Personalutbildning inom EU och Norge
|
|
- Nils Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tema utbildning: Personalutbildning inom EU och Norge 1999 Nr 2 oktober 22 Personalutbildning spelar en betydande roll för att förbättra de europeiska företagens konkurrenskraft på en global marknad. Med anledning av detta tog EU-kommissionen initiativ till att under 2/21 genomföra en EU-undersökning om personalutbildning i privatägda företag med minst 1 anställda. Undersökningen avser kalenderår Förutom alla de 15 EU-länderna deltog även Norge och 1 andra europeiska länder i denna undersökning. Detta temablad innehåller statistik för EU-länderna och Norge. Uppgifterna har hämtats från offentliggjorda resultat i EU:s databas New Cronos. Resultat återfinns även i ett antal rapporter i EU-rapportserien, Statistics in Focus. Både databasen New Cronos och rapportserien Statistics in Focus innehåller även resultat för ett antal kandidatländer till EU. Definitioner och hänvisningar återfinner du på sista sidan eller i direkt anslutning till en tabell eller ett diagram. Observera även att det i ett par av tabellerna saknas resultat för några länder. Betydande skillnader mellan norra och södra Europa Andel privatägda företag som tillhandahöll personalutbildning under Procent EU DK SE NL UK NO FI IE FR DE AT LU BE ES IT PT Förkortningar i detta temablad: AT Österrike BE Belgien DE Tyskland DK Danmark ES Spanien EU EU15 (= samtliga i denna rapport redovisade länder utom Norge) FI Finland FR Frankrike GR Grekland IE Irland IT Italien LU Luxemburg NL Nederländerna PT Portugal SE Sverige UK Storbritannien NO Norge 1
2 Andel privatägda företag som under 1999 tillhandahöll någon form av personalutbildning för sin personal varierar från 18 procent i Grekland till 96 procent i Danmark. Redovisade länder kan grovt sett indelas i tre grupper. De nordiska länderna samt Nederländerna och Storbritannien med värden mellan procent, mellaneuropeiska länder och Irland med värden mellan 7 79 procent och sydeuropeiska länder med värden mellan procent. Sverige med sitt värde om 91 procent intar en andra plats efter Danmark. Andel privatägda företag som tillhandahöll kurser och annan form av personalutbildning under Procent EU DK SE NL NO UK FI FR AT DE IE LU BE ES IT PT GR Kurser Annat De nordiska länderna, Nederländerna och Storbritannien har en hög andel företag som både tillhandahåller kurser och annan form av personalutbildning som t.ex. utbildning i anslutning till arbetssituationen, arbetsrotation och självstudier. I flertalet av de mellaneuropeiska länderna är det vanligare med annan form av personalutbildning än med kurser. Österrike och Frankrike utgör dock klara undantag genom att 71 procent av företagen i båda dessa länder erbjuder sin personal kurser medan endast 27 procent av företagen i Österrike och 41 procent av företagen i Frankrike tillhandahåller annan form av personalutbildning än kurser. I de sydeuropeiska länderna är det en förhållandevis liten andel företag som erbjuder sin personal såväl kurser som annan form av personalutbildning. Andel privatägda företag som tillhandahöll personalutbildning efter näringsgren under Procent Näringsgren EU AT BE DE DK ES FI FR GR IE IT LU NL PT SE UK NO Tillverkning Parti- och detaljhandel, reparation av motorfordon Finansiell verksamhet Fastighets- och företagstjänster Andra samhälliga och personliga tjänster Övriga näringsgrenar Samtliga
3 I samtliga länder är det störst andel företag som tillhandahåller personalutbildning inom näringsgrenen Finansiell verksamhet. Endast i Sverige och Danmark förekommer det lika höga värden i en respektive två andra branscher. Om man bortser från näringsgrenen Övriga så återfinns i allmänhet de lägsta värdena inom näringsgrenen Tillverkning. Andel privatägda företag som tillhandahöll personalutbildning efter antal anställda under Procent Antal anställda EU AT BE DE DK ES FI FR GR IE IT LU NL PT SE UK NO 1 49 anställda anställda anställda Samtliga I samtliga länder är det en större andel företag som tillhandahåller personalutbildning desto fler anställda företagen har. Ju fler anställda företagen har, desto mindre blir även skillnaderna mellan olika länder. För framförallt Grekland, Portugal och Italien kvarstår dock relativt stora skillnader gentemot de andra länderna även för företag med 25 eller fler anställda. Fler externa än interna kurser Andel företag som tillhandahöll externa och interna kurser i procent av antal företag med någon form av personalutbildningskurser under Procent EU AT NL DK FR FI LU NO BE ES SE DE UK IE IT PT GR Externa Interna I alla redovisade länder är det vanligare att ett företag erbjuder sin personal att få delta i externt anordnade kurser än i internt anordnade kurser. Störst respektive minst andel företag som tillhandahåller interna kurser är det i Storbritannien och Nederländerna, där 68 respektive 32 procent av företagen som erbjuder kurser också tillhandahåller internt anordnade kurser. 3
4 Andel företag som tillhandahöll kurser samt andel kursdeltagare i procent av alla företag respektive av alla anställda i företag med kurser under Procent EU DK SE NL NO UK FI FR AT DE IE LU BE ES IT PT GR Tillhandahåller kurser Kursdeltagande Andelen företag som under 1999 tillhandahöll kurser för sin personal varierar från 9 procent i Grekland till 88 procent i Danmark. Variationen i den andel av persona- len som har deltagit i kurser är betydligt mindre mellan olika länder. Lägst andel är det i Grekland (34 procent) och högst andel är det i Sverige (63 procent). Andel privatägda företag som tillhandahöll annan personalutbildning än kurser Procent Typ av personalutbildning Workshops, konferenser o.dyl. EU AT DE FI DK IE NL IT SE NO GR LU PT UK ES BE FR Utbildning i anslutning till arbets- EU IE BE UK DE NL AT LU PT IT NO SE FR DK ES FI GR situationen Arbetsrotation, utbyten med EU IT IE LU SE BE FR UK ES DK FI NO AT PT NL GR DE andra företag Studie-/kvalitetscirklar EU ES DK GR UK BE FR FI PT IE NL AT IT NO SE DE LU Självstudier EU DK FI NL NO SE UK LU AT ES IE FR BE DE GR PT IT Skillnaderna mellan företagens val av olika former av personalutbildning är betydande mellan olika länder. Bortsett från externa kurser så är i alla unionsländerna och Norge deltagande i workshops, konferenser o. dyl. samt utbildning i anslutning till arbetssituationen i allmänhet de två vanligaste formerna av personalutbildning. Företag med workshops, konferenser och liknande är mest frekventa i de tysktalande länderna. Deltagande i workshops, konferenser och liknande är vanligast i Österrike. Bortsett ifrån Österrike är det i allmänhet vanligare med workshops, konferenser och liknande i de nordligare länderna än inom de övriga redovisade länderna. Utbildning och instruktioner i anslutning till ar- 4
5 betssituationen är vanligast i Irland och verkar vara något vanligare i de mellaneuropeiska länderna än i övriga redovisade länder. Arbetsrotation och arbetsbyten förekommer i mer än 4 procent av företagen i Italien, Irland, Luxemburg, Sverige, Belgien, Frankrike och Storbritannien. Denna form av personalutbildning är ytterst ovanlig i Tyskland där endast 6 procent av företagen använder arbetsrotation och arbetsbyten med andra företag. Skillnaden i förekomst av studie- och kvalitetscirklar som utbildningsform varierar från 16 procent i både Tyskland och Luxemburg till 33 procent av företagen i Spanien. Studie- och kvalitetscirklar är den studieform vars förekomst varierar minst mellan de redovisade länderna. I Danmark är självstudier en betydligt vanligare utbildningsform än i något annat av de redovisade länderna. Tre av fyra danska företag som tillhandahöll någon form av personalutbildning under 1999 uppgav att de använde sig av självstudier. Förutom Danmark så är det mer än 4 procent av företagen i Finland, Nederländerna och Norge som använder sig av självstudier som form för sin personalutbildning. Självstudier är minst förekommande i Italien, Portugal och Grekland där 6, 11 respektive 15 procent av företagen har uppgivit att de använder sig av denna studieform. Kvinnor och män på kurs Andel kursdeltagare av antalet anställda i företag som tillhandahöll kurser efter kön Procent Kvinnor Män EU NO SE FI DK IE LU UK FR PT IT ES NL GR AT DE Anm: Könsuppdelade siffror saknas för Belgien. Det är i allmänhet relativt små skillnader mellan kvinnors och mäns deltagande i kurser i flertalet redovisade länder. Dock avviker Norge kraftigt med ett kursdeltagande om 73 procent för kvinnor mot endast 43 procent för män. I Nederländerna och Tyskland är det något vanligare att män deltar i personalutbildningskurser, 47 respektive 38 procent av männen deltar i kurser i dessa länder jämfört med 38 respektive 33 procent av kvinnorna. 5
6 Andel kursdeltagare av antalet anställda i samtliga företag efter kön Procent 8 Kvinnor 7 Män EU NO SE DK FI UK FR IE LU NL AT DE ES IT PT GR Anm: Könsuppdelade siffror saknas för Belgien. Den relativt stora variationen mellan olika länder när det gäller andelen företag som tillhandahåller kurser gör att variationen i deltagandet i personalutbildning är betydligt större i detta diagram än i det föregående, där en- bart företag som tillhandahållit kurser ingick. I stort sett samma mönster kvarstår dock när det gäller kursdeltagande för män och kvinnor i de olika länderna. Antal kurstimmar per kursdeltagare efter kön Procent Kvinnor Män EU DK ES IE GR PT NL NO LU FR FI AT IT SE DE UK Anm: Könsuppdelade siffror saknas för Belgien. Vanligtvis är det relativt små skillnader i genomsnittligt antal kurstimmar för kursdeltagande män och kvinnor i olika länder. Danmark avviker med ca 55 kurstimmar för kvinnor mot endast 31 kurstimmar för män. I framförallt Luxemburg, Frankrike och Finland har männen i genomsnitt något fler kurstimmar än vad kvinnorna har, 42, 38 respektive 38 timmar för männen mot 34, 33 respektive 32 timmar för kvinnorna. 6
7 Kostnader för kurser Kostnader för personalutbildningskurser i procent av total arbetskostnad för alla företag Procent EU UK DK NL SE FR FI IE NO LU IT BE DE ES AT PT GR 2,3 3,6 3, 2,8 2,8 2,4 2,4 2,4 2,3 1,9 1,7 1,6 1,5 1,5 1,3 1,2,9 Kostnaderna för kurser i förhållande till total arbetskostnad för alla företag varierar från 1,2 procent i Portugal till 3,6 procent i Storbritannien. Sverige med sitt värde om 2,8 procent ligger på delad tredje plats tillsammans med Nederländerna. Det höga värdet för Storbritannien förklaras bl.a. av relativt låga arbetskostnader i förhållande till de direkta kurskostnaderna (se diagrammet nedan). Arbetskostnader 1 och direkta kostnader 1 för personalutbildningskurser uttryckt i köpkraftspariteter 2 (PPS) per anställd i företag med personalutbildningskurser PPS 1 2 Direkta kostnader 1 Arbetskostnader EU DK IT NO NL SE BE LU FI IE FR PT UK ES DE GR AT De direkta kostnaderna varierar från 211 PPS i Grekland till 645 PPS i Danmark. Arbetskostnaderna varierar från 143 PPS i Storbritannien till 712 PPS i Italien. Skillnaderna i fördelningen mellan arbetskostnaderna och de direkta kostnaderna för personalutbildningskurser i olika länder påverkas bl.a. av vilken typ av utbildning som förekommer i olika länder och till en del även av hur företagen i olika länder bokför sina olika personalutbildningskostnader. Såväl företagens lämnade som mottagna bidrag 3 för personalutbildningskurser är i allmänhet små i redovisade länder vilket framgår av tablåerna på nästa sida för de länder där denna information finns tillgänglig. Den största kostnadsminskningen på grund av skillnader mellan storleken på lämnade och mottagna bidrag hade Italien med 65 PPS per anställd eller 139 PPS per anställd kursdeltagare. Den största kostnadsökningen hade Frankrike med 76 PPS per anställd eller 149 PPS per anställd kursdeltagare. 1) Med arbetskostnad avses här företagets arbetskostnader för anställda kursdeltagare under den tid de har deltagit i en kurs. Med direkta kostnader avses övriga kostnader förutom lämnade bidrag 3 för ett företaget med anledning av företagets utbildning i form av kurser. 2) Köpkraftspariteter (Purchasing-power standards, PPS) används bl.a. för att kunna göra kostnadsjämförelser mellan olika länder genom hänsynstagande till prisskillnader mellan olika länder. 3) Med lämnade bidrag avses bidrag till personalutbildning som ett företag har lämnat ifrån sig och som t.ex. är avsedda för andra företag inom samma bransch eller inom andra delar av en koncern. Med mottagna bidrag avses bidrag till personalutbildning som ett företag har erhållit från t.ex. staten, regionala branschfonder eller EU. 7
8 Företagens lämnade och mottagna bidrag för personalutbildningskurser uttryckt i köpkraftspariteter (PPS) per anställd PPS Bidrag/ersättningar FR ES BE UK GR DK DE AT IE FI SE PT IT Lämnade bidrag Mottagna bidrag Kostnadsökning (+) / kostnadsminskning (-) Anm 1: Tabellen omfattar enbart företag som har tillhandahållit personalutbildningskurser. Anm 2: Siffrorna i den ovanstående tablån skall läggas till arbetskostnaderna och de direkta kostnaderna för kurser som olika länder har per anställd. Då får man de totala kostnaderna i PPS per anställd i de olika redovisade länderna. Arbetskostnader 1 och direkta kostnader 1 för personalutbildningskurser uttryckt i köpkraftspariteter 1 (PPS) per kursdeltagare PPS Direkta kostnader Arbetskostnader EU IT DK NL NO LU DE BE FR SE IE PT ES FI GR UK AT 1) Förklaring till detta begrepp återfinns på föregående sida. Jämför man det ovanstående diagrammet med diagrammet på föregående sida så framgår det att variationen mellan kostnaderna per kursdeltagare relativt sett är betydligt mindre än kostnaderna per anställd. Kostnaderna per kursdeltagare är även i vissa länder betydligt högre än kostnaderna per anställd. I båda fallen förklaras detta till stor del av varierande andel anställda i olika länder som deltar i personalutbildningskurser. Av högra staplarna i diagrammet på sidan 4 framgår t.ex. att betydligt färre anställda deltar i kurser i Tyskland än i Sverige varför skillnaderna mellan kostnaderna uttryckt per kursdeltagare respektive per anställd är betydligt större i Tyskland än i Sverige. Företagens lämnade och mottagna bidrag för personalutbildningskurser uttryckt i köpkraftspariteter (PPS) per anställd som deltagit i kurser PPS Bidrag/ersättningar FR ES BE UK GR DK DE AT IE FI SE PT IT Lämnade bidrag Mottagna bidrag Kostnadsökning (+) / kostnadsminskning (-) Anm 1: Tabellen omfattar enbart företag som har tillhandahållit personalutbildningskurser. Anm 2: Siffrorna i den ovanstående tablån skall läggas till arbetskostnaderna och de direkta kostnaderna för kurser som olika länder har per kursdeltagare. Då får man de totala kostnaderna i PPS per kursdeltagare och land. 8
9 Datakurser populära i Europa Av de närmast nedan följande diagrammen framgår fördelningen inom olika länder av det totala antalet kurstimmar på några olika kursämnesområden. Andel kurstimmar i språk och datoranvändning i förhållande till totala antalet kurstimmar Procent 3 25 Språk Datoranvändning EU ES LU DE IT FR BE GR FI AT PT SE DK NL NO IE UK Språkkurser är relativt sett vanligare i syd- och mellaneuropeiska länder än i de nordiska länderna. I Spanien utgörs 14 procent av den totala kurstiden av språkkurser medan motsvarande procentandel enbart är 1 procent i vardera Norge, Storbritannien och Irland. Andelen kurstimmar i datoranvändning är relativt hög i nästan alla de redovisade länderna. Störst andel kurstimmar i datoranvändning är det i Sverige, följt av Norge, Tyskland och Frankrike. I alla dessa fyra länder avsätts 2 procent eller mer av det totala antalet kurstimmar till kurser i datoranvändning. Andel kurstimmar i personliga färdigheter/arbetsliv och miljöskydd/arbetarskydd i förhållande till totala antalet kurstimmar Procent 3 25 Personliga färdigheter/arbetsliv Miljöskydd/arbetarskydd EU IT FI UK SE NL BE PT IE LU ES FR DE DK AT NO GR 9
10 Störst andel av den totala kurstiden ägnas åt kurser i personliga färdigheter och arbetsliv i Italien följt av Finland, Storbritannien och Sverige. Störst andel tid av den totala kurstiden ägnas åt miljöskydds- och arbetarskyddskurser i Irland följt av Storbritannien, Nederländerna och Italien. Andel kurstimmar i försäljning/marknadsföring och teknik/tillverkning i förhållande till totala antalet kurstimmar Procent 3 25 Försäljning/marknadsföring Teknik/tillverkning EU NO AT FI GR DE ES FR PT SE LU UK NL IE IT BE DK Relativt sett avsätter man mest kurstid på kurser i försäljning och marknadsföring i Norge följt av Österrike. Kurser i teknik och tillverkning är något man speciellt satsar på i Belgien, Grekland, Portugal och Luxemburg. Andel kurstimmar i redovisning/ekonomi och ledning/administration i förhållande till totala antalet kurstimmar Procent 3 25 Redovisning/ekonomi Ledning/administration EU GR NL LU NO SE BE UK AT FI FR IT ES DE IE DK PT 1
11 Kurser i redovisning och ekonomi är något man satsar på speciellt i Grekland och Nederländerna medan kurser i ledning och administration är något som man satsar på i framförallt Storbritannien, Österrike och Norge. Företag utan personalutbildning Privatägda företag som inte tillhandahöll personalutbildning efter skäl 1 till att ingen form av personalutbildning tillhandahölls under Procent Skäl till att ingen form av personalutbildning har tillhandahållits Anställda har redan de yrkes- EU IE LU DE ES DK BE NL IT FI UK PT FR SE AT NO GR kunskaper som krävs Rekryterar personer med de EU IE DK UK NL FI LU PT BE SE FR NO ES DE IT AT GR yrkeskunskaper som krävs Kostnaderna för personal- EU DE SE DK FI FR IT PT UK NO AT BE ES LU NL GR IE utbildning är för höga De anställda har för mycket EU FR DK AT DE FI LU ES BE IT PT IE UK SE NO NL GR att göra Företaget har nyligen gjort EU BE AT FR UK NL SE IT NO DK FI DE LU ES PT IE GR en satsning på utbildning Det är svårt att bedöma EU DK UK FR NO IT IE SE PT DE BE FI NL AT ES LU GR vilket behov företaget har Grundläggande utbildning EU DK BE UK IE LU DE ES FI FR PT SE NO IT AT NL GR är tillräcklig Annan anledning EU AT NO NL FR PT DK ES FI IE SE BE IT UK DE LU GR ) Högst tre olika alternativ fick anges. Det vanligaste skälet till att ett företag inte tillhandahåller personalutbildning är att man anser att de anställda redan har de yrkeserfarenheter som behövs följt av att man normalt sett rekryterar personer med de yrkeskunskaper som behövs. Detta verkar i speciellt stor utsträckning gälla i Irland. De tyska företagen anser oftare än andra att kostnaderna för personalutbildning är för höga. Franska företag anger oftare än andra att de anställda har för mycket att göra. I Belgien menar många företag att de nyligen har gjort satsningar på personalutbildning varför ingen ytterligare satsning varit nödvändig under I speciellt Danmark anger många företag att de har svårt att bedöma behovet av personalutbildning och man anser även relativt ofta att personalens grundläggande utbildning är tillräcklig för företagets behov. 11
12 Uppgifterna i detta temablad är hämtade från EU-undersökningen, Continuing Vocational Training Survey 2 (CVTS2). I Sverige benämns denna undersökning, Företagsutbildning i Sverige Förkortningar i detta temablad: AT Österrike BE Belgien DE Tyskland DK Danmark ES Spanien EU EU15 (= samtliga i denna rapport redovisade länder utom Norge) FI Finland FR Frankrike GR Grekland IE Irland IT Italien LU Luxemburg NL Nederländerna PT Portugal SE Sverige UK Storbritannien NO Norge Med annan form av personalutbildning än kurser avses t.ex. utbildning i anslutning till arbetssituationen, arbetsrotation, tillfälliga utbyten med andra företag, deltagande i studie- och kvalitetscirklar, självstudier och undervisning vid konferenser, workshops, föreläsningar och seminarier. Kontaktpersoner: Lennart Forssén, tel Lennart.forssen@scb.se Ola Hagfall, tel Ola.hagfall@scb.se Statistik om personalutbildning återfinns bl.a. i: Statistiska meddelanden (SM) serie UF39 Bakgrundsfakta till Arbetsmarknads- och Utbildningsstatistiken Utbildningsstatistisk årsbok SCB:s webbplats: Statistik om personalutbildning på SCB:s webbplats hittar du under adressen: Detta och ett tidigare temablad om personalutbildning finns som pdf-filer under länken: 12
Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år
196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merHUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?
HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark
Läs merAdministrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt
Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel
Läs merDet livslånga lärandet
Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in
Läs merCVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010
Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget
Läs merVarumärken 0 - MEDVERKAN
Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien
Läs merEuropeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel
Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och
Läs merLabour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
>r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV
Läs merMångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag
Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44
Läs merEn del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.
Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,
Läs merUtländska dotterbolag i Finland 2008
Företag 2009 Utländska dotterbolag i Finland 2008 16 procent av företagens anställda arbetade i utländska dotterbolag år 2008 2008 var den sammanräknade omsättningen för utländska dotterbolag i Finland
Läs merVuxnas deltagande i utbildning
Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller
Läs merSamråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå
Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå 01/06/2004-30/09/2004 Del I. Bakgrundsinformation Land AT - Österrike 9 (4.5) BE - Belgien 13 (6.5) DE
Läs merUtländska dotterbolag i Finland 2007
Företag 2008 Utländska dotterbolag i Finland 2007 14 procent av företagens anställda arbetade i utländska dotterbolag år 2007 2007 var den sammanräknade omsättningen för utländska dotterbolag i Finland
Läs merVuxenutbildning Personalutbildning
Foto: Windh / Urban Orzolek Den som slutar att lära är gammal, antingen han är tjugo eller åttio. Den som fortsätter att lära sig håller sig ung. Henry Ford, 1863 1947 Vuxenutbildning Personalutbildning
Läs merVALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 69) Våren 2008 De första obearbetade
Läs merEU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna
IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria
Läs merCVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010
Utbildning 2012 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Volymen av personalutbildningen oförändrad Företagens satsningar på personalutbildning från år 2005 till år 2010 har varit i stort
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller LO / Löne- och välfärdsenheten juni 2006 Resultaten visar att såväl tillgången till dator i hemmet som användningen av Internet, har ökat närmast dramatiskt bland LOs medlemmar.
Läs mer2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN
005:6 Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv 1983 004 ISSN 1653-359 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Den snabba ökningen av sjukfrånvaron i Sverige mellan 1998 och 003 väckte frågor om i
Läs merFinlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans
Läs merKvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna
Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år
Läs merYRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB
Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines
Läs merDET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR
DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR I nedanstående tabeller presenteras grundläggande statistik för flera områden som rör den gemensamma fiskeripolitiken: medlemsstaternas fiskeflottor 2014 (tabell 1), sysselsättningssituationen
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2004
Iris Åkerberg, statistiker Inkvartering 2004:15 Tel. 25496 20.1.2005 Inkvarteringsstatistik för hotell 2004 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell under hela
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till
Läs merFinlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 29.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15
Läs merBättre utveckling i euroländerna
Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att
Läs merFinlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 9.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans
Läs merSocialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror
PM/08/XXX Bryssel, 16 oktober 2008 Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror Europeiska kommissionen publicerar idag sin årliga översikt över sociala tendenser i medlemsstaterna mot
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2002D0864 SV 01.06.2003 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B BESLUT nr 184 av den 10 december 2001 om de standardblanketter
Läs merUTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN
Nordiska medborgare I stödlandet Utomlands Studiestöd för nordiska medborgarna 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 Danmark 2 949 61 Finland 198 13 Island 7 1 Norge 3 310 294 Sverige 2 208 125
Läs merUtbildningskostnader
Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av
Läs merHur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?
Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt
Läs merIndividuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik
Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Sverige i ett bredare europeiskt perspektiv Kenneth Nelson The Swedish Institute for Social Research (SOFI) Stockholm University Syfte: Analysera länken
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2005
Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell
Läs mer2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005
2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5
Läs merNationell webbplats om skatteregistreringsnummer.
SKATTEREGISTRERINGSNUMMER (TIN) Skatteregistreringsnumret efter ämne: Nationell webbplats 1. AT Österrike https://www.bmf.gv.at/steuern/_start.htm 2. BE Belgien http://www.ibz.rrn.fgov.be/fr/registre-national/
Läs merEnklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter
Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag
Läs merReseströmmar en översikt 2000 2012
Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens
Läs merFinlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1
Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans
Läs merPolitiskt deltagande - vilka väljer att välja och vilka blir valda?
Politiskt deltagande - vilka väljer att välja och vilka blir valda? Mikaela Järnbert, Jonas Olofsson Johan Wilén & Richard Öhrvall Enheten för demokratistatistik, SCB Almedalen 4 juli Statistikens betydelse
Läs merFinlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 218 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-218 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 Handelsbalans
Läs merInternationell prisjämförelse 2010
Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år
Läs merInternationell prisjämförelse 2012
Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker
Läs merFinlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 217 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-217 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Handelsbalans
Läs merFinlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 217 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-217 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Handelsbalans
Läs merAlla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad.
Intrastat Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad. I DSM benämns detta som Intrastat rapportering. Vid Intrastat rapportering
Läs merBefolkning efter ålder och kön
12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt
Läs merUtländska dotterbolag i Finland 2009
Företag 2010 Utländska dotterbolag i Finland Omsättningen för utländska dotterbolag i Finland sjönk år Enligt Statistikcentralen var den sammanlagda omsättningen för utländska dotterbolag i Finland ungefär
Läs merMen dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:
Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor
Läs merINKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND
www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 20.1.2003 Tel. 25496 Inkvartering 2002:13 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2002 Denna sammanställning innehåller
Läs merResultattavla för innovationsunionen 2014
Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen
Läs merI. BEGÄRAN OM UPPGIFTER vid utsändning av arbetstagare för tillhandahållande av tjänster i andra länder
FORMULÄR FÖR (FRIVILLIG) ANVÄNDNING AV DEN BEGÄRANDE MYNDIGHETEN I. BEGÄRAN OM UPPGIFTER vid utsändning av arbetstagare för tillhandahållande av tjänster i andra länder enligt artikel 4 i direktiv 96/71/EG
Läs mer2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005
2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget
Läs merInternationell prisjämförelse 2013
Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika
Läs merHär finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004
Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2003
Iris Åkerberg, statistiker Inkvartering 2003:13 Tel. 25496 20.1.2004 Inkvarteringsstatistik för hotell 2003 Övernattningarna minskade under året Hotellstatistiken för hela 2003 är klar. Totala antalet
Läs merBILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER
BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER A. VOLONTÄRARBETE SAMT PRAKTIK OCH JOBB 1. Resor Anm.: Reseavståndet är avståndet mellan ursprungsorten och platsen för verksamheten, och beloppet omfattar bidraget
Läs merHur fungerar kollektivavtalen? Lars Calmfors Institutet för Näringslivsforskning Styrelsemöte 19/9-2018
Hur fungerar kollektivavtalen? Lars Calmfors Institutet för Näringslivsforskning Styrelsemöte 19/9-2018 Två synsätt på kollektivavtal 1. Ekonomisk snedvridning - Icke marknadskonform lönenivå - Icke marknadskonform
Läs merBefolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro
Befolkning & välfärd 2007 nr 2 Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning Statistics
Läs merMini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)
* Skatteverket Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket SKV 277 utg 1. Utgiven i oktober 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2
Läs merINKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND
www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 23.1.2002 Tel. 25496 Inkvartering 2001:14 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2001 Denna sammanställning innehåller
Läs merInternationell prisjämförelse 2011
Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år
Läs merINKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND
www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 22.01.2001 Tel. 25496 Inkvartering 2000:14 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2000 Denna sammanställning innehåller
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2011
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla
Läs mer5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv
Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen
Läs merGeneraldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009
Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009 EUROPÉERNA OCH DEN EKONOMISKA KRISEN Eurobarometern (EB 71) Population: EU 15+
Läs merInvandrare som påbörjat utbildning i svenska för invandrare
Enheten för utbildningsstatistik 1 () Invandrare som påbörjat utbildning i svenska för invandrare Personer som invandrar till Sverige och saknar kunskaper i svenska har rätt att ta del av utbildning i
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merArbetsmarknad. Kapitel 9
Kapitel 9 Arbetsmarknad Avsnittet är baserat på Education at a Glance utgåvorna 2001 och 2002 (OECD). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A:Tabell 9.1 9.5. 143 Deltagande i arbetskraften I Sverige deltog
Läs merHur fungerar kollektivavtalen? Lars Calmfors Försäkringsbranschens arbetsgivareorganisation 21/5-2018
Hur fungerar kollektivavtalen? Lars Calmfors Försäkringsbranschens arbetsgivareorganisation 21/5-2018 Två synsätt på kollektivavtal 1. Ekonomisk snedvridning - Icke marknadskonform lönenivå - Icke marknadskonform
Läs merFinlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 216 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-216 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Handelsbalans
Läs merErasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009
Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15992/17 ADD 1 FÖLJENOT från: inkom den: 14 december 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: AGRI 716 ENV 1087 PHYTOSAN 31 PESTICIDE 6 Jordi AYET
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merEUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer
EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:
Läs merDet finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År
Läs merHur fungerar kollektivavtalen? Lars Calmfors TCO 25/5-2018
Hur fungerar kollektivavtalen? Lars Calmfors TCO 25/5-2018 Två synsätt på kollektivavtal 1. Ekonomisk snedvridning - Icke marknadskonform lönenivå - Icke marknadskonform lönesammanpressning 2. Effektivitetshöjande
Läs merPrivatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa
Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som
Läs merFondsparandet i Europa och Sverige
Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning
Läs merMini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)
* Skatteverket Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket SKV 277 utg 2. Utgiven i december 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2
Läs merSvenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Läs merANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1
ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD 2014-2015 22.3.2016 Asut1415.xlsx Sida 1 gymnasienivå GYMNASIESTUDIER YRKESINRIKTADE STUDIER Till \ Från Danmark Finland Island Norge Sverige Färöar Grönl. Åland
Läs merSödermanlands län år 2018
Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200
Läs merJag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?
SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning
Läs merLönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?
Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i
Läs merFinlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15
Läs merSchematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12
Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till
Läs merSveriges handel på den inre marknaden
Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna
Läs merApril 2014 prel. uppgifter
Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter
Läs merVad händer i vår omvärld?
Vad händer i vår omvärld? Vad sker hos våra grannländer och i övriga Europa? Vad påverkar utvecklingen av den nationella infrastrukturen för geodata? Christina Wasström, Lantmäteriet Geodataseminarie 2011-11-22
Läs merUngdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse
AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars
Läs merKollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019
Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019 Täckningsgrad för kollektivavtal samt organisationsgrad för fack och arbetsgivare
Läs merHögre lägstlöner för högre tillväxt. Dan Andersson Albin Kainelainen
Högre lägstlöner för högre tillväxt Dan Andersson Albin Kainelainen 2004 Inledning 2 Värdeskapande genom omvandling 4 Rehn-Meidner modellen 4 Är lägstlönerna för låga? 6 Klarar arbetskraften ett ökat omvandlingstryck?
Läs mer