Vägar och gators utformning
|
|
- Erik Eliasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Supplement & Info
2 INDEX 1 Gällande supplement &Info Allmänt VGU Info nr 3 mars VGU Info nr 5 juni VGU Info nr 6 juni VGU Info nr 7 februari VGU Info nr 8 juni VGU Info nr 9 juni VGU Info nr 10 december VGU Info nr 11 mars VGU Info nr 12 april VGU Info nr 13 augusti VGU VV publikation 2004:80 1
3 1 Gällande supplement &Info 1.1 Allmänt Detta dokument som ingår i VGU sammanställer samtliga gällande Supplement och Info. Dokumentet uppdateras löpande genom att lägga till nya Supplement och Info samt ta bort icke gällande. Dokumetet har en versionshantering som bygger på versionsnummer och datum, dvs versionen gäller från det angivna datumet nedan till dess att uppdaterat dokument utges med färskare datum. På detta sätt är det ur upphandlingsperspektiv lättare att se vilket dokument som är gällande för projektering/entreprenad. Version Från datum Till datum VGU VV publikation 2004:80
4 2 VGU Info nr 3 mars 2005 Nr 3 Mars 2005 Nya reviderade vägmarkeringsritningar Vissa av de gamla ritningarna har utgått pga att de inte ansetts som generella. Detta gäller ritning B-4m, E-1m, E-3m och Anv-pil-1. Vissa småjusteringar har även gjorts på samtliga nu gällande ritningar, ofta är det fråga om detaljer på ritningarna som har markerats på ett tydligare sätt. Du finner de nya ritningarna på länken aspx Ett beslut har tagits när det gäller att inte markera mittlinje på vägar 6,5 m med ådt 500 VGU VV publikation 2004:80 3
5 3 VGU Info nr 5 juni 2006 Nr 5 juni 2006 VGU - nya riktlinjer för stoppsikt i vänsterkurva på mittremsor med mitträcke VGU har ska-krav för stoppsikt. Dessa dimensionerar dels konvexa vertikalkurvor dels siktkrav för horisontalkurvor i skärning och liknande. Räcken på smala mittremsor på mötesfria 2+1-vägar och motorvägar blir enligt dessa krav siktskymmande i vänsterkurvor vid väsentligt större radier än nuvarande minimiradier. Räcket döljer mer eller mindre vägytan vid betydligt kortare sikter. Effekten beror främst på räckestyp med räckeshöjd och stolpavstånd samt räckets avstånd till körfältet. Effekten är mindre för "genomsläppliga" räcken som linräcken. Region Väst har i samband med projektering av den nya 18,5 m - motorvägssektionen med 1,5 m mittremsa med mitträcke begärt ett ställningstagande om breddökning ska ske för att tillgodose nuvarande VGU-krav i vänsterkurvor. SSau har i samråd med Region Väst och kompetensnätverket på uppdrag av HKv utrett frågan. Baserat på denna utredning gäller i och med detta beslut följande för projektering av smala mittremsor för referenshastighet 90 och 110 km/tim: stoppsikt ska beräknas för friktionsvärden enligt krav i nuvarande ATB Väg stoppsikt ska finnas med ögon- och hinderpunkt enligt nuvarande VGU för inbromsning till utformningshastighet 50 km/tim stoppsikt ska finnas med hinderpunkt i höjdled 0,75 m och ögon- och hinderpunkt i övrigt enligt VGU finnas för inbromsning till utformningshastighet 0 km/tim 4 VGU VV publikation 2004:80
6 De nya friktionsvärdena ger följande siktsträckor: Låg Mindre god God VR / Längslutning -3 % 0 % 3 % -3 % 0 % 3 % -3 % 0 % 3 % 110 till till till till till En ytterligare analys kommer att ske av möjligheterna att generellt minska på kraven på konvexa vertikalradier genom ett högre hinderpunktsläge. VGU VV publikation 2004:80 5
7 4 VGU Info nr 6 juni 2006 Nr 6 juni 2006 VGU Säker framkomlighet Preliminära riktlinjer för utformning, reglering och drift Nya utformningsråd är utgivna i enlighet med GD-beslut om utvecklingsprogrammet "Säker framkomlighet - kompletterande beslut" (PP20A 2005:5150). Utformningsråden ersätter motsvarande delar i VGU för normala tvåfältsvägar med referenshastighet 90 och 110 km/tim. Råden ska tillämpas tillsammans med VGUavsnitten om 2+1-väg med räcke vid ny-, ombyggnader, förbättringar och underhållsbeläggningar. Utformningsråden gäller objekt längre än 10 km: för räffling fram till upphandling av genomförande av markering "byggprojekt" med ådt över 2000 f/d, som ej ligger i budget för följande år, ska prövas i samråd med HKv Vid tveksamhet sker samråd med HKv. Utformning och eventuell uppföljning ska ske i samråd med pågående utvecklingsprojekt. Beslut om försöksverksamhet erfordras för räffling och räfflad mittremsa med omkörningsfält i avvaktan på ny VMF. Uppföljningsresultat kommer att redovisas årsvis. Utvecklingsprogrammets primära syfte är att öka trafiksäkerheten på befintliga tvåfältsvägar med referenshastighet 90 och 110 km/tim. VGU Säker framkomlighet Preliminära riktlinjer för utformning, reglering och drift finner du på länken: 6 VGU VV publikation 2004:80
8 5 VGU Info nr 7 februari 2007 Nr 7 februari 2007 VGU slänter och räcken Vägverkets utredning om den svåra bussolyckan på E18 i januari 2006 föranleder tillsammans med övriga erfarenheter av svåra olyckor på eller i anslutning till broar samt effekter och kostnader för sidoområdesåtgärder beslut inom fyra olika åtgärdspunkter, se bifogat beslut bilaga 1. Nedan ges en något mer detaljerad förklaring. 1) Kapacitetsklassen för broräcke ska i normalfallet vara H2. Vägräcke för vägar med 90 km/tim och högre ska i normalfallet ha kapacitetsklass N2. Ingen förändring sker i jämförelse med normalfallen idag. 2) Utsträckning av räcke vid risk och skyddsobjekt samt räcke vid bro. Nedanstående ersätter liknande text i del Väg- och gatuutrustning avsnitt Detta gäller vägar som ingår i det nationella stamvägnätet samt övriga vägar efter särskild utredning. 2a) Vid risk- och skyddsobjekt ska räcket (val av kapacitetsklass se VGU) utsträckas så långt att ett avkörande tungt fordon normalt hindras av räcket att nå objektet eller faran. På raksträcka påbörjas räcket ca 60 m före objektet/hindret/faran vid den egna körbanan (uppströms) och ca 30 m på den motsatta körbanan (nedströms), se figur 1. Justeringar av längderna kan behöva göras för att kompensera för höger- eller vänsterkurva. VGU VV publikation 2004:80 7
9 Skyddsobjekt ställverk > 30 m > 60 m = Högkapacitetsräcke = Normalfallet kapacitetsklass N2 Figur 1. Beskrivning av räckets start- och slutpunkt samt de utsträckta längderna vid ett skyddsobjekt/riskobjekt. 2b) Vid bro ska ett räcke med samma kapacitetsklass som broräcket utsträckas så långt att ett avkörande tungt fordon normalt hindras av räcket att nå objektet eller faran. På raksträcka påbörjas räcket ca 60 m före objektet/hindret/faran vid den egna körbanan (uppströms) och ca 30 m på den motsatta körbanan (nedströms), se figur 2 och 4. Observera att vid dubbelbroar på motor-/fyrfältsväg bör räcket på båda sidor av vägbanan ha samma utsträckning, på raksträcka ca 60 m före bron, se figur 3. > 60 m > 30 m Figur 2. Beskrivning av räckets start- och slutpunkt samt de utsträckta längderna vid bro på en 2-fältsväg. 8 VGU VV publikation 2004:80
10 > 60 m Figur 3. Beskrivning av räckets start- och slutpunkt samt de utsträckta längderna vid dubbelbro på motorväg/4-fälts väg. > 60 m > 30 m Figur 4. Beskrivning av räckets start- och slutpunkt samt de utsträckta längderna vid enkelbro på mötesfria vägar med mittremsa smalare än 4 m. 3) Sidoområdestyp A, dvs 1:6-slänt, utgår som trafiksäkerhetslösning och ska användas endast, då andra skäl som t ex estetik motiverar merkostnaderna. Sidområdestyp bör väljas med hänsyn till referenshastighet VR och årsdygnstrafiken öppningsåret ÅDT-0 enligt Tabell 1. VGU VV publikation 2004:80 9
11 Tabell 1. Val av sidoområdestyp ÅDT-0 VR70 VR90 VR110 <2000 C C B,C C B,C B B,C B A*, B >8000 B A*, B A*, B *) Normalt väljs vid dessa flöden och VR sidoområdestyp B. Sidoområdestyp A kan användas vid låga bankar av främst estetiska skäl. Ovanstående tabell ersätter tabell 8-4 i Del Sektion landsbygd-vägrum avsnitt 8.3 Val av sidoområdestyp. 4) Bankdike föranleder lätt en vältning av fordon med tillhörande skaderisker. Bankdiken eller andra diken, som inte uppfyller kraven på mjuk utformning (exempel på mjuk utformning se figur 5), får ej förekomma i säkerhetszonen. Är detta icke möjligt skall bankdiket utföras stenfyllt, se ATB VÄG, eller flyttas utanför säkerhetszonen. Alternativt kan avvattningen ske med hjälp av åkerdrän, där så är lämpligt. 1:4 0,5 m 0,5 m 1:6 Figur 5. Exempel på bankdike med mjuk utformning. Ovanstående ersätter text i moment Bankdike i del Sektion landsbygd-vägrum. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till slutrapporten Utformning av slänter och räcken med hänsyn till bussars säkerhet VV Publikation 2007:8 (Utgivningsdatum ). Beslutet ska tillämpas med följande övergångsregler: - Objekt som vid beslutsdatum, , fanns med i den ekonomiska långsiktiga planeringen eller senare i processen berörs inte av beslutet vad gäller punkt 2 och 4. - Samtliga objekt fram till och med de som har faställd arbetsplan ska prövas med hänsyn till punkt VGU VV publikation 2004:80
12 Bilaga 1 VGU VV publikation 2004:80 11
13 6 VGU Info nr 8 juni 2007 Nr 8 juni 2007 VGU Driftvändplatser, katastroföverfarter & traktoröverfarter Skrivningen i VGU del Sidoanläggningar om behov av vänd- och överledningsmöjligheter på mitträckesvägar ska tolkas på följande sätt: Vändmöjlighet för utryckningsfordon ska enligt överenskommelse med Räddningsverket finnas minst var 3:e km. Samråd ska ske med lokal räddningsoch ambulanstjänst. Det finns inga generella krav på driftvändplatser eller katastroföverfarter i VGU. Samråd ska ske med driftledare respektive med lokal räddnings- och ambulanstjänst Räckesöppningar innebär i sig en olycksrisk. Möjligheter till samordning ska därför utnyttjas. VGU del Sidoanläggningar kompletteras också med ett antal exempel på lösningar: katastroföverfart/driftvändplats åtgärd mot U-sväng i samband med katastroföverfart/överledningsplats etc. enkel räckeslösning vid traktoröverfarter på 2+1-väg och Mitträcke med omkörningsfält Alternativ lösning på katastroföverfart/driftvändplats Inom VVÄ har man tagit fram alternativa lösningar för att kraftigt reducera möjligheten för fordon att komma över på motriktad körbana. Vid mittremsebredd under 4 m görs öppning 10 m, som är minimibredden för drift och underhållsfordon. Den förlängda delen av räcket bör vara av samma fabrikat som det befintliga räcket. 12 VGU VV publikation 2004:80
14 BEF DRIFTVÄNDPLATS LÄNGD M BEF FÖRANK- RING 12 M BEF RÄCKE SE NÄSTA BILD FÖR UTFORM- NING EFTER VÄND- PLATSEN FRI ÖPPNING CA 15 M FÖR VÄNDNING DUBBELSIDIG RÄCKESAVSLUTNING BRAKEMASTER ÖVER- GÅNG DUBBELSIDIG W-PROFIL DU4 FÖRANK- RING VÄNDSLINGA FÖR EV ÖVERLEDNING KAN CA 40 M RÄCKE HA STÅNDARE I FODERRÖR FÖR ENKLARE DEMONTERING BEF FÖRANKRING RIVES, NYTT RÄCKE ANSL. TILL BEF RÄCKE BEF. RÄCKE NYTT W-PROFILRÄCKE EU2, UTVINKLAS 1:20 (110 KM/H) EL. 1:15 (90) FÖRANKRING 12 M UTV. 1:10 (110 KM/H) EL 1:8 (90 KM/H) ANSL. TILL BEF RÄCKE ALT. ENKLARE VID LITEN RISK FÖR PÅKÖRNING BEF MITTREMSA JUSTERAS SÅ ATT YTAN BLIR NÄRA HORISONTELL. VID BEHOV LÄGGS LEDNING DRIFTVÄNDPLATS BEF ELLER NYTT W-PROFILRÄCKE FÖRANKRING 12 M BEF. RÄCKE NYTT W-PROFILRÄCKE EU2, UTVINKLAS 1:20 (110 KM/H) EL. 1:15 (90) ANSL. TILL BEF RÄCKE ALT. AVANCERAT VID STÖRRE RISK FÖR PÅKÖRNING BEF MITTREMSA JUSTERAS SÅ ATT YTAN BLIR NÄRA HORISONTELL. VID BEHOV LÄGGS LEDNING DRIFTVÄNDPLATS BEF ELLER NYTT W-PROFILRÄCKE DUBBELSIDIG RÄCKESAVSLUTNING BRAKEMASTER Åtgärd mot U-sväng i samband med katastroföverfart/överledningsplats En enkel lösning mot U-sväng är att placera vajer, kättingar eller liknande som är lätt att forcera för räddningstjänst, ambulans och polis. Tanken är att det krävs en extra åtgärd för att kunna göra en U-sväng, vilket medför att man avstår. Även här kan den primära åtgärden vara att minska den öppna längden för att inte inbjuda till passage av mittremsan. Åtgärden måste vara acceptabel ur snöröjningsperspektiv samt väl synlig genom exempelvis reflex. Exempel på lösning från BY-94 kap 381 sid. 41 kan ses nedan. VGU VV publikation 2004:80 13
15 Enkel räckeslösning vid traktoröverfarter Många traktoröverfarter på 2+1-vägar och på framtida Mitträcke med omkörningsfält används idag mycket sällan, vilket innebär ett onödigt trafiksäkerhetshål. Önskemål finns att enkelt överbrygga sådana öppningar med en öppningsbar räckeslösning. Vid utförandet rekommenderas en förankring som inte innebär grävning i vägbanan. Vid val av räcke bör i första hand samma fabrikat som befintligt räcke med hänsyn till underhåll och estetik. Räcke sätts diagonalt mellan de båda anslutande räckena och ska överlappa med full höjd i minst 10 m. Ståndarna i överlappningen ska vara saxade, de ska sitta på sådant avstånd att de ej fastnar i varandra vid påkörning. Fästanordningen utförs med så kallad snabböppning som både driftpersonal och räddningstjänst kan öppna. Snabböppningen ska placeras i mitten av traktoröverfarten. 14 VGU VV publikation 2004:80
16 Anslutningstyp A2 ägoväg för traktortrafik C=10 m B=5 m A=8 m B=5 m C=10 m Anslutningstyp A2 ägoväg för traktortrafik A=Bredd på traktoröverfart enligt VU 94-S2 kap 15. B=Räckesavslut mot förankring C=Överlappning mellan befintligt och nytt räcke VGU VV publikation 2004:80 15
17 7 VGU Info nr 9 juni 2007 Nr 9 juni 2007 VGU Supplement del Korsningar, - Högeravsvängskörfält Högeravsvängskörfält utförs idag i stor utsträckning på 2+1-väg, efterfrågan från trafikanter och boende är stor. Den föregående utformningen av högeravsvängskörfält medförde att sikten längs primärvägen begränsades då fordon befanns i högeravsvängskörfältet, detta medförde då stor risk för korsande kursolycka då fordon från sekundärvägen kör ut på primärvägen. Den nya utformningen ger en god siktlängd längs primärvägen oavsett om fordon befinner sig högeravsvängskörfältet. Det har också tagits fram ett diagram som stöd för när högeravsvängskörfält kan vara lämpligt att använda. Det nya supplementet gäller från den 1 juli 2007 och kan hittas på följande länk: 16 VGU VV publikation 2004:80
18 8 VGU Info nr 10 december 2007 Nr 10 december 2007 Riktlinjer för beslut om 80, 90, 100, 110 och 120 kilometer i timmen BILAGA 5 VGU-info Inriktning referenshastighet 1. Inledning Följande VGU-info anger långsiktig inriktning för referenshastighet, typsektion, sidoområde, korsningsstandard och linjeföring för referenshastigheterna 80, 90, 100, 110 och 120 km/tim. Inriktningen är utarbetad samordnat med riktlinjer för hastighetsbeslut. Detta VGU-info ersätter motsvarande texter i nuvarande VGU. Dessa nya rekommendationer ska tillämpas enligt följande: Upphandlade objekt berörs normalt inte. För namngivet objekt i beslutad investeringsplan, för fastställd arbetsplan och för upprättad bygghandling eller motsvarande, ska en bedömning göras om ändringar erfordras och beslutas enligt gällande samrådsrutiner. Övriga objekt omfattas av inriktningen med nya hastighetsgränser 2. Referenshastighet Val av referenshastighet görs i vägtransportplaneringen. Föreskrift om hastighetsgräns tas i enlighet med gällande riktlinjer baserat bland annat på vald referenshastighet. 3. Typsektion Val av typsektion styrs av referenshastighet och dimensionerande årsdygnstrafik. Följande tabell ger en inriktning för val av typsektion. Målbilden är att vägar med hastighetsgräns VGU VV publikation 2004:80 17
19 över 80 km/tim ska vara mötesseparerade utom vid låga flöden. Undantagen i tabellen avser förbindelser särskilt viktiga för regional eller nationell utveckling. Beslut om typsektion tas i åtgärdsplanering baserat på de transportpolitiska delmålen, samhällsekonomisk kalkyl, måluppfyllelse och kundorientering Referenshastighet ÅDT-dim (Normalt 20 Vägtyp år efter trafiköppning) 120 Motorväg 21,5 m, räfflade kantlinjer och max 2000 f/h och riktning 110 Motorväg 100 Mitträckesväg Undantag Räfflad mittlinje Undantag < 500 Mittlinje 90 > 4000 Mitträcke med omkörningsfält Räfflad mittremsa med omkörningsfält Undantag Räfflad mittlinje Undantag < 1000 Mittlinje 80 Räfflad mittlinje Undantag < 1500 Mittlinje 4. Sidoområden Val av sidoområdesstandard styrs av referenshastighet och dimensionerande årsdygnstrafik. Följande tabell ger en inriktning för val av sidoområdesstandard. Räcke är alltid ett alternativ. Referenshastighet Nybyggnad eller ombyggnad 120 VGU: God standard 80 tom 110 VGU: god standard: vid normala nybyggnadsförhållanden mindre god: vid besvärliga förhållanden och normal ombyggnad låg standard: vid synnerliga besvärliga förhållanden som kan innebära begränsad livslängd för hela objektet. Förbättrings-VGU vid ombyggnad: Normal standard: vid normala nybyggnadsförhållanden Exceptionell standard: vid besvärliga eller synnerliga besvärliga förhållanden som kan innebära begränsad livslängd för hela objektet. Säkerhetszon (m) vid R 1000 m 18 VGU VV publikation 2004:80
20 Nybyggnad Ombyggnad Referenshastighet God standard Mindre god standard Låg standard Normal standard Exceptionell standard Korsningar Följande tabell ger en inriktning för högsta acceptabla hastighetsgräns för korsningstyp C. Referenshastighet 100 Inkommande Sekundärvägstrafik (f/d) Inkommande primärvägstrafik (f/d) VGU VV publikation 2004:80 19
21 90 Inkommande Sekundärvägstrafik (f/d) Inkommande primärvägstrafik (f/d) 80 Inkommande Sekundärvägstrafik (f/d) Inkommande primärvägstrafik (f/d) 20 VGU VV publikation 2004:80
22 6. Linjeföring Följande tabell ger inriktning för val av linjeföringsstandard. Referenshastighet Nybyggnad eller ombyggnad 120 VGU: God standard 80 tom 110 VGU: god standard: vid normala nybyggnadsförhållanden Minimiradie R (m) vid E = 2,5 % mindre god: vid besvärliga förhållanden och normal ombyggnad låg standard: vid synnerliga besvärliga förhållanden som kan innebära begränsad livslängd för hela objektet. Förbättrings-VGU vid ombyggnad: Normal standard: vid normala nybyggnadsförhållanden Exceptionell standard: vid besvärliga eller synnerliga besvärliga förhållanden som kan innebära begränsad livslängd för hela objektet. Nybyggnad Ombyggnad Referenshastighet God standard Mindre god standard Låg standard Normal standard Exceptionell standard Separering VR>=110: Separering på sträcka bör ske. VR 100: Oskyddade trafikanter bör vara mycket få. Särskild hänsyn ska tas till barn. VR 90: Oskyddade trafikanter bör vara få. Särskild hänsyn ska tas till barn. VGU VV publikation 2004:80 21
23 9 VGU Info nr 11 mars 2008 Nr 11 mars 2008 VGU Geometrisk utformning vid förbättringsarbeten För den geometriska utformningen av förbättringsobjekt ska föreliggande tillägg till "Vägar och gators utformning, VGU Vägverkspublikation 2004:80 (samt tillhörande supplement och VGU-Info) användas i de fall betydande kostnadsreduktioner kan åstadkommas. Bakgrunden är att vid förbättringsarbeten kan en lägre standard än nybyggnadsstandard vara motiverad om detta medför betydande reduktioner av investeringarna eller andra fördelar. Den lägre standarden ska inte medföra att vägen får en trafiksäkerhetsnivå som är lägre efter det att åtgärden är genomförd. Är så fallet bör det övervägas om åtgärden ska genomföras på det sätt som har planerats. Publikation används enligt följande: - det är endast de delar av vägen som efter en första inventering bedöms behöva en förbättrad geometri, som berörs av nedanstående krav - det är dock viktigt att alltid eftersträva en så jämn geometrisk standard som möjligt över en längre sträcka Normal standard för utformningselement och principlösningar med avseende på det övergripande målet (där delmålen sammanvägts) har valts för att ge tillfredställande måluppfyllelse och vara kostnadseffektivt vid förbättringsprojekt vid måttliga till höga anläggningskostnader och måttliga till stora intrång. Exceptionell standard med avseende på det transportpolitiska målet har valts för att ge en låg men acceptabel måluppfyllelse och vara undre gräns för vad som kan motiveras vid besvärliga förbättringsprojekt som medför stora intrång och höga anläggningskostnader. Anläggningen kan få en begränsad livslängd. Vid förbättringsobjekt med ett ÅDT < 1000 kan en lägre standard än Exceptionell accepteras om ytterligare kostnadsreduktioner kan uppnås. Detta sker efter avvägning i varje enskilt fall. Kravet att trafiksäkerhetsnivån inte ska bli lägre efter åtgärdens genomförande kvarstår dock. Målstandard för referenshastighet och typsektion väljs i enlighet med VGU-Info Nr. 10, Inriktning referenshastighet. VGU-Geometrisk utformning vid förbättringsarbeten används i kombination med publikationen Förstärkningsåtgärder Publikationsnummer 2008: VGU VV publikation 2004:80
24 Länk till VGU-Geometrisk utformning vid förbättringsarbeten: Länk till Förstärkningsåtgärder: aspx VGU VV publikation 2004:80 23
25 10 VGU Info nr 12 april 2008 Nr 12 april 2008 VGU Reversibla körfält I många fall uppstår det problem när trafiken ökar och kapaciteten på vägen är begränsad, med liten eller ingen möjlighet att bygga ytterliggare körfält. Med denna bakgrund har Ssau, med hjälp av de tre storstadsregionerna, tagit fram ett VGU- Supplement för att ge vägledning vid planering och utformning av reversibla körfält. Supplementet för reversibla körfält omfattar fyra olika typlösningar: 1) reversibla körfält med körfältssignaler 2) reversibla körfält med automatisk styrning utan körfältssignaler 3) reversibla körfält med manuell reglering 4) reversibelt körfält för kollektivtrafik Ett utvecklingsprojekt startar under 2008 som innebär att genomförandestudie för 4 objekt ska ske (se GD-beslut på nästa sida). Bilagor (med länk): 1. VGU-Supplement Reversibla körfält Publikation 2004: : 2. Reversibla körfält - projektlista: 24 VGU VV publikation 2004:80
26 11 VGU Info nr 13 augusti 2008 Nr 13 augusti 2008 En för funktionshindrad användbar kollektivtrafik Busshållplatser 1. Inledning Följande VGU-info anger kriterier för hållplats, med fler än 20 påstigande per dygn. Busshållplats med fler än 20 påstigande ska vara utformad och utrustad enligt Tabell 2-1 för att vara anpassad för äldre, rullatoranvändare, rullstolsburna, synsvaga och blinda. Detta VGU-Info används i kombination med idag gällande utformningsråd i VGU Del Sidoanläggningar kapitel 1 Busstrafikanläggningar. 2. Utformning av busshållplats med mer än 20 påstigande per dag Kvalitetsnivå på en busshållplats med mer än 20 påstigande per dag ger utformning och utrustning enligt Tabell 2-1 och Figur 2-1. VGU VV publikation 2004:80 25
27 Tabell 2-1 Utformning och utrustning av busshållplats med mer än 20 påstigande per dag Kvalitetsnivå Plattform med full längd och jämn yta Plattformsbredd 2,25 m Plattformshöjd (kantstödet) 16 cm eller högre Kontrasterande kantremsa Taktilt och visuellt ledstråk på plattformen Hållplatsstolpe Bänk med ryggstöd och armstöd Max 5 % lutning till och från hållplatsen Gångbana med jämn yta till och från hållplatsen Belysning busshållplatsområdet Tidtabellinformation ska vara belyst och tillgänglig för funktionshindrade Telefonnummer för upplysning och störningsinformation (även i blindskrift) Kommentar Full längd innebär hela bussens längd. Jämn innebär belagd yta. Längs bussens plats vid plattformen. Minimihöjden 16 cm gäller vid ombyggnad av befintlig hållplats med plattform. Vid nybyggnad gäller minimihöjden 17 cm enligt VGU. Längs bussens plats vid plattformen. Vit färg/massa eller vita plattor som uppfyller kraven (ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS) Ledstråket består normalt av sinusplattor, valplatta och svart kupolplatta. Upp till 50 m från plattform. Jämn innebär belagd yta eller grusad yta med fin fraktion (exempelvis stenmjöl) samt upp till 50 m från plattform. Om el finns på plats eller max 25 m från busshållplast. Alternativt kan solcellsdriven anläggning övervägas. Belysningsklass CE5 ( E = 7,5 lx [min]) Om el finns på plats eller max 25 m från busshållplast. Alternativt kan solcellsdriven anläggning övervägas. H 16 cm BUSS Varningsplatta Max 5 % 2,25 m Kontrasterande kantremsa Riktningsgivande ledstråk Bänk Valplatta Hållplatsstolpe Figur 2-1 Utformning av busshållplats med mer än 20 påstigande per dag 26 VGU VV publikation 2004:80
VGU slänter och räcken
Nr 7 februari 2007 VGU slänter och räcken Vägverkets utredning om den svåra bussolyckan på E18 i januari 2006 föranleder tillsammans med övriga erfarenheter av svåra olyckor på eller i anslutning till
Läs merVägar och gators utformning
VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Geometrisk utformning vid förbättringsarbeten 2008-03 INDEX 1 Allmänt...2 2 Tillägg till VGU...3 Del Dimensioneringsgrunder...3 Del Sektion landsbygd
Läs merAnvändbar kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning
Användbar kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning 1 Användbar kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning Samhället ska utformas så att det blir tillgängligt för alla medborgare.
Läs merFörändringar i VGU 2015
Generellt Den nya versionen av VGU har främst inneburit Justeringar av fel. Smärre förtydliganden. Kompletteringar av sådant som det fanns stora brister i eller helt saknades. Nedan finns lite översiktligt,
Läs merVägen utformas efter värderbara trafikeffekter
Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter Reshastighet Bränsle och fordonskostnader Dödade, svårt skadade och olyckskostnader Buller och utläpp Drift och underhållskostnader Sammanställs i samhällsekonomiska
Läs mer7 Vägkantsutmärkningar
7 Vägkantsutmärkningar Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med
Läs mer13 Stigningsfält och omkörningsfält
13 Stigningsfält och omkörningsfält Med stigningsfält avses extra körfält i backar, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning. Med omkörningsfält avses extra körfält på begränsad
Läs mer11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 45 (50) 11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten.
Läs merHållplatsutvärdering i Skåne
Hållplatsutvärdering i Skåne April-maj 2009 Denna utredning har utförts under april-maj 2009 av följande projektorganisation: Beställare Vägverket Region Skåne Box 543 291 25 Kristianstad Konsult Tyréns
Läs mer4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd
4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller
Läs merVägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning
2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL
Läs mer3 Placering och linjeföring
KORSNINGAR 3 Placering och linjeföring 3 Placering och linjeföring För trafikanten är intrycket av ett möte mellan olika vägar beroende av hur mötet "annonseras". Intrycken kan förstärkas eller försvagas
Läs merVägar och gators utformning
VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Supplement del Korsning Högeravsvängskörfält 2007-06 Högeravsvängskörfält Högeravsvängskörfält används där genomgående flöde på primärväg samt antalet
Läs merTrafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson
Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson Bakgrund Omkring år 2000: Vägverket sökte möjligheter för att öka
Läs mer18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar
VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som
Läs merDRIFT 96 VV Publ 1996:16 1 Innehållsförteckning VÄGLAGSTJÄNSTER 3 1 Allmänt 3 1.1 Definitioner 3 Sektionselement 3 Observationsytor 3 Friktionsklasser 4 Jämnhet 4 Snödjup 4 Snöfall 4 Rimfrost 4 Snödrev
Läs mer3 Längsgående markeringar
3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.
Läs merVäg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg
PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2018-01-29 GRANSKNINGSHANDLING Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande
Läs merRastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats
2 Rastanläggningar Kommentar: Detta kapitel har inte reviderats i samband med utgivningen av VGU. I avvaktan på revidering kan Publikation 1999:143 Naturrastplatser en idéskrift tillämpas utöver detta
Läs merKarta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.
Trafikverket Region Öst Stefan Tykesson Planering Besöksadress: Tullgatan 8 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se stefan.tykesson@trafikverket.se Direkt: 010-123 57 72 Beredningsunderlag till förslag
Läs merRäcken en underskattad livräddare
ANLÄGGNING Detta är den första delen av två i en artikelserie som ska öka kunskapen om vägräcken. Foto: Tobias Sterner Räcken en underskattad livräddare Vägräcken är i grunden en enkel produkt som vi alla
Läs merKarta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.
Trafikverket Region Öst Marie Holms Trafikmiljö Besöksadress: Tullgatan 8 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se marie.holms@trafikverket.se Direkt: 010-123 25 60 Beredningsunderlag till förslag om
Läs merVäg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg
PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2017-10-06 granskningshandling Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande
Läs merVägars och gators utformning
K R AV FÖR Vägars och gators utformning Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 :179 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Krav för vägars och gators utformning Trafikverkets dokumentbeteckning:
Läs mer2012-06-04 Ärendenr: TRV 2012/23446
Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2012-06-04 Trafikverket Region Nord Richard Hultmar Samhällsbehov Sundsbacken 2-4, Luleå Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se richard.hultmar@trafikverket.se
Läs merKarta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning
Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2012-10-01 Trafikverket Region Väst Magnus Andersson Samhälle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se magnus.b.andersson@trafikverket.se Direkt: 010-123 61
Läs merTvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.
8 Tvärfall Med tvärfall avses vägbanans lutning i tvärled. Lutningen anges i förhållande till horisontalplanet. Tvärfallet kan göras dubbelsidigt, s.k. takform, eller enkelsidigt. Enkelsidigt tvärfall
Läs mer4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m
4 Korsningar TABELL 4-1 Vägmarkeringsritningar BETECKNING BESKRIVNING 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug: A-H1m 3-vägs, typ B med refug i sekundärväg: B-1m B-2m 4-vägs,
Läs merLINJEFÖRING 5 Sikt. 5 Sikt
5 Sikt Med siktlinje avses den räta linjen mellan en fordonsförares öga och ett av föraren observerat föremål, se FIGUR 5-1. Motsvarande vägsträcka kallas siktsträcka. FIGUR 5-1 Sikt vid vertikalkurva
Läs merVU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 KORSNINGAR Tabell 11.4-1 Vägmarkeringsritningar. Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug:
Läs merUPPDRAGSNUMMER
PM VÄGTRAFIK Detaljplan industrispår i Rundvik, Nordmaling. Bakgrund och syfte Detaljplanen syftar till att skapa planmässiga förutsättningar till att koppla på ett industrispår till befintlig växel på
Läs merSJÖSTADSHÖJDEN. Gata
SJÖSTADSHÖJDEN Gata 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Gata KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:
Läs merVäg 76 förbi Norrtälje Arbetsplan
Arbetsplan PM Väg 2007-06-29 Dokumentinformation Objektnummer VST 42710 Objektnamn Filnamn Filtyp Programversion Projekteringssteg Statusbenämning Delområde 0 Anläggningsdel 1 Beskrivning 1 Beskrivning
Läs merTRV 2017: Råd för vägar och gators utformning Supplement 1
TRV 2017:25872 Råd för vägar och gators utformning Läsanvisning De avsnitt och texter som anges i detta supplement ersätter motsvarande delar i Trafikverkets publikation 2015:087, Råd för vägar och gators
Läs mer12 Lutningar. 12.1 Längslutning
12 Lutningar Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet
Läs mer12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled
12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 12.1 Övergång från två till ett körfält Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält, dvs. med
Läs merVU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning
VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 BREDDÖKNING Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden.
Läs merVägutformning 94 Del 1
Publikation 1994:049 Vägutformning 94 Del 1 1. Läsanvisning 1.1 Uppläggning 1.2 VU 94 i Vägverkets verksamhet 1.3 VU 94 och produker&tjänster 1.4 VU 94 och struktur och status 1.5 VU 94 i väghållningsplanering
Läs mer3 Val av trafikplatstyper
3 Val av trafikplatstyper 3.1 Allmänt Trafikplatstyp bestäms av: referenshastighet i olika förbindelser trafikens storlek och sammansättning, dvs. ÅDT-DIM och DIM-dh terrängförhållandena med byggnadstekniska
Läs mer14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder
14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och
Läs merVägverket Region Mälardalen. Regionala riktlinjer för räcken
Vägverket Region Mälardalen Regionala riktlinjer för räcken Oktober 2002 Regionala riktlinjer för räcken 2 (15) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Val av räckestyp... 4 2.1 Kapacitetsklass... 4
Läs merRiktlinjer för utformning av vägar och gator
Riktlinjer för utformning av vägar och gator Färöarna 26 september 2005 Jan Moberg Vägverket, Sverige jan.moberg@vv.se Nordiska Vägtekniska Förbundet VGU Vägar och gators utformning Ett nytt hjälpmedel
Läs merTill
Till Per.andersson@transportstyrelsen.se Synpunkter på förslag Befintliga krav och allmänna råd om egenskapskrav för vägar och gator samt de anordningar som hör till dessa Svar från lämnas i denna form
Läs merMärke H23 förberedande upplysning om vägnära service
RIKTLINJE 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:84 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson, csk 2011-02-09 1.0
Läs merUtdrag ur publikation 2002:113 VÄGUTFORMNING 94. Del 1 Läsanvisning. Version S
Utdrag ur publikation 2002:113 VÄGUTFORMNING 94 Version S-2 Del 1 Läsanvisning 2002-11 Dokumentets datum Upphovsman (författare, utgivare) Kontoret för vägutformning Kontaktperson: Torsten Bergh, Jan
Läs merBakgrund och målbild. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Ny- eller ombyggnad (om detta är aktuellt för gällande sträcka)
1(9) Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter på väg 108, Skåne län och konsekvensutredning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Kartor som visar aktuella
Läs merI Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012
I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 Åtgärdsvalsstudier fyrstegsprincipen i praktiken Krav på effektivare planeringsprocesser, enklare, tydligare Krav på väl fungerande transportsystem, multimodalt,
Läs mer4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Läs merCykling och gående vid större vägar
Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Seminarium i Borlänge den 23/1 2013 Cykling och gående vid större vägar Thomas Jonsson, Jutta Pauna-Gren & Mikael Spjut Ramböll Sverige AB Om projektet Projekttitel: Cykling
Läs mer8.2 VAL AV TRAFIKPLATSTYP
VU 94S-2 8 Trafikplatser 15 (94) 8.2 VAL AV TRAFIKPLATSTYP Val av trafikplatstyp ska redovisas i Val av trafikteknisk standard, se del 4. Trafikplatstyp bestäms av: referenshastighet i olika förbindelser
Läs merPM Trafikutredning korsningen Åsenvägen/ Humlevägen, Jönköpings kommun Upprättad av: Reino Erixon och Pär Larsson
PM Trafikutredning korsningen Åsenvägen/ Humlevägen, Jönköpings 2014-03-31 Upprättad av: Reino Erixon och Pär Larsson PM Trafikutredning korsningen Åsenvägen/Humlevägen, Jönköpings Kund Jönköpings Stadsbyggnadskontoret
Läs merÄrendenr: TRV 2013/39703
Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2014-03-05 Trafikverket Region Väst Nikolaos Kapsimalis Samhälle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se e-post nikolaos.kapsimalis@trafikverket.se Beredningsunderlag
Läs merPM Väg- och bullerutredning för bussgata vid Nösnäs
PM Väg- och bullerutredning för bussgata vid Nösnäs Beställare: Stenungsunds kommun Strandvägen 15 444 82 STENUNGSUND Beställarens representant: Jan Schuman Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult
Läs mer6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70
6. Tänkbara åtgärder 6.1 Åtgärder enligt fyrstegsprincipen Enligt fyrstegsprincipen, som redovisas mer utförligt i kapitel 1.2, ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg.
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatuutrustning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:
Läs merÖversyn av kommunal belysning på statlig väg. Vad gäller?
Översyn av kommunal belysning på statlig väg Vad gäller? I oktober 2017 kom SKL och Trafikverket överens om en övergripande inriktning för hur kommunal belysning på statlig väg ska ägas och förvaltas.
Läs merÅtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Gotlands län
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Gotlands län 2016-02-25 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Läs merInförande av nya hastighetsgränser
Projektledare Lars Ljungberg 026-147341 1 Införande av nya hastighetsgränser 2008-2009 Projektledare Lars Ljungberg 026-147341 2 Nya hastighetsgränser Riksdagsbeslut maj 2007: Vägverket, länsstyrelserna
Läs merÅtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Nationell rapport
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Nationell rapport 2016-03-01 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till
Läs merÄrendenr: TRV 2012/33545
Trafikverket Region Öst Stefan Tykesson Samhälle Besöksadress: Tullgatan 8 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se stefan.tykesson@trafikverket.se Direkt: 010 123 57 72 Beredningsunderlag till förslag
Läs mer18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN
VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 15 (59) 18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält,
Läs merSynpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler
2012-02-27 Sid 1(10) Till Margareta.ahlvik@trafikverket.se Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler Sammanfattning Riksorganisationen, SMC, har läst Trafikverkets förslag till
Läs merPlankorsningar. Vägteknisk utformning. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor Tills vidare 0
Gäller för Version Standard BV koncern 1.0 BVS 1586.30 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2008-05-01 Tills vidare 0 Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av F08-5582/ST20 Leveransdivisionen/Anläggning
Läs merJustering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser)
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser) Fortsatt anpassning av hastigheterna - Fastställelse av plan 2014 Denna plan ska bidra
Läs merNordisk Vejregelgrupp
1 Nordisk Vejregelgrupp 2008-10 Per Strömgren Vägverket VGtdv Borlänge Arbetsmaterial Huvudkontorets organisation 2008-10-23 2 GD Framtid och omvärld Strategisk styrning Ledningsfunktioner: HR Ekonomi
Läs mer6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33)
6. Tänkbara åtgärder 6.1 Analys av tänkbara åtgärder Enligt fyrstegsprincipen ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg. I det aktuella projektet bedöms åtgärder motsvarande
Läs merPM Trafik vid DP Odensgården, Upplands Väsby
Datum Upplands Väsby kommun Axel Nelstrand Grontmij AB Väg och trafik Johan Ericsson PM Trafik vid DP Odensgården, Upplands Väsby Uppdrag och förutsättningar Denna PM diskuterar läge för in- och utfart
Läs mer2013-02-12 Ärendenr:TRV 2014/11500
Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2013-02-12 Ärendenr:TRV 2014/11500 Trafikverket Region Stockholm Daniel Andersson Trafikmiljö Besöksadress: Solnastrandväg 98 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se
Läs merVägars och gators utformning
Vägars och gators utformning E XEMPEL SAMLING VÄGMÄRK EN DEL 1 Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 : 20 0 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Vägars och gators utformning. Exempelsamling vägmärken,
Läs merVU94S-2 12 Vägmärken 61 (73)
VU94S-2 12 Vägmärken 61 (73) Supplement 3 12.2 Tillåten trafik 12 VÄGMÄRKEN 4F-väg ska ha ett stramt formspråk i syfte att öka trafikanternas uppmärksamhet och begränsa hastigheter. Detta innebär att den
Läs merBakgrund och målbild. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Ny- eller ombyggnad. (2 bilagor)
[Motpartens ärendeid] 1(6) Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter på väg E4, Västernorrlands län och konsekvensutredning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning
Läs mer9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek
9 Breddökning Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden. I horisontalkurvor med små radier,
Läs merBakgrund och målbild. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Förslag till hastighetsbegränsningar. Ny- eller ombyggnad
[Motpartens ärendeid] 1(6) Kopia till: Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter på väg 51, Östergötlands län och konsekvensutredning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning
Läs merVÄG 63/763 TULLEN VÄG 63/826 BRATTFORS
KALKYL PM VÄG 63/763 TULLEN VÄG 63/826 BRATTFORS Objektnr: 85731485 Objektnamn: 63/763 Tullen 63/826 Brattfors Skede: Förstudie Datum: 2009-01-13 Rev datum: 1(5) 1 Bakgrund Vägverket avser att förbättra
Läs merPM gällande utformning av cirkulationsplats
gällande utformning av cirkulationsplats Uppdrag Beställare Från Till nummer Kungsbacka kommun Anton Nilsson Charlotta Ljungkull DP-01 Datum 2018-11-29 Ramböll Sverige AB Box 5343,Vädursgatan 6 402 27
Läs merReferat 1 (5) Datum
Referat 1 (5) 4.5.2012 Datum 7.- 8.11.2011 Plats Närvarande Haiko Lars Frid, Anders Wengelin, Torsten Bergh Randi Eggen, Bjarte Skogheim Kenneth Kjemptrup, Stefan Henssen Pauli Velhonoja, Päivi Nuutinen,
Läs merKapitel 3 Funktionsanalys av transportsystemet
Allmänt påverkar trafiken på väg 52 miljön genom utsläpp av klimatgaser, luftföroreningar samt alstrande av buller och vibrationer. Vägens utformning bidrar till att hastigheter och trafikmängd hålls nere,
Läs merVV publikation 2002:120 2002-11
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2
Läs merALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING
ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 1 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING 2 VV Publ 2002:148 ATB VINTER 2003 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 3 Innehållsförteckning 1 Definitioner
Läs mer7 Utformning av belysningsanläggning
7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer
Läs merVäg 35 Åtvidaberg-Linköping Delen Vårdsbergs kors - Hackefors
Väg 35 Åtvidaberg-Linköping Delen Vårdsbergs kors - Hackefors Linköpings kommun, Östergötlands län PM Byggnadsverk, 2017-11-01 Trafikverket Postadress: Box 1140 631 80 Eskilstuna E-post: trafikverket@trafikverket.se
Läs merE18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum
UNDERLAG TILL VÄGPLAN E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum Täby och Österåkers Kommun, Stockholms län PM Vägutformning 2015-11-23 Projektnummer: 107337 Dokumenttitel: PM Vägutformning Skapat av: Jonas Skyllberg
Läs merMindre köer och bättre flyt mellan Moraberg och Hallunda. E4/E20 Södertäljevägen rustas upp
Mindre köer och bättre flyt mellan Moraberg och Hallunda E4/E20 Södertäljevägen rustas upp Relativt små insatser kan göra stor skillnad Man behöver inte alltid bygga nytt för att åstadkomma påtagliga förbättringar.
Läs merKUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01
KUNGSBACKA KOMMUN Trafikutredning Göteborg 2013-03-01 Trafikutredning Datum 2013-03-01 Uppdragsnummer 61441255720 Utgåva/Status Slutleverans v:\44\12\61441255720\3_teknik\t\dokument\pm 2013-03-01.doc Kinell
Läs mer3. Förutsättningar och basfakta, kort beskrivning av objektet
Objektnr 85544655 Kalkyl-PM Datum: 2008-08-22 Beteckning: Version 1 1. Bakgrund Väg 2183 ingår i det lokala vägnätet och går mellan Ed och Nössemark i Dals Eds kommun, Västra Götaland. Vägen utgör enda
Läs mer1 Grundvärden för trafikmiljön
1 Grundvärden för trafikmiljön Trafikmiljöns egenskaper beskrivs i VGU med: friktion hos beläggningsytan siktobjekt i vägrummet. 1.1 Friktion Friktion är ett grundvärde i VGU för att bestämma: största
Läs merBeredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter. enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning
Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2013-02-22 Trafikverket Region Syd Stefan Johansson Enhet Samhällsbehov Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se stefan.u.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123
Läs merTrafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt
Trafik Datum 2014-06-24 Uppdrag Beställare Från Till Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund Borealis AB Felix Staffanson Åsa Åkesson Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27
Läs merRäddningstjänstens framkomlighet på Västra Storgatan/Östra Storgatan inklusive anslutande gator i Nyköping
2015-03-31 1(6) Räddningstjänstens framkomlighet på Västra Storgatan/Östra Storgatan inklusive anslutande gator i Nyköping Inom Nyköpings kommun har det, under en tid, förts en diskussion hur man skall
Läs merVäg E14 Vik-Frönäset Gång- och cykelväg
Väg E14 Vik-Frönäset Gång- och cykelväg Väg E14 Vik-Frönäset Gång- och cykelväg SAMRÅDSMÖTE Syfte? För Trafikverket är det att tidigt informera vad som händer och berätta om bl.a. processen och möjligheter
Läs merRäfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket
Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat Mikko Räsänen Trafikverket Dödade i trafiken enligt vägtrafikantgrupp 800 700 Totalt 600 500 400 I personbil 300
Läs merVV Publikation 2006:37. Vägar och gators. utformning. Säker framkomlighet Preliminära riktlinjer för utformning, reglering och drift
VV Publikation 2006:37 Vägar och gators utformning Säker framkomlighet Preliminära riktlinjer för utformning, reglering och drift 2006-06 Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Försöksverksamhet med dubbla heldragna
Läs merTrafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble
Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version
Läs merSchablonmodell för beräkning av nuvärdeskvot och trafiksäkerhetsnyckeltal för sidoområdesåtgärder på 90-vägar
Vägverket Röda vägen 1 781 87 Borlänge Anna Aronsson anna.aronson@vv.se Direkt: 0243-757 95 Mobil: 0702-03 30 05 Datum: 2009-03-30 Beteckning: Version 3 Schablonmodell för beräkning av nuvärdeskvot och
Läs merE20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg
TEKNISKT PM TRAFIKANALYS E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda och Essunga kommuner, Västra Götalands län Vägplan, 2016-11-03 Projektnummer: 128078 Trafikverket Postadress: Box 110, 54
Läs merBilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader
Bilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader Effekter och samhällsekonomiska kostnader behövs för att jämföra och analysera alternativa utformningar. För planeringsbehov redovisas beräkningsmodeller
Läs merRekommenderade minimivärden för resulterande horisontalradier, då övergångskurvor inte behöver användas av kördynamiska skäl
7 Övergångskurvor Övergångskurvor används för att: uppnå en mjuk krökningsförändring mellan cirkelbågar med olika radier eller riktning samt mellan cirkelbåge och raklinje få en kördynamiskt riktig linjeföring
Läs merUtdrag ur grundkurs Vägmarkering. Visas på SVMF årsmöte 2013-03-14 Efter ök med Torgny A
Utdrag ur grundkurs Vägmarkering Visas på SVMF årsmöte 2013-03-14 Efter ök med Torgny A VÄLKOMMEN Kurs Vägmarkering Lärare: Torgny Augustsson Hans Holmèn Gunnar Larsson TSFS 2010:171 Transportstyrelsens
Läs mer