill ha en egen bostad. På frågan om vilket eller vilka som är de främsta skälen till att man bor hos sina föräldrar svarade 4 procent att de inte har råd med eget boende och 42 procent svarade att de inte kan få en bostad där de vill bo. Det vanligast förekommande skälet är dock att det är billigt och praktiskt, vilket 3 procent svarade. Att det är billigt att bo hos föräldrarna syns även i svaren gällande hur mycket man betalar i adskostnad. 8 procent av de som bor hos sina föräldrar betalar ingenting för boendet och bara tre procent betalar över 4 kronor i aden. Konsumentverket: Koll på pengarna procent av de unga vuxna som lämnat föräldrahemmet har mellan och kronor kvar i aden att röra sig med när boendet är betalt. 3 procent har över kronor kvar. 1 Ökningen är statistiskt säkerställd. SVERIGE

11 Diagram 8: Vilja och möjlighet att lämna föräldrahemmet, (procent) Skulle vilja flytta hemifrån det närmaste året Skulle vilja ha en egen bostad nu om hade råd Skulle ha råd med en egen bostad i dag Diagram 9: Främsta skälen till att bo hemma hos föräldrarna, 13 (procent) Vill bo med föräldrar Vill bo med syskon Billigt och praktiskt Har inte råd med eget boende Kan inte få bostad där jag vill bo Annat Observera att flera svarsalternativ fick anges Hur vill unga vuxna bo? Den populäraste boendeformen hos unga vuxna är hyresrätten. I år uppgav 4 procent att det skulle passa dem bäst att bo i hyresrätt. Näst populärast är bostadsrätten, vilket 23 procent svarade. procent svarade eget hus och tio procent hos föräldrarna. Sex procent uppgav att det skulle passa dem bäst att bo i studentbostad, medan fyra procent svarade att dela bostad med kompisar. En procent uppgav att det skulle passa bäst att hyra rum eller dylikt. Efterfrågan på eget boende har fluktuerat något mellan 199 och 13, liksom de olika upplåtelseformernas popularitetsgrad. 199 ansåg 8 procent att eget boende, det vill säga hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus, var den bäst passande boendeformen. 13 är motsvarande andel 8 procent. 18 I jämförelse med 11 har det egna boendets popularitetsgrad dock ökat med två procentenheter; en ökning som är statistiskt säkerställd. 4 procent anser att hyresrätten är den bäst passande boendeformen 4 procent anser att hyresrätten är den bäst passande boendeformen. Det är en marginell ökning sedan 11 då motsvarande andel var 39 procent. I förhållande till 199 har andelen som anser att hyresrätten är den bäst passande boendeformen dock minskat. 199 uppgav 4 procent att hyresrätten var den bäst passande boendeformen. 19 Den minskade andelen ska nödvändigtvis inte tolkas som att hyresrätten som boendeform har minskat i popularitetsgrad. 18 Minskningen är inte statistiskt säkerställd. 19 Minskningen är statistiskt säkerställd. SVERIGE 11

12 Resultatet kan snarare vara ett uttryck för att unga vuxna anpassar sina önskemål efter vad man tror är rimligt att uppnå. Att få ett hyreskontrakt kan i dag vara avhängt på huruvida man har ett fast jobb, hög lön, bra referenser och inga betalningsanmärkningar. Som ung kan det vara extra svårt att leva upp till dessa krav. Hyresrätten kan således uppfattas som en nästintill ouppnåelig boendeform. Även andelen som uppger eget hus som den bäst passande boendeformen har minskat. 13 uppger procent att det egna huset är den bäst passande boendeformen, att jämföra med 22 procent 199. För bostadsrätten syns en omvänd trend. 199 uppgav 14 procent att bostadsrätten är den bäst passande boendeformen. 11 liksom 13 uppgår andelen till 23 procent. 21 Vid en jämförelse av storstadsregionerna och övriga riket framgår att hyresrätten är mer populär i Göteborgsregionen än vad den är i Stockholms län, Malmö och Lund och övriga riket. Bostadsrätten är mest populär i Stockholms län, medan det egna huset är en betydligt mer populär boendeform utanför storstadsregionerna. 14 unga vuxna bor ofrivilligt hos sina föräldrar Hur man vill bo varierar bland annat med hur man bor för tillfället. De som bor i eget boende efterfrågar både bostadsrätt och eget hus i större utsträckning än gruppen som har flyttat hemifrån men inte bor i eget boende. Dessa efterfrågar i stället studentbostad eller att bo hos kompisar i högre utsträckning än grup- pen som bor i eget boende. Hyresrätten är dock den boendeform som båda grupperna uppger som bäst passande. Bland de som bor hos sina föräldrar uppger 4 procent att boende hos föräldrarna är den bäst passande boendeformen. Det är den lägst uppmätta andelen någonsin och en statistiskt säkerställd minskning sedan då motsvarande andel var 46 procent. 9 procent uppger att det passar dem bättre att bo på något annat vis. I faktiska tal innebär det att det i landet bor 14 unga vuxna ofrivilligt hemma hos sina föräldrar. 22 På andra plats i rangordningen kommer hyresrätten. 33 procent av de som bor hos sina föräldrar tycker det är den bäst passande boendeformen. 14 procent uppger bostadsrätten och fem procent uppger att dela bostad med kompisar är den bäst passande boendeformen. Vid en tidsjämförelse kan man se att andelen som uppger att hyresrätten är den bäst passande boendeformen har minskat. 3 uppgav 39 procent av de som bor hos sina föräldrar att hyresrätten var den bäst passande boendeformen, att jämföra med 33 procent 13. Även andelen som uppger eget hus som den bäst passande boendeformen har minskat. 3 uppgav åtta procent att det passade dem bäst att bo i eget hus, att jämföra med fyra procent 13. För bostadsrätten syns en omvänd trend. 3 uppgav fem procent att det var den bäst passande boendeformen, att jämföra med 14 procent 13. Samtliga nämnda förändringar är statistiskt säkerställda. Det råder även skillnad mellan de som är studerande och de som har heltidsarbete med fast an- Diagram : Bäst passande boendeform, (procent) Hyresrätt Bostadsrätt Eget hus Minskningen är statistiskt säkerställd. 21 Ökningen är statistiskt säkerställd. 22 Avrundat från SVERIGE 12