Ekonomisk redovisning inom VA aktiv redovisning av materiella anläggningstillgångar

Transkript

1 Ekonomisk redovisning inom VA aktiv redovisning av materiella anläggningstillgångar Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund

2 Projekt: Aktiv redovisning av materiella anläggningstillgångar Syftet med studien är att studera vaorganisationer arbetar med sin anläggningsredovisning, med avseende på avskrivningstider och komponentavskrivningar i syfte att identifiera goda exempel att sprida inom sektorn. 2

3 Agenda Varför lägga krut på redovisningen Nyttjandeperioder; normering, trender och konsekvenser Komponentavskrivningar, normering och en begynnande praxis 3

4 Redovisningens syfte inom kommunal vatten- och avloppsverksamhet - Rätt avgifter (Abonnentperspektivet) - Beslut om taxor (Huvudmannauppgiften) - Bra planering och uppföljning (Styrning) - Jämföra med sig själv och med andra (Effektivitet) - Etc.. 4

5 Introduktion till investeringsredovisning Investeringar i anläggningar skall redovisas som materiella anläggningstillgångar om anläggningen kontrolleras, är avsedd för stadigvarande bruk samt kommer skapa nytta (service) i framtiden. Investeringar värderas till anskaffningsvärde som utgörs av inköpspris samt övriga utgifter för att få tillgången på plats och i skick för sitt ändamål. Investeringens värde skall sedermera minskas genom att anskaffningsvärdet fördelas systematiskt över investeringens nyttjandeperiod på ett sätt som avspeglar hur tillgångens värde/servicepotential förbrukas. Vilken avskrivningsmetod som tillämpas regleras inte, men linjär avskrivningsmetod dominerar praxis. 5

6 Grunderna för nyttjandeperioden Funktionell/teknisk livslängd Ekonomisk livslängd Nyttjandeperiod 6

7 Trender? för ledningsnätet Tagesson (2003, 191 svar) Snitt 38 år (Min 20, Max 50) VASS (2007, 40 svar) Snitt 43 år (Min 33, Max 50) VASS (2011, 47 svar) Snitt 47 år (Min 33, Max 75) Tendens mot längre avskrivningstider Från 33 år till 50 år Begynnande praxis om år 7

8 Vilken lista skall vi börja med? 8

9 Konsekvenser av val av nyttjandeperioder En redovisningsansats (eller vad händer i resultaträkningen) mot bakgrund av självkostnadsprincipen Grundförutsättningar Ledningsinvesteringar 450 mkr Ledningar 120 km Investeringsutgift 3,75 mkr/km Avskrivningstid 30, 50, 80 och 100 år Belåningsgrad 70% Ränta 3% Inflation 2 % 9

10 Konsekvenser av val av nyttjandeperioder 100% Ackumulerad andel förnyelse dvs % av ledningsnät utbytt i förhållande till avskrivningstider 90% 80% 70% 30 år 50 år 80 år 100 år 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

11 Konsekvenser av val av nyttjandeperioder Avskrivningskostnader Mkr i resultaträkningen under 90 år Förnyelsearbetet påbörjas så smått år 50 år 80 år 100 år 11

12 Konsekvenser av val av nyttjandeperioder Utrangeringskostnader Mkr i resultaträkningen under 90 år Förnyelsearbetet påbörjas så smått år 50 år 80 år 100 år 12

13 Konsekvenser av val av nyttjandeperioder Räntekostnader Mkr i resultaträkningen under 90 år Förnyelsearbetet påbörjas så smått år 50 år 80 år 100 år 13

14 Konsekvenser av val av nyttjandeperioder 250 Totala kostnader Mkr i resultaträkningen under 90 år 200 Förnyelsearbetet påbörjas så smått år 50 år 80 år 100 år Vald Avskrivningstid Totala kostnader 90 år Andel Avskrivningar Andel Utrangeringar Andel Ränta 30 år % 0% 25% 50 år % 0% 36% 80 år % 2% 47% 100 år % 3% 53% 14

15 Reflektioner Det finns en tendens i praxis mot längre avskrivningstider Visst stöd i forskning (om livslängder), redovisningsnormering och självkostnadsprincipen Kan ge en jämnare kostnadsutveckling Aktualiserar behovet av att kunna utrangera ledningsnät, men det är inget problem ur kostnadssynpunkt. Vad lämnar vi över till framtiden??? Givet lånefinansiering kombinerat med amortering enligt avskrivningsplan ökar den finansiella risken (i form a ränteförändringar över livscykeln) 15

16 Komponentredovisning inom VA-branschen 16

17 Introduktion till komponentavskrivningar Rådet för kommunal redovisning och Bokföringsnämnden har infört ett explicit krav på att tillämpa komponentavskrivningar vid redovisning av anläggningstillgångar. Motiv: bättre avspegla hur tillgångars värde och/eller servicepotential successivt förbrukas (givet linjär metod) 17

18 Introduktion till komponentavskrivningar Skall tillämpas på s.k. sammansatta tillgångar, dvs anläggningar som har delar (komponenter) som behöver bytas vid olika tidpunkter, dvs. har olika nyttjandeperioder. Dessa sammansatta tillgångar skall komponentindelas när dessa komponenter är betydande och när det är väsentlig skillnad i nyttjandeperiod. Respektive komponent ska skrivas av separat. 18

19 Introduktion till komponentavskrivningar Problem: Normeringen ger inte någon större vägledning om vad som kan räknas som en betydande komponent eller vad som kan räknas som en väsentlig skillnad i förbrukning/nyttjandeperiod. 19

20 Effekter Avskrivningar Objekt Avloppsreningsverk Anskaff, Mkr Andel Nyttjande period, År Avskrivn. ÅR 1, Mkr Komponenter Överbyggnader/byggnader Stomme 11,7 6% 50 0,2 Ytskikt 11,3 6% 25 0,5 Installationer 9,2 5% 25 0,4 Konstruktioner 26,3 14% 50 0,5 Maskinell utrustning Maskin 10 34,8 19% 10 3,5 Maskin 25 23,7 13% 25 0,9 El/styr/regler 27,9 15% 25 1,1 Markarbeten Anläggningsarbete 33,1 18% 50 0,7 Ytskikt 5 3% 25 0,2 Vent och lukt 2 1% 25 0,1 Modell komponent % 8,1 Modell traditionell % 25 7,4 20

21 Effekter Avskrivningar Objekt Sorterade komponenter efter avskrivningstider Samordnade avskrivningstider för liknande komponenter Avskrivningstider, År A B C Trad 25 år % 10% 47% 15 25% 20 22% 12% 25 43% 5% 34% 100% 30 4% 35 7% % 34% Summa 100% 100% 100% 100% Viktad avskrivningstid Avskrivningstider, År A B C Trad 25 år % 15 32% 20% 27% 20 15% 27% 32% 25 15% 5% 100% 30 4% % 34% 41% Summa 100% 100% 100% 100% Viktad avskrivningstid

22 Effekter Avskrivningar Objekt 22

23 Effekter Investering och drift Ny definition av underhåll/drift: Utgifter för reparationer och underhåll av en materiell anläggningstillgång (eller komponent!) som syftar till att vidmakthålla tillgångens (komponentens!) egenskaper/skick (över dess bedömda nyttjande period) ska redovisas som en kostnad den period de uppkommer. 23

24 Investering och drift Ventilation Nya pumpar Investering och drift innan komponentredovisning Investering och drift efter komponentredovisning Investering Periodiskt underhåll Reparationer & Underhåll Investering Drift Investering Drift Nytt styrsystem 24

25 Effekt av komponentavskrivningar 25

26 Jobba med komponentavskrivningar Underhållsplanen Sammanför komponenter som åtgärdas i ett sammanhang 26

27 Jobba med underhållsplanen Vattenverk Reinvest Underhåll Reinvest Underhåll Reinvest Underhåll Reinvest Underhåll Reinvest Underhåll Reinvest Anläggningsdel a) byggnad b) maskiner c) instrument och mätutrustning d) styr och regler e) process (t.ex. saltanl.) f) reservoar h) el och ställverk i) skalskydd och larm i) värme och ventilation Hur jobbar vi med planerat strukturellt underhåll (= reinvesteringar) Vilka är de betydande objekten (=komponenterna) Vad har de för nyttjandeperioder 27

28 Samordna komponenter som åtgärdas i ett sammanhang Generellt arbetar huvudmannen med Komponent Rörgalleri 30 år Komponent Pump 25 år. En stor pumpstation renoveras för 10 mkr. Pumparna anskaffades för 1,2 mkr (tre stora pumpar). Rörgalleriet anskaffades för 800 tkr. Men när det gäller just pumpstationer anses det rationellt att byta alla pumpar och rörgalleriet vid ett tillfälle när det är dags att byta ut pumparna. Därför skapas en sammanslagen komponent med rör och pumpar tillsammans. Komponenten får samma nyttjandeperiod (25 år) då pumparna styr när allt kommer bytas ut. 28

29 Exempel VA-verk Komponent Intervall Avskrivningstid, År Intervall Andel Kommentar Avloppsverk Vattenverk Byggnad Stomme Den bärande konstruktionen till byggnaderna Tak % Beroende på tak (plåt, tegel, betong) Processkonstruktioner Va-specifika konstruktioner som används i de olika processtegen i verken. Skillnad kan finnas mellan vattenverk och avloppsverk avseende förslitning. El/styr/regler Elanläggning Ställverk, elinstallation, reservkraft m.m 15-25% Automation Styr- och reglerutrustning Rörgalleri Maskinell utrustning Maskiner och pumpar Maskiner och pumpar % Markarbeten Markanläggning % Ytskikt Asfalt, plattor mm Verken består av en mängd olika pumpar, ventiler, skrapor etc. Har sannolikt olika nyttjandeperioder. Skillnad kan finnas mellan vattenverk och avloppsverk avseende förslitning. t.ex. mellansedimenterings basänger T.ex. Pumpar, Skrapspel, Omrörare, Blåsmaskiner, Värmeväxlare t.ex. långsamfilter, lågreservoarer, silos i avhärdningsanläggning T.ex. Pumpar, UVlampor, Värmeväxlare, Luftavfuktare, Luftare, Omrörare, Centrifug Sammanfattande komponenter Byggnad och processkonstruktioner El/Styr/Regler Maskiner och pumpar Markarbeten 29

30 Exempel VA-verk, exempel på fler komponenter VVS system - på stora anläggningar Ytskikt inre Säkerhetsinstallationer (brandlarm, inbrottslarm, låsanordningar) Ventilationssystem Etc 30

31 Exempel pumpstationer Komponent Intervall Avskrivningstid År Stomme Tak Elanläggning Automatik Intervall Andel 40-50% 20-30% Rörgalleri Pumpar % Markarbeten (t.ex. asfaltering) ca 5% Sammanfattande komponenter Stomme och tak El och automatik Rörgalleri och pumpar 31

32 Generellt hur har man tänkt vid införandet Identifierat gränsvärden för restvärde i bokföringen ( tkr) Satt gränser för karavarande nyttjande period (t ex 10 år) Bildat projektgrupper med tekniker, projektörer och arbetsledare Identifierat ett antal grundkomponenter VA-verk och pumpstationer etc. är byggda under olika tidsepoker och är i olika skick. Utöver detta skiljer det sig mycket åt vad som är gjort i anläggningarna. Det handlar ej heller om väldigt många objekt. Därför har man inom VA-sektorn arbetat med många individuella utredningar. För att identifiera fördelning av bokfört värde på komponenter samt bedöma kvarvarande nyttjandeperioder har följande gjorts: Genomgång av anläggningsregister Genomgång av betalningsplaner, projektpärmar, uppföljning av projekt Kvalificerade bedömningar 32

33 Redovisning är roligt! Hör av er! Mattias Haraldsson