Hur väljer man den mest effektiva utrustningen?

Transkript

1 Hur väljer man den mest effektiva utrustningen? Lönsamma energilösningar inom industrin Agneta Persson WSP Environmental

2 Hur väljer man den effektivaste utrustningen? Svaret är egentligen enkelt. Man har koll på sin energianvändning och struktur på sitt energiarbete

3 Struktur ger kvalitetssäkring 1(3) Planering Syfte och mål, skall-krav Organisation Kontinuerlig dokumentation Kartläggning Skrivbordsstudie Kompletterande genomgång av anläggningen Analys Prioriterade åtgärdsområden Övergripande analys på kort och lång sikt Åtgärder & rutiner Utvärdering (Förprojektering) Förstudie Redovisning Mätningar

4 Struktur ger kvalitetssäkring 2(3) Kartläggning Okulär besiktning Frågelista Möten Indatalista Energileveranser/-försäljning Statistik och mätvärden för energivaror och produktion Energipriser etc

5 Struktur ger kvalitetssäkring 3(3) Åtgärder & Rutiner Beräkningar Möten Rutiner för e-eff projektering Rutiner för e-eff inköp Köp av utrustning Statistik och mätvärden etc

6 En energikartläggning Tillförsel Omvandling/ Energiproduktion Distribution Slutanvändning Bortfört/ Överskott El Bränslen Hetvatten (Råvara) Hetvatten Ånga El Tryckluft Hetvatten Ånga El Tryckluft PROCESS STÖDSYSTEM Pumpar Fläktar Motorer Belysning KylaTryckluft BYGGNAD Uppvärmning Varmvatten Ventilation Belysning Övrigt Luft / Rökgaser Kylvatten / Avlopp Bränslen El (Avfall) Kyla Kyla (Produkt) Vad behöver vi veta för att kunna hitta kostnadseffektiva åtgärder? Exempelvis energi, effekt, variationer, abonnemang, organisation

7 Strukturerat arbete ger effektivare energianvändning Inför energiledningssystem (EMS) Integrera gärna EMS med Miljöledningssystemet och kvalitetsledningssystemet Svensk standard för EMS: SS

8 Strukturerat arbete ger effektivare energianvändning PFE, program för energieffektivisering, frivilliga avtal för den energiintensiva industri Krav: - Inför energiledningssystem (EMS) - Inför rutiner för e-eff inköp - Inför rutiner för e-eff projektering

9 Lagens grundtanke med rutiner för e-eff inköp och projektering: Att synliggöra energikostnadens inverkan på utrustningens totalkostnad sett över dess brukstid Avser att stimulera företag till mer e-eff investeringsbeslut

10 PFEs krav: Införa rutiner för e-eff inköp senast år 2 av PFE Införa rutiner för e-eff projektering senast år 2 av PFE Följa upp och redovisa erhållen e-eff tack vare rutinerna vid 5- årsredovisning av PFE

11 PFEs baskrav på inköpsrutiner Elkrävande utrustning 30 MWh/år Synliggöra energikostnader med LCC-beräkning Välja: 1) mest e-eff utrustning (motorer) eller 2) göra LCC-beräkning för hela den bedömda brukstiden (minst 2 alt) + beräkning av återbetalningstid för merkostnad

12 Inköpsrutiner, grundkrav i PFE: Grundtanke att alla relevanta funktioner inom företaget har medvetenhet och kompetens om LCC Det faktiska kravet är att e-eff utrustning ska väljas om T återbetalning för merkostnader är 3 år Energimyndigheten godkänner en rad alternativ för de e-eff inköpsrutinerna: Utbildning av relevant personal ska ingå Det kan räcka med att räkna LCC 3 om typberäkningar för hela livscykeln finns tillgängliga

13 Några alternativ för PFEs inköpsrutiner som accepteras av Energimyndigheten : Grundkrav: 1) Fullst. LCC, 2) I merkostn -beräkning & 3) Utbildning Alt 1: 1) LCC 3 vid varje inköp, 2) LCC-verktyg + typberäkningar tillgängliga & 3) Utbildning Alt 2: 1) LCC 3 vid varje inköp, 2) LCC-verktyg tillgängligt, 3) Kompletta LCCberäkningar vid strategiska teknikskiften & 4) Utbildning Alt 3: 1) LCC 3 vid varje inköp, 2) Regelbunden sammanställning + redovisning till ledning & berörd personal, 3) LCC-verktyg tillgängligt & 4) Utbildning

14 PFEs krav för projekteringsrutiner: Projekteringsrutinen ska beskriva hur företaget arbetar med att identifiera och jämföra olika lösningar vid projektering LCC ska värderas för olika alternativ vid projektering Systemperspektiv ska användas för att bedöma olika lösningars samverkan med övriga delar av befintlig anläggning Gäller om- & tillbyggnader, förändringar och renoveringar LCC i förstudie, förprojektering, projektering & genomförande

15 Skillnaden mellan inköp, projekteringar & åtgärder måste beaktas för att undvika dubbelräkning av effekten av energieffektivisering

16 Implementering av rutiner e-eff inköp & projektering Rutinerna ska godkännas Avvikelser, korrigerande & förebyggande åtgärder

17 Uppföljning av e-eff rutiner Vid 5-årsredovisning ska uppnådd aggregerad eleffektivisering redovisas Företaget ska även redovisa på vilka grunder/hur denna bedömning har gjorts Rekommenderas: Fastlägg uppföljningsrutin redan i samband med införandet av rutinerna Ta hjälp av leverantörerna Redovisa resultatet årligen till företagsledningen

18 PFEs Metoder för lönsamhetsbedömning Nuvärdesmetoden för LCC-beräkning Inköpsalternativets alla förväntade in- och utbetalningar omräknas till en och samma tidpunkt i nuet (tidpunkten för investeringen). Ger överblick över investering och kostnader över livstiden. Bästa metoden för att jämföra olika alternativ. LCC = I + LCC energi + LCC underhåll + LCC miljö R Payoffmetoden för återbetalningstid Beräknar den tid det tar för inköpsalternativet att betala tillbaka investeringen. Metoden fungerar bäst vid korta kalkylperioder. Metodens största brist är att den bland annat inte tar hänsyn till penningvärdesförändring. T återbetalning = ΔI / ΔK drift

19 Enkel beräkningsmall framtagen för PFE Mallen kan laddas ned från Innehåll: Information om mallen Modell för LCC-kalkyl (med instruktion hur man fyller i den), vilken även innefattar beräkning av återbetalningstid för merkostnad Exempel på typberäkningar för LCC för ett antal olika utrustningstyper

20 projektering, ändring och renovering enligt PFE

21

22 LCC-kostnad SEK Nuvärde Restvärde (SEK) Nuvärde Miljökostnad (SEK) Nuvärde Underhållskostnad periodisk (SEK) Nuvärde Underhållskostnad årlig (SEK) Nuvärde Energikostnad (SEK) Investeringskostnad (SEK) Utrustning A Utrustning B

23 LCC-kostnad för utrustningarna A och B SEK Utrustning A Utrustning B

24 LCC-kostnad per post Utrustning A Utrustning B SEK Investeringskostn ad (SEK) Nuvärde Energikostnad (SEK) Nuvärde Underhållskostna d årlig (SEK) Nuvärde Underhållskostna d periodisk (SEK) Nuvärde Miljökostnad (SEK) Nuvärde Restvärde (SEK)

25 1% LCC-kostnadsfördelning Utrustning A 0% 0% 6% Investeringskostnad (SEK) 1% LCC-kostnadsfördelning Utrustning B 0% 0% 7% Investeringskostnad (SEK) Nuvärde Energikostnad (SEK) Nuvärde Underhållskostnad årlig (SEK) Nuvärde Underhållskostnad periodisk (SEK) Nuvärde Miljökostnad (SEK) Nuvärde Energikostnad (SEK) Nuvärde Underhållskostnad årlig (SEK) Nuvärde Underhållskostnad periodisk (SEK) Nuvärde Miljökostnad (SEK) 93% 92%

26 Kostnadsutveckling för utrustningarna A och B Utrustning A Utrustning B År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10

27 Hur väljer man den effektivaste utrusningen? Tack för er uppmärksamhet!