Cykling och gående vid större vägar

Transkript

1 Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Seminarium i Borlänge den 23/ Cykling och gående vid större vägar Thomas Jonsson, Jutta Pauna-Gren & Mikael Spjut Ramböll Sverige AB

2 Om projektet Projekttitel: Cykling och gående vid större vägar Beställare: Trafikverket Projektperiod: Huvudansvarig: Ramböll Sverige AB Samarbetspartners: Luleå Tekniska Universitet (LTU) Lunds Tekniska Högskola (LTH) Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI)

3 Syfte Att beskriva typer av problem som finns om cykling och gående vid större vägar. Med större vägar syftas främst till vägar på landsbygd med hastighetsgräns över 70 km/h. Att utvärdera enkelt genomförbara lösningar för att öka säker och attraktiv tillgänglighet för oskyddade trafikanter till och längs med större vägar.

4 Genomförda delstudier Workshop med experter från Trafikverket och kommuner Syfte: diskutera problematiken kring cykling och gående vid större vägar och inventera bra och mindre bra redan genomförda utformningslösningar Analys av resvaneundersökning Syfte: Att studera hur cykeln respektive gång utnyttjas som del i längre resor, samt hur cyklandet och gåendet fördelar sig på olika trafikmiljöer.

5 Genomförda delstudier Erfarenhetsåterföring A) Nationell och internationell litteraturgenomgång B) Platsstudier: Att dokumentera (inventera) olika åtgärder för cyklister och gående vid större vägar, såväl bra som dåliga. C) STRADA-analys: Hur ser trafikolycksstatistiken ut för oskyddade trafikanter vid större vägar; generellt och på de platser som analyseras i moment B. Anläggnings- och DoU-kostnader Sammanställning av anläggnings-, drift och underhållskostnader för cykelvägar i anslutning till större vägar

6 Genomförda delstudier GIS-analyser Syfte: Att belysa potentialen till cykel- och gångresor till hållplatser belägna vid större vägar och att som oskyddad trafikant färdas längs med större vägar. Enkätstudie av fotgängare och cyklister Syfte: Att belysa hur fotgängare och cyklister upplever framkomligheten, säkerheten samt tryggheten längs de utvalda platserna (större vägarna) i undersökningen.

7 Genomförda delstudier Workshop om föreslagna åtgärder Syftet är att gemensamt med cykel- resp. fotgängare-experter diskutera de förslag på åtgärder som inventerats och studerats tidigare i projektets delstudier. Kvarvarande projektdelar Slutprodukt: Exempelsamling och slutrapport Exempelsamlingen ska presentera olika utformningslösningar som identifierats under projektets gång. Slutrapport ska sammanfatta och behandla de slutsatser som projektets delstudier kommit fram till.

8 Landsväg utan åtgärder för oskyddade trafikanter Exempel: Väg 97 söder om Boden Exempel: Väg 97, söder om Boden 8

9 Olika utformningslösningar för längs med färd

10 1) Tvåfältsväg utan mitträcke och med cykelväg separerad med kantsten Exempel: Väg 293, Falun-Borlänge Exempel: Väg 9, Ystad-Nybrostrand 10

11 2) Tvåfältsväg utan mitträcke: Bred vägren markerad som ett cykelfält Exempel: Väg 616, väster om Luleå 11

12 3) Tvåfältsväg utan mitträcke: Dubbla vägrenar - den yttersta vägrenen som cykelfält. Exempel: Väg 796 (gamla E4), Linghem-Linköping 12

13 4) Mitträckesväg med en cykelväg separerad med sidoräcke Exempel: väg 23, Osby 13

14 5) Mitträckesväg: Grusad separat cykelstig (sommarcykelväg) Exempel: E4, Söder om Piteå Exempel: E22, Tollarp-Nöbbelöv (Kristianstad) 14

15 Olika utformningslösningar för korsande av större väg

16 1) Tvåfältsväg utan mitträcke: korsning med mittrefug Exempel: Väg 266 Staberg (Falun) 16

17 2) Korsande över mitträckesväg; liten öppning i räcket, ingen mittrefug Exempel: Väg 50 norr om Motala (vid Ryggsten) 17

18 3) Mitträckesväg: Korsning med smal mittrefug Exempel: E22 Tings Nöbbelöv (Kristianstad) 18

19 4) Mitträckesväg: Korsning med bred mittrefug Exempel: Väg 11, Sjöbo 19

20 5) Mitträckesväg: Korsning med öppning i räcket på ett brett spärrområde Exempel: Väg 70 Västerby (Säter-Hedemora) 20

21 Resultat

22 Preliminära resultat Oskyddade trafikanter prioriteras högre i planeringsprocessen. Trafikantgruppens behov tydliggörs och hanteras jämställt med övriga trafikantgrupper. Genomtänkta lösningar som fungerar Hela resan, jämn och förutsägbar standard Lågt befolkningsunderlag vid större vägar ger sämre förutsättningar att erbjuda attraktiva cykel-/gånglösningar. Planera inte för de som idag cyklar eller går vid en större väg. Potentialen till resande måste utredas och användas som underlag. En mer attraktiv miljö för oskyddade trafikanter kommer leda till fler resenärer

23 Preliminära resultat (forts.) Tydlighet vart är det tänkt att gående och cyklister skall färdas? Belysning är viktigt för trafikantgruppen, i synnerhet vid passage över större väg. Separering av motorfordon och oskyddade trafikanter eftersträvas. Räcke Kantsten Friliggande cykel-/gångstig Avstånd mellan trafikanterna viktigt Minst oroliga för sin säkerhet och trygghet är de som färdas längs vägar med räckesseparering Mest oroliga är de som färdas utmed vägar där separering sker med vägmarkering

24 Preliminära resultat (forts.) Vilken är den lägsta acceptabla standarden? Är det bättre med en billig lösning än ingen lösning alls? Gående och cyklister har olika preferenser: Gående kan lättare acceptera en grusad stig. Cyklister vill helst ha asfalt, de väljer hellre landsvägen än den friliggande grusade cykelvägen/-stigen. För vem planeras lösningarna? Barn Vuxna Arbetspendling Rekreation

25 Fortsatt arbete Hur kan potentialen för resor till fots och med cykel bedömas? Bättre underlagsmaterial och metod för att hantera detta. Djupare studier på hur fotgängare och cyklister beter sig i denna typ av miljö. Fungerar dagens lösningar som de ska, vilka förbättringar kan göras? Bättre metoder för redovisning av investeringskostnaderna för olika lösningar för oskyddade trafikanter. I delstudie Drift och underhåll har konstaterats att kostnaderna ofta samredovisas med övriga vägkostnader varför det är svårt att beräkna nyttor vid landsbygdsprojekt. 25

26 TACK!