Tylösandsseminariet 2-4 september. Lars Darin

Transkript

1 Tylösandsseminariet 2-4 september Lars Darin Hur gör vi nu då för att säkra cykeltrafiken? Trafikverket presenterar det pågående samverkansarbetet med att ta fram strategier och åtgärder för säkrare cykling

2 Sammanfattningsvis Nystartat samverkansarbete för att öka säkerheten vid cykling på basis av ny kunskap Fokus skiftas från omkomna och polisrapportering (bil) till allvarligt skadade och sjukvårdsrapportering (cykel) cyklister dör årligen i vägtrafikolyckor, oftast i krock med bil Årligen knappt 2000 allvarligt skadade cyklister, fler än i bil och ca 80 % är singel Cykeln är instabil och känslig för dålig friktion och hinder mm % av singelolyckorna kan kopplas till drift- och underhåll Ökad kunskap krävs och nya utvecklingsprocesser behöver startas Arbetet kommer bidra till ökat cyklande

3 Åtgärdsstrategi för säkrare cykling Syfte Nå de nationella trafiksäkerhetsmålen Samma ambitionsnivå för cyklister som övriga Arbetet ska bidra till ökad cykling Mål Ta fram strategi i samverkan med viktiga aktörer Mc och mopedstrategiarbetet förebild En del i målstyrningsprocessen. Målgruppen är all aktörer som kan påverka

4 Långsiktigt arbete som del i målstyrningen Utvärdering, revidering och uppdatering Kunskapsunderlag Genomförande av åtgärder inom våra verksamhetsplaner Aktörsgemensamma diskussioner Gemensam åtgärdsstrategi

5 Deltagare Trafikverket Transportstyrelsen Kommuner (Stockholm, Huddinge, Malmö, Linköping, Eskilstuna) Cykelorganisationer Folksam VTI

6 Kortfakta om statistiken Cyklister inrapporterade i STRADA-sjukvård Åren: Alla skadade: personer med minst en klassad skada PMI 1+: allvarligt skadade PMI 10+: mycket allvarligt skadade Allvarigt skadad= PMI 1+ = Person med skada/skador som ger en medicinsk invaliditet på 1 % eller mer Mycket allvarligt skadad= PMI 10+ = Person med skada/skador som ger en medicinsk invaliditet på 10 % eller mer

7 Allvarligt skadade - hur, vilka, var.? Knappt 80 % singel, knappt 10 % i konflikt med annan cykel och drygt 10 % med motorfordon Något fler män skadas fast något fler kvinnor cyklar Barn är oftare inblandade i olyckor men de äldre får svårare men Omkring 50 % är skador på armar/axlar, 20 % ben/höfter, 10 % huvud Men vid mycket allvarliga skador är andel huvudskador ca 40 %

8 Huvudorsak i singelolyckor 100% 90% 80% 10% 10% 9% 16% 14% 18% Samspel med övriga trafikanter 70% 60% 16% 16% 16% Cyklistens beteende och llstånd 50% 15% 15% 17% Cyklisten i interakon med cykeln 40% Väguormning 30% 20% 44% 44% 41% Dri och underhåll 10% 0% Alla skadade PMI 1+ PMI

9 Singelolyckor halt underlag, månad (PMI 1%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 20% 20% 2% 1% 0% 3% 0% 31% 3% 0% 22% 76% 82% 82% 84% 87% 83% 57% 33% 8% 7% 3% 25% 3% 0% 1% 64% Ej halka Övrigt/okänt Löv 40% 30% 20% 10% 0% 77% 77% 7% 70% 4% 11% 2% 43% 2% 0% 3% 16% 0% 4% 0% 6% 7% 0% 4% 0% 1% 15% 14% 10% 6% 9% 10% 0% 0% 0% 0% 0% 6% 19% 50% 10% 20% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Hela året Grus Is/snö

10 Potential åtgärda orsaker till singelolyckor 1(2) Tvärstopp pga handbroms Fel på cykeln handhavandefel 5% 5% 5% Klivit av/på cykeln Fastnat med något i cykeln/ transporterat föremål 6% 6% Kört på fast föremål Nedförsbacke 7% 7% Ojämnt underlag 8% Svängt/kurva 9% Väljt/samspel ej fungerat Halt - grus 9% 10% Kört mot/över kant 11% Halt - is/snö 20% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20%

11 Potential åtgärda orsaker till singelolyckor 2(2) Bländad av fordon Halt - Lera Använt mobiltelefon Bländad av solen Uppförsbacke Halt - grusväg Låg fart ll/från fest Blåsigt väder Annat djur, inkl koppel Mörkt Egen hund Alkoholpåverkad Kört mot räls Halt - löv Bisyssla (ej mobil)/ distrakon Kommit utanför vägen/vägkant Kört på llfälligt föremål Lekt under cykling Inbromsning Hög fart Halt - Övrigt/okänt 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20%

12 Åtgärder i olika delar av en händelsekedja

13 Åtgärder i en händelsekedja

14 Strategi under arbete! 1. På kort sikt lyfta drift- och underhåll, både vinter och sommar - Ex. hantera halka och åtgärda gropar/sprickor 2. Förbättra cykelinfrastrukturen - Ex. rätt separering från andra trafikantgrupper och anpassning till olika typer av cyklister och cyklar 3. Information och påverkan - Ex. användning av cykelhjälm och betydelsen av rätt hastighet och riskerna med att köra onykter 4. Starta nya utvecklingsprocesser - Ex. skydd av armar och ben, synbarhet av cykeln och cyklisten, stabilisering av cykeln, ABS-bromsar 5. Utveckla kunskapen - Ex. samspel cykel med gående samt med andra cyklister, hastighet och nykterhet

15 Tack för mig! Frågor och synpunkter? Lars Darin Trafikverket