2 Politisk organisation 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Händelser under Ny årsredovisning utifrån ny styrmodell
|
|
- Viktor Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Årsredovisning 2012
2 INLEDNING 2 Politisk organisation 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Händelser under Ny årsredovisning utifrån ny styrmodell 1 MÅLUPPFYLLELSE 8 Vision 2019 boende, arbete, lärande 9 Ett samhälle i utveckling 15 Vård och omsorg för individens behov 18 Utbildning för dynamisk framtid 21 Rikt kultur, idrotts och föreningsliv 23 En effektiv kommun 28 Personalredovisning 31 Sammanställning av indikatorer 7 FINANSIELLA RAPPORTER 38 Ekonomisk sammanfattning 40 Finansiell analys 44 Sammanställd redovisning 47 Kommunala bolag 50 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning 52 Noter 59 Driftredovisning 60 Investeringsredovisning 61 Upplysningar om redovisningsprinciper 63 Revisorernas rapport 37 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 1
3 Politisk organisation Aktiebolaget Alingsås Rådhus, ABAR Kommunfullmäktige Alingsås & Vårgårda Räddningstjänstförbund Alingsås Energi AB Alingsås Futurum Alingsåshem AB Kommunstyrelsen Fabs AB Barn- och ungdomsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kulturoch fritidsnämnden Miljöskyddsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Valnämnden Vård- och äldreomsorgsnämnden Överförmyndarnämnden Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och väljs av invånarna vart fjärde år. I kommunfullmäktige beslutas bland annat om mål och budget för de kommunala verksamheterna. I kommunens organisation ingår tio politiska nämnder som fattar beslut inom sina respektive ansvarsområden. Till varje nämnd hör en förvaltning med anställda tjänstemän som genomför de politiskt fattade besluten. En förvaltningschef leder varje förvaltning. Vissa uppgifter är obligatoriska för kommunen, till exempel barnomsorg och äldreomsorg, medan andra uppgifter är frivilliga. Alingsås kommun driver en del av sin verksamhet i bolag. Kommunen har också ett kommunalförbund för räddningstjänsten tillsammans med Vårgårda kommun. Tillsammans med näringslivet har den ideella föreningen Alingsås Futurum funnits. Föreningens verksamhet upphörde den 31 december 2012 i samband med införandet av ny organisation för näringslivsfrågor. 2 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
4 Större frihet för alingsåsaren! Tiden går fort och ännu ett år har passerat. Det är nu dags att summera år 2012 och jag vill först och främst rikta ett stort tack till alla medarbetare och förtroendevalda för det gångna året och för de insatser som gjorts för våra invånare. För trettonde året i rad redovisas ett positivt resultat vilket är glädjande. Men det finns samtidigt tydliga varningssignaler inför kommande år. Årets resultat innehåller till stor del återbetalningar av engångskaraktär vilket sammantaget ger oss utmaningar i det nödvändiga arbetet med att upprätthålla långsiktig ekonomisk balans. Alingsås kommun har ett relativt sett högt skatteuttag och årets nettokostnadsnivå indikerar att vi på sikt måste organisera oss på ett effektivare sätt. För att möta behoven hos en åldrande befolkning men också för att kunna tillgodose uppväxande generationers rätt till utbildning i världsklass. Allt vi gör i kommunen tar sin självklara utgångspunkt i den enskilda människan. Den enskilda människans rätt till frihet och självbestämmande. Min uppgift som förtroendevald är att skapa förutsättningar för denna frihet. Den enskilda människan har också rätt att kräva hög kvalitet i våra gemensamma välfärdstjänster. Min uppgift som förtroendevald är att säkerställa att varje skattekrona används effektivt och med högsta möjliga kvalitet. Årets redovisning innehåller fler mått på kvalitet och effektivitet än tidigare och jag är nöjd över att vi genom enkäter och olika undersökningar sätter den enskilda människans omdöme i fokus. Många indikatorer utvecklas i rätt riktning, men inte alla. En del är trögrörliga och svåra att påverka. Men sammantaget ger kommuninvånarnas omdömen oss en bra grund att stå på när vi fortsätter att utveckla vår verksamhet. Arbetet för att öka friheten och möjligheten för alingsåsaren att kunna påverka har även gett resultat under året. Som första västsvenska kommun införde vi kundval inom ramen för Lagen om valfrihetssystem inom särskilda boenden. Sedan länge har vi en etablerad valfrihet inom hemtjänsten som förstärks med samma möjlighet när behov av ett särskilt boende uppstår. En självklar reform om man vill öka kommuninvånarnas möjlighet till frihet och självbestämmande! Vi blir bättre och bättre i vårt miljöarbete och jag vill påstå att vi inom många områden ligger i framkant bland Sveriges kommuner. Att begreppet hållbarhet finns med i vår övergripande vision syns inte minst i byggandet av det framtida Alingsås. Stadsskogens skola blev först i Sverige att som skolbyggnad certifieras som nollenergihus. Certifieringen innebär att byggnaden varje år producerar lika mycket energi som den förbrukar. Under året påbörjades även införandet av fastighetsnära insamling vilket innebär att villaägaren enkelt kan sortera sina förpackningar direkt hemma i istället för att åka till återvinningsstationen. Alingsås var den första kommunen i Göteborgsregionen som införde systemet i ordinarie sophämtning och införandet fortsätter fram till hösten Alingsås är attraktivt och Alingsås växer vilket är en förutsättning för att på sikt kunna utveckla våra välfärdstjänster. Men det ställer också krav på oss som organisation. Att förbättra vår kvalitet och vår service under svängningar i konjunkturer ställer oss inför ständiga utmaningar. Men utan utmaningar står vi stilla och jag kan ändå se att vårt stabila ekonomiska utgångsläge gör att vi kan möta framtidens behov på ett bra sätt. Med erfarenheter från det gångna året fortsätter vi nu att gemensamt utveckla framtidens Alingsås! Alingsås i mars 2013 Daniel Filipsson Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 3
5 Händelser under 2012 BoDagar-mässan större än någonsin BoDagar i Alingsås fyllde 10 år Det firades med deltagande av fler branscher och nya utställare samt med mer aktiviteter och längre öppettid. Mässan hade flyttats till september och årets tema var Framtidens boende. Fokus låg, som alltid, på boendet som helhet. Ett lysande år för Lights in Alingsås Under de fem veckor under hösten som ljusinstallationerna i Alingsås satt uppe, lockade de till besök. Och personer valde att gå någon av de 261 officiella ljusvandringar som arrangerades. Alingsås stora barnkalas lockade storpublik Världens längsta barnkalas, 505 meter, dukades upp på Kungsgatan för barn i alla åldrar sista helgen i augusti. Det bjöds på barnunderhållning i Järtas park. Det rådde knappast brist på aktiviteter för både små och stora barn i Alingsås centrum. De som gillade fart och fläkt kunde bland annat njuta av ett härligt lådbilsrace. De kramiga kunde få en bamsekram av just Bamse, och för de trolleri och showsugna var Tobbe Trollkarl det självklara valet, skrev Alingsås Tidning. 4 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
6 100 meter lång graffitivägg i Alingsås Alingsås största konstnärliga utsmyckning genom tiderna är en cirka 100 meter lång graffitivägg vid Järnvägsgatan 13. Väggmålningen skapades i augusti 2012 under ledning av konstnären Carolina Falkholt, NUG. Konstnärer utöver Carolina var: Emanuel Kollbratt, Linnea Aldeman, Joel Hjort & Arvid Gustavsson. Under våren 2013 kommer målningen att utökas med ytterligare 50 meter på byggnadens framsida. Många nyetableringar inom handel i och utanför stadskärnan I den redan attraktiva stadskärnan etablerade sig inom en fyraveckorsperiod hösten 2012 inte mindre än fyra nya butiker. På bilden syns Emelie Wedlin, butikschef för, och Pia Rautio, delägare i, Casa Store. Det är inte bara i Alingsås stadskärna som handeln expanderar. I de gamla industrilokalerna och i anslutning till ICA Maxi kommer köpcentrat Vimpeln att öppna hösten Även Bolltorps handelsområde med nära anslutning till centrum är tänkt att bli en attraktiv handelsplats. Event- och handbollsarenan Estrad började byggas Under 2012 har byggandet av Estrad Alingsås påbörjats. Redan första advent 2012 gjordes 100 parkeringsplatser klara, eftersom parkeringsbehovet är stort i staden. Estrad ska bli en modern arena för kultur, konferens, event och sport. Genom ett perfekt läge och en flexibel utformning ska den vara tillgänglig för allt och alla. Arenan kommer att kunna att ta emot en publik på personer och slutligen ha 595 nya parkeringsplatser. Estrad invigs den 19 april Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 5
7 Ny årsredovisning utifrån ny styrmodell Den nya styrmodellen I Vision 2019 har kommunfullmäktige pekat ut den långsiktiga färdriktningen för kommunen. Utifrån visionen har fullmäktige sedan antagit prioriterade mål för mandatperioden. Målen beskriver den politiska majoritetens ambitioner med Alingsås utifrån den ekonomiska ramen. För att kunna följa upp målen finns det indikatorer för ekonomi, volym och kvalitet som visar utvecklingen över tid. För att målen skall nås behöver förändringar genomföras i verksamheterna. Dessa uttrycks som åtaganden för respektive nämnd. Men för att kommunen skall utvecklas i riktning mot målen räcker det inte med förändringar. Det är också viktigt att verksamhet som fungerar väl och bidrar till måluppfyllelsen fortsätter att fungera väl. Därför är en väl fungerande internkontroll också en viktig del av styrmodellen. Den nya årsredovisningen Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över det gångna året. Fullmäktiges ledamöter är därför den huvudsakliga målgruppen för årsredovisningen. Detta är den första årsredovisningen som är gjord utifrån Alingsås nya styrmodell. Årsredovisningen har därför fått en ny struktur, som utgår ifrån de tolv prioriterade målen med indikatorer. De tolv utifrån kommunfullmäktige beslutade målen är: I Alingsås kommun: är det tryggt, säkert och välkomnande finns goda möjligheter till arbete och företagande finns det attraktiva boendemöjligheter råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet finns det valfrihet och självbestämmande utvecklas vården och omsorgerna för individens behov ger utbildningen kunskaper för en dynamisk framtid har vi ett rikt och stimulerande kultur-, idrotts- och föreningsliv skapar infrastrukturen möjligheter för tillväxt skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktig hållbar utveckling minskar vi vår klimatpåverkan genom energieffektiv omställning Analysen har fått ett större utrymme än tidigare och hela kommunkoncernens utveckling i riktning mot målen är i fokus. Beskrivningarna av arbetet under året och nämndernas uppföljning av varje åtagande är viktiga underlag för analysen, men finns inte med i själva årsredovisningen. Underlaget från nämnderna finns istället samlade i ett separat beslutsunderlag till årsredovisningen. Tidigare år har separat uppföljning av miljömål, folkhälsomål och policy för funktionshinderfrågor gjorts och samlats i en bilaga till årsredovisningen. Eftersom detta är tvärsektoriella områden som stödjer flera av de prioriterade målen ingår dessa i den samlade analysen i årsredovisningen. Finansiella rapporter med analys återfinns i ett eget kapitel i årsredovisningen. Här finns en djupanalys av den ekonomiska situationen utifrån de finansiella rapporterna och verksamheternas ekonomiska redovisning. En sammanfattande personalredovisning finns också med i årsredovisningen. 6 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
8 MÅLUPPFYLLELSE 7 8 Vision 2019 boende, arbete, lärande 9 Ett samhälle i utveckling 15 Vård och omsorg för individens behov 18 Utbildning för dynamisk framtid 21 Rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv 23 En effektiv kommun 28 Personalredovisning 31 Sammanställning av indikatorer
9 Vision 2019 boende, arbete, lärande Alingsås är den moderna mötesplatsen med småstadens fördelar och storstadens möjligheter. Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Alingsås har invånare år Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
10 Ett samhälle i utveckling Alingsås kommun är ett samhälle i utveckling, med växande befolkning, fler bostäder och fler företag. Utvecklingen går också mot ett mer tryggt, välkomnande och hållbart samhälle, men det är en långsam förändring i rätt riktning. För att medborgarna skall bli mer nöjda med att bo och leva i kommunen är det framför allt bostäder, fritidsmöjligheter och kommunikationer som behöver prioriteras. I Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande Trygga medborgare men stora skillnader i olika områden Alingsås kommun ska vara tryggt, säkert och välkomnande för alla. Oavsett tid på dygnet ska boende, verksamma och besökare känna sig säkra och trivas i Alingsås. Tryggheten i den vuxna befolkningen har ökat något under de senaste sju åren enligt polisens trygghetsundersökning (2011). Den upplevda tryggheten skiljer sig dock beroende på var man bor i kommunen. Antal anmälda brott relativt oförändrade Antalet anmälda brott över tid befinner sig på en relativt konstant och stabil nivå. Dock är det stor variation inom olika typer av brott. Ett fortsatt brottsförebyggande arbete är därför angeläget. Kommunen har under 2012 arbetat både med generella och riktade insatser för att uppnå målet att det i Alingsås är tryggt, säkert och välkomnade. Under året har exempelvis tekniska förvaltningen beskurit buskar och träd runt skolvägarna för att de ska upplevas tryggare och bli säkrare. Kommunens brottsförebyggande råd (BRÅ) har under året reviderat överenskommelsen mellan polisen och kommunen i det brottsförebyggande arbetet. Detta har resulterat i bland annat att man initierat en ny struktur för samarbetet kring ungdomar med riskbeteende och ungdomar generellt. Fler invånare De sista tio åren har folkmängden ökat med ca 0,8% per år. Det beror både på positivt flyttningsnetto och att det föds många barn. På senare tid och i en framtida prognos har ett större antal flyktingar från helt andra samhällsförutsättningar kommit till Sverige. Bland annat innebär det att många är analfabeter. Det ställer andra krav på kommunens mottagande och välkomnande. Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är i kommunen skall förbättras Alingsås Medel riket Kommunstorlek Antalet brott skall minska Antal anmälda brott Andelen elever som känner trivsel och trygghet i skolan skall öka ÅK 2 Alingsås Medel GR ÅK 5 Alingsås Medel GR ÅK 8 Alingsås Medel GR Gymn 2 Alingsås Medel GR Befolkningsmängden skall öka Antal Oförändrad trivsel och trygghet bland eleverna Andelen elever som känner trivsel och trygghet i skolan ligger på samma goda nivå 2012 som den gjorde Verksamheterna har på olika sätt arbetat med frågan som kan ha bidragit till nivån. Det har under året gjorts särskilda utbildningsinsatser kring funktionshinderfrågor inom förskolan och skolan till exempel inom projektet Lust att Lära och genom projektet Motverka onödig ohälsa. Upplevelsen är att både barn och elever har blivit tryggare med ökad kunskap om bemötande och hur det är att leva med funktionsnedsättning. Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 9
11 Ett samhälle i utveckling Goda arbetsmöjligheter, men hög ungdomsarbetslöshet Även om Alingsås kommun har en betydande utpendling främst mot Göteborg och utgör en del av den lokala arbetsmarknadsregionen kring regioncentrat, har kommunen en hög självförsörjningsgrad på cirka 80%. Den relativt höga självförsörjningskvoten visar att Alingsås är en framgångsrik kommun när det gäller att skapa arbetstillfällen inom kommunen. Att behålla en hög självförsörjningsgrad är positivt för att skapa underlag för handel, service- och tjänstenäringar och för att det ska finnas arbetsmöjligheter nära invånarna. Ungdomsarbetslösheten har dock varit konstant hög under de senaste åren och särskilda satsningar genomfördes med anledning av detta under året. En utökad samverkan mellan utbildningsväsendet och arbetslivet kommer att bl a generera nya yrkesutbildningar som Byggingenjör med energioptimering. Projektet Plug in som riktar sig till ungdomar avhoppade från skolan eller i riskzon för avhopp har redan visat effekter såsom återgång i studier. Vissa insatser görs även för att underlätta för personer med funktionsnedsättningar att få arbete. Här finns en potential för ytterligare insatser inom kommunens organisation. I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande Fler nystartade företag Näringslivet i Alingsås kommun består till största delen av småföretag. De största branscherna, vid sidan av offentlig verksamhet, är handel och tjänster. Antalet nystartade företag i kommunen ökar. De nystartade företagen sysselsätter relativt få personer, men ger å andra sidan en bred bas för näringslivet i kommunen. I linje med de tre strategierna inom industri, handel och besöksnäring skapades under året bland annat ett klusterprojekt inom tunnplåt, byggnation av två handelsplatser inom staden påbörjades och en fikafest ordnades i kaféstadens anda. Sämre placering i näringslivsrankingen Resultaten i näringslivsrankingen har varit ostabila och med en vikande trend under flera år. Under de senaste två åren accelererade nedgången. Resultatet pekar på att det finns ett stort behov av bättre kommunikation mellan kommun och näringsliv, varför nya kanaler, forum och nyhetsbrev började utvecklas under året. Medborgarnas upplevelse av arbetsmöjligheterna i kommunen skall förbättras Alingsås Medel riket Kommunstorlek Antalet nystartade/nyetablerade företag skall bli fler Antal registrerade under året Prel Självförsörjningsgraden skall öka Alingsås i.u. 80%* 77%* * Uppskattning Kommunens näringslivsranking skall förbättras Ranking Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
12 I Alingsås finns DET attraktiva boendemöjligheter Många nya bostäder men inte tillräckligt många Kommunens boendeplanering utgår från Vision 2019 och syftar till att Alingsås skall vara en attraktiv kommun att bo i, med möjligheter till ett variationsrikt och integrerat boende. Under 2012 byggdes ca 120 bostäder, vilket är betydligt fler än året innan. De nya bostäderna tillkom i främst vattennära attraktiva lägen centralt i Alingsås. Flertalet av projekten var förtätningar inom befintliga bostadsområden. Utvecklingen av det nya området Stadsskogen fortsatte med nya bostäder, förbättringar av tillgängligheten till grönområdena och Träffpunkten med skola, allaktivitetshall och torg i områdets mitt. Skolan blev klar vid årsskiftet och Träffpunkten blir klar i sin helhet under Projektet genomförs med hög ambitionsnivå gällande hållbarhet och skolan blev Sveriges första certifierade nollenergi-skola. Till en större mångfald och fler boendemöjligheter bidrog även de 18 trygghetsboenden för äldre som skapades i Sollebrunn och Alingsås och de förbättrade förutsättningarna för individer med funktionsnedsättningar att själv välja sin bostad. Former för att stimulera ett byggande av prisvärda småhus och små hyreslägenheter påbörjades och är fortsatt angeläget att utveckla vidare under 2013 då efterfrågan på dessa bostadstyper kan förväntas öka. Även om bostadsbyggnationen ökade under 2012 har omfattningen varit lägre än förväntat, trots generellt sett goda planeringsförutsättningar. Bolånetaket och det osäkra konjunkturläget påverkar försäljningen av främst nya småhus och i viss mån även bostadsrätter. Bostäder, kommunikationer och fritidsmöjligheter behöver prioriteras För att medborgarna skall bli mer nöjda med att bo och leva i kommunen visar medborgarundersökningen att det i första hand är bostäder som behöver prioriteras, men även fritidsmöjligheter och kommunikationer. Medborgarnas nöjdhet med bostadssituationen i kommunen skall förbättras Alingsås Medel riket Kommunstorlek Antalet nybyggda bostäder av olika upplåtelseform och storlek skall bli fler Totalt varav flerbostadshus varav bostadsrätter varav hyresrätter 31 0 varav småhus Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 11
13 Ett samhälle i utveckling I Alingsås skapar infrastrukturen möjligheter för tillväxt Alingsås möjligheter till utveckling hänger samman med hur väl infrastrukturen svarar mot behoven av pendling och leveranser av varor och tjänster. Alingsåsarna nöjda, men kommunikationerna kan bli ännu bättre Alingsåsarna är mer nöjda med kommunikationerna både jämfört med medel i riket och jämfört med motsvarande storlek på kommun. Nivån är i stort sett den samma som Samtidigt är kommunikationer ett av de områden som lyfts fram som ett viktigt förbättringsområde om den totala upplevelsen av att bo i kommunen skall öka. Fortsatt utveckling av Västra Stambanan och E20 är angelägen och under året medverkade kommunen på olika sätt i detta arbete. Trafikverket påbörjade åtgärdsvalsstudier för Västra Stambanan inom Västra Götaland samt för vändspår i Alingsås station i syfte att öka kapaciteten på banan. Planeringen av E20 gick vidare genom en mer detaljerad planering av E20 Bälinge Kristineholm till motorvägsstandard. Denna planering möjliggjorde även att utvecklingen av ett nytt verksamhetsområde norr om Borgen kunde påbörjas. Utvecklingen av E20 behöver hållas samman med utvecklingen av de centrala delarna av staden. Därför var kommunen också aktiv i Trafikverkets förberedelser inför arbetsplanen för E20 genom staden. Under året vidtogs även särskilda insatser för att skapa fler pendelparkeringar för både bilar och cyklar inför införandet av trängselskatt i Göteborg vid årsskiftet 2012/2013. Antalet meter gång- och cykelvägar ökar Under kommande ombyggnation av E20 och stationsområdet i Alingsås kan medborgarnas upplevelser av infrastrukturen påverkas negativt då framkomligheten under byggperioden blir sämre. För kommunen blir det viktigt att underlätta för lokal gång-, cykel- och biltrafik så långt som möjligt. Medborgarnas upplevelse av infrastrukturen i kommunen skall förbättras Alingsås Medel riket Kommunstorlek Antalet meter gång- och cykelvägar skall öka Alingsås 85 km 79 km 60 km Skattekraften i förhållande till riksgenomsnittet skall höjas* Alingsås 96,8% 97,3% Riket 100,0% 100,0% Medel GR i.u 104,7% *Indikatorns förändring behöver analyseras närmare. 12 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
14 I Alingsås skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktigt hållbar utveckling En hållbar utveckling innebär att skapa ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Goda livsmiljöer handlar om att samhället utformas så att alla ges möjlighet att bli delaktiga. Västra Götalandsregionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet, som kommunfullmäktige antog i december 2012, höjer kraven på vad som behöver uppfyllas för att uppnå en tillgänglig och användbar miljö. På sikt kommer detta att bidra till att det som byggs i Alingsås, i kommunal regi, inte behöver anpassas i samma utsträckning och möjliggör för fler människor att delta i samhället. En tillgänglig kollektivtrafik minskar behovet av alternativa transporter och bidrar till ett hållbart samhälle. Under 2012 har ytterligare tre hållplatser blivit tillgänglighetsanpassade. När det gäller aktiva transporter om hur barn tar sig till skolan har ca 60% av barnen som bor i tätorten svarat att de åker bil en gång eller flera gånger i veckan. Att minska skjutsandet till skolan är viktigt, eftersom det påverkar både barns hälsa och vår miljö. Fältsekreterare för att stötta ungdomar i vardagen Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkor och av levnadsvanor. Under 2012 påbörjades en ny samverkan med hälso- och sjukvården där målet är att hitta långsiktiga strategier för att förebygga fetma bland barn. Under året var det 2,7% av de minsta och 4,1% av de äldsta barnen som hade fetma. I den senaste drogvaneenkäten framkom att 49% av 17-åriga pojkar i Alingsås var intensivkonsumenter av alkohol. Under året har kommunen anställt fyra fältsekreterare för att hjälpa och stödja ungdomar att ha en så bra vardag som möjligt. Det finns samhällsekonomiska vinster med att fortsätta arbetet med barn och ungas levnadsvanor. Luftföroreningarna minskar Halterna av luftföroreningar i Alingsås tätort och halterna av vattenföroreningar i sjöar och vattendrag i Alingsås kommun har under det senaste decenniet minskat och för luftföroreningar överskrids inte de nationella kraven för något ämne. För några av luftföroreningarna med tydlig koppling till biltrafik har dock minskningen i starkt trafikerade delar av centrala Alingsås planat ut (partiklar) eller till och med ökat något (bensen, kvävedioxid) de senaste åren. När det gäller vattenföroreningar är det viktigt att fortsätta med insatser inom en rad områden, bland annat för att minska övergödningen i Anten via åtgärder i avrinningsområdet som helhet. Fortsatta kalkningsinsatser i försurningsdrabbade sjöar i skogslandet är också nödvändiga. När det gäller avfallshantering och vardagsresor krävs fortsatt målmedvetet och långsiktigt arbete. Fastighetsnära insamling, utökad kollektivtrafik, anläggande av våtmarker Under 2012 har alla förvaltningar bidragit till det allmänna miljöarbetet i kommunen via det generella miljömålsarbetet och därmed är det prioriterade målet som helhet närmare att nås än tidigare. Några exempel på åtgärder är inventeringar av djurhållande lantbruk och enskilda avlopp i Antens avrinningsområde, anläggandet av våtmarker, införandet av fastighetsnära insamling hos villaägare, samt utökad helg- och nattrafik inom kollektivtrafiken. Fler åtgärder behövs Trenderna är tydliga inom de flesta områdena och möjligheterna att nå det övergripande målet är samma som i landet som helhet: det krävs fortsatt mycket arbete för att nå fram till en utveckling som kan sägas vara långsiktigt hållbar. Beslut om åtgärder krävs på flera nivåer; globalt, nationellt, regionalt och lokalt. Med vidtagna åtgärder under 2012 är Alingsås kommun ändå på rätt väg inom de områden som täcks in av indikatorerna. Förankring av utvalda värden med berörda och rutiner för uppföljning behöver göras och utvecklas under Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 13
15 Ett samhälle i utveckling I Alingsås minskar vi vår miljöpåverkan genom energieffektiv omställning En energieffektiv omställning för att minska de klimatpåverkande utsläppen handlar både om energieffektiviseringsåtgärder, minskat användande av fossila bränslen och ökad andel förnyelsebar energi. Sedan 1990 har utsläppen av växthusgaser per person i Alingsås under en rad av år minskat beroende på en mängd samverkande faktorer. Till exempel har en stor mängd oljeeldade villapannor bytts ut till pellets, ved eller bergvärme. Bilar och byggnader är mer energieffektiva och samtidigt är en större andel av den totala energianvändningen i samhället förnybar. Detta har varit positivt. Statistiken för växthusgasutsläpp i Alingsås kommun visar dock att mycket arbete ändå kvarstår och att frågan om energianvändning och hur denna beräknas är komplex. Istället för en fortsatt minskning har utsläppen av växthusgaser istället ökat med 28% på bara två år. En rad samverkande faktorer ligger bakom och det är nödvändigt att se på långa tidsserier och tänka långsiktigt snarare än att jämföra enstaka år. Den enskilt viktigaste förklaringen är att 2008 var ett förhållandevis varmt år och 2010 var ett kallt år, med extra användning av energi, oljeeldad spetslast i fjärrvärmen, mer koldioxid i elmixen och större (beräknade) metanutsläpp från vedeldning hos enskilda hushåll. Energianvändningen per person ökade med 5%, vilket är förhållandevis lågt med tanke på den stora skillnaden i temperatur mellan de båda åren. Totalandelen förnybar energi inom sektorerna värme, transport och industri minskade dock mellan 2008 och 2010 med 8 %-enheter till 35% främst beroende på att det i 2010 års nordiska elmix var en dubbelt så stor andel fossilkraft. Nya siffror på indikatorer inom miljöområdet saknas Eftersläpningen av statistiken inom miljöområdet blir extra tydlig när det handlar om energi- och klimatområdet. Den senast tillgängliga statistiken för att kunna beräkna indikatorerna är två år gammal. Det är därför inte möjligt att göra en utvärdering av läget för år 2012, men som helhet är möjligheterna att nå detta mål samma som för landet som helhet: det krävs fortsatt hårt arbete inom alla samhällssektorer för att nå klimatutsläpp som på sikt är globalt hållbara. Fortsatta energieffektiviseringsåtgärder och åtgärder för att öka andelen förnybar energi är nödvändiga under överskådlig framtid. Många av de insatser som krävs ligger inte inom den kommunala sfären utan kräver regionala, nationella eller globala överenskommelser. Utsläpp av växthusgaser per invånare skall minska kg koldioxidekvivalenter/inv Alingsås i.u Total energianvändning per invånare skall minska kwh/inv Alingsås i.u Andelen förnyelsebar energi för uppvärmning, transporter och industriella processer skall öka Alingsås i.u 35% 43% Energieffektivisering och energirenovering av fastigheter och VA Under 2012 har de kommunala bolagen och förvaltningarna genom sitt dagliga arbete på olika sätt fortsatt bidra till att ett på sikt kunna nå det prioriterade målet. Exempel på konkreta åtgärder är arbetet med att energieffektivisera kommunens fastigheter, de fortsatta energirenoveringarna som görs i allmännyttans hyresbestånd och de energieffektiviseringsåtgärder som genomförts av tekniska förvaltningens VA-avdelning. Vidare har åtgärder vidtagits under året i syfte att underlätta för cyklister och för att få fler alingsåsare att åka kollektivt. 14 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
16 Vård och omsorg för individens behov I Alingsås utvecklas vården och omsorgen för individens behov Alingsås kommun prioriterar omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning som är en av samhällets viktigaste uppgifter. Omsorgen bygger på respekt för individens integritet och en rätt till självbestämmande. Organisationen bygger på att möta ett behov som förändras över tid och kommunen säkerställer nyetablering av trygghetsboende när efterfrågan ökar. Kommunen har som målsättning att aktivt arbeta med kvalitetssäkring. Det arbetet har kommit olika långt inom organisationen men är under uppbyggnad. Genom olika indikatorer mäts effekten av organisationens insatser och de ger också nödvändiga styrsignaler. Kvalitén i relation till redovisad kostnad skall öka I tabellen syns rankingen bland Sveriges kommuner, som görs efter procentandel inom hemtjänsten respektive särskilt boende som sammantaget är nöjda med hjälpen. Även avvikelsen från standardkostnaden visas. Standardkostnad är den kostnad kommunen skulle ha haft om verksamheten bedrevs till en i riket genomsnittlig ambitions och effektivitetsnivå och med hänsyn till kommunens egna strukturella faktorer enligt kostnadsutjämningen. Kvalitén i relation till redo visad kostnad ska öka Ranking hemtjänst Ranking särskilt boende Avvikelse från standardkostnad i.u 6,0% 10,5% Äldre mer nöjda med sitt boende Hemtjänsten i Alingsås har under de senaste åren haft en ranking i mittfåran av Sveriges kommuner, under 2012 har dock Alingsås försämrats med 37 placeringar. Vård- och äldreomsorgen har under år 2012 präglats av stor aktivitet avseende arbetet med att förbättra både kvalitet och ekonomi genom få ökad nöjdhet bland äldreboenden samtidigt som personalbemanningen har anpassats till den ekonomiska ramen. Vård- och äldreomsorgen lägger särskilt fokus på social gemenskap och aktiviteter i det särskilda boendet. Inom området Hemtjänst har efterfrågan ökat stort under året men ökningen har planat ut det sista kvartalet. Under 2012 har larmorganisationen förändrats och larmen går nu direkt till hemtjänstpersonalen. Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 15
17 Vård och omsorg för individens behov Nöjda hemtjänsttagare Enligt nöjd kund-index som är beslutade för hemtjänst och äldreboenden så har 89 procent svarat att de är mycket eller ganska nöjda sammantaget med sin hemtjänst och 86 procent att de är mycket eller ganska nöjda sammantaget med sitt boende. De relativt höga siffrorna är ett gott betyg till kommunens omsorgsarbete och indikerar att organisationen är på rätt väg. Alingsås kommun ingår i Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg. Det övergripande målet med Senior alert är att kunna förebygga skador och främja hälsan hos de äldre personer som söker vård och omsorg. I Alingsås kommuns har 268 boende av totalt 365 boende i särskilt boende blivit riskbedömda i Senior alert. Nöjd-kund-index inom social omsorg är under utveckling Ett nöjd-kund-index för social omsorg har ännu inte tagits fram i Alingsås kommun. Här pågår ett utvecklingsarbete inom kommunen för att kunna ta fram olika typer av undersökningar som fångar upp hur målgruppen för omsorgen upplever vilken kvalitet man erhåller. Under 2012 fanns ett särskilt åtagande att minska antalet dygn som barn/ungdomar befinner sig i insatser utanför vårdnadshavarens hem samt minska antalet vårddygn för placerade vuxna med berorendeproblematik, vilket gett resultat. Ett färdigt koncept för Samverkan inom SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid) har arbetats fram under året och planeringen är att arbetet inom denna verksamhet skall kunna starta upp Själva konceptet bygger på en tydlig struktur och ett samarbetssätt mellan polis, skola, socialtjänst och fritid. Konceptet har prövats i andra kommuner och har inneburit förbättrade förutsättningar för samarbete mellan polis och kommunala förvaltningar. Inom social omsorg i Alingsås kommun har större interna organisatoriska förändringar genomförts under året, i syfte att bland annat stödja en verksamhetsutveckling mot färre biståndsbedömda insatser till förmån för mer serviceinriktade insatser. Genom att ha ett ökat serviceperspektiv i kombination med att alltid se till individens behov, arbetar Alingsås kommun aktivt med beslutade bemötandestrategier, mål och information. Kommande demografiska förändringar ställer krav De kommande årens demografiska förändringar kommer att ställa krav på ett effektivt resursutnyttjande. Kommunen planerar för att införa fler tekniska lösningar och individanpassade hjälpmedel som kan underlätta vardagen. Samtidigt krävs nya arbetsmetoder och ett förändrat synsätt på yrkesroller inom omsorgen. Fördelningen mellan särskilt boende och hemtjänst ser ut enligt nedanstående tabell förutsatt att dagens fördelning mellan hemtjänst och särskilt boende även gäller framöver. Omsorgsbehov utifrån befolkningsutveckling Särskilt boende Hemtjänst Antalet äldre i Alingsås kommun kommer att öka med närmare 50 procent mellan 2010 och År 2019 kommer det att finnas ungefär pensionärer i Alingsås kommun, jämfört med dagens cirka Skall Alingsås kommun även i framtiden kunna erbjuda god vård och omsorg krävs ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Redan idag visar det arbetet ett positivt resultat. Kombinationen ökade volymer och hög ambitionsnivå kräver också ett kontinuerligt effektiviseringsarbete. Främst bör det arbetet få högsta prioritering inom social omsorg, som har ett stort utvecklingsarbete framför sig. Vård och omsorg sker i hemmiljö utifrån individens behov Vård och omsorg sker allt mer i hemmet utifrån den enskildes individuella behov, vilket medfört en ökad efterfrågan på hemtjänst. Vård och äldreomsorgen har de senaste åren genomgått en omställning där äldreboenden successivt konverterats om till trygghetsboenden. Vården och omsorgen sker i större utsträckning i den äldres hem, och i allt mindre utsträckning på ett så kallat äldreboende, vilket medfört att efterfrågan på hemtjänst ökat. Inom social omsorg ökar på sikt trycket på försörjningsstöd, och inom funktionshinderområdet tillkommer nya målgrupper, vilket visar på ett ökat behov av omsorg. Under året har fler vuxna med beroendeproblematik behövt vård men färre barn och ungdomar har haft behov av placering i familjehem. Högre standardkostnader i Alingsås Alingsås kommun har en högre standardkostnad för sin äldreomsorg än vad jämförbara kommuner har. Visserligen har standardkostnaden sjunkit de senaste åren efter olika effektivitetshöjande åtgärder från verksamheten, men det höga kostnadsläget kvarstår. En av målsättningarna som verksamheten eftersträvar är att ha god kontroll på sin nettokostnadsutveckling i förhål- 16 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
18 lande till pris- och löneökningar under året. Vård- och äldreomsorgen har under 2012 klarat den målsättningen och visar ett litet överskott i jämförelse med budget. Vård och omsorg dyrare i Alingsås än i andra kommuner Social omsorg i Alingsås kostar mer per brukare än andra jämförbara kommuner i Sverige. Därför har verksamheten arbetat fram en handlingsplan för att få en budget i balans. Handlingsplanen har inte gett full effekt under året så verksamheten visar på ett stort underskott i jämförelse med budget. Alingsås kommun uppvisar goda resultat utifrån ledorden kvalitet och volym i de områden där mätningar har utförts, däremot kostar vård och omsorg mer här än i jämförbara kommuner. Här samspelar flera olika faktorer som måste analyseras närmare kommande år för att säkerställa möjligheterna för god vård och omsorg. Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 17
19 Utbildning för en dynamisk framtid I Alingsås ger utbildning kunskaper för en dynamisk framtid Utbildning för en dynamisk framtid innebär en bra skola, duktiga lärare, moderna läromedel och engagerade elever för att vara konkurrenskraftig i framtiden. Alingsås har som målsättning att vara en kommun som sätter kunskap och lärande i fokus. Genom goda studieresultat ges förutsättningar till en dynamisk framtid. Kommunen arbetar för att stärka samarbetet med det lokala näringslivet och därigenom finna bra praktikplatser. Målsättningen är att kunskapsresultaten i Alingsås skolor skall vara bland de bästa i landet. En avgörande faktor är undervisningens kvalitet. Kommunen verkar för att den som undervisar i ett ämne har pedagogisk kompetens och ämnesteoretisk behörighet. Dessutom fortsätter skolan IT-satsningen i såväl grundskola som gymnasium. Andelen elever som är nöjda med sin skolmiljö och undervisning skall öka Skolmiljön Kunskap & lärande Förskolan Alingsås Förskolan Alingsås Medel GR 89 i.u Medel GR 93 i.u ÅK 2 Alingsås ÅK 2 Alingsås Medel GR Medel GR ÅK 5 Alingsås ÅK 5 Alingsås Medel GR Medel GR ÅK 8 Alingsås ÅK 8 Alingsås Medel GR Medel GR Gymn 2 Alingsås Gymn 2 Alingsås Medel GR Medel GR Äldre elever inte nöjda med skolmiljön Indikatorn för skolmiljö och kunskap och lärande visar att eleverna är mer nöjda med det inre skolarbetet än den fysiska arbetsmiljön. En generell förklaring kan vara att äldre skolbyggnader inte är byggda för att möta dagens undervisningsform. Indikatorn visar även att förskolebarn överlag har en mer positiv syn på både skolmiljö, kunskap och lärande än vad de äldre eleverna har. Upplevd kvalitet hos barn och ungdomar från förskolan till gymnasiet sjunker i takt med att åldern stiger både i Alingsås och inom Göteborgsregionens kommuner i övrigt. Ju äldre elever desto högre krav är en möjlig slutsats. Däremot är det värt att notera att gymnasiets elever i årskurs 2 anser sin skolmiljö både försämrats mot förra året och i jämförelse med GR. Det indikerar att åtgärder behöver vidtas. 18 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
20 Projekt för ökad lust att lära Den årskurs som utmärker sig neråt i index-skalan är åk 8 och det är framför allt på frågan om skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Förvaltningen arbetar med projektet Lust att lära under år 2012/2013 som är ett led i tidigare arbete med systematisk skolutveckling. Projektet ska stärka pedagogers kompetens att möta elevers lust att lära. Andelen elever i åk 9 behöriga till gymnasieskolan skall öka Alingsås 92,5 95,1 92,1 Medel riket 87,5 87,7 88,1 Medel GR 91,3 90,8 91,6 Effektiv grundskola Enligt indikatorn visar grundskolorna i Alingsås på goda studieresultat. Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan är fler än vad genomsnittet visar för både riket och Göteborgsregionens kommuner. Det indikerar att undervisningskvaliteten följer kommunens målsättning. Samtidigt har indikatorn sjunkit jämfört med år 2011 och är därför viktig att bevaka så att utvecklingen inte går åt fel håll. Det är många faktorer som samspelar för att nå bra studieresultat bland annat barnens stöd av föräldrar och familjesituationen. Under 2012 har kommunen erbjudit olika former av föräldrastöd, där basen har varit familjecentralen i Alingsås och Familjens hus i Bjärke. Båda mötesplatserna har besökts flitigt av föräldrar. Föräldrastödet under året har både handlat om mötesplatser, utbildningar, föreläsningar och stöd i hemmet. Dessa insatser lägger en grund för att öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och därigenom ökar barns möjligheter till ett gott liv och ökad psykisk hälsa. Skolans IT-satsning av lärverktyg 1 1 (En dator per elev) i skolår 7 9 har gett effekt. Det har underlättat arbetssätten för pedagogerna som haft möjlighet att planera mer likvärdigt för alla. Det är dock för tidigt att kunna läsa av effekten på elevernas måluppfyllelse. Projektet Lust att lära har till syfte att öka barns och elevers entreprenöriella lärande. En stor satsning har under året skett för att fördjupa lärarnas förtrogenhet med den nya läroplanen och de nya kursplanerna. I dessa nya styrdokument är det entreprenöriella lärandet ett centralt förhållningssätt. Det kommer igen i kommunens satsning på att öka tillgången till digitala verktyg. Under 2012 startade Alingsås KomTek upp. Med lek och teknik finner många barn och elever lustfyllda vägar till lärande. Det är ännu för tidigt att läsa av effekterna av insatserna i elevernas kunskapsresultat. Lärare i klasser som fått 1 1 vittnar dock om en bättre arbetsro i klassrummen. Utvärderingarna från insatserna inom KomTek är översvallande positiva från både elever och lärare. Elever som inte hittat vägar till lustfyllt lärande i andra sammanhang finner här arenor att visa sina förmågor. Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 19
21 Utbildning för en dynamisk framtid Andelen gymnasieelever med fullständiga avgångsbetyg skall öka 2012/ / /2009 Alingsås 71,9 75,6 74,2 Medel riket 77,2 76,6 76,3 Medel GR 78,7 78,1 77,1 Krafttag krävs för gymnasiet Indikatorerna för gymnasieutbildningen har inte utvecklats enligt kommunens målsättning. Andelen elever som fullföljt sin utbildning inom 4 år har minskat. Även indikatorn för elevernas bedömning av skolmiljön har utvecklats negativt. Statistiken är dock beräknad på samtliga åringar boende i Alingsås. Alströmergymnasiets verksamhet omfattar 60% av dessa. Gymnasieskolan har ett pågående förändrings- och utvecklingsarbete. Det har till syfte att både möta ungdomars efterfrågan på utbud av utbildningar och förbättra undervisningen. Utvecklingsarbetet syftar också till att öka motivationen till lärande och närvaro samt att i tid sätta in stödjande resurser. Arbetet har pågått länge och intensifierats ytterligare efter kritik från Skolinspektionen Volymmässigt växer utbildningssidan underifrån med stor tillströmning av förskolebarn. Här har förskoleverksamheten klarat att leverera platser inom 4-månadersgränsen genom snabb utbyggnad. Gymnasiet brottas med vikande efterfrågan på utbildningsplatser på hemmaplan samtidigt som årskullarna framöver minskar. För gymnasiet erfordras det ett krafttag för att klara den ökade konkurrensen bland gymnasieutbildningar, där det finns fler platser att tillgå än det finns elever i rätt ålder. Alingsås kommuns gymnasieskola erbjuder i nuläget en bredd i sitt utbud för att kunna ge de som önskar en möjlighet att stanna i hemkommunen för studier. Ett brett utbud kostar när elevantalet sjunker, men det är inte bara en ekonomisk fråga. Indikatorerna signalerar samtidigt att gymnasiet har problem på fler nivåer. Målsättningen att Alingsås skall erbjuda utbildning för en dynamisk framtid ställer krav på riktade åtgärder inom en snar framtid. 20 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
22 Rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv I Alingsås Har vi ett rikt och stimulerande kultur-, idrotts- och föreningsliv Alingsås kommun har som målsättning att skapa goda förutsättningar för kultur-, idrotts- och föreningsliv men även förutsättningar för ett bra friluftsliv. Satsningar skall främst ske på barn och ungdomars kultur- och idrottsaktiviteter. Genom samverkan med idrottsföreningar vill kommunen utveckla fler moderna idrottsanläggningar. Alingsåsarna nöjda med fritids- och föreningsutbudet Alingsåsarna är relativt nöjda med kommunens fritids- och föreningsutbud. Indikatorn för nöjd-medborgar-index ligger på en jämn och bra nivå i en relativ jämförelse med både föregående år samt medel i riket och andra jämförbara kommuner i samma storlek. Aktivt utvecklingsarbete Ett aktivt arbete med att utveckla och i vissa fall bygga om kommunens olika kultur- och fritidsanläggningar har pågått under året. Det arbetet har skett i samarbete med olika aktörer, både föreningar och företag. Planer på att skapa ett nytt kulturhus i Alingsås har under året tagit form och beslut väntas under Under året har flera samarbetsprojekt med föreningslivet pågått med goda resultat. Som följd har bland annat svårighetsgraden på Nolhaga frisbeebana uppgraderats så att banan både passar motionärer och tävlingsspelare, vilket gör att en av deltävlingarna i Sverigetouren kommer att genomförs i Nolhaga under Nya spontanidrottsplatser har under året tillförts i flera delar av kommunen så att nya målgrupper nåtts. Detta borde kunna bidra till att fler kommuninvånare ökar mängden fysisk aktivitet och minskar sitt stillasittande. Medborgarnas nöjdhet med kommunens fritids- och föreningsutbud skall förbättras Alingsås Medel riket Kommunstorlek Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 21
23 Rikt idrotts-, kultur- och föreningsliv barn och unga vuxna med funktionsnedsättning att ta del av fritidsaktiviteter. Detta har resulterat i att en ny grupp, musikklubben, har startat på Kulturskolan och att Handbollklubben i Alingsås under året startat träning för unga med funktionsnedsättning. Det sätter Alingsås på kartan eftersom det tidigare bara funnits en handbollsklubb i Sverige som utövat handikapphandboll. Ett rikt och stimulerande kultur-, idrotts- och föreningsliv är viktigt för alla och därför måste tillgänglighet finnas även för personer med funktionsnedsättning. Dessa utgör cirka 20% av befolkningen och det krävs därför ett intensifierat arbete för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i verksamheten. Nettokostnaden per aktivitet har minskat utom för kulturskolan Väger man samman nöjd-medborgar-indikatorn med indikatorn för nettokostnader per huvudverksamhet i relation till antal, kan en högre kostnadseffektivitet utläsas mellan åren utom för kulturskolans verksamhet. Nya möjligheter till fritidsaktiviteter för unga med funktionsnedsättning Motverka onödig ohälsa är ett projekt som kommunen drivit under året med syfte att skapa nya möjligheter för Kultur- och föreningslivet har klarat utmaningen Alingsås kommun rekommenderas sedan 2011 att (som ett av fem områden) prioritera just kultur för att öka NMI (nöjd-medborgar-index) och kommunens attraktionskraft. Kommunen har aktivt arbetat i olika kulturprojekt under året med konstutställningar och utveckling av det offentliga rummet. Kommunen planerar att öppna Alingsås museum hösten Under året har en förstudie genomförts och en handlingsplan tagits fram. Museets samlingar kommer kartläggas och saneras vid behov. Kultur- och föreningslivet i Alingsås har klarat utmaningen att skapa fler aktiviteter till lägre kostnad samtidigt som upplevd kvalitet har bibehållits. Möjligheterna att ytterligare effektivisera verksamheten är därför begränsade. Här kan istället krävas en gemensam strategi för hur kommunen tillsammans med föreningslivet planerar för framtiden. Förutsättningarna för ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv är goda i Alingsås. Indikatorerna visar att kommunen är på rätt väg i sitt arbete genom att ge förutsättningarna för ett engagemang och ansvarstagande i det lokala idrotts- och föreningslivet. Ett rikt kultur-, idrottsoch föreningsliv är viktiga parametrar för att trivas, leva och bo i en kommun. Dessutom är en alingsåsare som trivs en god ambassadör för nyinflyttning. Nettokostnaden per aktivitet skall minska. år 2012 År 2011 År 2010 Kr/aktivitet Kr/aktivitet Kr/aktivitet Bibliotek per besök på biblioteket (inklusive biblioteksfilialer) Musei- och konstverksamhet per besök Evenemang per besök Event- & ungdomscenter per besök Kulturskolan per elevtillfälle Nolhagahallen* per besök till badet 22 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
24 En effektiv kommun Kommunen kan och måste bedrivas mer effektivt Alingsås kommun både kan och måste bedrivas mer effektivt. Med en åldrande befolkning och stigande förväntningar måste den genomsnittliga nettokostnadsnivån för kärnverksamheten sjunka i förhållande till den strukturanpassade standardkostnaden, vilket kommer att kräva förnuftiga prioriteringar. God ekonomisk hushållning är en grundförutsättning för att kommunen skall utvecklas och över tid tillhandahålla de välfärdstjänster som efterfrågas av alingsåsarna. Hushållning med skatteintäkter och statsbidrag är inte bara genom kommunallagen ett åtagande utan även ett av de tolv prioriterade målen. En allmän definition av effektivitet är uppnådda resultat i förhållande till insatta resurser, eller förenklat vad alingsåsaren får för sina skattepengar. Ett mått på hur effektiv en verksamhet är, måste således bestå av både resultat och kostnad. Att en verksamhet är effektiv i dag betyder inte att den nödvändigtvis är det i morgon. Effektivitet är också en process över tid. Det måste finnas incitament för att anpassa verksamheten till ändrade förutsättningar i framtiden. Kvaliteten i relation till redovisad kostnad Hur effektiv Alingsås kommun har varit under året skall visas av uppföljningen av de prioriterade målen med tillhörande indikatorer, de beslutade nämndåtaganden och det ekonomiska utfallet. Varje nämnd har, tillsammans med uppföljning av det ekonomiska utfallet, även lämnat en redovisning av sina åtaganden och hur de bedömts vara uppfyllda, som underlag till årsredovisningen. Det är emellertid svårt att utifrån nämndernas underlag dra slutsatser om de har bedrivit en effektiv verksamhet. De mer övergripande indikatorerna visar dock att alingsåsaren är relativt nöjd med att bo och leva i kommunen och att kommunen uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Det är emellertid inte samma sak som att Alingsås kommun bedriver en ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i kommunen skall bibehållas eller förbättras Alingsås Medel riket Kommunstorlek Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 23
STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs merVästerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014
Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014 Västerås stad och skattepengarna Västerås stad omsätter drygt 8 miljarder kronor per år. Av detta är 6,6 miljarder kronor skattemedel. Pengarna
Läs merVerksamhetsberättelse 2012 - kortversion. Produktionen
Verksamhetsberättelse 2012 - kortversion Produktionen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Viktiga händelser i verksamheten... 3 3 Måluppfyllelse verksamhet... 3 4 Ekonomi... 4 5 Uppdrag lämnade av
Läs merTrygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.
I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner.
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merBudgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen
Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det
Läs merOmtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.
Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs merNyckeltalsanalys Vännäs kommun
Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4
Läs merKOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS
2015-05-05 [1] KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS Gemensamt förslag [2] Kommunfullmäktiges mål 2015-2018 Styrmodellen De av kommunfullmäktige fastställda målen för mandatperioden 2015-2018
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Läs merKvalitetsanalys. Lärandesektion
Kvalitetsanalys Lärandesektion Lärandesektionens resultat Normer och värden Barnens/elevernas/de studerandes trivsel i förskola, fritidshem och skola ska öka samt målgruppen för verksamheten inom kultur
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merUtbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2014-2016
2014 Utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Nämndens verksamhetsplan... 3 Nämndens uppgift... 4 Förutsättningar... 5 Kommunens mål under treårsperioden... 6 Kund/invånare...
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merDokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor
1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merSektorsredovisning 2014 Lärande och stöd
Sektorsredovisning 2014 Lärande och stöd Innehållsförteckning VISION OCH UPPDRAG 2014... 3 SEKTORNS PRIORITERADE OMRÅDEN 2014... 3 RESULTAT... 4 UPPDRAG 2014... 4 INTERN KONTROLL... 11 SAM... 11 HME...
Läs merSocialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019
2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merSå här vill vi göra Enköping till en ännu bättre kommun.
Handlingsprogram för Enköpingsmoderaterna 2011--2014 1 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Barn och utbildning... 4 Omsorg genom livet och ett värdigt åldrande... 6 Kultur och fritid... 8 Miljö och infrastruktur...
Läs merSocialdemokraterna i Mora
Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden
Läs merGysam Verksamhetsplan 2015
2014-11-27 Gysam Verksamhetsplan 2015 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen
Läs merProgramområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merPolitisk inriktning 2007-2010
Politisk inriktning 2007-2010 Kommunstyrelsen/Politisk kommunledning FEBRUARI 2007 Inledning Allians för Huddinge bestående av Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna har tillsammans med Drevvikenpartiet
Läs merDelårs- rapport 2015
Delårsrapport 2015 INLEDNING 3 Delårsrapport enligt styrmodellen 4 Politisk organisation MÅLUPPFYLLELSE 8 Ett samhälle i utveckling 14 Välfärdens kärna 17 En effektiv kommun 22 Personalredovisning FINANSIELLA
Läs merMer Svedala för pengarna
Mer Svedala för pengarna Valet 2014 Vi bryr oss Söker du ytterligare information eller vill ha kontakt med oss? Besök www.moderat.se/svedala sök oss på Facebook eller kontakta Linda Allansson Wester, kommunstyrelsens
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merUtveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Läs merUtbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Läs merPolitiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019.
NORDANSTIGS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer 2015-12-07 1 (7) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019. Antagen i fullmäktige
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms
Läs merFolkhälsoprogram för åren 2011-2016
1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merBehovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola. Styrprocessen 2017
Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola Styrprocessen 2017 Tyresö kommun / 2016-03-10 2 (15) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde Gymnasieskola... 3 1.1 Slutsatser - Samlad
Läs merKultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
Läs merLikvärdig skola med hög kvalitet
Gävle Kommun Likvärdig skola med hög kvalitet Sätra rektorsområde Likvärdig skola med hög kvalitet Bakgrund I september 2011 fick Barn & Ungdom i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att återkomma med underlag,
Läs merBOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18
BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merMål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun
Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Vision - En yngre befolkning - En kommun med ett starkt varumärke, framtidstro och en positiv självbild - Förverkliga ett gott liv för
Läs merDRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010
DRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010 Centerpartiet i Skånes valplattform 2010 Drömmen om Skåne ännu har aldrig något gjorts utan att någon har varit den första att göra det ( )
Läs merLidköping Framtidskommunen
1 Lidköping Framtidskommunen Lidköping är den välkomnande och hållbara kommunen med framtidstro och är ett tillväxtcentrum för Västra Skaraborg med ständigt inflöde av nya medborgare. Lidköpings miljöarbete
Läs merElevers övergångar från grundskola till gymnasium
Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund
Läs merBeslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.
Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merGranskning av ekonomiskt bistånd
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-11-21 Rev 2013-12-03 Diarienummer UAN-2013-0522 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Granskning av ekonomiskt bistånd Förslag
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,
Läs merDINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning
DINA PENGAR 2013 Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Så kan vi lägga 2013 bakom oss och återigen glädjas åt ett positivt resultat. Positiva resultat stärker
Läs merUppföljning av kunskapsresultat
2015-01-26 Uppföljning av kunskapsresultat Bilaga 8 till slutrapport projekt Regionalt skolstöd (KUL) 2012-2014 2 (17) Innehåll Inledning... 4 Uppföljning... 5 Årskurs 3... 5 Nationella prov matematik...
Läs meridéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Läs merKvalitetsrapport för förskolan Indianberget läsåret 2014-15. Ansvarig förskolechef Carola Michaelsdotter
0 Kvalitetsrapport för förskolan Indianberget läsåret 2014-15 Ansvarig förskolechef Carola Michaelsdotter 1 2 Innehåll Styrkort 2014-2015... 1 KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Medarbetarperspektivet...
Läs merInriktning av folkhälsoarbetet 2011
PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merInte(GR)erad bostadsplanering
Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre Workshop kring goda och attraktiva boendemiljöer för äldre 8 september 2011, Aschebergska Eken, Lillhagsparken 1 Ett gott och attraktivt boende för äldre
Läs merVi växer för en hållbar framtid!
Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Dnr 43-2014:7582 Alingsås kommun utbildningsnamnden@alingsas.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Alingsås kommun 2(10) Tillsyn av vuxenutbildningen i Alingsås kommun har genomfört tillsyn av
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun
1(5) BILDNINGSNÄMNDEN 2012-06-12 Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef 054-515104 maria.kjallstrom@hammaro.se Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merRAPPORT. Datum 2015-05-21. Bilaga 1
RAPPORT 1(5) Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Aguilar, 0225-34162 ylva.aguilar@hedemora.se Bilaga 1 Kommunkoncernens uppföljning 2015 av arbetet med handlingsplanen till CEMR, Den Europeiska deklarationen
Läs merKvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden
Kvalitetsredovisning Inledning På Blackebergs gymnasium arbetar ca 1140 personer, varav ca 1040 är elever och ett hundratal personal. Skolan erbjuder två studieförberedande program: det naturvetenskapliga
Läs merGe oss den ljusnande framtiden åter!
Ge oss den ljusnande framtiden åter! 2 (10) 3 (10) I den här rapporten vill jag berätta vad Socialdemokraterna i Västerås vill göra för stadens ungdomar, men också vad det innebär för dem om vi tillsammans
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merMålet är delvis uppnått
Lärande- och kulturnämndens alla verksamheter visar genom sina resultat på att goda förutsättningar kombinerat med varierad undervisning, lärandeformer och förhållningssätt ger barn, elever och ungdomar
Läs merRiktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever
Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merSödertörns nyckeltal 2009
Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merHällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport
Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier
Läs merSödertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01
- I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag
Läs merNy integrationspolitik för ett växande Skellefteå
Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå Inledning Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merÄngelholms kommun Personalredovisning 2015
Ängelholms kommun Personalredovisning 2015 Förhandsversion 160229 Producerad av Ängelholms kommun Redaktör: Mikael Nyström 2 PERSONALREDOVISNING 2015 ÄNGELHOLMS KOMMUN Innehåll Inledning 4 Medskapande
Läs merFörutsättningar och omvärldsbevakning
Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson 2015-05-08 SKDN 2015/0007 0480-452904
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson 2015-05-08 SKDN 2015/0007 0480-452904 Södermöre kommundelsnämnd Budgetmål 2015 Förslag till beslut Södermöre kommundelsförvaltning
Läs merFull fart mot Framtiden
Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes
Läs merUNGA I FOKUS U N G A I F O K U S
UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar
Läs merSkolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning
Beslut Tillsyn i gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2010-11-04 1 (1) Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning efter tillsyn av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Nordanstigs kommun 2010-11-04
Läs merDatum 2015-06-01. Kommunfullmäktiges mål Livskvaliteten för medborgarna i Bengtsfors kommun ska förbättras.
1(7) Mål för år 2016 Hållbar utveckling För att kommunen ska kunna växa och utvecklas krävs att vi tar tillvara hela befolkningens kunskaper och kompetens. Varje individ ska utifrån sina egna förutsättningar
Läs mer1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.
2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen
Läs merETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.
ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista
Läs merModeraterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018
Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga
Läs merKvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun
Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun...
Läs merBarn-, Utbildning och Kulturnämndens verksamhetsplan 2014-2016
Dokumentnamn Verksamhetsplan 2014-2016 Dokumenttyp Plan för Barn-, utbildning- och kulturnämnden Beslutad av Barn-, utbildning- och kulturnämnden Beslutad Diarienummer BUOK2013:178 126 Kontrollstation
Läs merVerksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013
Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Arbetet i verksamheten Kunskaper, utveckling och lärande Den fria leken
Läs merVerksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden
Nämnd Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden Nämndens uppdrag 2015 Gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola Utbildning av vuxna: grundläggande utbildning/gymnasial
Läs merSÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012
SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2010 STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Obligatoriska särskolan Inlämnad av: Verksamhetschef Ann-Catrin A-Göthlin Barn- och utbildningsförvaltningen Förskola och
Läs merVerksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014
Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare
Läs merMotion, utbildningsutskottet
Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort
Läs merTillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn
Läs merKvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015
Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati
Läs merStrategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Läs mer