Utvärdering av Projekt EMPOWERMENT OCH DELAKTIGHET BLAND ROMER I VÄSTSVERIGE

Transkript

1 Utvärdering av Projekt EMPOWERMENT OCH DELAKTIGHET BLAND ROMER I VÄSTSVERIGE Eva Sennemark Contextio Ethnographic Juni 2012

2 Sammanfattning Projekt Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige är ett tvåårigt projekt inom Europeiska socialfondens programområde 1 (PO1) med avslut Övergripande målsättning för projektet har varit att har varit att stärka integrationen och utbytet mellan romer och det övriga samhället för att underlätta romernas tillgång till arbetslivet, samt att förstärka romers delaktighet och inflytande i samhällsarrangemang. Syftet var att kompetensutveckla femton romer till hälso- och samhällskoordinatörer och att dessa i sin tur skulle kompetensutveckla tjänstemän inom den offentliga sektorn i romsk historia och romsk kultur. Contextio Ethnographic fick i uppdrag att genomföra en lärande utvärderingen av projektet. Då utvärderingen kunde påbörjas först ett halvår före projektslut har fokus legat på resultat och måluppfyllelse.. Fokusgrupper med de sju romska koordinatörer som varit anställda i projektet samt intervju med projektledare och projektsamordnare har genomförts vid två tillfällen. Telefonintervjuer har genomförts med berörda lärare och samverkanspart (Agnesbergs Folkhögskola) samt med nyckelpersoner i de fyra kommuner (Borås, Göteborg, Trollhättan och Vänersborg) som berörts av projektet. Kompetensutvecklingsinsatser gentemot offentlig sektor har följts upp med enkäter under våren Utvärderaren har också deltagit i hälsofrämjande aktiviteter riktade till det romska lokalsamhället och där genomfört informella samtal med deltagarna. Resultatet visar att det har skett en empowerment-process hos de sju anställda koordinatörerna som bland annat beskriver ökat självförtroende, ökad kunskap och ökad delaktighet i samhället. Framtidsplaner i form av vidare studier eller annat arbete tillskrevs också deltagandet i projektet. Projektet nådde också mer än planerade 1000 tjänstemän från den offentliga sektorn via så kallade cafémöten där koordinatörerna föreläste om romsk historia och kultur. Utvärderingen visar på en viss ökad kunskap och förståelse hos tjänstemännen som dock också uttryckte önskemål om mer konkreta råd och tips. För det romska lokalsamhället var påverkan begränsad, till största delen beroende på att arbetet enligt Socialfondens regler för PO1 inte fick utföras på betald arbetstid. Viss hälsofrämjande påverkan kan urskiljas på individnivå liksom en större gemenskap bland romer i en av de fyra berörda kommunerna. Utvärderarens slutsatser är att resultaten ligger på individnivå och främst gäller de anställda koordinatörerna. Kompetensutvecklingsinsatser som riktats till den offentliga sektorn har till stor del tagits väl emot på individnivå där en dialog etablerats med de romska koordinatörerna. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det tveksamt om insatserna genererar någon större hållbarhet, dels därför att förankringsarbetet främst skedde efter projektstart, dels därför att utvärderingen inte kan peka på någon upparbetad beredskap att ta tillvara på den nya kunskapen inom verksamheterna. Ett visst intresse har uttryckts för att anställa koordinatörerna som brobyggare i en av kommunerna. Utvärderaren bedömer att projektets resultat har påverkats av en rad faktorer som försenat och försvårat projektprocessen. Då projektet kan sägas omfatta aktiviteter och målgrupper från båda programområden 1 hos ESF men beviljades medel inom PO 1 skrevs den ursprungliga projektidén om för att passa in i mönstret. Detta fick konsekvenser främst för arbetet gentemot det romska lokalsamhället och mobiliseringen av detta och målsättningarna har där inte kunnat uppnås. Den modell som tillämpats för styrning av projektet möjliggör ett starkt inflytande utifrån romernas egna behov och har fungerat bra för de anställda koordinatörerna. Däremot hade förmodligen avtrycken i de fyra deltagande kommunerna blivit större med en aktiv projektägare och en aktiv styrgrupp. Hållbarheten ligger nu främst hos individer men också hos den arbetsmodell som projektet utarbetat för utsatta grupper och som kommer att testas vidare av AcadeMedia 2 i vuxenutbildningen. 1 Programområde 1: Kompetenshöjande insatser; Programområde 2: Ökat arbetskraftsutbud öka anställningsbarhet och motverka utanförskap ( 2 AcadeMedia är ett utbildningsföretag som bedriver vuxenutbildning och annan utbildningsverksamhet. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning BAKGRUND Romers situation i Sverige Rapportens disposition UTVÄRDERINGEN Genomförande Teoretisk ram EMPOWERMENT OCH DELAKTIGHET HOS ROMER I VÄSTSVERIGE Syfte och målsättningar Projektarbete och process Framgångsfaktorer och hinder Implementering och strategisk påverkan Horisontella kriterier jämställdhet och tillgänglighet RESULTAT KOORDINATÖRER OCH LOKALSAMHÄLLE Upplevelse av projektprocessen Arbetet gentemot offentlig sektor Arbetet gentemot lokalsamhället Egen påverkan Lokalsamhällets perspektiv RESULTAT MYNDIGHETERNAS PERSPEKTIV Kvantitativa resultat Telefonintervjuer med myndighetspersoner DISKUSSION OCH SLUTSATSER Sammanfattning av resultat Utvärderingens slutsatser Diskussion kring implementering och resultatets hållbarhet REFERENSER Bilaga 1: Verksamhetslogik Bilaga 2: Utbildningsmoduler för koordinatörer Bilaga 3: Sammanställning enkäter från cafémöten Bilaga 4: Indikatorer för bedömning 3

4 1. BAKGRUND Nationell såväl som internationell forskning visar på förekomsten av diskriminering mot romer och ett därmed påföljande utanförskap i samhället, sämre hälsa, högre arbetslöshet och brist på egenmakt (ansökan, DO 2007, Hacker 2006). Enligt en statlig utredning (SOU 2010:55) är romerna de i särklass mest marginaliserade och exkluderade i Europa överlag. Sysselsättningsgraden är generellt sett 22 procentenheter lägre än hos majoritetsbefolkningen vilket leder till att många romer lever i ren misär. I den statliga utredningen talas det om en utbredd antiziganistisk strukturell diskriminering som slår hårt mot romer inom en rad områden. Sedan 1960-talet har romerna själva organiserat sig för att få till stånd en förändring. Den första romska världskongressen genomfördes i London 1971 och utgjorde ett genombrott för en romsk medborgarrättsrörelse. Rörelsen har fortsatt att växa och har med tiden alltmer betonat krav på delaktighet i samhället, det vill säga en inkludering av romer i de europeiska institutionerna. Flera europeiska organ har nu romska kontaktgrupper för att driva arbetet vidare medan EUkommissionen valt att arbeta med organisationer som arbetar med romers mänskliga rättigheter (SoU2010). 1.1 Romers situation i Sverige Romer har funnits i Sverige i mer än 500 år och uppskattas idag till cirka personer (SOU 2010). Sedan 1999 erkänns romer som en av fem nationella minoriteter i Sverige och år 2000 ratificerade Sverige Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter samt minoritetsspråkskonventionen. Det innebär att Sveriges nationella minoriteter och deras språk erkänns samt att minoritetsspråken ges det stöd som behövs för att de skall hållas levande (DO 2007). Samtidigt visar forskning att romerna i princip står utanför den demokratiska processen i Sverige och att individuell såväl som strukturell diskriminering är vanligt förekommande. Europarådet har riktat kritik mot Sverige rörande bland annat romska barns möjligheter till utbildning. (DO 2007, Hacker 2006, Slutrapport, SOU 2010). En delegation för romska frågor tillsattes av regeringen 2006 och lämnade 2010 ett förslag på åtgärder inom strategiska områden för romsk inkludering (SOU 2010). Regeringen beslutade i februari 2012 att avsätta 46 extra miljoner för arbetet med romsk inkludering i samhället. Det övergripande målet för denna satsning är att varje rom om 20 år ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Strategin utgår från de mänskliga rättigheterna och omfattar sex områden; utbildning, arbete, bostad, hälsa, kultur och språk samt civilsamhällets organisering. Fem pilotkommuner har utsetts, däribland Göteborg, för att bedriva ett utvecklingsarbete tillsammans med romer och berörda myndigheter ( I syfte att öka kunskapen om romernas egna upplevelser bedrev Högskolan i Väst under hösten våren 2010 en förprojektering i samarbete med Agnesbergs folkhögskola 3 inom programområde 2. 4 Intervjuer med romer, enkäter angående hälsa samt diskussioner med tjänstemän visade på en utbredd individuell och strukturell diskriminering (Slutrapport 2010). En inledande kurs om samhällsorganisering och egenmakt genomfördes av Högskolan i Västs projektgrupp vid Agnesbergs Folkhögskola och elva romska deltagare examinerades från kursen (Slutrapport 2010). Medel söktes från Europeiska Socialfonden för ett tvåårigt projekt inom Programområde 1 (PO 1) med syfte att kompetensutveckla femton romer (lokala koordinatörer) som i sin tur skall kompetensutveckla tjänstemän inom offentlig sektor i majoritetssamhället samt skapa ökad delaktighet och egenmakt inom det romska samhället. Föreliggande rapport är en avslutande utvärdering av projekt Empowerment och delaktighet kring hälsa hos romer i Västsverige med fokus 3 Agnesbergs folkhögskola är den första, och enda folkhögskolan i världen med romsk profil. 4 Ökat arbetskraftsutbud öka anställningsbarhet och motverka utanförskap ( 4

5 på måluppfyllelse, strategisk påverkan och implementering. Utvärderingen har utförts av Eva Sennemark, Contextio Ethnographic AB. 1.2 Rapportens disposition Kapitel 2 ger en beskrivning av utvärderingen och dess genomförande samt en kort teoretisk bakgrund kring ESF-stödda projekt, krav på dem och kriterier för hållbarhet. I kapitel 3 beskrivs projektprocessen utifrån dokumentation och intervjuer med berörd projektpersonal. Resultatet av utvärderingen presenteras i kapitel 4 och 5 genom de lokala koordinatörernas, myndigheterna och lokalsamhällets perspektiv. Kapitel 6 innehåller en diskussion om resultatet, slutsatser och rekommendationer. 5

6 2. UTVÄRDERINGEN Utvärderingen kunde inledas först ett halvår före projektavslut och blev därför inte den lärande utvärdering som rekommenderas av ESF och som efterfrågades av uppdragsgivaren. Utvärdering fördröjdes åtta månader från det att den första kontakten togs med utvärderarna under våren 2011 på grund av Högskolan i Västs regler för upphandling av tjänster. Utvärderaren har dock försökt följa projektet så långt det varit möjligt under det sista halvåret även om fokus legat på måluppfyllelse. Nedan presenteras de metoder som har tillämpats för datainsamling och analys. 2.1 Genomförande Kvalitativa metoder som fokusgrupper, intervjuer och deltagande observation har använts för datainsamlingen. Projektdokumentation i form lägesrapporter, statistik och annan dokumentation har lästs in och har även använts som underlag för den bakgrundsbeskrivning som här ges av de olika delprojekten. Inledningsvis genomfördes en rekonstruktion av projektets verksamhetslogik (se bilaga 1), främst för att ge utvärderaren en bild av hur projektledningen tänkte kring projektet och dess förväntade resultat. Verksamhetslogiken har också tillsammans med de målsättningar som finns i ansökan till ESF använts som bedömningsindikatorer för måluppfyllelse. Då projektets styr/ledningsgrupp inte fungerade under genomförandefasen genomfördes verksamhetslogiken med projektledare, biträdande projektledare, en av de involverade lärarna i projektet samt fyra av projektets romska koordinatörer. Verksamhetslogiken återkopplandes till berörda parter och justerades därefter kontinuerligt. En fokusgrupp med sex av de sju romska deltagarna, hädanefter kallade koordinatörer, genomfördes i december 2011, sammanställdes och återkopplades till projektet. En av koordinatörerna intervjuades individuellt på grund av resa. En uppföljande fokusgrupp genomfördes i slutet av april 2012 med sex av koordinatörerna medan den sjunde telefonintervjuades. Fokusgruppen genomfördes gemensamt med PayOff, det företag som står för den samhällsekonomiska utvärderingen. Under våren 2012 utarbetade utvärderaren en kort enkät som har använts vid cafémöten/föreläsningar riktade till offentlig sektor vid totalt fyra tillfällen under april och maj Enkäterna kompletterades med telefonintervjuer med nyckelpersoner i de fyra deltagande kommunerna. Nyckelpersonerna utgjordes av personer på central position i kommunerna som för projektets räkning har fungerat som kontaktpersoner/dörröppnare i kontakten med den offentliga sektorn. Totalt intervjuades elva personer från kommunerna och en samverkanspart. Utvärderaren deltog också vid ett cafémöte i Vänersborg samt vid ett spridningsseminarium i Borås som anordnades av projektet. Projektledningen (projektledare och samordnare) intervjuades vid två tillfällen, december 2011 och april Telefonintervjuer genomfördes också med tre av de involverade lärarna vid Högskolan i Väst samt med den representant från Agnesbergs folkhögskola som tillhör projektgruppen. Genomförandet av de aktiviteter som koordinatörer hade planerat tillsammans med lokalsamhället kom i gång sent under hösten 2011 och våren Utvärderaren kunde därför nå berörda personer från det romska lokalsamhället först i projektets slutskede. Efter diskussion med koordinatörerna och på grund val av tidigare erfarenheter bedömdes fokusgrupper vara svåra att genomföra med 5 Övriga kompetensutvecklingstillfällen (juni 2012) ägde rum för sent för att kunna ingå i rapporten. 6

7 målgruppen. Istället deltog utvärderaren i hälsofrämjande aktiviteter (bowling, träning på gym) som anordnades av de romska koordinatörerna i två av kommunerna, Borås och Göteborg. I samband med aktiviteterna genomfördes informella samtal med deltagarna. Totalt nåddes ett tjugotal personer från Borås och fyra personer från Göteborg på detta sätt. Koordinatörerna fungerade i ett par av fallen som tolk vid samtalen. Diskussion om metod, urval och begränsningar Kvalitativa utvärderingar av cafémöten 6 riktade till den offentliga sektorn har gjorts av projektledare och koordinatörer. Då dokumentation från dessa cafémöten saknas har utvärderaren inte kunnat ta del av den. Den kvantitativa uppföljningen omfattar enbart två av projektets sista månader. Det innebär att koordinatörerna i detta skede i det närmaste hade fullföljt sin utbildning och förmodligen var mer tränade i att diskutera och föreläsa än i början av projektet. Två av de fyra tillfällen då enkäterna delades ut ägde rum i Vänersborg där olika myndigheter var representerade. I Göteborg och i Borås delades enkäter ut vid cafémöten på arbetsplatser. Trollhättan nåddes inte alls av enkätundersökningen då inget cafémöte ägde rum under projektets slutfas. Totalt nåddes cirka ett hundratal deltagare vid cafémöten av enkäten, vilket motsvarar ungefär 10 procent av samtliga myndighetspersoner som varit involverade i projektet. Enkätens resultat är således representativt för de myndighetspersoner som har deltagit vid cafémöten i Göteborg och Vänersborg, men inte för samtliga myndighetspersoner som varit involverade i projektet. Representanter från lokalsamhället är mycket underrepresenterade i utvärderingen vilket till största delen beror på att implementeringsarbetet kom igång relativt sent i projektprocessen och omfattningen av detta arbete har varit relativt liten. Den grupp som främst har nåtts av utvärderingen är romer i Borås där nästan hälften deltog i den bowlingkväll som utvärderaren var med på. I Göteborg nåddes fyra av de åtta romska kvinnor som tränar tillsammans sedan några månader. Övriga två kommuner hade inte längre några regelbundna träffar för romer som kunde hänföras till projektet. Fokusgrupper och deltagande observationer genomfördes på svenska vilket kan ha medfört att vissa deltagare inte kunde uttrycka sina åsikter fullt ut. Framförallt gällde detta samtalen med representanter för lokalsamhället. I ett par av fallen användes koordinatörerna som tolk vilket är en begränsning utifrån utvärderarperspektiv. Detta måste dock vägas mot behovet av en dörröppnare det vill säga en person som de intervjuade litar på för att uttrycka sina åsikter. Dataanalys Analys av insamlad data har skett med vedertagna metoder. Samtliga fokusgrupper och intervjuer spelades in på band och skrevs ut i sammanfattade form. Telefonintervjuer med deltagare skrevs in direkt i datorn. En tematisk analys genomfördes där utsagor från personer med olika befattningar och utbildningsanordnare jämfördes med varandra inbördes. Citat plockades ut för att illustrera de teman som framkom. Deltagande observationer har dokumenterats och vägts in i resultatet. Förväntade resultat från verksamhetslogiken har använts som utgångspunkt för bedömning av resultatet tillsammans med de målsättningar som finns i ansökan till ESF använts som bedömningsindikatorer för måluppfyllelse. Enkäter från cafémöten och föreläsningar har matats in och analyserats i SPSS medan öppna svar har behandlats genom en tematisk analys. Projektdokumentation i form av lägesrapporter, statistik och deltagarlistor har studerats och vägts in i bedömningen. 6 Cafémöte kallades de föreläsningar/möten som koordinatörerna hade med tjänstemän från den offentliga sektorn. 7

8 2.2 Teoretisk ram Nedan ges en kort teoretisk ram för utvärderingen utifrån Socialfondens programområde 1, tema Storstadsintegration samt forskning inom utveckling och hållbarhet hos projekt. Programområde 1 och aktuell utlysning Under den nuvarande programtiden finns fyra programkriterier inom det svenska Socialfondsprogrammet: innovativ verksamhet, lärande miljöer, samverkan och strategisk påverkan. Lärande miljöer inom Socialfonden fokuserar på individens inflytande över sin egen utveckling i arbetslivet. Programområde 1 avser kompetensutveckling av sysselsatta kvinnor och män vilken bidrar till att individen har den kompetens som efterfrågas vid förändringar på arbetsmarknaden och därmed löper mindre risk för arbetslöshet. Programområde 1 stöder dessutom kompetensutveckling som bidrar till ökade kunskaper om hur man motverkar diskriminering och främjar likabehandling ( Aktuell utlysning för projekt Empowerment och delaktighet kring hälsa hos romer i Västsverige var storstadsintegration, med syfte att öka och förbättra integrationsinsatserna i storstadsregionerna. I utlysningstexten står följande: Projekt ska innehålla kompetensutveckling av sysselsatta, utveckling av samverkan mellan storstadsregionerna, mellan aktörer i den egna regionen och/eller utveckling av samverkan med aktörer i andra europeiska storstäder (Utlysning ). Fokus ligger på programkriteriet Samverkan vilket bygger på tanken om partnerskap och en bred uppsättning aktörer för att kunna åstadkomma en förändring. Kort om forskning kring utveckling och hållbarhet Enligt den litteratur som finns på området är en välfungerande projektorganisation grundläggande för att projektet ska leda till hållbar utveckling. De tre grundläggande funktionerna ägarskap, styrning och ledning bör vara tydliga och delade mellan olika grupper/personer. En brist som ofta återfinns i projekt är att alla dessa funktioner läggs på projektledaren vilket skapar en rad problem. Brulin och Svensson beskriver de tre funktionerna så här: Med ett aktivt ägarskap menar vi att det finns starka aktörer som kan skapa förutsättningar för att ett projekt drivs framåt och tar ansvar för att resultaten tas omhand och blir till långsiktigt hållbara effekter. Ägarna utser en styrgrupp som tar strategiska beslut och återkopplar informationen om projektets utveckling till ägarna. [ ] Projektledarnas ansvar är det operativa arbetet (s. 25). Styrgruppen bör alltså ha det övergripande ansvaret för att se till att det finns nödvändiga resurser, sprida information, aktivt stödja projektet och koppla ihop det med basorganisationen. Styrningen ska syfta till att underlätta lärande och bidra till en aktiv samverkan. De mekanismer som forskarna betonar som förutsättningar för en hållbar utveckling är förutom ett aktivt ägarskap, samverkan och utvecklingsinriktat lärande där det förstnämna får ses som en förutsättning för de övriga två. Forskning visar att förändringar som enbart utgår från individer eller enbart organisationer inte leder till långsiktiga förändringar. Istället gäller det att hantera dilemmat mellan individ- respektive organisationsförändringar så att ett samspel uppstår. Forskning kring lärande i organisationer visar att det krävs mer än en kurs för att få till stånd förändring och i förlängningen även verksamhetsutveckling, exempelvis tid för reflektion, anställdas delaktighet i processen och ansvariga som tar tillvara på de kunskaper som förmedlats exempelvis via en kompetensutvecklingsinsats (Larsen 2012). 8

9 3. EMPOWERMENT OCH DELAKTIGHET HOS ROMER I VÄSTSVERIGE I detta kapitel beskrivs projektets organisation, arbetsmodell och projektprocessen. Redovisningen bygger på ansökan, lägesrapporter samt intervjuer med projektledning, lärare i projektet samt representant från samarbetspartnern Agnesbergs folkhögskola. 3.1 Syfte och målsättningar Projekt Empowerment och delaktighet hos romer i Västsverige är ett projekt inom programområde 1 (PO1) som påbörjades och avslutas med Högskolan i Väst som projektägare. Primära målgrupper är de romer som anställts som koordinatörer samt handläggare, chefer inom offentlig sektor och kommunpolitiker i Göteborgs stad, Borås, Vänersborg och Trollhättan. Projektets sekundära målgrupp består av övriga romer i närsamhället som är mottagare av de aktiviteter som organiseras av anställda romska lokala koordinatörer. De övergripande målsättningarna för projektet har varit att stärka integrationen och utbytet mellan romer och det övriga samhället och därmed underlätta romernas tillgång till arbetslivet samt att förstärka romers delaktighet och inflytande i olika samhällsarrangemang (t.ex. arbetsmarknad, beslutsfattning, utbildning, osv.) Enligt projektansökan är projektmålen respektive delmålen följande: Projektmål Att öka romers inflytande och kontroll över livsstilsrelaterade och sociala påverkansfaktorer på hälsa och arbetsliv. Att minska fördomar både hos majoritetsbefolkning och romer. Mätbara delmål Att förbättra kommunikation och dialog mellan romer, myndigheter och beslutsfattare. Att öka romers förståelse och kompetens i delaktighets- och förändringsprocesser i hälsoärenden och arbetslivet. Att öka myndigheters och majoritetsbefolkningens kompetens om och förståelse för romers upplevelse av utsatthet, diskriminering och utanförskap inklusive självuppfattad hälsa, välbefinnande och livskvalitet personer, varav 600 kvinnor och 400 män. Att öka romers självförtroende och känsla av samhörighet med majoritetssamhället. Att utveckla en arbetsmodell (riktad mot utsatta grupper) för samhällsorganisering på lokal nivå där lärande genom det praktiska arbetet är i fokus. 3.2 Projektarbete och process Projektorganisation I ansökan definieras en projektgrupp och en styrgrupp. I praktiken har främst projektgruppen fungerat som styrgrupp när det gäller det praktiska genomförandet. Projektgruppen har bestått av projektledare, lärargruppen, de anställda koordinatörerna och en representant från Agnesbergs folkhögskola. Gruppen har träffats ungefär varannan månad och haft en tydlig agenda som fördelat ansvar och följts upp varje gång. Tillvägagångssättet har varit en del av den uttalade strategi som drivits av projektledaren, att ge ökat inflytande till de romska koordinatörerna Den styrgrupp som namngivits i projektansökan har i praktiken inte fungerat som styrgrupp. Administrativa beslut har diskuterats och tagits tillsammans med berörd prefekt, avdelningsledare och representanter från personal- och ekonomiavdelningar. Dokumentation från dessa tillfällen saknas i annan form än kallelser via e-post. Övriga regionala samverkansparter har främst fungerat som kontaktpersoner och dörröppnare för de romska koordinatörerna samt varit behjälpliga i att tillhandahålla kontor för deras arbete. 9

10 Projektledaren har under projekttiden arbetat halvtid och projektsamordnaren 100 %. Dessutom har det funnits ytterligare 18 % lärartid fördelad på tre lärare. Koordinatörerna har i sex fall varit anställda på halvtid, i ett fall på heltid, då med lönebidrag från rbetsförmedlingen. Syftet med halvtidsanställningar var att de anställda även skulle kunna komplettera sina grundskolebetyg/gymnasiebetyg på halvtid. Arbetsmodell Den arbetsmodell som använts bygger på arbetsintegrerat lärande med syftet att öka deltagarnas kvalifikationer och formella kompetens inom området hälso- och samhällskoordination. Metoden har följts upp kontinuerligt under projektprocessen via observationer och koordinatörernas självvärderingsrapporter. Följande delar har ingått i modellen: Grundläggande utbildning (grundskola, gymnasiestudier) Yrkesutbildning via projektet Arbetsintegrerat lärande: - betalt arbete i form av cafémöten för offentlig sektor - obetalt arbete som lokal koordinator för att bidra till ökad egenmakt i det romska lokalsamhället Yrkesutbildningen har bestått av 20 kompetensutvecklingsmoduler som bedrivits i form av två dagars utbildning en gång i månaden, från och med oktober 2010 till och med april Fokus har legat på hälsofrämjande arbete och samhällsorganisering kring romska frågor på lokal nivå men även presentationsteknik, dialog och anordnande av egna kompetensutvecklingsseminarier har ingått i utbildningen (se bilaga 2). Kompetensutvecklingsinsatser gentemot offentlig sektor De kompetensutvecklingsinsatser som bedrivits gentemot offentlig sektor har oftast kallats cafémöten 7 där projektledning och framförallt koordinatörer har informerat om romsk historia och romsk kultur samt besvarat frågor från lyssnarna. Syftet har varit att genom ökad kunskap minska fördomar och på lång sikt även diskriminering. Vidare har syftet varit att få igång en dialog mellan koordinatörerna och de offentligt anställda. I lägesrapporterna beskrivs att projektet fått mycket positiv respons från personer som deltagit vid cafémöten. I varje kommun har ett antal informations- och cafémöten ägt rum. Koordinatörerna i Göteborg har haft regelbundna möten med representanter för Göteborgs stad. Det har dock varit svårt att få återkomma till samma arbetsplatser flera gånger vilket var den ursprungliga tanken för att på det sättet fördjupa tjänstemännens förståelse. Arbetet i Borås gick till en början trögt men kom sedan igång. Koordinatörerna har presenterat projektet för politiker och kommunen har också haft en dialog med koordinatörerna och den romska gruppen. Koordinatörerna har vid ett flertal tillfällen också intervjuats i Borås tidning, radio och TV4. Projektledaren betonade i en av intervjuerna att enligt den ursprungliga planen var tanken att arbetet gentemot den offentliga sektorn endast skulle vara ett praktiskt moment i utbildningen, det vill säga ett instrument för lärande. Genom att tjänstemän från den offentliga sektorn också blev inbjudna att delta i koordinatörernas utbildning (de månatliga kompetensutvecklingsmodulerna) skulle kontakt etableras mellan myndigheter och koordinatörer som tillsammans kunde arbeta vidare på lokal kommunnivå. I praktiken har detta inte fungerat då de tillfrågade myndigheterna har visat ett begränsat intresse och endast ett mindre antal tjänstemän har följt enstaka moment av utbildningen. Det har enligt projektledaren varit svårt att hitta en nivå på utbildningen som passar 7 Har ibland ägt rum på arbetsplatserna, ibland i lokaler som tillhandhållits av kommunen. 10

11 både koordinatörer och tjänstemän. Istället har cafémötena blivit koordinatörernas huvudsysselsättning på betald arbetstid enligt de regler som gäller för programområde 1. Empowerment-arbete gentemot det romska lokalsamhället Den ursprungliga projektidén var att starta en empowermentprocess kring hälsa i det romska lokalsamhället. Den utbildning som genomfördes under förprojekteringen handlade också om lokal mobilisering och använde sig av en framtidsverkstad för att kartlägga en grupp romers upplevelser av vardagslivet i deras lokalmiljö. Fem av projektets anställda koordinatörer deltog i utbildningen. Under genomförandefasen har förberedande möten och så kallade framtidsverkstäder genomförts med representanter från det romska lokalsamhället i samliga fyra kommuner. Under framtidsverkstäderna formulerades gemensamt upplevda problem i lokalmiljön och rangordnades därefter. Hög arbetslöshet framställdes som ett stort problem i samtliga kommuner (Resultat av framtidsverkstäder). Deltagarna delades sedan upp i arbetsgrupper utifrån problemområde och tanken var att de med koordinatörernas hjälp skulle fortsätta arbeta med området för att få till stånd en förändring. Lokalgrupper inriktade främst på hälsofrämjande aktiviteter kom igång i slutet av projektet, i två av kommunerna var dessa aktiviteter inriktade på kvinnor. Projektledningen är besviken på att arbetet gentemot lokalsamhället inte har kunnat genomföras som planerat på grund av att koordinatörerna inte fick genomföra detta på betald arbetstid. Istället har det genomförts på fritiden efter skola och arbete vilket varit en tydligt begränsande faktor och de grupper som bildades efter framtidsverkstäderna har inte kunnat följas upp. 3.3 Framgångsfaktorer och hinder De framgångsfaktorer som projektledningen betonar under intervjuerna är att den utarbetade modellen med arbetsintegrerat lärande fungerar i termer av empowerment. De anställda koordinatörerna har utvecklats kunskapsmässigt, personligt och i sitt självförtroende vilket framgår av de självvärderingar, examinationer och intervjuer som gjorts av projektledningen. Flera av koordinatörerna har också beslutat sig för att studera vidare vilket de inte hade tankar på före projektet. En annan framgångsfaktor har varit att projektet väckt stort intresse både nationellt och internationellt (t.ex. i WHO European Office). De viktigaste hindren redovisas nedan tillsammans med de konsekvenser som blev följden enligt projektledningen. Mindre beviljad budget: innebar att färre koordinatörer kunde anställas och att lärartiden i projektet blev mindre än planerat. Formella anställningshinder på högskolan: innebar att projektet inte kunde anställa arbetslösa med lönebidrag som planerat utan måste anställa de formellt mest kompetenta. Socialfondens regler och administration: innebar att arbetet gentemot den sekundära målgruppen, det romska lokalsamhället, inte beviljades medel och således fick ske på koordinatörernas fritid. Regler kring ersättning för aktiviteter har också bidragit till förseningen då koordinatörerna inte har kunnat genomföra aktiviteter som de inte säkert visste att de skulle få ersättning för. ESFs krav på tiosiffriga personnummer har stött på motstånd från myndighetsrepresentanter som vägrat lämna ut de sista fyra siffrorna. Konsekvensen har blivit att koordinatörerna manuellt fått leta reda på siffrorna eller utelämna deltagarna i statistiken. 11

12 3.4 Implementering och strategisk påverkan Lägesrapporter och intervjuer visar att projektet kontinuerligt har arbetat med spridning av resultat och strategisk påverkan, både nationellt och internationellt, det sistnämnda huvudsakligen av projektledare och projektsamordnare. Kunskapsutbyte har skett inom ett nätverk som byggdes upp under förprojekteringen med internationella partners i Glasgow, Ungern, Finland och Grekland. Information har även spridits till WHO och till beslutsfattare på EU-nivå (policymaking). På lokal nivå har påverkansarbetet enligt projektledaren kommit längst i Borås. Resultatet av den tidigare utförda framtidsverkstaden med lokalbefolkningen har presenterats av koordinatörerna i Borås för kommunrepresentanter som också fört en dialog med lokalsamhället genom koordinatörerna. Ett spridningsseminarium som anordnades av koorinatörena själva ägde rum i Borås mars Planen var att genomföra ett i varje kommun vilket visade sig vara svårt att genomföra på grund av för få anmälningar. Inför seminariet i Borås anlitades professionella marknadsförare vilket generade betydligt fler deltagare. Projektets strategiska påverkansarbete har fått till följd att utbildningsföretaget AcadeMedia är intresserat av att pröva den arbetsmodell som utarbetats av projektet inom sin vuxenutbildning. Diskussioner har också förts med Västra Götalandsregionen som är intresserade av modellen. Projektledaren kommer att ansöka om medel från Västra Götaland för samarbetet med AkadeMedia. Om projektet lyckas kommer AcadeMedia att sprida sina erfarenheter på flera håll i landet vilket får ses som en form av implementering menar projektledaren. Lärdomar inför framtiden En lärdom inför framtiden är att det istället för fyra kommuner hade varit bättre med enbart en eller två,. Projektledningen hade då kunnat stötta koordinatörerna på ett mer effektivt sätt (oftare besök, t.ex.). Intervjuad personal poängterade också att förankringsprocessen gentemot Högskolan i Väst och centrala kommunala tjänstemän/politiker inte har varit optimal utan kommit för sent. Även valet av koordinatörer är viktigt. Det gäller att rekrytera personer som har legitimitet i sin grupp och passar för att driva ett förändringsarbete. Betydelsen av att ha tillgång till ett romskt nätverk för att överbrygga århundraden av misstänksamhet togs också upp i sammanhanget. 3.5 Horisontella kriterier jämställdhet och tillgänglighet Förprojekteringen visade på att vägen till utbildning är mer problematisk för romska kvinnor än för romska män, då kvinnorna ofta traditionellt har haft en underordnad position i den romska familjestrukturen, samtidigt som de har huvudansvar för merparten av hemarbetet (Slutrapport 2010). Vid anställningen av de lokala koordinatörerna eftersträvades en så jämn könsfördelning som möjligt och tre män och tre kvinnor anställdes Då en av de manliga koordinatörerna slutade och två kvinnor befanns vara mest lämpliga blev fördelningen sedan fem kvinnor och två män.. Projektet har också uppmärksammat de problem som ett par av de kvinnliga koordinatörerna stött på i sin familjesituation och aktivt bidragit till att lösa dem. I lägesrapporterna görs en bredare definition av jämställdhet än den av ESF beskrivna, där projektets definition också innefattar romers jämställdhet i det svenska samhället, (se t.ex. lägesrapport februari 2012). Enligt intervjuer och lägesrapporter har den fysiska tillgängligheten tillgodosetts vid val av lokaler så långt möjligt. Sociala och kommunikativa funktionsnedsättningar till följd av arbetslöshet tas upp i lägesrapporterna. Projektledningen menar att de har försökt undanröja en del av dessa nedsättningar genom att underlätta de kvinnliga koordinatörernas möjlighet till utbildning men också öka deltagarnas tillgång till, och kunskap om, samhällsinstitutioner. I lägesrapporterna beskrivs projektets tillgänglighetsarbete i termer av att romerna själva ska definiera sina behov och att projektet sedan arbetar för en förändring tillsammans med berörda romer. 12

13 4. RESULTAT KOORDINATÖRER OCH LOKALSAMHÄLLE Detta kapitel beskriver hur koordinatörerna själva har upplevt sitt deltagande i projektet. Kapitlet bygger på två fokusgrupper samt två enskilda intervjuer med de anställda koordinatörerna, deltagande observation vid föreläsningar/cafémöten samt de examinationer/självvärderingar som koordinatörerna gjort inom ramen för projektet. 4.1 Upplevelse av projektprocessen Av de sju anställda koordinatörerna var fem kvinnor och två män. Fyra av dem var arbetslösa och gick på Agnesbergs folkhögskola före projekttiden, två arbetade som modersmålslärare och två studerade på högskolan. 8 Samtliga uppgav att de ville arbeta för sitt eget folk och kunna påverka för att minska fördomar i majoritetssamhället och några hade också deltagit i förprojekteringen. Generellt sett var koordinatörerna positiva till sitt deltagande i projektet och den yrkesutbildning de fått. Speciellt en person poängterade att de själva varit med påverkat innehållet i utbildningen så att det blev anpassat till deras behov. En av koordinatörerna påpekade också det positiva i att personer från kommunen deltar i utbildningen vilket gör att de kan utbyta erfarenheter och få olika perspektiv på saker. De hade också fått mycket stöd från projektledningen som uppmuntrat och stöttat dem i uppgiften att föreläsa inför myndigheter. Modulerna är konstruerade efter vårt behov. De är inte bara plockade utan de är konstruerade efter våra behov. Samtidigt har vi haft några moduler när personer från kommunen varit med vilket vi utnyttjade ganska mycket för att lära och höra från deras perspektiv och samtidigt fick de höra från vårt perspektiv. De har tröstat oss att det är första gången man gör ett sådant projekt där så många romer är anställda. Och det är vi som vet det här bäst. Det är vi som har den kunskapen om romer. Och det har hjälpt också mycket i sådana här föreläsningar som vi har haft med myndigheterna. Vid båda fokusgruppstillfällen tog koordinatörerna också upp att de har fått mycket stöd från varandra. En negativ synpunkt som nämndes var förvåningen över att vara ett forskningsobjekt, något som speciellt en person upplevt negativt. Arbetet gentemot offentlig sektor Arbetet gentemot den offentliga sektorn beskrevs som trögt inledningsvis men sedan gradvis lättande. Orsakerna beskrevs som bristande intresse, misstänksamhet, ovana vid romer som föreläser eller fördomar. Det har varit jättesvårt att komma in i Kommun X från början. Det har inte varit lätt att komma in någonstans. Men nu har vi börjat komma in i ett litet fotsteg, men lätt har det inte varit. Problemet tror jag är att de inte är intresserade för att vi är romer. Kommunen var lite misstänksamma och undrade hur det skulle gå. Men nu har vi bevisat att vi kan det. Det är romer som berättar från hjärtat om det vi har upplevt och det vi upplever och där får vi en positiv respons. Sedan finns det dem som fortsätter att inte visa intresse och det kommer alltid att finnas. I samtliga kommuner hade koordinatörerna så småningom nått framgång och kunnat boka in cafémöten som i sin tur ofta genererat nya. Trollhättans kommun var delvis ett undantag eftersom kommunrepresentanterna inte ser problemen menade den berörda koordinatören. Den strategi som 8 En av koordinatörerna både arbetade och studerade. 13

14 enligt koordinatörerna fungerat bäst var att försöka nå höga chefer som i sin tur kan besluta om att personalen ska få information. Ofta hade det dock varit svårt att få komma tillbaka på grund av tidsbrist hos verksamheterna. Koordinatörerna har fått blandad respons från lyssnare vid cafémötena, där vissa personer varit ovilliga att förändra sina attityder medan andra grupper varit mycket intresserade av en dialog och menat att de hade fått nya kunskaper. En av koordinatörerna beskrev glädjen när de tillsammans hade lyckats förmedla sitt perspektiv till publiken, men påpekade samtidigt att de själva också hade fått en förståelse för hur majoritetssamhället kan tänka. Det ser vi att vi öppnar deras ögon. När vi diskuterar varför våra barn inte går i skolan så förstår de. Då förstår vi också att vi har fördomar mot ett annat folk [majoritetsbefolkningen]. Med tiden hade koordinatörerna helt tagit över cafémötena men valde att vara två eller tre tillsammans för att kunna stötta varandra. Ett powerpointmaterial finns framtaget som de själva varit med och påverkat och som till stor del behandlar romsk historia, kultur och andra frågor som är viktiga för romer. Syftet med materialet är att skapa förståelse för den process som har lett fram till romernas situation idag och den diskriminering som har följt romer genom tiderna. Även koordinatörerna tog upp att ESFs krav på tiosiffriga personnummer som konsekvenser i form av extra arbete eller utelämnande av deltagare i statistiken. Arbetet gentemot lokalsamhället Arbetet gentemot lokalsamhället har skett på koordinatörernas fritid och därför blivit begränsat. Framtidsverkstäder genomfördes med representanter från lokalsamhället men har intekunnat följas upp i någon större utsträckning menade koordinatörerna. Ytterligare hinder som koordinatörerna nämnde arit brist på lokaler att samlas i samt osäkerheten vad gäller finansiering av aktiviteter tillsammans med lokalsamhället. Koordinatörerna beskrev hur de diskuterat och beslutat om hälsofrämjande aktiviteter men sedan blivit tvungna att vänta i veckor på klartecken från ESF. De flesta aktiviteterna har varit hälsofrämjande, exempelvis motion, simning, bowling men de har också gått på teater och ägnat sig åt andra kulturaktiviteter för att öka romers delaktighet i samhället. Alla aktiviteter har också haft som syfte att stärka de deltagande romerna att tro på sig själva och sin förmåga. De lokalgrupper som existerar idag kommer främst från koordinatörernas egna nätverk. Vi har varit och simmat och vi tycker att det kan vara bra att göra det flera gånger men man vågar liksom inte hålla på för ESF är på oss hela tiden. Men det finns ju budgeterat för våra aktiviteter och projektansökan är ju godkänd av ESF I Göteborg och Vänersborg har aktiviteterna främst riktats mot romska kvinnor för att ge dem möjlighet att komma hemifrån. Ett tiotal kvinnor i Göteborg har fått gymkort och går och tränar tillsammans två till tre gånger i veckan sedan ett par månader. I Vänersborg har hälsofrämjande aktiviteter genomförts även med ungdomar. I Trollhättan kom ingen lokalgrupp igång efter framtidsverkstaden. En anledning är att många romer i staden är nyanlända, en annan att de från hemlandet är vana vid tomma löften menade koordinatören. En kvinna har själv dragit igång en träningsgrupp vilket dock inte kan hänföras till projektet. I Borås har den romska gruppen under ledning av koordinatörerna hyrt en gymnastiksal som samlar både unga och gamla till hälsofrämjande aktiviteter. Ett 20-tal personer deltar sedan i höstas i innebandy, fotboll eller bowling på fredagar. Enligt koordinatörerna är detta mycket uppskattat eftersom de annars har svårt att träffas allihop och familjerna uppskattar att kunna vara aktiva. En annan vinst är att majoritetssamhället ser att även romer är aktiva inom de hälsofrämjande aktiviteterna menade en av koordinatörerna. Syftet med bowlingen på fredagskvällarna har också varit att fånga upp romska ungdomar och hindra dem från att fastna i missbruk eller andra problem. 14

15 En av koordinatörerna betonade att de vid planeringen av aktiviteter har tänkt på att romerna ska vara ute i samhället så mycket som möjligt och visa för omgivningen att de vill vara delaktiga. De hade därför också gått på teater vid ett par tillfällen, något som många av romerna aldrig gjort tidigare. Koordinatörerna i både Borås och Göteborg menade att de försöker spränga in kunskap om samhället när de träffas men att det är en lång process. 4.2 Egen påverkan Den påverkan som koordinatörerna framförde som ett resultat av sitt deltagande i projektet var att de personligen upplever sig ha fått bättre hälsa, ökat självförtroende, ökad delaktighet och ökat intresse för vidare studier. Dessa teman beskrivs separat nedan men hänger ihop och kan sägas utgöra komponenterna i en empowermentprocess med ökad egenmakt som följd. Förändringarna var tydligast hos de fyra koordinatörer som var arbetslösa före projektet men även de övriga tre beskrev vinster i form av ny kunskap och intresse för att studera vidare. Bättre upplevd hälsa Fler av koordinatörerna menade att deras fysiska och psykiska hälsa blivit bättre genom deltagandet i projektet. De betonade skillnaden mot tiden före projektet när de var arbetslösa och mådde dåligt. Man mår bättre. Man har blivit starkare genom att få ett jobb genom projektet. Man skapar självförtroende genom att man har ett jobb. Men när man inte har jobb känner man sig inte bra fysiskt och inte bra psykiskt. Att sitta hemma och inget göra men med projektet är det är mycket bättre med hälsan. Koordinatörerna uppgav också i flera fall att läkarbesöken minskat till följd av den bättre hälsan och välbefinnandet. En av koordinatörerna påpekade vikten av att kunna fungera som en förebild för sina barn och där arbetet är av största betydelse. Känslan av att kunna vara en förebild påverkar då också känslan av välbefinnande. För min del har det minskat helt. Förut var jag jämt [hos doktorn]. Man var ju deprimerad, just det här med jobbsökande och man blir så less på det här att bli nekad till ett jobb. Och då blev man deprimerad och då blev det alltid lite läkarbesök. Men nu när man har det här så känns det bra. Så vi är jättestolta och hoppas vi kan fortsätta med det här. Koordinatörerna menade också att de i högre utsträckning äter bättre än tidigare eftersom de blivit medvetna om kostens betydelse för hälsan och att det påverkar många romers hälsa negativt. I början av projektet hade de en tävling om att gå ner i vikt. Vanligast var att de intervjuade hade dragit ner lite på fett och nu äter mer grönsaker. Många uppgav också att de börjat motionera mer. Ökat självförtroende och självkänsla Arbetet i sig ökar självkänslan och bidrar också till tryggheten i tillvaron menade några av de intervjuade koordinatörerna, liksom att våga stå inför myndigheter och prata om den romska kulturen. En av koordinatörerna berättade att hon blivit medveten om sin egen romska bakgrund genom projektet. Jag själv anser att jag har förändrats jättemycket. Jag har jobbat förut också men jag var inte lika stark som när jag är här. Man ska stå för sig själv. För vi är romska kvinnor och det beror på vilka romska dialekter vi har men ofta är vi under makens makt. Vi vill inte frigöra oss på det sättet men att vi blir medvetna om vilka vi är. Så det har också hjälpt oss att förstärka oss själva som en kvinna framförallt. 15

16 Andra orsaker som framfördes som skäl till ökat självförtroende var kunskapen om rättigheter som tillhörande en minoritet och om hur myndigheter i det svenska samhället fungerar. Det sistnämnda har också kommit genom den upprepade kontakten med myndighetsrepresentanter och inneburit att också koordinatörerna i sin tur har kunnat hjälpa och påverka andra romer. Termer som kontroll och makt över sig själv och att inte behöva tåla diskriminering nämndes i sammanhanget. Jag hade själv inte så mycket självförtroende men nu har det kommit fram mycket mer. Att man kan ta den här makten över sig. Om man vet det att man har rätt så inte bara man går såhär och går bort utan att jag kan kräva lite min rätt. Att man kan säga att jag vet att jag har rätt, det går inte så här. Stå upp för sig själv. Jag har inte ens vetat om mina rättigheter tidigare. Mig har det hjälpt jättemycket. Ökad delaktighet i samhället Flera av koordinatörerna kände sig nu betydligt mer delaktiga i samhället än före projekttiden. Orsaken var dels att de hade fått en ökad kunskap om samhället, dels att de fått kontakt med myndigheter i en position där själva stått för informationen. En annan värdefull aspekt som nämndes var de kontakter som de fått inom majoritetssamhället som kan vara av glädje inför framtiden. Rent konkret menade koordinatörerna att de nu vågar vara mer delaktiga och aktiva i samhället. Det kan röra sig om delaktighet i olika aktiviteter ute i samhället, att påverka andra romer att delta,men också att själv kunna se fler möjligheter och överväga alternativ inför framtiden. Vi vågar mer än vi gjorde. Nu har vi öppnat eller dörrarna är öppna för oss eller tidigare gjorde kommunen saker som vi inte var inblandade i så vi visste inte och vi hade inte kontakter. Vi kände oss som en främling men nu känner jag mig inne, att jag vågar. Jag kan ta anställning, jag kan fråga, jag kan ta kontakter. Jag har redan kontakter. Det är självständigheten också. Idag vågar jag, jag kan! Man har kommit in lite till samhället. Man känner sig inte så mycket utanför. Tidigare gick jag till mina studier men man höll sig ändå lite isolerad från samhället. Men nu har jag kommit lite ut i samhället och man vågar titta lite mer på framtiden och har lite bredare utsikt. Inte bara rakt fram utan jag kollar också vad som finns där [åt sidorna]. Vid de deltagande observationerna betonade koordinatörerna att de vill att romer ska synas ute i samhället som en naturlig del av samhället gentemot majoritetssamhället men också därför att det ökar romernas egen känsla av delaktighet. Ökad lust att studera vidare Fyra av koordinatörerna menade att de fått en ökad lust att studera vidare genom projektet, varav en på mastersnivå. En koordinatör uppgav sig ha haft planer på att studera vidare redan tidigare och hänförde det inte till projektet. Även högskolemiljön beskrevs som en uppmuntrande faktor för vidare studier, inte minst därför att det även finns äldre studenter på skolan. Samtidigt tror jag också att vi har haft den kicken att vi ska fortsätta att studera. Det har vi sett hur det är att arbeta i en miljö där alla utbildar sig. Varje dag jag kommer är jag avundsjuk när jag ser de unga tjejerna, gubbarna och tanterna. Vad har de mer än jag? Åldern varierar här i skolan och om de har den här lusten att plugga så varför skulle jag inte göra det? Av de sju deltagande koordinatörerna ska två slutföra sina studier på magisternivå och därefter söka forskarutbildning, en har avslutat sina gymnasiestudier och två ska fortsätta sina gymnasiestudier. Två personer hade arbete att gå tillbaka till efter projektslut och två personer funderade på att söka till en mer yrkesinriktad utbildning. Tre personer väntar i skrivande stund på besked om arbete. 16

17 Framgångsfaktorer och hinder De framgångsfaktorer som koordinatörerna tog upp som var främst stödet från projektledningen och varandra, kompetensutvecklingen genom projektet samt kontakten med myndigheter. I de kommuner där koordinatörerna var anställda som hemspråksläraretogs detta upp som en framgångsfaktor gällande romska barns närvaro i skolan. En av lärarna berättade att hon tidigare satt med på alla utvecklingssamtal för sina elever för att skapa förtroende hos föräldrarna men att det nu inte längre är nödvändigt. Hinder som togs upp var främst Socialfondens regler och administration, bristande intresse från speciellt en av kommunernas sida samt brist på pengar att anställa brobyggare Lokalsamhällets perspektiv Den exakta omfattningen på koordinatörernas arbete gentemot lokalsamhället har varit svår att få grepp om då ESF inte ställt krav på dokumentation vad gäller detta. Enligt projektets interna statistik har knappt 150 romer från lokalsamhällets nåtts, med förberedande möten och framtidsverkstäder inräknade. Av dessa var ett hundratal personer från Vänersborg, ett tjugotal från Borås, tio från Göteborg och tio till femton från Trollhättan. De deltagande observationerna i Borås och Göteborg samt de informella samtalen med deltagare i de hälsofrämjande aktiviteterna visade att aktiviteterna var betydelsefulla för de personer som deltog från lokalsamhället. I Borås betonade de deltagande männen och ungdomar det roliga i att kunna utöva olika sporter tillsammans medan kvinnorna och koordinatörerna betonade gemenskap som blivit följden av att träffas tillsammans två gånger i veckan och som de tillskrev projektet. En kvinna berättade att ungdomarna nu börjat spela utefotboll med de yngre pojkarna som en följd av att de fått en bättre gemenskap. Många av de personer som utvärderaren pratade med uttryckte oro för vad som ska hända d projektet tar slut då de såg små möjligheter att själva hyra en gymnastikhall eller bowla varje fredag. Flera samtal och möten hade hållits med kommunen om att ordna en lokal att samlas i men detta har ännu inte lett till något. Kvinnorna var tveksamma till att bilda en förening. I Göteborg deltog utvärderaren i en träning på Friskis och Svettis tillsammans med fyra kvinnor ur empowermentgruppen. Samtliga var mycket nöjda med att ha fått gymkort och tränade nu två till tre gånger i veckan, alltid tillsammans med någon av koordinatörerna. Kvinnorna betonade att de ville gå ner i vikt och att det var skönt att komma hemifrån. På Friskis och Svettis finns också barnpassning vilket en av kvinnorna utnyttjade vid tillfället. Gruppen har diskuterat tillsammans och bestämt sig för att själva köpa nya gymkort när projektet är slut. Tre av kvinnorna hade tidigare tränat på gym medan en inte hade gjort det förut. 9 Brobyggare att fungera som en länk mellan det romska lokalsamhälllet och myndigheter, exempelvis i skolan, i sjukvården etc. 17

18 5. RESULTAT MYNDIGHETERNAS PERSPEKTIV Kapitel fem omfattar projektets arbete gentemot främst myndigheter vilket har varit fokus för ESFs programområde 1. I avsnitt 5.1 redovisas resultatet från de enkäter som genomfördes i samband med cafémöten, i avsnitt 5.2 redovisas resultatet av de telefonintervjuer som genomfördes med nyckelpersoner från myndigheter i de fyra kommunerna. 5.1 Kvantitativa resultat Uppskattningsvis har projektet anordnat ett fyrtiotal cafémöten med representanter från olika myndigheter i de fyra kommunerna. Då dessa pågår fram till projektets slut är statistiken över antal mötesdeltagare inte slutförd. Enligt den statistik som förts till och med maj 2012 har projektet enligt SCB nått 999 unika personer från olika myndigheter, inklusive socialtjänst, sjukhus, primärvård, försäkringskassa med mera (statistik maj 2012). Av de personer som deltagit vid cafémöten var andelen kvinnor 73,5 % och andelen män 26,5 %. Andelen kvinnor var alltså högre än den avsedda fördelningen 60 % kvinnor och 40 % män. Någon systematisk kvantitativ uppföljning av tidigare cafémöten har inte skett inom ramen för projektet men i lägesrapporterna beskrivs en positiv respons från deltagarna. Enkäter delades ut vid fyra tillfällen i april och maj Dessa cafémöten ägde rum i Göteborg och Vänersborg. Totalt 105 personer nåddes, varav 83 kvinnor och 19 män. Urvalet kom från en rad olika myndigheter där skolan stod för drygt 40 % av deltagarna. Majoriteten av deltagarna vid dessa tillfällen var personal men några chefer deltog. Nedan presenteras valda delar av enkätens resultat medan de fullständiga resultaten presenteras i bilaga 3. Enkätresultat Följande resultat baseras på enkäter som delades ut vid fyra cafémöten vilka ägde rum i Borås, Göteborg samt vid två tillfällen i Vänersborg. Nästan två tredjedelar av respondenterna ansåg att föreläsningen/cafémötet varit bra. På frågan om mötet infriat deras förväntningar svarade en femtedel att de inte hade haft några förväntningar medan majoriteten menade att det i någon grad infriat förväntningarna, se diagram 1 nedan. Diagram 1: I vilken grad förväntningar på cafémötet/föreläsningen infriades (n=102) 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% Man Kvinna 10,0%,0% Inga I mindre grad I någon grad förväntningar I hög grad 18

19 I diagram 2 nedan framgår att respondenterna svarat att informationen delvis tillgodosett deras behov. Cirka hälften svarar att föreläsningen tillgodosett deras behov i någon grad på frågan. De skriftliga kommentarerna på de öppna frågorna visar att myndighetsrepresentanterna främst velat ha mer information om romsk kultur och hur ska komma vidare i sina möten med romer i olika sammanhang. Diagram 2: I vilken grad har informationen tillgodosett dina behov? (n=102) 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% Man Kvinna 10,0%,0% Inga förväntningar I mindre grad I någon grad I hög grad I enkäten ställdes även frågor om huruvida deltagande myndighetsrepresentanter har fått nya insikter, ny kunskap och ny inspiration/motivation genom cafémötet. Svaren följer därmed ett liknande mönster som de svar som ovan redovisades. Mellan 55 och 65 procent svarade att de i någon grad har fått nya insikter, ny kunskap och ny inspiration/motivation. Informationens användbarhet fick medelvärdet 3,2 av fem möjliga. Männen svarade generellt något mer positivt på frågorna än kvinnorna. Ytterligare kommentarer på de öppna frågorna var önskemål om mer struktur på informationen, och en dialog med personalen kring deras behov av information. Även tekniska problem och brist på tid togs upp i kommentarerna som ett minus i sammanhanget. 5.2 Telefonintervjuer med myndighetspersoner Totalt intervjuades elva nyckelpersoner från de fyra kommunerna, varav fem kvinnor och sex män. De intervjuade hade ofta en central position inom kommunen och alla utom en hade de på något sätt fungerat som dörröppnare för projektets koordinatörer, tagit emot information som de spridit vidare eller förmedlat kontakter. Ett par av de intervjuade hade deltagit i koordinatörernas utbildningsmoduler vid ett flertal tillfällen och där etablerat ett gott samarbete med två av dem. Denna kontakt kommer att fortsätta efter projektets avslut. Det är väldigt värdefullt och jag har ringt till koordinatören och rådfrågat och han/hon har erbjudit sig att om det blir kulturkrockar så är han/hon beredd att ställa upp. Men det har inte blivit några problem. Men det känns väldigt positivt att ha de här koordinatörerna att vända sig till. Vid de tillfällen jag var med [på utbildningen] så kändes det väldigt värdefullt att vara med i de diskussioner som bedrevs på högskolan och jag kunde lägga fram mina synpunkter och vi fick en rejält bra kontakt. Så även om det går många månader så känns det inte främmande att ringa upp koordinatörerna och det uppskattar jag. Det här utökade kontaktnätet är ju guld värt. 19

20 Samtliga intervjuade sa sig vara väl insatta i projektets syfte som de såg som att utbilda romska koordinatörer som i sin tur informerar myndigheter. Upplevelse av cafémöten och andra informationsmöten Majoriteten av de intervjuade myndighetspersonerna hade deltagit i något cafémöte eller annan typ av informationsmöte, i ett par fall också i ett möte mellan Borås kommun och romska familjer. Synpunkterna varierade från mycket positiva till mycket kritiska. Positiva aspekter som framfördes var att koordinatörerna gett bra och intressant information och att det ökat förståelsen för romernas bakgrund och diskriminering. En av de intervjuade som följt projektet under en längre tid menade att koordinatörerna utvecklats i sin framställning under projekttiden. På en av arbetsplatserna hade man först haft ett möte och diskuterat verksamhetens behov och därefter en föreläsning som var uppskattad och anpassad enligt den intervjuade. Även spridningsseminariet i Borås nämndes i positiva ordalag. Jag tycker det var bra. Det var tre kvinnor som jag har träffat och en som jag har haft mer kontakt med. I stort var det bra, det var bra information och kunskap och det blev en diskussion. Och de hade också tagit till sig vad vi efterfrågade och frågat andra om lite missbruk. Det fungerade utmärkt och det var väldigt uppskattat. Det var önskemål om att de skulle kallas till fler möten och de gjorde det på ett så fint sätt. Det var ett historiskt perspektiv och det som önskades var nuläge. Men sedan har det inte varit läge men tanken finns kvar och koordinatörerna finns ju kvar så att jag kommer att fortlöpande hålla kontakt lite då och då. De negativa aspekterna överensstämde till stor del med enkätresultaten, exempelvis att informationen innehållit för mycket bakgrund och för lite nuläge eller framåtperspektiv. Mer konkreta råd och upplysningar om hur romer kan uppleva mötet med skola och myndigheter efterlystes. Den intervjuade från en av verksamheterna var mycket besviken och menade att föreläsarna var oproffsiga, alltför personliga och inte insatta i deras arbete. Denna person påpekade också att personalen upplevt det som mycket obehagligt att behöva lämna ut sina personnummer och ifrågasatte syftet med detta. Ett par personer menade också att det är lättare att nå fram med informationen om koordinatörerna kan se problemen både ur majoritetssamhällets och romskt perspektiv. Det är därför bra med koordinatörer som är välintegrerade i det svenska samhället. Andra intervjupersoner betonade istället vikten av legitimitet hos den egna romska gruppen för att kunna prata för den. Ny kunskap attitydförändring? Flera av de intervjuade påpekade att de redan var insatta i frågan medan andra menade att kunskap ständigt tillförs och är en process. Däremot påpekades att personliga möten genererar en annan typ av kunskap än den skrivna. Den kunskap som framfördes som ny för flera av de intervjuade var insikten om att romer inte är en enhetlig grupp utan består av flera olika grupper med olika bakgrund och delvis olika kultur. Det fanns också intervjupersoner som menade att de hade fått mycket ny kunskap och att de även påverkats i sina tankegångar, exempelvis romernas historia, kulturella yttringar såväl som ökad förståelse för hur romerna själva upplever sin situation. Jag har nog påverkats för jag hade lite naiva tankar. Man kan ju se en rom som kommer från Balkan eller en rom som kommer från Finland eller Afrika, de är ju olika och det är inte så enkelt att bara säga att man är rom. Men så har de ju vissa bitar som är starka inslag i den romska kulturen och jag har fått det bekräftat under många år och jag har lärt mig under vilka oerhört tuffa villkor som de har 20