Boende- och fastighetsskatter en nordeuropeisk utblick

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boende- och fastighetsskatter en nordeuropeisk utblick"

Transkript

1 Boende- och fastighetsskatter en nordeuropeisk utblick AB Handelns Utredningsinstitut (HUI)

2 Förord Syftet med föreliggande rapport är att jämföra de svenska boendeskatterna, i synnerhet fastighetsskatten, med boendeskatterna i ett antal nordeuropeiska länder där fokus ligger på makroperspektivet. Rapporten är skriven på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund. Författarna svarar själva för de slutsatser som dras i rapporten. Stockholm i augusti 2006 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Fredrik Bergström ek. dr., VD HUI Rickard Hellner Analytiker HUI AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Org.nr Besöksadress: Regeringsgatan 60 E-post: Tfn (vx): Postadress: STOCKHOLM Fax:

3 Innehållsförteckning Inledning 4 Metodbeskrivning 6 Fastighetsskattens utformning en översikt 7 Sverige statlig fastighetsskatt och centralt satta taxeringsvärden 8 Norge avskaffad statlig fastighetsskatt 9 Danmark kommunal såväl som regional fastighetskatt 10 Finland skattefrihet för skogs- och jordbruksfastigheter 11 Tyskland låga taxeringsvärden 12 Nederländerna fastighetsskatten helt i kommunens händer 13 Fastighetsskatten ett makroperspektiv 15 Skattetryck 15 Fastighetsskatt omfattning och betydelse 17 Sverige och Danmark en utvikning 20 Taxeringsvärden en översikt 25 Sammanfattande kommentarer 27 Referenser 30

4 Inledning Fastighetsskatten är en av de skatter som diskuteras mest och också en av de skatter som har fått vanliga småhusägare att gå man ur huse för att protestera mot. Detta engagemang har inte minskat efter att Skatteverket i juni publicerade resultatet av sin provvärdering som ligger till grund för beräkningen av nya taxeringsvärden. Taxeringsvärdena stiger enligt värderingen med i snitt 23 procent för riket för att i vissa delar av landet stiga betydligt mer än så. Gotländska husägare får se sina taxeringsvärden stiga med i genomsnitt 40 procent medan deras skånska motsvarigheter får sina taxeringsvärden uppskrivna med 33 procent. I Stockholms län stiger det genomsnittliga taxeringsvärdet med 22 procent. Fastighetsskatten fick också ökad aktualitet i samband med Almedalsveckan då den borgerliga alliansen presenterade ett förslag för en ny fastighetsbeskattning. Diskussionen om fastighetsskattens vara eller icke vara lär också intensifieras inför höstens val, vilket bland annat regeringens förslag om frysning av fastighetsskatten är ett exempel på. Fastighetsskatten kritiseras av dess motståndare bland annat för att vara för hög och bidra till att hushåll tvingas sälja bostäder som de har bott i under lång tid. Den anses vidare vara godtycklig i den bemärkelse att hus som säljs till samma pris kan ha haft helt olika taxeringsvärden under lång tid. Ett annat argument är att det är felaktigt att beskatta tillgångar som inte ger någon direkt avkastning. Bland de som försvarar skatten nämns ofta att den är en relativt viktig intäktskälla för staten och därmed inte går att ta bort/minska utan att det får statsfinansiella effekter. Ett annat argument, ur ett skatteintäktsperspektiv, är att fastigheter är ett lämpligt skatteobjekt då det är en fast skattebas som inte är lättrörlig och därför inte kan undvika beskattning genom att lämna landet. Det finns även de som menar att fastighetsskatten är en ur ett ekonomiskt effektivitetsperspektiv bra skatt då den inte ger upphov till lika allvarliga snedvridningseffekter som exempelvis höga marginalskatter på arbete. Oavsett vad man tycker om den svenska fastighetsskatten så kan det finnas anledning att studera hur fastighetsskatten och andra relevanta boendeskatter är utformad i andra länder. Är den svenska modellen unik/extrem eller är det en modell som återfinns i liknande form i andra länder. Hur står sig de svenska

5 boendeskatterna i ett europeiskt perspektiv? Betalar svenska småhusägare högre boendeskatter än sina europeiska motsvarigheter? Hur stor betydelse har boendeskatterna för statens finanser och hur stor andel av BNP betalas egentligen i boendeskatter? Har beskattningen av fastigheter förändrats i andra länder de senaste åren? Föreliggande rapport syftar till att ge svar på ovanstående frågor samt ge en överskådlig och jämförande bild av svenska boendeskatter i förhållande till några nordeuropeiska länder. En utblick av detta slag kan ge ökad kunskap om alternativa sätt att beskatta (eller inte beskatta) fastigheter. Något förvånande så finns det förvånansvärt lite gjort på detta tema. En offentlig utredning från 2004 ger en viss översiktlig beskrivning (se SOU 2004:36) som dock för tillfället inte längre är aktuell för ett flertal länder. Annars är internationella jämförelser relativt ovanliga, vilket delvis torde ha sin bakgrund i att skattens utformning många gånger är komplex och inte heller är enkelt sammanställt hos de nationella statistikmyndigheterna. Rapporten inleds med ett kort metodkapitel (kapitel 2). I kapitel 3 följer en översiktlig beskrivning av fastighetsskatternas och andra boendeskatters utformning i ett antal nordeuropeiska länder (Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island, Tyskland och Nederländerna). Dessa länder har valts ut då de i viss utsträckning har välfärdsmodeller och inkomstnivåer som liknar de svenska. De är även intressanta då de dels har valt att beskatta (eller inte beskatta) fastigheter annorlunda än vad som är fallet i Sverige, dels för att vissa av länderna har valt att reformera/minska beskattningen under de senaste åren. I kapitel 4 beskrivs fastighetsskattens och även några andra boendeskatters betydelse i de olika länderna ur ett makroperspektiv. I kapitel 4 görs även en något större jämförelse mellan den svenska och danska modellen för beskattning av fastigheter. I detta avsnitt beskrivs även stämpelskatterna, beskattning i samband med försäljning av fastighet samt förmögenhetsbeskattningen. Avslutande kommentarer återfinns i kapitel 5.

6 Metodbeskrivning Att göra jämförelser mellan länder, oavsett vad som jämförs, är ofta vanskligt och ibland omöjligt till följd av olikartade definitioner, olika rutiner vid statistikinsamling och olika beräkningsmodeller. Dessa svårigheter torde gälla särskilt vid jämförelser av skattesystem och skatters relativa storlek. Följaktligen är en jämförelse av fastighetsskatten i olika länder en relativt komplicerad procedur vilken innefattar en omfattande insamling, sammanställning och värdering av data. Eftersom en central del i denna rapport är en jämförelse mellan ett antal länder var en viktig uppgift att finna jämförbara länder. För att undvika en sned jämförelse är det viktigt att valet av länder sker på ett omsorgsfullt och noggrant vis. En annan viktig uppgift var att hitta jämförbar data över aggregerade ekonomiska variabler. Vad gäller valet av länder fokuserade vi på länder som är geografiskt och kulturellt nära Sverige samtidigt som ländernas skattesystem bör likna Sveriges till så stor del som möjligt. De länder som valdes ut är, förutom Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island, Tyskland och Nederländerna. Analysen baseras på data inhämtade från UNECE 1, OECD, lokala och nationella skattemyndigheter samt andra officiella källor. Lokala och nationella statistikbyråer har också kunnat bidra med viktiga uppgifter. 1 United Nations Economic Commission for Europe

7 Fastighetsskattens utformning en översikt I detta avsnitt redogör vi för fastighetsskattens utformning i ett antal europeiska länder. De länder som granskas är som nämndes i metodbeskrivningen Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island Tyskland och Nederländerna. Valet av länder är medvetet orienterat mot länder som ligger geografiskt och kulturellt nära Sverige och som samtidigt kan karaktäriseras som välfärdsstater med ett relativt högt skattetryck. Vi har valt att inkludera Island i studien trots att den isländska fastighetsskatten avskaffades i sin helhet En avskaffad fastighetsskatt gör det på flera sätt än mer intressant och motiverat att granska skattens betydelse. Norge avskaffade på liknande sätt statlig fastighetsskatt 2005 även om Norges kommuner fortfarande har möjlighet att ta ut fastighetsskatt. Vi har också lagt vikt vid att ländernas skattesystem ska vara tämligen likt det svenska. I Sverige och många andra länder är egendomsskatter, inklusive fastighetskatten, skatter av en relativt marginell betydelse för statskassan. Istället står inkomstskatten för en stor del av de totala skatteinkomsterna och betalas av i princip samtliga medborgare. I vissa andra länder, exempelvis USA och Storbritannien, är inkomstskatterna däremot av mindre betydelse medan egendomskatter står för en större andel av skatteuttaget. Länder med denna typ av skattesystem har därför medvetet utelämnats ur studien. Dessa länder har också ett jämförelsevis lågt skattetryck, särskilt USA, vilket ger oss ytterligare skäl till att exkludera dem. Det händer även en hel del internationellt på fastighetsskatteområdet. En illustration på detta är att SOU 2004:36, Reformerade egendomsskatter, som bland annat beskriver fastighetsskattens utformning i ett antal länder (se bl a s. 84), redan är föråldrad. Som nämndes tidigare har Island exempelvis avskaffat fastighetsskatten medan Norge efter att ha slopat den statliga fastighetsskatten enbart har kommunal fastighetsskatt. I Danmark har regeringen infört ett skattestopp vilket förhindrar taxeringsvärdena att stiga över ett visst tak. Nedan följer en översiktlig redogörelse för de olika ländernas skattesystem och en beskrivning av hur fastighetsskatten fastställs och fungerar.

8 Sverige statlig fastighetsskatt och centralt satta taxeringsvärden 2 Den svenska fastighetsskatten är en statlig skatt som betalas av samtliga fastighetsägare vare sig dessa är privatpersoner eller juridiska personer. Skatt utgår på både bostadshus, lantbruksfastigheter och rent kommersiella fastigheter. Skatt utgår också på obebyggda tomter avsedda för bostadshus. Fastighetsskattens storlek beräknas utifrån ett taxeringsvärde som fastställs mot bakgrund av fastighetens värde och taxeringsvärdet är utformat för att motsvara 75 procent av marknadsvärdet. Marknadsvärdet bestäms inte av den enskilda fastighetens eventuella köpeskilling utan beräknas utifrån det allmänna prisläget i det område där fastigheten finns. Taxeringsvärdet förändras löpande genom de s.k. allmänna och förenklade fastighetstaxeringarna. Allmän fastighetstaxering sker vart sjätte år och omfattar samtliga fastigheter som är skatteskyldiga. Den förenklade fastighetstaxeringen sker vart tredje år mellan varje allmän fastighetstaxering och omfattar enbart småhus, hyreshus och lantbruksfastigheter. Vid varje taxeringstillfälle lämnar fastighetsägaren in en s.k. fastighetsdeklaration där ägaren specificerar eventuella förändringar i fastigheten sedan föregående taxering. Förändringar att deklarera kan inkludera om- och tillbyggnationer, renoverings- och upprustningsarbeten etc. Fastighetsskatten beräknas som 1 procent av taxeringsvärdet för småhus och 0,5 procent för kommersiella fastigheter. För hyreshus och bostadsrättsföreningar är skatten 1 procent för eventuella kommersiella lokaler och 0,5 procent för bostadsdelen. En husägare kan utöver fastighetsskatten även bli skyldig att betala förmögenhetsskatt på sitt boende. Förmögenhetsskatten beräknas som 1,5 procent av nettoförmögenheten överstigande 1,5 miljoner kronor. Nettoförmögenheten bestäms som nettot av skulder och förmögenhet den sista december varje år. Fastigheter räknas in i förmögenheten efter sitt taxeringsvärde. Andra boendeskatter inkluderar stämpelskatt vid köp av fastigheter samt eventuell reavinstskatt vid försäljning. 2 Källa: Skatteverket

9 Den svenska fastighetsskatten är behäftad med vissa begränsningsregler. Exempelvis ska ett hushåll (inkomståret 2006) med en sammanlagd inkomst om kr betala maximalt 4 procent av sin inkomst i fastighetsskatt upp till ett taxeringsvärde om kr. Från och med nästkommande inkomstår höjs taket till kr och inkomstgränsen till ca kr. Inkomsten beräknas på ett särskilt sätt och inkluderar förutom förvärvsinkomst även inkomst av kapital samt 15 procent av den beskattningsbara förmögenheten minus fastighetens taxeringsvärde upp till kr. För bostäder taxerade till mellan kr och kr gäller att hushållen inte ska betala mer än 6 procent av sina inkomster i fastighetsskatt. Regeln gäller för den del av taxeringsvärdet som ligger inom de angivna beloppen vilket innebär att en husägare med ett hus taxerat till mer än kr med andra ord kan utnyttja begränsningsregeln delvis. Fritidshus kommer för övrigt också att omfattas av begränsningsreglerna. Är ett hushåll berättigat till begränsad fastighetsskatt räknas dessutom även eventuell förmögenhetsskatt ned med motsvarande belopp. Norge avskaffad statlig fastighetsskatt 3 I Norge avskaffades statlig fastighetsskatt den 1 januari 2005 men som husägare kan man fortfarande vara skyldig att betala kommunal fastighetsskatt, men enbart om den kommun där fastigheten ligger verkligen tillämpar fastighetsskatt. Kommunal fastighetsskatt är de facto relativt ovanligt i Norge då mindre än hälften av Norges 434 kommuner tar ut fastighetsskatt. Utöver den kommunala fastighetsskatten så kan norska husägare bli skyldiga att betala förmögenhetsskatt (formueskatt) på sin bostad. Förmögenhetsskatten beräknas som en procentsats av den samlade förmögenheten som ska inkludera såväl fast som lös egendom. För taxeringsåret 2006 beräknas förmögenhetsskatten såsom 0,2 procent av de första norska kronorna och 0,4 procent av det överskjutande beloppet. Gemensamt för fastighets- och förmögenhetsskatten är att de beräknas utifrån ett taxeringsvärde (ligningsverdi). Taxeringsvärdet bestäms av den centrala 3 Källor: Statistisk Sentralbyrå, Skattedirektoratet, Huseiernas Landsforbund, European Tax Handbook 2005

10 skattemyndigheten utifrån vad huset kostade att bygga. För nybyggda hus är regeln att taxeringsvärdet maximalt ska uppgå till 30 procent av den totala kostnaden men sätts i realiteten ofta betydligt lägre än så. Taxeringsvärdet revideras årligen även om det knappt har förändrats alls sedan mitten av 1990-talet. Detta gör att äldre hus ofta har ett mycket lågt taxeringsvärde jämfört med husets faktiska marknadsvärde. Köpare av småhus betalar även en stämpelskatt vid omsättning av fastigheter motsvarande 2,5 procent av köpesumman. Norska husägare betalar även skatt på eventuell vinst vid försäljning av sina hus. Vinsten beskattas, med vissa avdrag och undantag, som inkomst och utgör därför en del av inkomstbeskattningen. Danmark kommunal såväl som regional fastighetskatt 4 I Danmark betalar husägare två olika typer av skatt. Dels en grundläggande egendomskatt (Grundskyld) som tas ut på själva tomtens värde och ytterligare en egendomsskatt (Ejendomsværdiskat) som baseras på alla eventuella byggnaders värde. Grundskylden baseras på en värdering av tomten som den centrala skattemyndigheten, Skatteministeriet, gör vartannat år. Värderingen består av en uppskattning av det pris som en likartad tomt hade kostat och utgör på så sätt tomtens uppskattade marknadsvärde. Grundskylden betalas till den kommun och det län där fastigheten är lokaliserad och utgörs av en procentsats av Skatteministeriets värdering. Procentsatsen är 1 procent för samtliga län och 0,6 2,4 procent beroende på vilken kommun i landet fastigheten tillhör. Varje kommun bestämmer själv vilken procentsats som ska gälla i den enskilda kommunen och denna bestäms årligen av kommunfullmäktige. Ejendomsværdiskat som betalas på fastighetens byggnader bestäms utifrån en offentlig värdering som görs vartannat år av den centrala myndigheten Skatteministeriet. Värderingen går till på samma sätt som för grundskyld ovan och består av ett uppskattat marknadsvärde. Ejendomsværdiskat betalas till den kommun man bor i, oavsett var byggnaden är lokaliserad vilket innebär att en ägare av ett 4 Källor: Danmarks statistik, Skatteministeriet, Realkreditrådet

11 fritidshus betalar grundskyld i den kommun där fritidshuset ligger och ejendomsværdiskat i den kommun som husägaren är skriven i. Ejendomsværdiskat bestäms som 1 procent av värdet som understiger danska kronor och 3 procent av det överstigande värdet. I dagsläget har ett s.k. skattestopp införts av den danska regeringen vilket innebär att danska husägare inte betalar varken grundskyld eller ejendomsværdiskat enligt aktuella värderingar. Med vissa undantag baseras därför skatterna på 2001 års värderingar + 5 procent. Danska småhusägare betalar utöver fastighetsskatt även stämpelskatt om 2,1 procent vid husköpet. Reavinstskatt och förmögenhetsskatt saknas dock helt för privatpersoner. Finland skattefrihet för skogs- och jordbruksfastigheter 5 Den finländska fastighetsskatten tas ut på alla fastigheter utom skogs- och jordbruksmark. Skatten fastställs utifrån ett s.k. beskattningsvärde som motsvarar det svenska taxeringsvärdet. Beskattningsvärdet, som bestäms av den centrala skattemyndigheten, fastställs separat för tomt och byggnader och det slutgiltiga beskattningsvärdet som ligger till grund för den skatt som husägaren i slutändan betalar består således av ett sammanslaget beskattningsvärde för både tomt och byggnader. Beskattningsvärdet bestäms traditionellt i samband med förmögenhetsbeskattningen men i samband med den finska förmögenhetsskattens avskaffande 2006 bestämdes att nya värderingsrutiner för beskattningsvärdet införs från och med Den slutgiltiga skatten tas ut i två delar, en del för tomten och en andra del för byggnaderna. Det bör betonas att de finska taxeringsvärdena är jämförelsevis låga och motsvarar i runda tal 60 % av fastigheternas marknadsmässiga värde. Fastighetsskatten tillfaller den kommun där fastigheten ligger och den exakta skattesatsen bestäms av kommunfullmäktige. Kommunen är dock inte fri att sätta 5 Källor: Finska skattemyndigheten, Bostadsinformation, European Tax Handbook 2005

12 vilken skattesats som helst utan är tvingade att hålla sig inom vissa ramar. Den allmänna fastighetsskattesatsen, som beskattar själva tomten, måste ligga i spannet 0,5 till 1 procent av beskattningsvärdet medan skattesatsen för byggnader ska ligga mellan 0,22 och 1 procent beroende på om det är ett hus avsett för åretruntboende eller ett fritidshus. Obebyggda tomter beskattas på liknande sätt med mellan 1 och 3 procent. I och med att kommunen enskilt bestämmer skattesatsen kan ett jämförligt taxeringsvärde ge olika hög fastighetsskatt beroende på i vilken kommun en husägare bor. Även om den finska fastighetsskatten kan anses vara relativt låg betalar finska husägare en jämförelsevis hög stämpelskatt när de köper sina hus om 4 procent av inköpsvärdet. Finska husägare beskattas även för eventuell vinst vid försäljning av sina hus och skatten bestäms som 28 % av vinsten. Ett viktigt undantag är att de som ägt och varit permanent bosatta i sin bostad i mer än två år är helt undantagna från reavinstbeskattning. Tyskland låga taxeringsvärden 6 Den tyska fastighetsskatten är delad i två kategorier (s.k. Grundsteuer) där kategori A beskattar skogs- och jordbruksfastigheter medan kategori B gäller för övriga fastigheter, exempelvis småhus och andra bostäder. Fastighetsskatten tillfaller den kommun där fastigheten finns och fastställs utifrån tre kriterier, taxeringsvärde (Einheitswert), fastighetsmätvärde (Grundsteuermeßbetrag) samt ett anpassningsvärde (Hebesatz). Taxeringsvärdet bestäms av det lokala skattekontoret och utgår från ett grundvärde som bestämdes år Grundvärdet har sedan dess räknats upp endast marginellt och har i genomsnitt justerats upp ca 2,1 procent årligen sedan Taxeringsvärdet har idag ingen nära koppling till rådande fastighetspriser och ligger inte sällan mycket under dessa. Fastighetsmätvärdet bestäms av den tyska förbundsdagen och utgör en viss promillesats av taxeringsvärdet. Fastighetsmätvärdet är fastställt till 2,6 om 6 Källa: Bundesministerium der Finanzen, European Tax Handbook 2005

13 taxeringsvärdet understiger ca och 3,5 vid överstigande taxeringsvärde överstigande detta belopp. Varje kommun fastställer sedan det så kallade anpassningsvärdet vilket ger kommunen möjlighet att styra sina inkomster från fastighetsskatten. Anpassningsvärdet är en procentsats och fungerar som en multiplikator, exempelvis är Hamburg kommuns anpassningsvärde 540 %. Den fastighetsskatt som husägarna i slutändan betalar beror med andra ord på tre faktorer; enhetsvärde, fastighetsmätvärde och anpassningsvärde. Eftersom de tyska taxeringsvärdena hålls i princip oförändrade är skattens utveckling och storlek till stor del beroende av det anpassningsvärde som den enskilda kommunen fastställer. I Tyskland är husägare, precis som i många andra länder, skyldiga att betala skatt på den eventuella vinst som uppstår vid försäljning av deras hus. Vinsten beskattas normalt i nivå med husägarens inkomst men hus som använts som privatbostad för en given tidsperiod är normalt befriade från reavinstbeskattning. Däremot betalar inte tyska småhusägare någon stämpelskatt vid omsättning av hus. Nederländerna fastighetsskatten helt i kommunens händer 7 Den nederländska skatten på fastigheter är en rent kommunal skatt som sätts utifrån ett lokalt fastslaget taxeringsvärde. Taxeringsvärdet har hittills uppdaterats vart fjärde år och bestäms utifrån vissa kriterier såsom läge och hustyp men även utifrån husets storlek och skick. Husets slutgiltiga taxeringsvärde sätts sedan med utgångspunkt i de marknadsmässiga huspriserna. Skatten bestäms sedan utifrån en tariff som varje enskild kommun bestämmer individuellt, hittills vart fjärde år men från 2007 varje år. De exempeltariffer som presenteras nedan är hämtade från Amsterdam men eftersom kommunerna är fria att bestämma sina egna tariffer bör det noteras att dessa varierar beroende på var i landet fastigheten ligger. 7 Källor: Dienst Wonen Gemeente Amsterdam, European Tax Handbook 2005

14 Nederländerna har hittills haft två kategorier av fastighetsskatt, en för husägaren och en för den som nyttjar huset. Oftast betalas båda dessa skatter av samma person då de flesta både äger och bor i sitt eget hus men ett viktigt undantag är kommersiella fastigheter där ägaren och nyttjaren ofta är två skilda individer/juridiska personer. År 2005 var tariffen i Amsterdam 1,43 per taxeringsvärde för husägaren och 1,15 per taxeringsvärde för den som nyttjar huset. Från 2006 betalar enbart fastighetsägaren skatt om 1,60 per taxeringsvärde och därmed befrias nyttjaren av fastigheten från direkt fastighetsbeskattning. Den nederländska stämpelskatten som betalas vid köp av fastigheter är förhållandevis hög, 6 procent av inköpsvärdet. Nederländska småhusägare betalar däremot ingen skatt på den kapitalvinst som kan uppstå vid försäljning av hus.

15 Fastighetsskatten ett makroperspektiv Vi har tidigare kunnat konstatera att fastighetsskattens utformning till stor del skiljer sig åt mellan de i studien inkluderade länderna. I flera av länderna är fastighetsskatten kommunal medan den i exempelvis Sverige är en alltigenom statlig skatt. Taxeringsvärdenas storlek, utveckling och betydelse skiljer sig även markant mellan länderna. Även om detta är viktiga och intressanta skillnader säger det oss ingenting om vilka intäkter skatten ger eller hur stor börda den utgör för skattebetalarna. Vi kommer därför att i detta avsnitt presentera makroekonomiska siffror som syftar till att ge en jämförbar och överskådlig bild av fastighetsskattens betydelse i de studerade länderna. Först presenteras en allmän bild av skattetrycket i länderna varefter vi fokuserar på fastighetsskattens andel av bland annat totala skatteintäkter och disponibel inkomst. Vi kommer utöver det även att presentera taxeringsvärdenas utveckling i några utvalda länder. Avsnittet innehåller dessutom en fördjupad utvikning av fastighetsskatternas betydelse i Sverige och Danmark. Skattetryck En stats totala skatteuttag mäts i första hand i landets lokala valuta och även om denna information kan sägas vara intressant i sig självt får vi en mer jämförbar och heltäckande bild om denna summa sätts i relation till landets bruttonationalprodukt, BNP. Figur 1 nedan visar det totala skatteuttagets andel av BNP och dess förändring över tiden för ett antal europeiska länder.

16 Figur 1 Det totala skatteuttagets procentuella andel av BNP 55% 50% 45% 40% 35% 30% Sverige 53% 48% 53% 50% Danmark 47% 49% 50% 48% Finland 44% 46% 48% 45% Norge 42% 41% 43% 43% Nederländerna 41% 40% 40% 37% Tyskland 32% 37% 37% 36% Island 31% 32% 39% 39% Källa: UNECE och OECD Av figur 1 framgår att skattekvoten, det vill säga skatteuttagets procentuella andel av BNP, varierar relativt kraftigt mellan de i studien ingående länderna. Tyskland uppvisar det lägsta skattetrycket tätt följt av Nederländerna och Island medan Sverige och Danmark är de två länder som har högst skattetryck. I samtliga länder utom Island har skattetrycket minskat något mellan åren 2000 och 2003 även om den inbördes ordningen inte har ändrats nämnvärt. Ett sjunkande skattetryck kan vara ett uttryck för en minskande offentlig sektor och minskade offentliga investeringar men skattekvoten påverkas också av huruvida landet beskattar sociala transfereringar eller inte. Ett exempel är Sverige där arbetslöshetsersättning, sjukpenning och pensioner inkomstbeskattas. Vissa andra länder tillämpar så kallade nettoersättningar vilka inte beskattas som inkomst. Skattekvotens storlek ska också ses i ljuset av staternas ambitioner att upprätthålla en välfärd där skatterna används till att finansiera bland annat skola, vård och omsorg.

17 Fastighetsskatt omfattning och betydelse Detta avsnitt ägnas åt en beskrivning av fastighetsskattens betydelse för de olika ländernas ekonomi. Som nämndes ovan är det svårt att få en bild av hur stor tyngd fastighetsskatten utgör utan att sätta den i relation till andra ekonomiska variabler och vi presenterar därför ett antal figurer som syftar till att ge oss en bra bild av fastighetsskatten. Figur 2 visar fastighetsskattens andel av BNP och ska jämföras med det generella skattetrycket som visas i figur 1. Notera att fastighetsskatten i figur 2 baseras på den totala summan inbetald fastighetsskatt. Fastighetsskatt stammande från både hushåll och företag är därför inräknade. Viktigt att notera är att figur 2 saknar en del av den danska fastighetsbeskattningen 8 vilket kommer av att OECD, varifrån uppgifterna om fastighetsskattens storlek är hämtade, betraktar den aktuella skatten som en del av inkomstskatten. Den danska fastighetsskattens betydelse som beskriven i figur 2 är därför sannolikt något underskattad. Figur 2 Fastighetsskattens procentuella andel av BNP 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% Island 1,1% 1,3% 1,2% 1,3% Danmark 1,1% 1,0% 1,0% 1,2% Nederländerna 0,7% 0,7% 0,7% 0,8% Sverige 0,6% 0,9% 1,1% 1,0% Tyskland 0,3% 0,4% 0,4% 0,4% Norge 0,3% 0,3% 0,2% 0,2% Finland 0,1% 0,5% 0,4% 0,5% Källa: UNECE och OECD 8 Grundskyld

18 Av figur 2 framgår att Island, Sverige och Danmark är de tre länder där fastighetsskatten utgör eller utgjorde störst del av BNP. Tyskland, Norge och Finland är på samma sätt de länder med lägst fastighetsskatt ställt i relation till BNP. De svenska taxeringsvärdena har ökat kraftigt de senaste åren varför det till det yttre kan te sig märkligt att fastighetsskattens andel av BNP har minskat under samma period. Förklaringen ligger i att fastighetsskattens skattesats sänktes för ett par år sedan vilket gör att de höjda taxeringsvärdena får en relativt liten effekt på skatteuttaget. Tillsammans med en hög BNP-tillväxt ger detta således fastighetsskattens andel en negativ utveckling och det är det vi kan se i figur 2. Inga ytterligare sänkningar av skattesatsen är så vitt känt planerade varför denna negativa utveckling med största sannolikhet är tillfällig, se utvikningen av de svenska och danska fastighetsskatterna för en mer detaljerad bild över officiella prognoser. Viktigt att notera är också att exempelvis svenskar och norrmän i vissa fall betalar förmögenhetsskatt på sitt boende vilket rimligt sett torde underskatta fastighetsbeskattningens faktiska betydelse. I figur 3 nedan presenteras fastighetsskattens andel av det totala skatteuttaget för samtliga studerade länder.

19 Figur 3 Fastighetsskattens procentuella andel av totalt skatteuttag 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Island 3,6% 4,0% 3,1% 3,2% Danmark 2,3% 2,1% 2,1% 2,5% Nederländerna 1,6% 1,9% 1,9% 2,2% Sverige 1,2% 1,8% 2,0% 1,9% Tyskland 1,0% 1,0% 1,2% 1,3% Norge 0,7% 0,7% 0,4% 0,5% Finland 0,2% 1,0% 0,9% 1,0% Källa. UNECE och OECD Figur 3 visar hur stor betydelse fastighetsskatten har i de studerade länderna och hur mycket den bidrar till de allmänna skatteintäkterna. Den inbördes ordningen mellan länderna har knappt förändrats alls jämfört med figur 2 där Island, Sverige och Danmark i sällskap med Nederländerna ligger högst. Den svenska fastighetsskattens andel av de totala skatteintäkterna har legat relativt stabilt sedan mitten av 1990-talet medan Danmark och Nederländerna visar upp den största ökningen. Det är viktigt att komma ihåg att utvecklingen i figur 3 i hög grad påverkas av det generella skatteuttaget och inte enbart av fastighetsskattens storlek. Hur stor andel av det totala skatteuttaget som utgörs av fastighetsskatt är viktigt att känna till inte minst vid analys av debatten kring fastighetsskattens vara eller icke vara. En stat som gjort sig beroende av höga inkomster från fastighetsbeskattning kommer sannolikt att vara obenägen att sänka eller avskaffa skatten eftersom det ställer höga krav på motfinansiering. Det ska dock tilläggas att den isländska regeringen valde att avskaffa fastighetsbeskattningen 2006 trots att skatten utgjorde en jämförelsevis stor andel av de totala skatteinkomsterna. Fallet med den isländska

20 fastighetsskatten antyder därför att en stark politisk vilja kan ha större betydelse för möjligheterna att avskaffa fastighetsskatten än vad många tidigare antagit. Sverige och Danmark en utvikning Av figur 2 är det tydligt att fastighetsskatten har eller hade störst betydelse för de isländska, svenska och danska ekonomierna. Island avskaffade som bekant fastighetsskatten år 2006 varför vi i figurerna 4 till 8 valt att titta lite närmare på Danmark och Sverige som framstår som de länder där fastighetsskatten idag har störst betydelse. Att enbart titta på fastighetsskatten kan i vissa fall vara något missvisande och detta torde särskilt gälla för Sverige där fastighetsskatten inte sällan kompletteras med förmögenhetsskatt. Utöver det betalar både svenska och danska husägare stämpelskatt vid köp av fastigheter. Genom att studera samtliga boendeoch fastighetsskatter får vi en mer rättvisande bild av hur stor del den totala skatten på bostäder och fastigheter utgör av de båda ländernas ekonomi. I figurerna 4 till 8 har vi utökat studien till att omfatta uppgifter för 2005 samt officiella prognoser för åren 2006 och Prognoserna tar inte hänsyn till det förslag som nyligen har lagts fram, men förslagen kommenteras kort.

21 Figur 4 Stämpelskattens procentuella andel av BNP; Sverige och Danmark 0,60% 0,55% 0,50% 0,45% 0,40% 0,35% 0,30% 0,25% 0,20% 0,15% 0,10% Sverige 0,33% 0,17% 0,22% 0,24% 0,27% 0,32% 0,32% Danmark 0,34% 0,31% 0,32% 0,44% 0,55% 0,47% 0,41% Källa: UNECE, ESV, SCB, Skatteministeriet Av figur 4 framgår att den svenska stämpelskatten beräknas öka i betydelse de närmaste åren medan den danska tvärtom förutses minska i betydelse. Stämpelskattens betydelse är i hög grad beroende av antalet fastighetsaffärer men är även bunden till husprisernas utveckling. Figur 5 nedan visar den svenska förmögenhetsskattens andel av BNP ur ett historiskt perspektiv men visar också en prognos baserad på officiella uppskattningar.

22 Figur 5 Förmögenhetsskattens (fastigheter) procentuella andel av BNP; Sverige 9 0,20% 0,19% 0,18% 0,17% 0,16% 0,15% 0,14% 0,13% 0,12% 0,11% 0,10% Sverige 0,19% 0,11% 0,19% 0,18% 0,14% 0,14% 0,13% Danmark Källa: UNECE, SCB, ESV, Skatteverket Figur 5 är intressant dels därför att Danmark, som beskrivits innan, helt saknar förmögenhetsskatt och dels för att den svenska förmögenhetsskatten enligt officiella prognoser fortsätter att minska sin andel av BNP såsom skett de senaste åren. Värt att notera är att förmögenhetsskattens omfattning trots allt spås öka i absoluta tal under perioden 2006 och Figur 6 visar den svenska kapitalvinstbeskattningens, också känd som reavinstbeskattningen, faktiska och prognostiserade utveckling mellan åren 1990 och Notera att Danmark saknar kapitalvinstbeskattning för privatpersoner. 9 Enligt officiella uppskattningar utgör fastigheter ca 70 procent av förmögenhetsskattens skattebas

23 Figur 6 Kapitalvinstskattens (bostäder) procentuella andel av BNP; Sverige 0,30% 0,25% 0,20% 0,15% 0,10% 0,05% Sverige 0,15% 0,06% 0,18% 0,20% 0,25% 0,24% 0,23% Danmark Källa: UNECE, ESV, Budgetkontoret, Finansdepartementet Enligt prognosen i figur 6 spås kapitalvinstbeskattning av bostäder utgöra en allt mindre del av Sveriges BNP de närmaste åren. Av de tre olika skatter vi hittills har studerat närmare har alla, med undantag av stämpelskatten, förutspåtts minska i betydelse under 2006 och Figur 7 nedan kompletterar figur 2 i den bemärkelsen att figuren fokuserar enbart på Sverige och Danmark samtidigt som den visar de officiella prognoserna över fastighetsskattens utveckling. Värt att notera är att figur 7, precis som figur 2, saknar en särskild dansk skatt på fastigheter, den så kallade Grundskylden, som före år 2000 betraktades som en inkomstskatt i Danmark och följaktligen saknas i OECD:s officiella statistik över fastighetsskatter.

24 Figur 7 Fastighetsskattens procentuella andel av BNP, Sverige och Danmark 1,2% 1,1% 1,0% 0,9% 0,8% 0,7% 0,6% Sverige 0,6% 0,9% 1,1% 1,0% 0,9% 1,0% 1,0% Danmark 1,1% 1,0% 1,0% 1,2% 1,1% 1,1% 1,1% Källa: UNECE, OECD, ESV, Skatteministeriet Figur 7 bekräftar att den nedgång i den svenska fastighetsskattens andel av BNP som skedde mellan åren 2000 och 2005 var tillfällig. De närmast kommande åren spås istället den svenska fastighetsskattens betydelse öka samtidigt som den danska skatten på fastigheter förutsägs minska något eller vara stabil i sin andel av BNP. I den händelse att regeringens nyligen framlagda förslag om frysning av fastighetsskatten blir en realitet kommer uppgången under 2006 att förskjutas till Om då frysningen upphör kommer fastighetsskatten att ånyo öka. Hela ökningen lär dock inte förskjutas till 2009 då taxeringsvärdena kommer att påverka förmögenhetsskatten. Figurerna 4 till 7 har redogjort för de skatter som kan relateras till husägande i Sverige respektive Danmark och figur 8 visar en sammanfattande bild av boendeoch fastighetsskatter i de båda länderna.

25 Figur 8 De totala boende- och fastighetsskatternas procentuella andel av BNP; Danmark och Sverige 1,7% 1,6% 1,5% 1,4% 1,3% 1,2% 1,1% Sverige Danmark Källa: OECD, UNECE, SCB, Skatteministeriet, ESV, Budgetkontoret samt Finansdepartementet Figur 8 visar tydligt att då samtliga boendeskatter inkluderas närmar sig Sverige och Danmark varandra. De officiella prognoserna visar för övrigt att de svenska boendeoch fastighetsskatterna sannolikt kommer att överstiga de danska i betydelse från och med år Taxeringsvärden en översikt Figur 9 nedan visar hur taxeringsvärdena har förändrats i några utvalda länder, närmare bestämt Sverige, Norge, Finland och Nederländerna. För de länder som fattas i sammanställningen saknas aggregerade data för taxeringsvärden.

26 Figur 9 Taxeringsvärdets utveckling jämfört med föregående år; nationell nivå 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% -10,0% Sverige 0,7% 1,2% 40,0% 11,7% 6,9% 1,2% 1,3% 23,0% Norge 0,0% 10,0% 15,0% 0,0% -5,0% 0,0% 0,0% Finland 5,2% 9,9% -1,5% -1,0% 5,7% 2,5% Nederländerna 2,2% 2,0% 66,2% 1,5% 1,4% 1,0% 52,5% Källa: Se respektive land i avsnittet Fastighetsskatt hushållens perspektiv Av figur 9 framgår att det samlade svenska taxeringsvärdet har ökat relativt starkt jämfört med övriga länder. Undantaget är Nederländerna där taxeringsvärdet ökade mycket kraftigt, särskilt mellan åren 2000 och 2001 och under det senaste året. Jämfört med Sverige och Nederländerna upplevs de finska och norska taxeringsvärdena som stabila över tiden.

27 Sammanfattande kommentarer Vi kan utifrån resultaten i denna studie konstatera att boendeskatternas omfattning och utformning skiljer sig relativt mycket mellan de länder vi valt att studera. Några övergripande slutsatser är: Ett genomgående kännetecken är att Sverige och Danmark är de länder där boendeskatterna har en jämförelsevis stor betydelse, både vad gäller andel av BNP och andel av det totala skatteuttaget. De svenska taxeringsvärdena har ökat kraftigt sedan Här skiljer Sverige, med undantag för Nederländerna, ut sig. Sverige skiljer även ut sig genom att fastighetsskatten blir en allt viktigare intäktskälla. Island har avskaffat fastighetsskatten helt och hållet. I Norge har den statliga fastighetsskatten avskaffats och i Danmark har ett skattestopp införts. Vad gäller övriga boendeskatter (stämpelskatt, skatt i samband med försäljning samt förmögenhetsskatt som påverkas av fastighetsvärdet) så återfinns dessa skatter även i andra länder. Sverige är dock unikt i den bemärkelsen att samtliga skatter tillämpas. Då Sverige och Danmark är två länder som sticker ut vad gäller boendeskatternas omfattning har vi tittat närmare på dem. Några slutsatser är: Danmark har infört skattestopp sedan några år. I Sverige stiger taxeringsvärdena. Med anledning av detta bedöms intäkterna från fastighetsskatten öka i Sverige medan de är oförändrade i Danmark de kommande åren. Om regeringens förslag om frysning av fastighetsskatten blir en realitet kommer intäkterna inte att öka i samma takt utan istället förskjuts en större del av ökningen till dess frysningen upphör. Enligt respektive lands skattemyndigheter bedöms stämpelskatten öka i Sverige men minska i Danmark I Danmark ger inte fastigheternas värde upphov till någon förmögenhetsskatt då denna skatt inte finns i Danmark. Danskarna betalar inte heller någon skatt på eventuell vinst vid försäljning av sina fastigheter.

28 Som en konsekvens av ovan bedöms enligt officiella källor de svenska boendeskatterna komma att utgöra en större del av BNP i Sverige än i Danmark under de kommande åren. Som ytterligare en avslutande slutsats så kan man konstatera att de totala boendeskatterna är stora för svenska småhusägare och också en relativt stor intäktskälla för staten. Den svenska boendesbeskattningsmodellen skiljer sig från övriga länder genom att det är en viktigare intäktskälla för det offentliga och också att ambitionen inte tycks vara att minska beskattningen, vilket är fallet i många andra länder, utan snarare att öka den. Vad studien också visar är att det går att minska/ta bort fastighetskatten om så önskas. Några möjliga modeller är: En långsiktig modell skulle kunna vara att som i Tyskland inte ändra/frysa taxeringsvärdena. Även om det lär ta lång tid innan fastighetsskatten kommer att uppfattas som en mindre problematisk skatt så är detta en väg. Regeringens modell förslag om frysning av fastighetsskatten liknar således denna modell om frysningen blir långsiktig och inte upphävs En annan väg är att avskaffa förmögenhetsskatten som exempelvis är fallet i Finland. 10 En tredje väg skulle kunna vara att som på Island och i Norge helt eller delvis avskaffa fastighetsskatten. En fjärde väg, som har aktualiserats i och med att Alliansen har lagt fram ett gemensamt förslag, skulle kunna vara att skatten på sikt ersätts med en lägre kommunal avgift. Svenska småhusägare betalar förhållandevis stora delar av sina inkomster i olika boendeskatter. Boendeskatterna och inte minst fastighetsskatten är skatter som är mycket tydlig för de som bor i hus och inte minst för de som bor i områden där taxeringsvärdena har stigit kraftigt. Detta torde ha bidragit till den irritation som finns bland många småhusägare. Samtidigt har skatten kommit att bli en förhållandevis 10 En reform av detta slag skulle troligtvis också kunna ha positiva effekter på nettoinflödet av kapital då förmögenhetsskatten ofta ses som en viktig orsak till att det finns en stor mängd svenskt kapital utomlands.

29 viktig intäktskälla för staten. Häri ligger dilemmat för de politiska partierna inför höstens val. Sänkta och förändrade fastighetsskatter i flera av våra närliggande länder illustrerar även ett faktum som blir allt viktigare inom EU nämligen att det inte går att avvika för mycket från grannländerna när det gäller beskattning. Detta gäller i synnerhet för lättrörliga skattebaser, men kommer över tiden också att sätta sin prägel direkt eller indirekt på mer fasta skattebaser. Trenden att avskaffa förmögenhetsskatten kommer med all sannolikhet exempelvis att förr eller senare leda till en sänkning/borttagande av den svenska förmögenhetsskatten, vilket i sin tur kommer att minska de totala boendeskatterna. Ökad kunskap bland väljarna om hur fastigheter beskattas i andra länder i kombination med den irritation som finns bland många småhusägare lär också sätta press på de politiska partierna att agera i fastighetsskattefrågan.

30 Referenser Bostadsinformation (Finland), Budgetkontoret, Riksdagens utredningstjänst, PM, Dnr 2006:578 Bundesministerium der Finanzen (Tyskland), Danmarks statistik (Danmark), Dienst Wonen Gemeente Amsterdam (Nederländerna), Ekonomistyrningsverket ESV (Sverige), Budgetprognos 2006 IBFD, European Tax Handbook 2005, Amsterdam Finansdepartementet (Sverige), 2006 års ekonomiska vårproposition Huseiernes Landsforbund (Norge), OECD, Main Economic Indicators, OECD (2005), Revenue Statistics Realkreditrådet (Danmark), Skattedirektoratet (Norge), Skatteministeriet (Danmark), Skatteverket (Sverige), Skattemyndigheten (Finland),

31 SOU 2004:36, Reformerade egendomsskatter, Stockholm Statistiska Centralbyrån (Sverige), Fastighetstaxering, Statistiska Centralbyrån, Statistisk Årsbok ( ) Statistisk Sentralbyrå (Norge), UNECE, Data online, Economic Statistics,

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder

Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder 2010:1 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004

R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 Till Finansdepartementet Inledning Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 maj 2004 beretts tillfälle att avge yttrande över Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande

Läs mer

4 av 10 tomtägare betalar för hög fastighetsskatt

4 av 10 tomtägare betalar för hög fastighetsskatt 4 av 10 tomtägare betalar för hög fastighetsskatt Systematiska fel i Skatteverkets taxering av obebyggda tomter Daniel Liljeberg, chefekonom 20 december 2011 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida

Läs mer

WSP Analys och strategi på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund

WSP Analys och strategi på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund Internationell jämförelse av fastighetsskatter En jämförelse av fastighetsskatter och andra fastighetsrelaterade skattekostnader i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Tyskland WSP Analys och strategi

Läs mer

Den gömda skattebomben

Den gömda skattebomben Den gömda skattebomben En rapport om hur dubbelbeskattningen av bostadsrätter slår mot hushållen i Stockholm Fastighetsägarna Stockholm Alströmergatan 14 Box 12871, 112 98 Stockholm Tel 08-617 75 00 Fax

Läs mer

Skatter på köp, ägande och försäljning av bostäder

Skatter på köp, ägande och försäljning av bostäder Konjunkturläget juni 216 89 FÖRDJUPNING Skatter på köp, ägande och försäljning av bostäder Bostadsägare beskattas på flera olika sätt, vilket ger både staten och kommunerna stora intäkter. Samtidigt subventioneras

Läs mer

Skärpt beskattning av Stockholmsregionen

Skärpt beskattning av Stockholmsregionen Skärpt beskattning av Stockholmsregionen Rapport 2004: 3 Förord Stockholmsregionen har under många år varit Sveriges ekonomiska motor. Samtidigt fungerar vår region som statens kassako. För att belysa

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning

Läs mer

Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport

Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport Seminarer Stocholm 1999 økonomisk nasjonalrapport - svensk Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport Skrevet av: Per Åsberg Uppsala Universitet Institutet för Bostadsforskning

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113)

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Danderyd 2007-08-21 Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Sammanfattning

Läs mer

R a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004

R a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004 Rapport HSB och dubbelbeskattningen en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Syfte 4 Bakgrund 4 Så har insamling och bearbetning gått till 6 Undersökning

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Slutligt utfall av 2012 års kommunala fastighetsavgift och ny prognos för åren 2013 och 2014

Slutligt utfall av 2012 års kommunala fastighetsavgift och ny prognos för åren 2013 och 2014 2014-01-07 1 (5) CIRKULÄR 14:2 Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Måns Norberg Mona Fridell EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Samhällsbyggnad Slutligt utfall av 2012 års kommunala fastighetsavgift och

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Finansdepartementet. Skatte- och tullavdelningen. Promemoria om en begränsningsregel för förmögenhetsskatten

Finansdepartementet. Skatte- och tullavdelningen. Promemoria om en begränsningsregel för förmögenhetsskatten Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Promemoria om en begränsningsregel för förmögenhetsskatten 1 Innehållsförteckning 1 Lagtext...3 1.1 Förslag till lag om skattereduktion för förmögenhetsskatt.3

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

SLUT UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN

SLUT UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN Cirkulärnr: 14:2 Diarienr: 14/0087 P-cirknr: Nyckelord: Handläggare: Måns Norberg m.fl. Avdelning: Ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Extern medverkan:

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 27 FÖRORD Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14

Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14 Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14 Cecilia Landelius Huvudsekreterare 08-405 47 52 070-554 81 56 Mats Johansson Utredningssekreterare 073-203 07 09 Egendomsskatter Reform av arvs- och gåvoskatter

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

40 Fastighetsskatt - privatbostad

40 Fastighetsskatt - privatbostad Fastighetsskatt - privatbostad 659 40 Fastighetsskatt - privatbostad Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt prop. 1984/85:18 och 70 prop. 1989/90:110 s. 505-511, 731-732, bil. 3 s. 142-144, SkU30

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

En utvidgad begränsningsregel för fastighetsskatt

En utvidgad begränsningsregel för fastighetsskatt Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen En utvidgad begränsningsregel för fastighetsskatt Juni 2006 1 Författningsförslag 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 25 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013. Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013. Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland 2012-12-14 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatterna 2013 Norrköping på 76:e plats av 290 kommuner Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013 Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Analys Den kommunala fastighetsavgiften en fördelningsanalys. ESV 2014:4 Analys nr 2

Analys Den kommunala fastighetsavgiften en fördelningsanalys. ESV 2014:4 Analys nr 2 Analys Den kommunala fastighetsavgiften en fördelningsanalys ESV 214:4 Analys nr 2 ESV:s analysserie innehåller fördjupade, egeninitierade analyser inom ESV:s olika verksamhetsområden. Publikationen kan

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2014. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2015

Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2015 PM 2017-02-02 1 (14) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius EJ Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2015 Sammanfattning De mest pricksäkra prognoserna av

Läs mer

Remissammanställning angående dämpningsregeln

Remissammanställning angående dämpningsregeln Fi 2003/508 2003-05-22 Finansdepartementet Enheten för kapitalbeskattning Hans Levén Remissammanställning angående dämpningsregeln Betänkandet (SOU 2003:3) Egendomsskatter Dämpningsregel för fastighetsskatten

Läs mer

Skatteundersökningen En internationell jämförelse i beskattning av kapital

Skatteundersökningen En internationell jämförelse i beskattning av kapital Skatteundersökningen 2016 En internationell jämförelse i beskattning av kapital Förord Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, verkar för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning

Läs mer

Finansdepartementet. Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2018

Finansdepartementet. Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2018 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01365/S1 Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2018 Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till

Läs mer

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN Cirkulärnr: 15:3 Diarienr: 15/0041 P-cirknr: Nyckelord: Handläggare: Måns Norberg Avdelning: Ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Extern medverkan: Datum:

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2013. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370); SFS 1998:684 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens 1 beslut föreskrivs att 46 1 mom.,

Läs mer

Nivån på flyttskatter i EU-15 länderna samt Australien, Kanada, Norge, USA och Schweiz

Nivån på flyttskatter i EU-15 länderna samt Australien, Kanada, Norge, USA och Schweiz Nivån på flyttskatter i EU-15 länderna samt Australien, Kanada, Norge, USA och Schweiz Framtagen av civilingenjör Nima Sanandaji och civilekonom Tino Sanandaji på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund. Inledning

Läs mer

Svenska folkets flyttskatteskuld

Svenska folkets flyttskatteskuld Svenska folkets flyttskatteskuld Vad är den genomsnittliga småhusägaren skyldig staten? Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00

Läs mer

Sveriges mest vansinniga taxeringsvärde. Villaägarnas Riksförbund

Sveriges mest vansinniga taxeringsvärde. Villaägarnas Riksförbund Sveriges mest vansinniga taxeringsvärde Villaägarnas Riksförbund Vid årets taxering av småhus har taxeringsvärdena ökat med i genomsnitt 35 procent. Taxeringsvärdena fastställs genom ett schabloniserat

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt; SFS 2008:1350 Utkom från trycket den 19 december 2008 utfärdad den 11 december 2008. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Skattenyheter från Visma Spcs

Skattenyheter från Visma Spcs Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75)

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-01-20 : Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) Översyn av skattereglerna

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Friköpspris för flerbostadshustomträtter upplåtna till bostadsrättsföreningar

Friköpspris för flerbostadshustomträtter upplåtna till bostadsrättsföreningar Anna Savås Mark och värdering Telefon: 08-508 265 27 anna.savas@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2007-05-14 Friköpspris för flerbostadshustomträtter upplåtna till bostadsrättsföreningar Förslag

Läs mer

Då lönar det sig att skatta av uppskovet

Då lönar det sig att skatta av uppskovet Då lönar det sig att skatta av uppskovet Lönar det sig att skatta av gamla uppskov i nästa års deklaration? Den som gör det slipper både höjd reavinstskatt och den nya uppskovsskatten. Ändå är det inte

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006 Titel:

Läs mer

Bilaga. 1 Borttagande av periodiseringsfond. Offentligfinansiella effekter

Bilaga. 1 Borttagande av periodiseringsfond. Offentligfinansiella effekter Bilaga Offentligfinansiella effekter 1 Borttagande av periodiseringsfond I betänkandet föreslås att möjligheten att sätta av vinstmedel till periodiseringsfond upphör från och med 2016, för enskilda näringsidkare

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007

Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007 Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007 SKV 433 utgåva 17. Utgiven i december 2006. *Skatteverket 1(16) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 2 3 Tabellernas

Läs mer

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-04-26 Dnr 2010:0752 FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 En analys av fördelningseffekterna av de förslag som enligt Socialdemokraterna kommer att presensteras

Läs mer

Bokslut Reinfeldt och Halland

Bokslut Reinfeldt och Halland Bokslut Reinfeldt och Halland Resultatet av åtta år med en borgerlig regering Socialdemokraterna i Halland 2014-06-25 1 Sammanfattning Den borgerliga regeringens politik för att skapa nya jobb har helt

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

PAKETERINGS- UTREDNINGEN FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM FRUKOSTMÖTE 23 MAJ 2017

PAKETERINGS- UTREDNINGEN FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM FRUKOSTMÖTE 23 MAJ 2017 PAKETERINGS- UTREDNINGEN FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM FRUKOSTMÖTE 23 MAJ 2017 VÄLKOMNA Ulla Werkell, skattejurist, Fastighetsägarna Sverige Expert i Paketeringsutredningen Henrik Tufvesson, näringspolitisk

Läs mer

Finansdepartementet. Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Finansdepartementet. Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01368/S1 Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Mars 2017 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2006:1520 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj

Läs mer

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Ny beräkning av konjunkturjusterade Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 29 FÖRORD Förord s Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, verkar för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning för enskilda aktieägare

Läs mer

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall nr 1 213 årgång 41 3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till Alstadsæter och Jacob peter ericson och johan fall Beskattningen av fåmansföretagare uppmärksammades av Alstadsæter och Jacob (212a)

Läs mer

2015-12-04. 5.1 Månadstabellen... 5 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 6. 6.1 Grundavdrag...

2015-12-04. 5.1 Månadstabellen... 5 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 6. 6.1 Grundavdrag... *Skatteverket 1(21) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas indelning i avlöningsperioder... 5

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Skattekontot och intäktsräntan

Skattekontot och intäktsräntan PM 1(23) Mats Andersson 010-574 80 84 Patrik Andreasson 010-573 51 14 Skattekontot och intäktsräntan 1 Bakgrund Skatteverket har under senare tid sett flera tecken på att skattekontot har börjat användas

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

Incitamentsprogram 2016/2019

Incitamentsprogram 2016/2019 Incitamentsprogram 2016/2019 Bilaga 1 Skatteinformation Danmark Då konvertibeln köps till ett marknadsvärde sker ingen beskattning, vare sig vid köpet, utnyttjandet/konverteringen eller återbetalningen,

Läs mer

Lagrådsremiss. Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 27 september 2007 Anders Borg Fredrik Löfstedt (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Fastighetstaxeringen 2015, prognos Så hög blir den nya skatten på småhus

Fastighetstaxeringen 2015, prognos Så hög blir den nya skatten på småhus Fastighetstaxeringen 2015, prognos Så hög blir den nya skatten på småhus Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Störst skattehöjning i Kiruna....5 Störst skattehöjning

Läs mer

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Reformerad beskattning av bostäder

Remissyttrande över promemorian Reformerad beskattning av bostäder Remissyttrande över promemorian Reformerad beskattning av bostäder Finansdepartementet Sollentuna den 19 augusti 2007 103 33 Stockholm Handläggare: Joacim Olsson och Elisabeth Österman Remissyttrande över

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (11) PM 2016-12-15 Analysavdelningen Kristin Kirs Kommenterad statistik - pensionsrätt för barnår Pensionsmyndigheten har bland annat i uppdrag av regeringen att följa hur pensionssystemet fungerar för

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital 389 23 Inkomst av kapital 41-44, 48, 52, 54 och 55 kap. IL SFS 1991:1833, 1993:1471, 1543, 1544, 1994:778 prop. 1989/90:110 del I s. 295 298, 388 477, 698 705, 709 730, del II s. 123

Läs mer

Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet

Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet Juni 2016 1 1 Sammanfattning Inför budgetpropositionen för 2017 är det angeläget att skatteförslag

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital 23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital 423 41-44, 48, 52 54 och 55 kap. IL SFS 1991:1833, 1993:1471, 1543, 1544, 1994:489, 778 Andelsbyten SFS 1998:1601 prop. 1989/90:110 del I s. 295 298, 388 478, 698

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

12 Beräkning av skatten

12 Beräkning av skatten 111 12 Beräkning av skatten prop. 1999/2000:2, del 2 s. 677-683, SOU 1997:2, del II s 500-504. 12.1 Allmänt Skatt avrundas nedåt så att öretal faller bort (23 kap. 1 SBL). 12.2 Fysiska personer 12.2.1

Läs mer