Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Transkript

1 TN 292 /15 TN-Information Trafiknämnden Diarienummer 3078/15 Specialist & sakområden Malin Månsson Telefon E-post: Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister Cykelolyckor Uppföljningar visar att antalet rapporterade dödade och svårt skadade cyklister har minskat med 75 procent sedan tidigt 1990-tal till följd av ett målinriktat arbete med att förbättra trafiksäkerheten. Men runt 2011 skedde ett trendbrott. Den totala minskningen av antalet rapporterade olyckor i trafiken började plana ut för att sedan öka något. Så kallade singelolyckor, där enbart cyklisten är inblandad, är vanligast och gäller närmare 80 procent av alla cykelolyckor. Studier visar att ungefär hälften av singelolyckorna med cykel beror på vägförhållanden som utformning, drift och underhåll. Andra orsaker är cyklistens beteende och fel på cykeln. Tabell 1: Cykelolyckor Singelolyckor Död Allvarligt skadad (ISS 9-) Måttligt skadad (ISS 4-8) Lindrigt skadad (ISS 1-3) Olyckor i konflikt med andra (5)

2 2(5) Tabell 2: Cykel, singelolyckor per kvartal 100% 80% 60% 40% 20% Annat/okänt/ej relevant Har spårvägs-/järnvägsspår Ojämnt Hål och gropar Löst grus Hal pga vatten Hal pga löv Hal pga snö/is 0% Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Den upplevda trafiksäkerheten är låg Även om vi kraftigt har minskat antalet rapporterade olyckor i Göteborg genom att exempelvis bygga cykelbanor separerade från motorfordonstrafik, hastighetssäkrat korsningar och tagit bort fasta hinder och kanter upplever en stor andel inte att det är säkert att cykla i Göteborg. Under flera år har en attitydundersökning till cykling genomförts. Den visar att instämmande till påståendet Göteborg upplevs som trafiksäkert att cykla i är avsevärt lägre än alla de andra. I år har vi undersökt i vilken grad ett antal faktorer bidrar till upplevelsen att det inte är trafiksäkert. Trots att 80 % av cykelolyckorna är singelolyckor är det platser eller situationer där man som cyklist samspelar med andra som upplevs minst säkert tillsammans med otydlighet. Tabell 3: Resultat från cykelattitydunders ökning I vilken grad tycker du att följande påstående stämmer in på Göteborg? Lägst grad av instämmande får nyckeltalet Gbg upplevs som trafiksäker att cykla i. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 2(5)

3 3(5) Insatsområden för att öka cyklisternas säkerhet I Cykelprogram för en nära storstad och trafikverkets Säkrare cykling Gemensam strategi för år framgår att vi behöver göra insatser inom flera området för att uppnå ett ökat och säkert cyklande: Förbättra drift- och underhåll både vinter och sommar Genom att exempelvis förbättra vinterväghållningen, minska förekomsten av rullgrus och öka jämnheten på cykelbanor finns stor potential att minska cykelolyckorna och samtidigt skapa bättre förutsättningar att cykla. Trafikkontoret har på senare år på vissa sträckor ökat användningen av salt och saltlake och där minskat användningen av flis. Förra vintern testades en ny metod på vissa utvalda platser som innebar att snö sopades bort och saltlake spreds för att få ett så bra resultat som möjligt. En uppföljning visade att nöjdheten bland cyklister är störst där vi sopar och saltar och lägst där vi plogar och flisar. Sopsaltningen kommer att fortsätta under 2016 men inte utökas. Vårstädningen av cykelbanor för att få bort rullgrus har tidigarelagts. Utforma cykelinfrastruktur utifrån cyklistens behov Cykelinfrastrukturen behöver generellt kunna klara av fler och snabbare cyklister och samtidigt vara utformad så att den främjar ett trafiksäkert beteende. En tydlig utformning, i kombination med en tydlig trafikreglering, skapar bra förutsättningar för att cyklisterna ska följa trafikreglerna, och ökar känslan av trygghet och säkerhet. Om man ser till både antalet omkomna och allvarligt skadade cyklister, är den viktigaste åtgärden inom detta område att flytta över cyklister från blandtrafik till separerade cykelbanor eller hastighetssäkra lågtrafikgator till 30 km/h. Viktiga specifika åtgärder inom detta insatsområde är, utöver skapa sammanhängande cykelinfrastrukturnät, bland annat att skapa säkra passager/överfarter, ta bort fasta föremål och sänka kantstenar, förbättra omledning vid vägarbeten samt säkra spårvagnsspår. Följande insatser görs löpande idag: Ta bort fasta hinder på och i närheten av cykelbanor. Sänka kantstenar. Sänka hastigheten på bilar genom fysiska åtgärder i korsningar och blandtrafikgator. Bygga separata cykelbanor. Pågående utveckling enligt cykelprogrammet: Tydligare och mer enhetlig utformning av cykelinfrastruktur. Breddning av cykelbanor. Bättre och tydligare separering från fotgängare. Fler enkelriktade cykelbanor istället för dubbelriktade. Cyklistens och väghållarens ansvar Ansvaret för säkerheten delas mellan väghållaren och dem som använder vägtransportsystemet. Väghållaren har det yttersta ansvaret för regler och för Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 3(5)

4 4(5) vägtransportsystemets utformning och funktion, medan trafikanterna har ansvar för att följa trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar, samt att se till att cykeln är säker att färdas på. Utökade åtgärder 2016 Tillämpning av nya regler för cykelöverfarter och cykelpassager I september 2014 infördes nya regler för cykelöverfarter och cykelpassager. De nya reglerna är tänkta att medföra en tydligare prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Den grundläggande principen för utformning av korsningar mellan körbana och cykelbana ska vara att det ska vara tydligt både för cyklisten och för andra trafikanter vilka regler som gäller på platsen vilket ökar tryggheten och säkerheten. Trafikkontoret vill sträva efter att utforma platserna likvärdigt och undvika olikheter när det gäller vägmärken, vägmarkeringar och beläggningar, både i Göteborg, regionalt och nationellt. Därför har vi avvaktat nationella råd och utformningsprinciper vilka snart är framtagna och vi kommer att påbörja införandet av de nya reglerna för cykelöverfarter i Göteborg under Hittills har cykelpassager i ett fåtal utvalda stråk inventerats för att få en uppfattning om vilken typ av åtgärder vi behöver göra var och när. Cykelöverfart Cykelöverfarter ska användas av cyklister eller förare av moped klass II för att korsa en väg eller en cykelbana. Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cyklister och förare av moped klass II som färdas ut på en cykelöverfart från en cykelbana ska ta hänsyn till avståndet till och hastigheten hos fordon som närmar sig överfarten. Fordonsförare har väjningsplikt mot cyklande och förare av moped klass II som är ute på eller just ska färdas ut på cykelöverfarten. Cykelöverfarten kräver beslut om lokal trafikföreskrift och kräver viss typ av utformning för att gälla som cykelöverfart. Vägmarkeringarna M 14 (väjningslinje) och M16 (cykelöverfart) ska användas i kombination med vägmärket för cykelöverfart. Vid en cykelöverfart ska också trafikmiljön utformas så att fordon inte kan föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. Hastighetsbegränsningen ska vid behov säkerställas med hjälp av en fysisk åtgärd. Cykelpassage Cykelpassager ska användas av cyklister eller förare av moped klass II för att korsa en väg eller en cykelbana. De kan vara markerade med vägmarkering för cykelpassage. Vid obevakade cykelpassager ska fordonsförare på vägen anpassa hastigheten, så att det inte uppstår fara för cyklande som är ute på Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 4(5)

5 5(5) cykelpassagen. Cyklister och förare av moped klass II som kommer från en cykelbana har väjningsplikt när de korsar en väg. Det gäller även om det finns en obevakad cykelpassage. En del av en väg som är avsedd att användas av cyklande och förare av moped klass II för att korsa en körbana eller cykelbana, och där cyklisten och föraren av moped klass II har väjningsplikt mot korsande trafik. Handlingsplan för införande av cykelöverfarter/cykelpassager 1. Ta fram en policy för utformning av cykelöverfarter och cykelpassager. 2. Bestämma på vilka typiska platser och stråk cykelöverfarter ska införas. 3. Inventera och bestämma åtgärd. 4. Införa genom att ta fram en lokal trafikföreskrift, sätta upp vägmärke och markera med målning för varje cykelöverfart och vid behov säkra hastigheten till 30 km/h med fysiska åtgärder. Kostnadsbedömning per cykelöverfart: Alternativ 1: Enbart vägmärke, vägmarkering, eventuell justering av kantstenar samt framtagande av lokaltrafikföreskrift: Cirka kr. Alternativ 2: Samma som alternativ 1 samt fysiska åtgärderna för att säkra hastigheten till 30 km/h: Cirka kr. Suzanne Andersson Avdelningschef Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 5(5)