Sol över svenskarnas semesterplaner 2009

Transkript

1 Sol över svenskarnas semesterplaner 2009 Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea

2 Sammanfattning Semesterbudgeten har i år stigit till kr, från kr Ökningen märks mest bland dem som tänker semestra i Sverige eller övriga Norden. Stockholmarna planerar att lägga ut mest pengar: kr. Fler planerar att semestra i Sverige, dock inte på hemorten 49 procent jämfört med 45 procent förra året. Fler säger också att de tänker resa i Europa (25 procent) och övriga Norden (14 procent) i år. Tre av fyra påverkas inte i sina semesterplaner av den ekonomiska krisen Hushåll med barn påverkas mer än hushåll utan barn. Sommarsemestern finansieras främst med lön (65 procent) På andra plats kommer sparade pengar (61 procent), det gäller i hög grad åringar. Stora familjer använder sig av mer kredit Hushåll bestående av 5 personer eller flera kommer i högre grad att semestra på kredit (14 procent). 2

3 Fler tänker semestra i Norden i år Var tror du att du kommer att semestra i år? Var semestrade du i fjol, 2008? Markera alla alternativ som stämmer. 0% 25% 50% 75% 100% Hemma På annan ort Norden Europa USA Asien Baltikum Övriga delar av världen Vet inte Tar inte semester 14% 10% 2% 2% 1% 2% 2% 2% 2% 3% 2% 0% 4% 5% 58% 57% 49% 45% 25% 23% Var semestrade du 2009? Var semestrade du 2008? I Sverige 2008: 80 procent I Sverige 2009: 80 procent Utomlands 2008: 37 procent Utomlands 2009: 41 procent De i åldersgruppen år kommer 2009 att semestra hemma i högre grad än övriga (66 procent) 3

4 3 av fyra låter inte det ekonomiska läget i världen påverka semesterplanerna Har det rådande läget i världsekonomin påverkat dina semesterplaner? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Summa 20% 75% 5% 18% 77% 5% 23% 74% 3% Barn i hushållet 24% 71% 5% Inga barn i hushållet 17% 78% 5% 4 Ja Nej Vet inte

5 Semesterkassan nio procent större i år Hur mycket uppskattar du att sommarsemestern kostar i år totalt för ditt hushåll? Ta med kostnaderna för hela sommarsemestern, inklusive resor och övriga kostnader som mat, nöjen och shopping. 0% 20% 40% 60% 80% 100% kr eller mer kr kr kr kr kr 6% 4% 4% 7% 15% 17% Genomsnittlig semesterbudget kr var genomsnittet kr. Semestern brukar kosta mindre för yngre människor än för äldre. Kostnaden är högre för dem som har barn än dem som inte har barn. I genomsnitt med barn: kr. I genomsnitt utan barn: kr kr 5000 kr eller mindre 21% 26%

6 Semesterkassan ökar mest för resor i övriga Norden Hur mycket uppskattar du att sommarsemestern kostar i år totalt för ditt hushåll? Ta med kostnaderna för hela sommarsemestern, inklusive resor och övriga kostnader som mat, nöjen och shopping. 0 kr kr kr kr kr kr kr Hemma kr kr Norden kr kr Europa kr kr Utanför Europa kr kr

7 Stockholmarna gör generösast budget Hur mycket uppskattar du att sommarsemestern kostar i år totalt för ditt hushåll? Ta med kostnaderna för hela sommarsemestern, inklusive resor och övriga kostnader som mat, nöjen och shopping, men inte för hela hushållet. Genomsnittsbelopp per grupp. 0 kr kr kr kr kr Sum ma kr (2008: kr) Storstad kr (2008: kr) Mindre stad kr (2008: kr) Landet kr (2008: kr) Norrland kr (2008: kr) Mellansverige kr (2008: kr) Stockholm kr (2008: kr) Västsverige kr (2008: kr) Sm åland+öar kr (2008: kr) 7 Sydsverige kr (2008: kr)

8 Singelsemester dyrare Hur mycket uppskattar du att sommarsemestern kostar i år totalt för ditt hushåll? Ta med kostnaderna för hela sommarsemestern, inklusive resor och övriga kostnader som mat, nöjen och shopping. Genomsnittsbelopp per grupp. 0 kr kr kr kr kr kr 1 person kr (8 800 kr/pp) Inom parentes: ungefärligt belopp per person (pp) i hushållet 2 personer kr (7 000 kr/pp) 3 personer kr (5 600 kr/pp) 4 personer kr (4 700 kr/pp) 5 personer eller fler kr (4 700 kr/pp eller mindre)

9 Semestern finansieras med lönen och sparade pengar Hur planerar du att finansiera din semester i år? 0% 25% 50% 75% 100% Löneinkomster Sparade pengar 61% 65% Skatteåterbäring 25% Semesterlön/semestertillägg Andra inkomster/extraknäck Kreditkort (på krediten) Lån 22% 10% 6% 1% 3% Annat åringar finansierar sin semester främst genom löneinkomster (73 procent) åringar finansierar sin semester främst med sparade pengar (69 procent). I den gruppen är det också fler som använder andra inkomster/extraknäck för att ha råd att semestra (28 procent). Hushåll bestående av 5 eller flera personer kommer i högre grad att semestra på kredit (14 procent). 9

10 Norrmännen tänker lägga mest på sin semester Genomsnitt Norden (2008: ) Växelkurs: SEK /EUR:11,17 Sverige (2008: ) NOK/EUR: 8,95 DKK/EUR: 7,58 Norge (2008: ) Danmark (2008: ) Finland (2008: ) 10

11 Ekonomiska farhågor nu och i framtiden När det gäller den närmaste framtiden och hushållets ekonomi är den största farhågan läget i världsekonomin (41 procent), följt av pensionerna (40 procent) och bensinpriset (39 procent). är överlag mer oroliga än män. Äldre personer, år, oroar sig mer än yngre för det världsekonomiska läget (47 procent), energipriset (47 procent), socialförsäkringssystemet (41 procent), och pensionerna (60 procent). På landsbygden oroar man sig mer för bensinpriset (57 procent) och socialförsäkringen (45 procent). I södra Sverige är man mer oroad över stigande räntor (30 procent). Jämfört med november 2008 är vi mindre oroliga inom de flesta områden. Dock har oron ökat i två fall - oro för arbetslöshet och för pensionen. 11

12 Det världsekonomiska läget upplevs som det största hotet mot hushållsekonomin 2009 När du tänker på den närmaste framtiden och din hushållsekonomi, är du då orolig eller inte orolig för förändringar på följande områden? Svara på en 5-gradig skala, där 1 betyder att du inte är orolig alls och 5 att du är mycket orolig Det världsekonomiska läget 41% Avkastning på sparande, aktier eller värdepapper 26% Min pension 40% Stigande kostnader pga miljöförändringar 25% Bensinpriset (bilkörning) Energipriset (uppvärmnings- och elkostnader) Arbetslöshet och förlorad inkomst Att förlora min sparbuffert Socialförsäkringssystemet Livsmedels -priserna 39% 36% 36% 34% 33% 26% Räntan Skatten Att inte ha råd att resa på semester Bostadspriser Andra ekonomiska farhågor 24% 22% 14% 9% 22% 12 Beräknad procentandel för alternativ 4 och 5

13 är generellt mer oroliga än män När du tänker på den närmaste framtiden och din hushållsekonomi, är du då orolig eller inte orolig för förändringar på följande områden? Svara på en 5-gradig skala, där 1 betyder att du inte är orolig alls och 5 att du är mycket orolig Det världsekonomiska läget 35% 47% Avkastning på sparande, aktier eller värdepapper 19% 32% Min pension 33% 47% Stigande kostnade pga miljöförändringar 23% 26% Bensinpriset (bilkörning) Energipriset (uppvärmnings- och elkostnader) Arbetslöshet och förlorad inkomst Att förlora min sparbuffert 34% 44% 31% 42% 28% 25% 44% 42% Räntan Skatten Att inte ha råd att resa på semester 20% 28% 21% 22% 11% 18% Socialskyddssystemet 28% 37% Bostadspriser 8% 10% Livsmedelspriserna 19% 32% Andra ekonomiska farhågor 15% 28% 13 Beräknad procentandel för alternativ 4 och 5

14 Vi är mindre oroliga, nytt fokus på arbetslöshet och pension När du tänker på den närmaste framtiden och din hushållsekonomi, är du då orolig eller inte orolig för förändringar på följande områden? Svara på en 5-gradig skala, där 1 betyder att du inte är orolig alls och 5 att du är mycket orolig. Topp 5, maj Topp 5, november Det världsekonomiska läget 41% Energipriset (uppvärmnings- och elkostnader) 44% Min pension ( 36% 2008) 40% Att förlora min sparbuffert 42% Bensinpriset (bilkörning) 39% Bensinpriset (bilkörning) 42% Energipriset 36% Räntan 39% Arbetslöshet och förlorad inkomst (31 % 2008) 36% Min pension 36% 14 Beräknad procentandel för alternativ 4 och 5

15 Så förbereder svenskarna sig på nya ekonomiska villkor För att förbereda hushållet på ändrade ekonomiska villkor är de vanligaste åtgärderna att "skära ner på lyxkonsumtionen" (38 procent) och "spara mer" (34 procent). Generellt gör kvinnor mer för att hantera sin ekonomiska situation än män. Yngre personer, år, svarar oftare "spara mer" (47 procent) och "jobba mer för att få extra inkomster" (32 procent). Norrlänningar svarar oftare "spara på uppvärmning/elförbrukning" (40 procent) och "jobba mer för att få extra inkomster" (28 procent). Hushåll som hyr sin bostad svarar oftare än andra att de tänker "ändra sina konsumtionsvanor (42 procent), "använda sparade pengar (37 procent), "köpa billigare mat (34 procent) och "ändra våra dagliga resvanor" (30 procent). Jämfört med november 2008 så tänker vi inte spara mer och i större utsträckning också använda vårt sparande. 15

16 De vanligaste åtgärderna är att skära ner på lyxkonsumtionen och börja spara Du kan göra olika saker för att förbereda hushållet på ändrade ekonomiska villkor framöver. Vilken av sakerna nedan tänker du göra/troligen göra, alternativt inte göra/troligen inte göra? 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Skära ner på lyxkonsumtionen 38% Spara in på semestern 15% Spara mer Ändra övriga konsumtionsvanor Använda sparade pengar Spara på uppvärmning/ elförbrukning Köpa billigare mat 34% 33% 30% 28% 24% Spara in på de vuxnas fritids-/sportaktiviteter Skära ner på månadssparandet Ta lån eller minska amorteringarna på de lån vi har Flytta till en billigare/mindre bostad 11% 10% 7% 6% Ändra våra dagliga resvanor 23% Spara in på fritids- /sportaktiviteter för barnet/barnen 4% Jobba mer för att få extra inkomster 20% Inte göra någonting eftersom vår ekonomi inte påverkas 24% 16 Procentandel beräknad för gör och gör troligen"

17 mer aktiva 17 Du kan göra olika saker för att förbereda hushållet på ändrade ekonomiska villkor inom den närmaste framtiden. Vilken av sakerna nedan tänker du göra/troligen göra, alternativt inte göra/troligen inte göra? Skära ner på lyxkonsumtionen Spara mer Ändra övriga konsumtionsvanor nvända sparade pengar Spara på uppvärmning/ elförbrukning Köpa billigare mat Ändra våra dagliga resvanor Jobba mer för att få extra inkomster % 28% 26% 23% 19% 33% 36% 32% 31% 28% 24% 20% 33% 29% 38% 43% Spara in på semestern Spara in på de vuxnas fritids- /sportaktiviteter Skära ner på månadssparandet Ta lån eller minska amorteringarna på de lån vi har Flytta till en billigare/mindre bostad Spara in på fritids-/sportaktiviteter för barnet/barnen Inte göra någonting eftersom vår ekonomi inte påverkas Procentandel beräknad för gör" och gör troligen" % 10% 11% 9% 11% 8% 6% 5% 5% 4% 13% 17% 22% 26%

18 Lyxkonsumtionen minskar 2009 Du kan göra olika saker för att förbereda hushållet på ändrade ekonomiska villkor inom den närmaste framtiden. Vilken av sakerna nedan tänker du göra/troligen göra, alternativt inte göra/troligen inte göra? Topp 5, maj 2009 Topp 5, november % 20% 40% 60% 80% 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Skära ner på lyxkonsumtionen 38% Spara mer 40% Spara mer (40%2008) 34% Skära ner på lyxkonsumtionen 36% Ändra övriga konsumtionsvanor 33% Spara på uppvärmning/elförbrukning 35% Använda sparade pengar (22% 2008) 30% Ändra övriga konsumtionsvanor 32% 18 Spara på uppvärmning/ elförbrukning 28% Ändra våra dagliga resvanor Procentandel beräknad för gör" och gör troligen" 30%

19 Om undersökningen Synovate har genomfört en undersökning i Sverige, Danmark, Finland och Norge med användning av webbpaneler i varje land. Fältarbetet genomfördes mellan den 12 och 24 maj. Panelerna utgör ett representativt urval av on-line -allmänheten i varje land. I Sverige intervjuades personer i åldern år. Antalet svenskar i denna åldersgrupp är cirka 5,7 miljoner. Nordeas kontaktperson i Sverige för denna undersökning är: Ingela Gabrielsson, privatekonom 19