Arskostnadsberäkn i ng

Transkript

1 Byggnadsstyrelsens rapporter Arskostnadsberäkn i ng - metoder DET GAILEEZ ~MT IDEN for DEN 4 k :FAST 111. r 00D con i

2 EXEMPEL PÅ DEFINITIONER AV BEGREPP INOM ÄMNESOMRÅDET Annuitet summan av ränta och amortering för varje, år vid avbetalning av ett lån. Fast annuitet innebär att amorteringsdelen är så avpassad att annuiteten hela tiden är konstant. Amortering avbetalning av skuld. Ränta ingar inte. Avskrivning transaktion vid bokföring oc kostnadskalkyler varigenom värdeminskningen av ett objekt kommer till uttryck. Brukstid tidsperiod som avser bedömd andvändningstid för öbjekten ifråga. Vanligen bedöms brukstid från investeringstidpunkten. I annat fall kan man tala om återstående brukstid. Diskontering omräkning av in- och utiatningar vid olika tidpunkter till ett belopp och en gemensam tidpunkt. inom en räntefaktor tar man hänsyn till de skilda uppoffringar det innebär att binda kapital vid olika tidpunkter. Fastighetsdrift fastighetsskötsel och ti syn, inkf småreparationer och åtgärder med periodicitet om högst ett år. Inbetalning ökning av en verksamhets Tik dvs tillgångar. Inkomst ej periodiserad intäkt; i pengar uttryckt förväntad motprestation i samband med försäljning av varor elle.r tjänster hänförbar till försäljningstillfället. Intervalltal periodicitet för åtgärder på en fast h t under dess brukstid. Intäkt inkomst som periodiserats. Jmf ö nad som ofta är dess motsats. Nominell till namnet; Asatt (Motsats: Oftf reell). Nominellt värde = namnvärde. Nuvärde framtida betalnings diskonterade va eldag. dr ("Värdet av 1 krona som erhålls om ett år är mindre än värdet av 1 krona idag".) Jmf diskontering. Periodisering avgränsning till bestämda tidperoder. Pris objekts eller verksamhets åsatta värde för försäljning eller köp. Real, reell verklig. (Motsats: Ofta "nominelf ) Realvärde = sakvärde. Realräntefot räntefot uttryckt i fast penninyvärde Sambandet mellan reell och nominell räntefot kan uttryckas med följande exempel: Med en årlig allmän prisökning på 4.0 / blir den reella räntefoten 4,8 l om den nominella är 9.0 % (1,09 : 1,04 = 1,048). Restvärde en byggnads kvarstående värde vid en 'fråmtida tidpunkt, ofta vid brukstidens slut. Underhåll utbyte av förslitna delprodukter inkl större reparationer med periodicitet längre än ett år. Åtgärder för rivning och iordningsställande, montage och hantering samt reparations- och målningsåtgärder ingår. Uppskattad livslängd den användningstid som antas ge de lägsta genomsnittliga kapital-, drift- och underhållskostnaderna. Till höga drift- och underhållskostnader kan många objekts livslängd utsträckas ännu längre. Man talar om teknisk, ekonomisk och funktionell livslängd. Utbetalning minskning av en verksamhets TTkvfda ti lgångar. Investering placering av pengar i sakvärden byggnåder, maskiner m m) eller i värdepapper (t ex aktier). Kapital ekonomiska medel som erfordras för bedrivande av en rörelse; Kan bestämmas antingen som använda eller anskaffade medel. Man brukar skilja mellan penningkapital och realkapital. Kapitalkostnad kostnad för att använda pitå vtrii: huvudsakligen består av ränta och avskrivning. Kostnad utgift som periodiserats. Utgift ej periodiserad kostnad; lnånsiell uppoffring som har samband med anskaffningstillfället för en tillgång. Om således en maskin anskaffas ett räkenskapsår men ej betalas förrän det påföljande kommer utgiften att hänföras till det första räkenskapsåret. Utbyteskostnad kostnader för rivning och iö dd ngsst81tande, montage och hanteringskostnader i samband med underhållsåtgärd. Årskostnad summan av kapitalkostnad, driftoch underhållskostnad. Lönsamhet överskott (intäkt kostnad) för ett handlingsalternativ satt i relation till någon storhet t ex ianspråktagen trång sektion, investerat kapital.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Begreppsförklaringar se omslagets insidor 1 LÄSANVISNING 1 2 ÅRSKOSTNADSBERÄKNINGAR Metoder Valda förutsättningar för beräkning av nuvärde och besparingskostnad Osäkerhet 3 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 4 4 HANDLÄGGNING 5 5 REVIDERING 5 Bilaga 1 Beräkning av nuvärde med exempel 7 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Beräkning av besparingskostnad med exempel 19 Beräkning av osäkerhet för nuvärde och besparingskostnad 27 Underlag för beräkning av nuvärde och besparingskostnad 31 4a Nuvärdesmetoden 31 4b 4c Beräkning av besparingskostnad för energibesparande åtgärder 37 Diskonteringsränta för beräkning av nuvärde och besparingskostnad 41 Bilaga 5 KBS-blankett nr Bilaga 6 KBS-blankett nr Arbetet med denna rapport har utförts i KBS utvecklingsprojekt 6-09 "Årskostnader, BAF-meddelande" och 6-10 "Arskostnader, Tillämpning av BAF-meddelande Som författare till rapporten står Anders Arthursson och Stefan Sandesten.

4 á

5 1 1 LÄSANVISNING I denna rapport redovisas metoder för årskostnadsberäkningar av olika investeringsalternativmed hänsyn till framtida drift- och underhållskostnader. För löpande arbete med årskostnadsberäkningar används:./. - bilaga 1 Beräkning av nuvärde med exempel - bilaga 2 Beräkning av besparingskostnad med exempel Lönsamheten för alternativa investeringar ändras då förutsättningarna för beräkningarna ändras. Till synes små ändringar av antaganden om framtida drift- och underhållskostnader kan medföra att resultatbedömningarna avsevärt ändras. Arskostnadsberäkningarna enligt bilaga 1 och 2 bör därför kompletteras med enberäkning av osäkerheten.1. i resultatet. I bilaga 3 ges riktlinjer och exempel för beräkning av osä er et../. I bilaga4 redovisas allmänt årskostnadsberäkningar samt un er ag ör beräkningarna. - bilaga 4 a Nuvärdesmetoden - bilaga 4 b Beräkning av besparingskostnad för energibesparande åtgärder - bilaga 4 c Diskonteringsränta för beräkning av nuvärde och besparingskostnad Bilaga 4 är avsedd att ge en bättre förståelse för årskostnadsberäkningar men bilagan är inte nödvändig för det löpande arbetet. 2 ARSKOSTNADSBFRÄKN1NGAR 2.1 Metoder Avsikten med denna rapport är att verka för att årskostnadsberäkningar för alternativa investeringar görs i större utsträckning i det löpande arbetet inom byggandet. Vid val mellan olika alternativ bör man inte okritiskt välja det alternativ som är "billigast" i inköp, dvs ger lägst investeringskostnad. De alternativ som behandlas kan medföra väsentligt olika drift- och underhållskostnader - kostnader som sedan överförs till fastighetsförvaltningen och som därför måste beaktas vid valet.

6 Den metod for " årskostnadsberäkning 1) - nuvärdesmetoden - som redovisas nedan innebär i korthet att framtida driftoch underhållskostnader för olika alternativ "räknas om" till år 0 - dvs till den tidpunkt då investeringen görs. Adderar man värdet av dessa omräknade framtida drift- och underhållskostnader till investeringskostnaden får man en diskonterad totalkostnad som underlag för jämförelser. Ett alternativ som är billigt i inköp kan därvid bli dyrare totalt sett jämfört med andra alternativ, se bild 1. DISKONTERING iu NUVÄRDE I U D D D D D D D D D D D D D D D D U BRUKSTID Bild 1: redovisar nuvärdesmetodens principiella uppbyggnad. Metoden innebär att man gör investerings-, underhålls- och driftkostnader (I, U och D) jämförbara genom att hänföra dem till en och samma tidpunkt, investeringstillfället. Därigenom blir kapitalkostnadernas nuvärde = investeringskostnaden. Nuvärdet av drift- och underhållskostnaderna under brukstiden erhålls genom att diskontera dem till investeringstillfället med hjälp av en räntefot (diskonteringsräntan). Man får med nuvärdesmetoden som slutresultat en engångssumma uttryckt i vid investeringstillfället gällande kronor. Ju lägre nuvärdet av årskostnaderna är desto lönsammare är investeringen, förutsatt att intäkterna är de samma. Brukstidräknas till 60 år för nybyggnader inom byggnadsstyrelsen. Arskostnadsberäkningar syftar till - att fastställa vilka alternativ som är lönsamma/ej lönsamma,t ex om en energibesparande åtgärd skall utföras eller inte utföras 1) I denna rapport används generellt begreppet årskostnadsberäkningar eftersom detta får anses vara vedertaget inom byggnadsstyrelsen. Metoden som tillämpas är dock inte i egentlig mening en årskostnadsberäkning utan en beräkning av samtliga kostnader hänförda till år O,dvs investeringstillfället.

7 3 - att rangordna olika alternativ, t ex genom att beräkna samtliga kostnader för olika fönsteralternativ och därmed finna det alternativ som ger lägsta årskostnad Det måste med skärpa framhållas att årskostnadsberäkningar en ast är ett Jä pme e vi va me an o i a a ternativ. Mi jöfragor, fun tione la och estetis a overvagan en oc en rad andra faktorer kan inte uttryckas i pengar men kan ha stor betydelse vid val mellan olika alternativ. Den metod för årskostnadsberäkningar som generellt skall användas inom byggnadsstyrelsen kallas som nämnts nuvärdesmetoden. Underlåg för nuvärdesmetoden redovisas aga a. Hjälpdiagram för och exempel på nuvärdesberäkningar ges i bilaga 1 som är avsedd att användas vid det löpande-arketet mca arskostnadsberäkningar. I bilagan ges visst underlag för överslagsberäkningar då olika alternativ skall jämföras. För att värdera lönsamhet för energibesparande åtgärder behöver man beräkna investering?5ehov, rom- oc. unrhållskostnader på samma sätt som för andra åtgärder. Redovisning av resultatet görs dock i form av besparingskostnad. Underlag för beräkning av bespar ngskos tnaåes BTTaga 4 b. För det lövande arbetet med beräkning av besparingskostnad tillämpas, bilaga 2 där även underlag för överslagsberäkningaredovisas. 2.2 Valda förutsättningar för beräkning av nuvärde och besparingskostnad En rad faktorer måste väljas för att kunna beräkna nuvärde och besparingskostnad. 1 bilaga _4 c redovisas vilka förutsättningar beträffande ränioroc kostnadsutveckling som förordas för årskostnadsberäkningar. Även livslängd för olika byggnadsdelar och intervall mellan olika underhållsåtgärder för studerade alternativ måste väljas. Exempel i form av schablonvärden för sådana; tider ingår i i agorna i och osäkerhet Resultatet av en nuvärdesberäkning varierar med olika anw tagandes om kostnader och valda förutsättningar i övrigt..1 denna rapport har valts att bestämma entydiga värden för räntor, kostnadsutveckling m m. Dessa valda förutsättningar kan alltid diskuteras och man kan beräkna vad ändringar i förutsättningarna innebär för ett bestämt alternativval. I bilaga 4 redovisas exempel på hur utvärdering av olika alternativ kan göras med hänsyn till osäkerhet i beräkningsförutsättningarna.

8 4 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE Lönsamhetsberäkningar utförs normalt under systemhandlings: skedet och redovisas i systemhandlingarna. Beräkning av årskostnad görs i följande fall: a) Värdering av alternativa tekniska lösningar för bygg-, vvs- och elanläggningar inom given ekonomisk ram för nyoch ombyggnadsprojekt samt för vissa underhållsåtgärder b) Värdering av lönsamhet för energibesparande åtgärder i befintliga byggnader. Med hänsyn till den begränsade erfarenheten av årskostnadsberäkningarkan under ett inledningsskede alternativval för ett begränsatantal byggnadsdelar prioriteras, förslagsvis följande: markanläggningar r r r r r r r r r r r r r - grönytor - gångvägar - körbanor - dörrar - fönster i1_i_2_ri_rri2 - golvbeläggningar - ytskikt - innerväggar - ytskikt - fasader - ytskikt - tak - ytskikt vvs-installationer r r r r r r r r r r r r r r r r r r - energiförsörjning (fjärrvärme - egen panncentral) - systemval för värme- och luftbehandling - värmeåtervinning (inkl kondensorvärme) - övriga energibesparande åtgärder el- och teleinstallationer r r r w r r r r r r r r r r r r r r r r r r r r r r - kraftförsörjning (hög- och lågspänning, transformatorer, faskompensering) - belysningsanläggningar

9 5 hissar styr_och_övervakn i ngsanl äggni ngar 4 HANDLÄGGNING Ansvarig för att årskostnadsberäkningar görs är projektledaren. Samråd bör inom byggnadsstyrelsen ske med hand läggare inom tekniska byråns olika facksektioner samt med byggnadsbyråns kalkylsektion i frågor rörande beräkning av investeringar för alla typer av alternativval. Normalt föreslår tekniska byråns facksektioner för aktuellt projekt omfattning av och inriktning för årskostnadsberäkningarna som därefter utförs av respektive fackkonsult. Granskning av beräkningarna ingår som ett led i tekniska byråns löpande arbete och slutliga granskningsyttranden. Arskostnadsberäkningar dokumenteras och sammanfattas på./. KBS blankett 228 "Beräkning av årskostnader"../. För energibesparingsåtgärder användskbs blankett 231 "Energibesparandeåtgärder' Beräkningar och blanketter som utgör underlag för beslut om val av system/material samlas inom tekniska byrån. Avsikten är därvid att exempel på genomförda beräkningar dokumenteras i en "prisbok". Denna bok sorteras efter byggnadsdelar enligt BSAB-systemet (P2-tabellen) och avses bli ett hjälpmedel för löpande arbete med årskostnadsberäkningar. Ansvar för upprättande och revidering av "prisboken" inom byggnadsstyrelsen har tekniska byrån efter samråd med byggnadsbyråns kalkylsektion och intendentsbyrån. 5 REVIDERING Denna rapport kan komma att revideras då ökad erfarenhet av årskostnadsberäkningar erhållits. Ansvar för detta arbete åvilar "Förstärkta gemensamma ledningsgruppen TD/PD/ED" för bl a årskostnadsberäkningar inom byggnadsstyrelsen.

10 6 En begränsning vid beräkningarna för olika investeringsalternativ är att tillräckligt erfarenhetsmaterial ofta saknas rörande underhålls- och driftkostnader för olika tekniska lösningar. Genom att göra årskostnadsberäkningar i ökad utsträckning kommer kraven på drift- och underhållskostnadsunderlagen att successivt öka och preciseras.

11 7 Bilaga 1 Sid 1(11) BERÄKNING AV NUVÄRDE MED EXEMPEL Innehållsförteckning Sid Formel för nuvärde 1 Di s konteri ngsfaktorer 1 Uppskattade livslängder, intervalltal 2 Exempel 5 5verslagsberäkningar 10

12 FORMEL FöR NUVÄRDE Nuvärde år 0 N (kr) Investering Q I (kr) Driftkostnad Underhållskostnad II 0 DK (kr/år) II 0 UK (kr per intervall) Besparing, främst energi " 0 B (kr/år) p Diskonteringsfaktorer = I+pdxDK+puxUK - (pbxb) Vid val mellan olika alternativa tekniska lösningar kan man i många fall inom byggnadsstyrelsens verksamhetinte räkna med några skillnader i inkomster (hyra). Avsikten med årskostnadsberäkningen blir därför normalt att få de totala utgifterna under den uppskattade livslängden för en byggnadsdel så låga som möjligt. Om två alternativ jämförs är alternativet med lägst nuvärde fördelaktigast. DISKONTERINGSFAKTORER Tabell 1. Diskonteringsfaktorer, p, för drift- och undera s'ostna er samt esparingar under 1Ö år yggnaåens förut satta ru sti i prislä e år vid o ika intervalltal Kostnadsslag Driftkostnader inkl energi (besparingar ) Interva ta (antal år mellan åtgärderna) 1 Dis onteringsfaktor (p) 35 A r 1' ga un d era h 17 sos k I.una (I er Underhållskostnader vid olika intervalltal 2 13,6 3 8,8 4 6,4 5 5,0 6 4, kdk4v 10 2,2 12 1,8 15 1,3 20 1,9 30 0,4 Observera att intervalltal väljs så att de går jämt upp i brukstiden 60 år (deltaisfaktorer 1 60).

13 9 UPPSKATTADE LIVSLÄNrDEP, INTERVALLTAL Brukstid för hela byggnaden förutsätts vara 60 år om inte uppenbarligen annan brukstid bör gälla. Observera att diskonteringsfaktorerna i tabell 1 gäller under den förutsättningen och endast då. I tabell 2 nedan ges exempel på intervalltal för olika underhållsåtgärder samt exempel på uppskattad livslängd för olika byggnadsdelar. I det enskilda fallet kan längre eller kortare intervalltal resplivslängd vara motiverad varför andra värden än i tabell 2 angivna bör väljas. Motiv för kortare intervalltal och livslängd kan t ex vara: klimatpåfrestningar (blåsigt läge på västkusten), mycket frekvent användning (vissa entreer). Tabell 2 Exempel på intervalltaloch uppskattad livslängd or o i a un er a satgar er oc yggna s e ar Del MARK Intervall - tal (år) Uppskattad livslängd g2:2r _rr Asfalt (byte) Gatsten (översyn) Betongplattor (översyn) Grus 5 60 Grönytor Gräs Buskar Växter Träd - 60 BYGG Fasader Puts (lagning, nedhuggninq) Tegel (fogkompl) Trä (täckmätning) Plåt (målning) 15 60

14 Del Interva - tal (år) Uppskattad livslängd. Aluminiumplåt (översyn, infästn) Rostfri plåt (översyn, infästn) Tak Papp (byte) - 20 Plåt, fasad (målning) Plåt, industrllackad (målning) Föns ter-oeh_ utv_ändiga_nartier tt ex dörrår] Träfönster (målning) 7 60 II Il (tätning) (byte) Träfönster4 ytvänd Al (tätning) It (målning) A1-fönster (tätning) `l (översyn) Ytskiktinnerv_ägar Målning, kontor [i, gemensamma utrymmen Golv och trappor Linoleum (byte) - 20 Plastmattor (byte) - 20 trappor 10 Textilmattor (byte, tvätt) 5' 10 Vinylmattor (byte) - 15 Korkoplast (byte) - 20 Parkett (slipning, byte) Klinker,sintrade plattor (översyn) ", cementmosaik, fogar trappor Natursten (fogar) (byte plattor) trappor 20 60

15 11 Del nterva - Upps atta tal (år) livslängd VVS VA-INSTALLATION EXKL RtR 5 20 VÄRMEINSTALLATION Radiator, konvektor - 30 Panna Oljebrännare Rökgasrenare med fläkt 5 20 Pump 5 20 Värmeväxlare vatten-vatten Oljecistern 5 30 Rökrör - 30 Armatur 5 30 TRYCKLUFTSINSTALLATION exkl rör 5 20 KYLINSTALLATION exkl rör 5 20 LUFTBEHANDLINGSINSTALLATION Aggregat, don filter, vvx 5 20 STYRINSTALLATION Givare, styrdon, styrfunktionsenhet 5 15 Ledningar för styrutrustning - 30 Rt5RLEDNINGAR - 30 KANALER, förti nkad plåt - 30 El,,Apparater,Strömbrytare, uttag m m 5 20 Kablar lelningar_kanalisation - 20 Armaturer Lysrörsarmatur med tillbehör 5 20 Lysrör, normala Glödlampa 3 1

16 Del Centraler m m ---- r- r r e r-- r Centraler, kapslade, plåt m m nterva - tal (år) - Upps atta livslängd 30 Reläer 5 15 Tidur 5 15 Transformatorer Kontaktorer, motorskydd Teleanläggningar 5 20 EXEMPEL Exem2el-1avser dörrar: För beräkningen används standardblankett 228. Två alternativ för dörrar jämförs. Kalkyl görs med ä-priser vilka bör inkludera omkostnader för administration, hjälpmedel m m. Moms inräknas inte. Uppskattad livslängdför dörrar är 60 år enligt tabell 2. Kostnad för ommålning kalkyleras. Vid intervalltal 10 år fås faktorn 2,2 ur tabell 1. Alternativ D1 ger lägst kostnad (nuvärde) 867 kr. Alternativ D2 ger nära dubbla kostnaden jämfört med D1. Exemplet visar dock att ett beslut grundat på investeringskostnad varit tillfyllest. Sammanfattning av beräkningar redovisas på bilagda blanketter 228. Exmpl-2 avser kylaggregat i restaurangkök. Två alternativ jmförs: Summa nuvärde är nästan tre gånger högre för alternativ Ky 1 än för Ky 2. Intressant att notera är vidare att installationskostnaden för Ky 1 är ca :- medan nuvärdet är ca :-. Ett beslut grundat enbart på installationskostnad skulle således i detta fall vara felaktigt. Sammanfattning av beräkningar redovisas på bilagda blanketter 228.

17 13 EXEMPEL 1 Dl Beräkning av årskostnader. BYGGNADSSTYRELSEN EXEMPEL 1 D 1 BERÄKNING AV ARSKOSTNADER för värdering av material -, system - och utformningsalternativ Handläggare (namn och tfn) Beräkningsdatum Värderingen avser Dörrar, alternativlösning Prisläge datum Ränta % Projekt ( nr och benämning) MALMö Kv Neptun Förutsättningar Blad med lätt konstruktion, täckmålat,karm täckmålad, 900 x mm, komplett monteravi Bilagor Typ/beskrivn Investering ing/enhet Kostnad, kr/st Inter Nuvärde diskonterat j valltal Beräkning med realränta, kr/stj Material Arbete 535:- 200: x 1,0 Underhåll x 2,2 Ommålning 60:- 735:- 132:- Energi Energikalkyl enligt bilaga nr Fastighetsdrift exkl energi övrigt _ I ii Distribution: Projekteringsbyrån Tekniska byrån Byggnadsförvaltningen BF I I Summa 867:- _i

18 14 EXEMPEL 1 D2 Beräkning av årskostnader. BYGGNADSSTYRELSEN EXEMPEL 1 D 2 BERÄKNING AV ARSKOSTNADER för värdering av material-, system- och utformningsalternativ Handläggare (namn och tfn) Projekt ( nr och benämning) Beräkningsdatum Prieläge datum Värderingen avser Dörrar, alternativlösning Ränta % MALMÖ Kv Neptun Förutsättningar Blad med massiv konstruktion, täckmålat, karm täckmålad, 900 x mm, komplett monterad Bilagor Typ/beskrivn Investering Material Arbete ing/enhet Kostnad, kr /st 1.250:- 200:- Intervalltal 60 Nuvärde diskonterat Beräkning med realränta, kr/st x 1, :- Underhåll Ommålning 54: x 2,2 119:- Energi Energikalkyl enligt bilaga nr Fastighetsdrift exkl energi Övrigt Distribution : Projekteringsbyrån Tekniska byrån Byggnadsförvaltningen 8F... Summa : -

19 M O 15 EXEMPEL 2 Ky 1 Beräkning av årskostnader. BYGGNADSSTYRELSEN EXEMPEL 2 Ky 1 BERÄKNING AV`ARSKOSTNADEJ för värdering av material-, system - och utformningsalternativ Handläggare (namn och tfn) Projekt ( nr och benämning) 7 Beräkningsdatum Prialäge datum Ränta % STOCKHOML SU, Lantis Värderingen avser Kylaggregat i rest.. kök, al ternati vl ösrii ng. Förutsättningar. Vattenkylning Bilagor _H -i Typ/beskrivning/enhet Investering Inter - Nuvärde diskonterat Kostnad, kr.. valltal Beräkning med realränta, kr Installation Underhåll Utbyte I i i 15, x 1,3 ; :- Energi Vatten (3.150 m3) EL ( kwh) 1 Energikalkyl enligt bilaga nr Fastighetsdrift exkl energi I Skötsel x 1, : :- 12,600: :- 0 Övrigt I I i N N NI m Y l Distribution : Projekteringsbyrän Tekniska byrån Summa : - Byggnadsförvaltningen BF...

20 IV EXEMPEL 2 Alt Ky 2 Beräkning av årskostnader. BYGGNADSSTYRELSEN EXEMPEL 2 Alt Ky 2 BERÄKNING AV ARSKOSTNADER för värdering av material system. och utformningsalternativ Handtäggare (namn och tfn) Projekt (nr och benämning) Beräkningsdatum Prieläge datum Ränta % : Värderingen avser Kylaggregat i rest.kök, alternativlösning STOCKHOLM SU, Lantis Förutsättningar Luftkylning Bilagor Typ/beskrivning/enhet Investering Installation Intar. Kostnad, kr valltal Beräkning Nuvärde diskonterat med realränta, kr : x 1,0 24,000:- Underhåll Utbyte Energi EL ( kwh) : x 1, : : x O0:- Energikalkyl enligt bilaga nr Fastighetsdrift exkl energi Skötsel 1.500:- I x 35 52,500:- Övrigt Distribution; Projekteringabyrån Tekniska byrån Byggnadsförvaltningen BF...: Summa :-

21 i 17 VERSLAGSBERAKNINGAR För att underlätta överslagsberäkningar då olika alternativ skall jämföras redovisas nedan två typfall: a) Två studerande alternativ har ungefär samma driftkostnad men olika uppskattad livslängd. Underhåll sker i form av utbyte och kostnaden för utbyte är ungefär samma som investeringskostnaden. Denna valsituation är relativt vanlig för ytskikt av olika slag. För att kunna jämföra alternativen (beräkna nuvärden) gäller överslagsmässigt att investeringskostnaden multipliceras med 6 om underhåll sker vart 5:e år 3 2,5 2 1,5 Exem2e: En gångbeläggning typ 1 kostar 100 kr/ m2 och byts vart 15:e år; en annan gångbeläggning kostar 180 kr/m2 och byts vart 30:e år. Nuvärdet för typ 1 är 100 x 2,5 = 250 krlm2 "- 2 är 180 x 1 5 = 270 kr m2 dvs alternativen är överslagsmässigt ungefär lika dyra. b) Två studerade alternativ har ungefär samma uppskattad livslängd och i stort samma underhållskostnad, däremot är de årliga driftkostnaderna olika. Denna valsituation är relativt vanlig för värmeåtervinningsalternativ och vid val av golvmaterial. För att göra alternativen jämförbara överslagsmässigt multipliceras skillnaden i driftkostnad med 35. Exem2el: Ett golvmaterial typ 1 kostar 2 kr/m2 och år mer i städning än golvmaterial typ 2. Om typ 1 kostar 2 x 35 = 70 kr/m2 mindre i investering än typ 2 så är alternativen ungefär lika dyra (har samma nuvärde).

22 i

23 19 Bilaga 2 Sid 1(8) BERÄKNING AV BESPARINGSKOSTNAD MED EXEMPEL Innehållsförteckning Sid. Formel för besparingskostnad 1 Utvärdering 1 Överslagsberäkningar 2 Di s konteri nosfaktorer 2 Brukstider 3 Exempel 4

24 FORMEL FÖR BESPARINGSKOSTNAD Investering år 0 I kr Besparingskostnad "- BK kr/kwh Ökad underhållskostnad "- UK kr/år Okad driftkostnad (exkl energi) "- DK kr/år II Energibesparing Q kwh/år Diskonteringsfaktorer P1, P2, P3 (enligt tabell 3 och 4 nedan) BK.. - I+p1 xuk+p2xdk p 3 x Q om ökade drift- och underhållskostnader är försumbara erhålls BK= I P3x4 UTVÄRDERING Inom byggnadsstyrelsen gäller att besparingskostnader jämförs med följande energipriser: Liten och medelstoroljeeldad anläggning (EO1: 10,2 MWh/m3; / verkningsgrad; ca kr/m3) ca 23 öre/kwh Stor oljeeldad anläggning och fjärrvärme (E04: 10,7 MWh/m3; ca 80 % verkningsgrad; ca kr/m3) ca 16 öre/kwh Elenergi (exkl fasta avgifter) ca 25 öre/kwh Om rörligtenergipris för aktuell anläggning är högre än ovan angivna genomsnittsvärden får detta högre energipris jämföras med besparingskostnaden. I det rörliga energipriset bör då också inräknas besparingar till följd av att effektbehovet för anläggningen reduceras, t ex reducerade anslutnings- och effektavgifter. Dvs om ett minskat effektbehov = och lägre fasta kostnader - erhålls på grund av vidtagna åtgärderfår detta omräknas till ett energipris. Det totala energipriset blir således högre än om enbart rörliga avgifter beaktades. Vid bedömning av om en åtgärd är lönsam eller ej jämförs den beräknade besparingskostnaden med energipriser enligt ovan. Om den beräknade besparingskostnaden är lägre än energipriset är åtgärden lönsam och kan genomföras om samordning med andra energibesparingsåtgärder beaktats.

25 ._:- +.'._J ' r - --r h^! -1- Ll.+..r....._ hi..» _J-e, Jam-,-.-._._. :.-{- ' l r -r-' I_.._..1_ L...; +-i -!_jj.. t-j-..i _+. r-+.». t- _ «I -. t _} yj.... }-f-f -.}L'1. -1.t. -`-F 1- -"-F I - -i ',.- P' i F _. -_ - _.. r I y - + l' r ".,...F 1+. i i -F F+J-.L.4...; Ft i, l ' I t L..J t -«' 1 _. r '.} { - - I _, 1 L.... j. r 21 Om beräknad besparingskostnad är lägre än aktuellt enerq pris enligt ovan är åtgärden lönsam oc kan genomföras. Detta förutsatt att andra åtgärder med bittre lönsamhet först genomförs. iverslagsderakn I LAGAR Mycket grovt innebär kalkylenenligt ovan att installa tionstekniska åtgärder som kostar mindre än 1,5-2 kr i investering per årlig sparad kwh samt byggnadstekniska åtgärder som ostar mindre i investering än 3-3,5 kr/kwh genomförs 1 Erhålls vid en överslagskalkyl värden som ligger avsevärt över de nämnda kan normalt åtgärdenavfärdas som ej lönsam. DISK(NTERrNG5FÄi TD R Tabell 3 D skonteringsfaktorer, för drift- och underhål l skost.nader i ori s1 qe år 0 samt enerci besoari n vid olika brukstider Brukstid (år) PI P2 p3 5 4,6 4,7 10 8,5 9, ,9 12, ,9 16, ,6 22, ,7 34,8, 1 r+ - +-j-+ -'- f :'ij } J ry f-' i -L-+-' ' '1-. r -;-1- u-- r 1».. J _r y. L 1- s, ' j `' 1--ri,,-<_ -r -1 a-..l-h-, -4 Lrl {- l-+i -!-1 '{- r., 1 ' l_ fi._.,-41 +_r.{..,-1 +- I h : 4 f- 1. i -f-. 1 i-i.l 1 -i-e. t.i.l,.l -r + -la-.,y C r + _.1,-. ` t -,. L+-i 1 i,. _-- i? r J I J } -r+ t ' r t 1- J+. _r -I- J -1}T _L.T t a ; -7-1'. + r rr' _i 1 I"'-i y - a i-, 1- y+ 1 + r Y + +._ { ` i{ : J,, r i 1_i.t..,. u....r....._l..-.. iy-.1 j _t -, tt- i- y «l. T J...a. _ ` tt 1 r+.l + y L-i +-;- -{- 1} » r... Ir +-l, 1.-. w T I f-t' ` L _._.. y} F 4_ !- t» L..L-} t~ Lj- _,, + f-i:,.+ w-. -r-^.:. T.r- +, 1..L. _. -t H ' '1"r_i - ' I-..}-`-ffi L -4-"1'-, r - I '`"'F -.:L `-'' t 't_t_. i'.. 'f_., Y! - +, "" 1 r '_' I } }- I L 1 F- _-.t +_. r L i. i..«...:._...r..,.: " '` 1-..._..I... la- P. J.r.._.-r 1. e,l -t. i -... I Fa'`kh.t r -.r_' -rt,. LI 1-L-.1 _ -r."}.l i r- _4 -r- I..f-:._,_ - -}- (-_t -+'+ {..-..i i i.{_, + + } - ` _ t-!_. _: 1 +` 'r'i- t I-t, + _- -* }..:I C `: T-I-i ~a.; F,. r + { +_Y-L Lt «.r-r+ + _ r...,.:. y. r -r+.. /. -i.+-+. i I a r-i.+._ F - H-}-I a r }..... J- f L t }, r ' + I 1. +,..L ` '. a +-! '. -}.+- '--... L: r - i f r I t ± : + + r - h + r.yj t ' + } 1 ± y -. F i h^ t{ y} 1 a '--1 1T t-^ ±-} 1 i- tt t `-i- i H r j r-i }I.,1 T J'1J r t t ',.-l + ±4 + ta. 4 I. }.. :: 1: } T: F `.-, jl}l--u y1_ L +- r a-1-j -H-, L.1 L t.- + a+t ft +, +--`u L _+ l+1 L-Y-. t: i ',-}-L-j F-L-,.: 1- :,r. _- _ + I-r-..._!_1+f {..il ! I't' +"r I - f.. r »... +._...-. _r _1-l L ; -+1,.. a 1. i..., r..} t, rj.r -.-i-+.t_i.._.. a...»-,. +rf., _ F....r -+ F..,.,-r +-, _' -1«+J'--j--- r F _1- + -}.-' Y II L r «.' T T F,I + +.«,i, 44 + r - rt 1 z t 60.,+ L } r. 1 rtak till...., - _ }.. Skillnaden beror på olika brukstid för bygg- resp installationstekniska åtgärder

26 BRUKSTIDER I tabell 4 redovisas brukstider för energibesparandeåtgärder i befintliga byggnader enligt proposition 1977/78:76. Dessa brukstider tillämpas om det för aktuell byggnad inte uppenbarligenbör gälla kortare brukstider. Tabell 4 Brukstider för energibesparandeåtgärder Brggnadstekniska_åtgärder värmeisolering vind 30 ar x) x) f värmeisolering vägg 30 värmeisolering golv 30 x fönsterbyte 30 fönsterombyggnad x) x) fönstertätning (karm-båge) 10 övrig tätning 30 Il x) Installationstekniska åtgärder w w w w w w w s w w w w r w s ww w w w w w w w w w w w ventilation: inreglering och minskning av 1 uftf 1 öde 1.0 år värmeåtervinning 20 återl uft 20 " uppdelning av ventilationssystem 20 " uppvärmning: byte av oljebrännare 10 år inkopplingtill större centraler trimning och sotning " 10 automatiskt rökgasspjäll 10 " styr- och reglersystem: inreglering av värmesystem installationav motorshunt termostatventi 1 drifttidsstyreisen el -anläggningar: belysning 15 år drifttidsstyrning 15." faskompensering 20 övriga_åtärder w w w individuell värmemätning individuell elmätning individuell varmvattenmätning tilläggsisolering av rör och apparater varmvattencirkulation Solv_ärmesystem värmepumpystem 20 år 25 " 20 30' " 20 " 20 år ca 15 år omför nybyggnader tilläm pas 60 år o

27 23 EXEMPEL Exempel 1. Installation av vätskekopplat värmeåtervinningsaggregat i en befintlig ventilationsanläggning. Åtgärden medför ökade drift- och underhållskostnader. Byggnaden försörjs med värme från egen panncentral E01. Baserat på en energiinventering av byggnaden erhålls beräknad besparing kwh/år. Anläggningskostnader enligt kalkyl uppgår till kr inkl moms och Fö-stat, ökad driftkostnad beräknas till kr/år år 0 enligt följande: ökat tryckfall ca 200 Pa på grund av värmeväxlare och filter i till- och frånluftkanaler; luftflöde 100 m3/s; verkningsgrad för fläkt och drivmotor är 0,7; elenergipris 25 öre/kwh för drift av fläktmotor; drifttid h/år, (ökad driftkostnad på grund av drift av cirkulationspump mellan värmeväxlare försummas). Dessa förutsättningar ger ökad driftkostnad: 200 x 100 x 10-3 x x 0,25 = kr/ar Ökad skötsel- och underhållskostnad på grund av filterbyten, periodisk översyn av växlare m m beräknas till 2 / av anläggningskostnaden år 0, dvs kr/år. Brukstid för anläggningen 20 år enligt tabell 4 som ger: p1 = 14,9 enligt tabell 3 p2 = p3 = besparingskostnad: 16,4 enligt tabell ,9 x ,4 x _ - 0,149 kr/kwh x värmeförsörjningen för anläggningen sker till en marginell energikostnad av 0,23 kr/kwh (energipris för mindre egen oljeeldad anläggning enligt ovan). (Besparing till följd av reducerat effektbehov för anläggningen kan ej tillgodoräknas i detta fall.) Eftersom besparingskostnaden är lägre än den marginella energikostnaden för värmeförsörjnigen bör åtgärden genomföras om andra mer lönsamma åtgärder först genomförts. Sammanfattning av beräkningar redovisasi bilagda blankett 231. Exempel 2. I samband med en ombyggnadär som vindsbjälklag mot a vind föreslaget följande räknat från "varm" sida mot "kall" vind: målad yta 150 mm lättbetong 200 mm mineralullsskivor 25 mm mineralullsmatta Beräknat k-värde 0,23 W/m2, C.