Byggkostnader i ett internationellt perspektiv
|
|
- Susanne Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Byggkostnader i ett internationellt perspektiv Den låga nybyggnadsnivån, och den därmed växande bostadsbristen, har tillsammans med diskussionen om höga byggkostnader, medfört att debatten om bygg- och bostadssektorn tagit fart. Det figurerar många förenklingar, missuppfattningar och rena felaktigheter när det gäller byggkostnader, både i media och bland politiker. En missuppfattning som figurerar är att det är dyrt att bygga i. Entreprenadkostnader Byggledningsföretaget Gardiner & Theobald har gjort en undersökning av entreprenadkostnaden i ett trettiotal länder. Undersökningen avser traditionella flervåningshus av innerstadstyp och av hög kvalitet. De redovisade projekten innehåller ett varierat antal våningar, från fyra våningar (, och ) till tio våningar (, och ). Kostnaden redovisas i euro per kvadratmeter för både projekt med låg och hög kostnadsnivå. Undersökningen avser entreprenadkostnaden mätt i euro per kvadratmeter, exklusive moms, Entreprenadkostnad (låg) för flerbostadshus inom EU EUR/kvm har i förhållande till många andra länder inom EU betydligt lägre kostnader per kvadratmeter. Entreprenadkostnaden i diagrammet ovan avser projekt i det lägre intervallet där redovisar en kostnad per kvadratmeter på knappt 830 euro, vilket motsvarar cirka
2 7 360 kronor per kvadratmeter, vid en eurokurs på 8,91 1. De svenska byggarna klarar alltså att bygga hus relativt billigt. Den lägsta entreprenadkostnaden hade (640 euro/kvm, vilket motsvarar cirka kronor) och den högsta hade (1470 euro/kvm, vilket motsvarar cirka kronor). I genomsnitt är entreprenadkostnaderna inom EUländerna cirka kronor per kvadratmeter. Entreprenadkostnad (hög) för flerbostadshus inom EU EUR/kvm Jämförs istället entreprenadkostnader för projekt med hög kostnadsnivå, förbättrar sig ytterligare. Entreprenadkostnaden i var cirka euro per kvadratmeter, vilket motsvarar cirka kronor. I genomsnitt bygger EU-länderna för cirka euro/kvm, vilket motsvarar cirka kronor. Svenskarna bygger alltså för kronor mindre per kvadratmeter för ett likvärdigt projekt. bygger till avsevärt högre kostnader jämfört med vad EU-länderna bygger i genomsnitt, cirka kronor per kvadratmeter mer. Näringsdepartementet i har gjort en annan europeisk jämförelse av byggkostnaderna 2. Jämförelsen avser byggkostnaderna för uppförandet av ett småhus exklusive markkostnaden, finansieringskostnaden och skatterna. Däremot tar man hänsyn till byggherrekostnaderna, dvs. kostnaderna för projektering, administration etc. Departementet har beräknat, genom att ta fram ett s.k. hedoniskt prisindex, hur mycket ett typiskt danskt enfamiljshus skulle kosta i ett antal europeiska länder. Antalet byggnadsarbetare och vilken typ av material är på så sätt identiskt. Studien visar att har de högsta 1 Samtliga jämförelser mellan EUR och SEK görs vid en eurokurs på 8,91. Källa:Forex. 2 Construction costs i Denmark a comparison with other countries 2000, finns att hämta på
3 byggkostnaderna för uppförandet av huset, cirka 1, 4 miljoner svenska kronor. 3 I skulle det knappt kosta kronor att bygga ett likvärdigt hus, vilket är cirka kronor mindre än genomsnittet. I Portugal skulle det vara billigast att bygga. Där skulle huset kosta cirka kronor. Belgien Österrike Portugal Byggkostnader inkl. byggherrekostnader för enfamiljshus inom EU DKK Källa: Construction costs i Denmark a comparison with other countries 2000 Lönekostnader I har arbetarlönerna inom byggsektorn legat högre än genomsnittet i näringslivet. I slutet av 1980-talet var lönenivån inom byggsektorn cirka 30 procent högre än genomsnittet i industrin. Från 1990-talets kris sjönk differensen gradvis till knappt tio procent Under de senaste åren har dock lönerna ökat snabbare i byggsektorn än genomsnittet för industrin. Trots att svenska byggnadsarbetare har relativt höga löner jämfört med näringslivet i övrigt hamnar de i ett internationellt perspektiv på en genomsnittlig nivå. Lönekostnaden i, för anställda med utbildning, var cirka 15,70 euro, vilket motsvarar cirka 140 kronor per timme, exklusive sociala avgifter. Den genomsnittliga lönekostnaden per timme inom EU var cirka 16 euro (143 kronor). Den högsta timkostnaden hade (cirka 240 kronor per timme) och den lägsta hade (cirka 90 kronor). 3 Samtliga jämförelser mellan DKK och SEK görs vid en kronkurs på 1,20. Källa:Forex.
4 Lönekostnad för anställda med utbildning (exkl. sociala avgifter etc.) inom EU EUR/timme Tas sociala avgifter, försäkringar, skatter etc. med i jämförelsen var den genomsnittliga lönekostnaden per timme för en europeisk byggnadsarbetare cirka 220 kronor. Lönekostnaden för en svensk byggnadsarbetare var cirka 270 kronor per timme, vilket innebär att svenska byggföretag, i relation till de övriga EU-länderna, betalar en stor andel sociala avgifter etc. hade den högsta lönekostnaden per timme, om man tar hänsyn till sociala avgifter etc., följt av och. Lägst timkostnad hade och, med 106 respektive 126 kronor per timme.
5 Lönekostnad för anställda med utbildning (inkl. sociala avgifter etc.) inom EU EUR/timme Materialkostnader I den allmänna debatten hörs ofta att byggmaterial går att köpa i andra länder till hälften så höga priser som i. Exempelvis sägs det att kakel och toalettstolar är dubbelt så dyra i jämfört med. Diagrammet på nästa sida visar den sammanvägda kostnaden för elva olika typer av material, bland annat betong, murbruk, stål, glas, stomme och grus. Materialkostnaden skiljer sig åt beroende på vilken typ av material som undersöks och i vilket land. Det land som har den högsta kostnaden (euro/ton) för en viss typ av material får då högst poäng. Den sammanvägda materialkostnaden i är ungefär som den genomsnittliga europeiska materialkostnaden. Kostnaden för grus och glas var lägre i än i de flesta andra länderna, medan kostnaden för betong var å andra sidan något dyrare jämfört med majoriteten av EU-länderna. däremot har relativ sett den lägsta kostnaden för material jämfört med de andra EU-länderna. I var de flesta av typerna av material relativt sett dyra. fick därför den högsta sammanvägda materialkostnaden inom EU. Det ska dock beaktas att jämförelsen ovan inte har viktats efter hur mycket material som används i ett projekt. Olika typer av material används mer eller mindre i ett projekt, exempelvis används betong och stål i högre grad jämfört med glas.
6 Sammanvägda kostnader för material exkl moms inom EU Boendekostnader Boendekostnadernas andel av den disponibla inkomsten ökade kraftigt i under talet, från 22 procent till 32 procent. Det innebar en ökning med 45 procent. Den viktigaste orsaken var de omfattande skattehöjningar i samband med skattereformen. Bland annat höjdes fastighetsskatten och byggmomsen. Dessutom momsbelades energi, sophämtning, vatten, avlopp och fastighetsskötsel etc. Boendekostnadernas andel har de senaste åren minskat, till följd av att räntan har fallit, och utgör idag knappt 30 procent av den disponibla inkomsten. Den genomsnittliga boendekostnaden inom EU utgör 23,5 procent av hushållens konsumtion. I boendekostnaden ingår bland annat kostnader för, vatten, bränsle, reparationer och underhåll och räntekostnader. Boendekostnadens andel av hushållens konsumtion var högst i Luxemburg (30 %), följt av och (28 %). I däremot gick knappt 13 procent av hushållens konsumtion till boendekostnader.
7 Boendekostnadernas andel av hushållens konsumtion inom EU 2000 Luxemburg Belgien Portugal Österrike Källa: European Housing Statistics 2000 För att kunna jämföra boendebeskattningen länderna emellan, utan att räkna om det i en och samma valuta, krävs att den totala boendeskatten, dvs. bygg- och boendemoms samt fastighetsskatt, sätts i relation till den totala konsumtionen. I diagrammet på nästa sida ser vi att hushållen i betalar högst andel av konsumtionsutgifterna i boendeskatt (10 %). Därefter följer de danska och de franska hushållen (9 %). Lägst boendeskatt betalar man på, cirka 3 procent av konsumtionsutgifterna.
8 Luxemburg Österrrike Skattetryck - boendeskatternas andel av hushållens konsumtion inom EU Källa: European Housing Statistics 2000, OECD 2000, World Taxpayers Associations 2001 Slutsatser När det gäller byggkostnader är byggsektorn byggherrar, entreprenörer och materialtillverkare i - relativt effektiv i ett internationellt perspektiv. hamnar bland de billigaste länderna när man jämför entreprenadkostnaderna för uppförandet av traditionella flervåningshus av innerstadstyp med hög kvalitet samt byggkostnaderna för uppförandet av småhus. Det är alltså inte dyrare att bygga i än i många andra länder inom EU. Vid en internationell jämförelse av boendekostnaderna hamnar istället betydligt högre än det europeiska genomsnittet. Det beror till en viss del på att vi i liksom i våra nordiska grannländer måste värma upp husen betydligt mer än vad exempelvis Medelhavsländerna behöver. En annan viktig förklaring till de höga boendekostnaderna i är att byggandet och boendet är högt beskattade. De svenska hushållen har de högsta boendeskatterna inom EU. Det är därför viktigt att skilja mellan byggkostnad och boendekostnad. Byggkostnaden utgör visserligen grunden i boendekostnaden, men det är skatterna och driftkostnaderna som utgör den största delen av hyran För ytterligare information kontakta Jessica Johansson, ansvarig för bostadsfrågor tel: , eller jessica.johansson@bygg.org
Skattejämförelse småhus och bostadsrätter
Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas
Läs merDen gömda skattebomben
Den gömda skattebomben En rapport om hur dubbelbeskattningen av bostadsrätter slår mot hushållen i Stockholm Fastighetsägarna Stockholm Alströmergatan 14 Box 12871, 112 98 Stockholm Tel 08-617 75 00 Fax
Läs merAnalys Mindre bostadsrätt för villapengarna i Stockholms län
Analys Mindre bostadsrätt för villapengarna i Stockholms län Villaägare i Stockholms län får allt mindre för pengarna när de köper en bostadsrätt. 2007 kunde en villaägare i Stockholms län som sålde villan
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs merFaktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser
Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr
Läs merNew figures for Sweden
New figures for Sweden FKG 2013-10-10 Anders Rune New figures for Sweden Bokslut 2012 Aktuellt om konjunkturen Strukturella förändringar Konkurrensförutsättningarna i Sverige Utsikter i Sverige och internationellt
Läs merRAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa
RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62
Läs merKonjunkturrådets rapport 2018
Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,
Läs merBeskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning
Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning
Läs merTCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar
Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika
Läs merMen dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:
Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor
Läs merInternationella löner för industriarbetare
Internationella löner för industriarbetare Löner och löneutveckling år 2000 2004 för industriarbetare i 31 länder Löne- och välfärdsenheten Mats Larsson Innehåll Sammanfattning...2 1 Inledning...5 2 Dataunderlag
Läs merSverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1
Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten
Läs merUtbildningskostnader
Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merEn skattereform för hyresrätten
1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten
Läs merDelrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1
BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi februari 2006 Sida 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling som regelbundet
Läs merRapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder
1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast
Läs merEkonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling
Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Varför byggs så få hyresrätter 1. Hyresrätten skattemässigt missgynnad 2. För lite
Läs merRamavtal för flerbostadshus på fast pris. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling
Ramavtal för flerbostadshus på fast pris Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Problem Problem Minskade möjligheter att bygga bostäder men framförallt hyresrätter Varför byggs så få hyresrätter
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merHälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan
BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning
Läs merPressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011
Pressmeddelande Stockholm 6 september 2011 Hushållens ekonomi under 40 år En tvåbarnsfamilj har dubbelt så mycket över idag efter nödvändiga utgifter. Konsumtionen per individ är fördubblad, men matens
Läs merInternationell prisjämförelse 2013
Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika
Läs merInternationell prisjämförelse 2012
Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker
Läs merInkomstfördelning och välfärd 2016
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP
Läs merKonjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen
Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader
Läs merInternationell prisjämförelse 2010
Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år
Läs merSTATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB
STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.
Läs merInternationell prisjämförelse 2011
Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år
Läs merInkomstfördelning och välfärd 2015
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå
Läs merLöner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004
Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt
Läs merSpanien. Storbritannien
Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland
Läs merDen svenska industrins konkurrenskraft
Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden
Läs merFramtiden måste byggas idag. Anders Konradsson
Framtiden måste byggas idag Anders Konradsson Den statliga politiken tre skeden från bostadspolitik till skattepolitik 1975 1990 sammanhållen politik mål om paritet och neutralitet schablonbeskattning
Läs merMARKKOSTNADER STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN. Skrivelse till utjämningskommittén.08. Bilaga 3
STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN Bilaga 3 SID 1 (6) 2010-04-29 DNR 109-1027/2010 pm MARKKOSTNADER Skrivelse till utjämningskommittén.08 Sammanfattning Den kommunalekonomiska utjämningen har till
Läs merSå planeras julen 2008 Inköp och kostnader
Sida 1 Så planeras julen 2008 Inköp och kostnader Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson 2008-11-26 Sida 2 Inledning Julen innebär ökade inköp för de flesta, där julklapparna står för den stora delen.
Läs merEN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014
EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 443 miljoner kronor och utförs av 2 530 medarbetare (vilket motsvarar 2 316 årsanställda), som på olika sätt
Läs merEn bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande
En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet
Läs merSocial Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014
Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merIndustrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor
Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar
Läs merSå slår en återinförd fastighetsskatt mot Skåne län
Så slår en återinförd fastighetsskatt mot Skåne län Höjda taxeringsvärden 2018 I år träder den nya småhustaxeringen i kraft som genomförs vart tredje år. Enligt Skatteverkets preliminära beräkningar 1
Läs merHälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader
Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida
Läs merBättre utveckling i euroländerna
Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att
Läs merFrån bostadspolitik till skattepolitik
Från bostadspolitik till skattepolitik F Ö R V A L T N I N G P R O D U K T I O N HYRAN Drift o underhåll Kapitalkostnader Skatt - bidrag Byggkostnad Exploatering Markkostnad Vilja Välja Servicenivå, effektivitet,
Läs merPressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi
Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-11-22 Prognos för 2006 Löntagarnas och barnfamiljernas år Barnfamiljens ekonomi förbättras till nästa år. Man får mer över när
Läs merBilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens
IP/04/285 Bryssel den 2 mars 2004 Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens Den senaste rapporten om bilpriser visar att priserna för nya bilar fortfarande håller
Läs merKLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR ANALYS AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel den 15/10/2008 KLIMATFÖRÄNDRING Särskild Eurobarometerundersökning 300 Våren 2008 De första obearbetade resultaten:
Läs merStyrelsen för Brf Kocken 8
Styrelsen för Brf Kocken 8 Johan Enar Brissman Jelena Vasic Dejan Vasic... Johan Brissman... Jelena Vasic... Dejan Vasic 1 A. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Bostadsrättsföreningen Kocken 8, 769634-0509, registrerad
Läs mer2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259
2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den
Läs merSaltviks kommun PM juni 2016
www.pwc.se Saltviks kommun PM juni 216 Sammanfattning Saltviks kommun verksamheter kännetecknas av: Nästan 3 procent lägre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands 16 kommuner. Kostnaden
Läs merEuropeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden
Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-22 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 8 % Finland EU-15 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 * 2** 8.3.22/FFC /TL Källa: European Commission Finansministeriet
Läs merSvenska staten och skatteteori
Svenska staten och skatteteori Plan Svenska staten Skatteteori Hur bör skatter utformas? 1 2 Upplägg Offentliga utgifter som andel av BNP Varför skatter? Hur bör skatter utformas? Viktiga kriterier för
Läs merFickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1
Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt
Läs merPressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24
Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.
Läs merEkonomiskt program för hyresrätten
1 (6) Handläggare Datum PS 2011-09-26 Ekonomiskt program för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på ett ekonomiskt program för hyresrätten. Med detta program
Läs merInför avtalsrörelsen 2016. Lars Calmfors SNS 31/8-2015
Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors SNS 31/8-2015 Två huvudfrågor Totala (genomsnittliga) löneökningar Relativlöner Lönenormering Samsyn om att den internationellt konkurrensutsatta sektorn (industrin)
Läs merTREMÅNADERSRAPPORT
TREMÅNADERSRAPPORT 2002-12-01--2003-02-28 Koncernens omsättning uppgick till MSEK 12.636 (11.246), en ökning med 12 procent. Med jämförbara valutakurser uppgick ökningen till 15 procent. Periodens bruttoresultat
Läs merLÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER
Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att
Läs merUnderlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån
Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Bostadsmarknad och betalningsvilja Maria Pleiborn 2013-03-22 2013-03-22 Två delar Hur mycket bostäder tål marknaden att det produceras
Läs mer19 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin
19 år med Industriavtal Tillverkningsindustrin 1998-2016 September 2017 Förord Rapporten Globala arbetskraftskostnader tillverkningsindustrin 1998-2016 ingår i Facken inom industrins rapportserie om arbetskraftskostnader
Läs merSkärpt beskattning av Stockholmsregionen
Skärpt beskattning av Stockholmsregionen Rapport 2004: 3 Förord Stockholmsregionen har under många år varit Sveriges ekonomiska motor. Samtidigt fungerar vår region som statens kassako. För att belysa
Läs mer/ljhqkhwvgdwdi UK\UHVRFKERVWDGVUlWWVOlJHQKHWHU'HILQLWLYD XSSJLIWHU
BO 39 SM 0002 %RVWDGVRFKK\UHVXQGHUV NQLQJHQ /ljhqkhwvgdwdi UK\UHVRFKERVWDGVUlWWVOlJHQKHWHU'HILQLWLYD XSSJLIWHU Survey of housing and rents 1999. Data on rented dwellings and dwellings in housing cooperatives.
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Läs merTREMÅNADERSRAPPORT
TREMÅNADERSRAPPORT 2001-12-01--2002-02-28 Koncernens omsättning uppgick till MSEK 11.246 (9.634), en ökning med 17 procent. Med jämförbara valutakurser uppgick ökningen till 11 procent. Rörelsens bruttoresultat
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merLönerapport 2008 Maj 2009
Lönerapport 28 Maj 29 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 28 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik
Läs merAktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015
Aktuell analys 28 december 2015 Hushållens ekonomi 2016 Pensionärer, löntagare och arbetslösa får alla det bättre 2016. Största förbättringen jämfört med januari 2015 får den som är arbetslös. Från att
Läs merArbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012
Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor
Läs merFondsparandet i Europa och Sverige
Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning
Läs merSol över svenskarnas semesterplaner 2009
Sol över svenskarnas semesterplaner 2009 Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 2009-06-11 Sammanfattning Semesterbudgeten har i år stigit till 14 000 kr, från 12 800 kr 2008. Ökningen
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2018
Redogörelse för penningpolitiken 2018 Kapitel 1 Diagram 1:1. KPIF och variationsband Årlig procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 1 11 13 15 17 Anm. Det rosa fältet visar Riksbankens variationsband
Läs merRedovisning av uppdraget att göra en internationell prisjämförelse av nya produkter
1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 26-2-21 Vår beteckning 325/26 Regeringen Socialdepartementet 3 33 STOCKHOLM Redovisning av uppdraget att göra en internationell prisjämförelse av nya produkter (S24/794/HS)
Läs merRiksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG
Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,
Läs merStämpelskatten - en skuldsättningsmaskin
Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg
Läs merHALVÅRSRAPPORT
HALVÅRSRAPPORT 1999-12-01--2000-05-31 Koncernens försäljning uppgick till MSEK 17.242 (MSEK 15.683), en ökning med 10%. Justerat för valutakursförändringar blev ökningen 16%. Resultatet efter finansiella
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Läs merLåg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och
Läs merDRIFTBIDRAGETS KOSTNADSTÄCKNING 2017
Bilaga 4 DRIFTBIDRAGETS KOSTNADSTÄCKNING 2017 Utredning av det totala stödet till föreningar i Eskilstuna kommun 2017 För rapport svarar Utvärderingsringen Fiskaregatan 17, 302 90 Halmstad info@utvarderingsringen.se
Läs merSkatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder
Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning
Läs merSkattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Läs merLöner för industriarbetare i olika länder
LÖNER/AVTAL Löner för industriarbetare i olika länder Löner och löneutveckling år 2000 2008 för industriarbetare i 33 länder Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 =
Läs merFRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK. Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker
FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker DISPOSITION + Bostadspolitikens historia + Dagens politik Fokus unga Generella villkor + Slutsats 2 BACKA
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merUNDERLAG FÖR KALKYL. Hustyp Sidobyggnad Kommun Smart 75+ Oinredd öv.
UNDERLAG FÖR KALKYL Upprättad av Köpare Fastighetsbeteckning Datum Magnus Anckarman Magnus Josefsson Kommande 2018-02-12 Hustyp Sidobyggnad Kommun Smart 75+ Oinredd öv. Uppsala Köparens Uppskattat Säljarens
Läs merUNDERLAG FÖR KALKYL. Se tillvalslista. Sida 1. Upprättad av Köpare Fastighetsbeteckning Datum Anders Stenborg Starrkärr 14:
UNDERLAG FÖR KALKYL Upprättad av Köpare Fastighetsbeteckning Datum Anders Stenborg Starrkärr 14:7 18-06-13 Hustyp Sidobyggnad Kommun Smart 98 Köparens Uppskattat Säljarens pris/ Anm/specifikation Kalkyl-
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merBehövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet
Behövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet Arbete beskattas relativt hårt 7% 7% Skatt på arbete Skatt på konsumtion 27% 59% Skatt på kapitalinkomst (individnivå) Skatt på företagsvinster
Läs merDrifts- och underhållskostnader
BO 32 SM 0601 Intäkts- och kostnadsundersökningen för flerbostadshus (IKU) 2005 Revenues and expenditure of multi-dwelling buildings in 2005 I korta drag Hyresintäkter Genomsnittlig hyresintäkt (för bostäder,
Läs merBengt Hansson. Professor, fd avdelningschef, Construction Management Byggledare, kvalitetsansvarig under många år. Construction Management
Myter och sanningar i byggbranschen! Bengt Hansson Professor, fd avdelningschef, Byggledare, kvalitetsansvarig under många år Byggnadsekonomi Samverkan mot en hållbar byggd miljö Construction management
Läs merGenomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region
BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt
Läs merIndustrins arbetskraftskostnader internationellt
Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2014 Förord En av de viktigaste faktorerna, vid beslut om var i världen produktion ska ske, är arbetskraftskostnadsläget. Teknikföretagen
Läs merSå sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar våren 2019
Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar våren 2019 Innehåll Sammanfattning...3 Så mycket sparar föräldrar...4 Sparbelopp...5 Sparkapital...6 Sparformer...7 Räkneexempel...8 2 Sammanfattning
Läs merPersonalutbildning inom EU och Norge
Tema utbildning: Personalutbildning inom EU och Norge 1999 Nr 2 oktober 22 Personalutbildning spelar en betydande roll för att förbättra de europeiska företagens konkurrenskraft på en global marknad. Med
Läs merBostadStorstad Q3 2015
Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.
Läs merBudget Status: 2009-12-15
Budget Status: 2009-12-15 Budget 2010 Not (belopp i kkr) Rörelsens intäkter Årsavgifter och hyror Årsavgifter, bostäder 29 453 Hyror, lokaler 1 129 Hyror, p-platser 335 Summa avgifter/hyror 30 917 Övriga
Läs mer