Vinterväghållning på gångoch cykelvägar i Sverige

Transkript

1 Vinterväghållning på gångoch cykelvägar i Sverige Anna Niska Teknologidagene, Trondheim, 7 okt Cyklister: flest svårt skadade vägtrafikanter 1/3 av alla trafikanter på sjukhus är cyklister Källa: Antal inskrivna på sjukhus minst 1 dygn fördelade efter färdsätt, enligt PAR (SIKA, 2010) 1

2 Många allvarligt skadade cyklister till följd av halka Grus på vägytan, på våren 2

3 Sopsaltning i Linköping och Stockholm Saltat kontra osaltat i Linköping 3

4 Sopsaltning viktiga frågeställningar När och hur ofta? Saltmängd/dos? Saltlösning eller befuktat? Spridarutrustning? Strategier vid olika förutsättningar? Alternativ vid låga temperaturer och mycket snö? Cyklisternas uppfattning? Effekt på antalet olyckor? Miljöeffekt marginaleffekt av saltanvändning? Friktionsmätningar 4

5 Slutsats om platser med låg friktion Där beläggningen är skadad eller ojämn Där osaltade stråk korsar eller ansluter till de saltade cykelstråken På brunnslock som ligger i eller intill cykelbanan På cykelmyror, smågatsten etc. Där cykelbanan korsar bilväg. På röd massa som markerar cykelöverfart, 5

6 Val av utrustning? Lundberg/Wille med tallrik Multihog med munstycken Falköpings spridare på vagn 6

7 Multihog Multihog: spridning av saltlösning med dysor Fördelar Mindre saltmängd Mindre saltförlust Hinner torka upp Positiva trafikanter Bra service från leverantören Nackdelar Svårt att komma till med borsten p.g.a. plog Mindre flexibelt fordon Större risk för utspädning? - kallare och mer snö 7

8 Utvärdering av fastsand på gång- och cykelvägar i Umeå Utrustningen prototyp Sandbehållare Värmeaggregat Dieselbrännare Vattentank Tallriksspridare 8

9 Jämförelse av friktionsförbättring Slutsatser Varmsanden är effektivare än traditionell torr sand Antalet åtgärdstillfällen reduceras Ingen bortnötning av sanden av cyklister och fotgängare Endast ett fåtal upptäckte någon skillnad Bäst effekt på tjock is Möjliga förbättringar: Blandningen av sandmaterial Förvaring i silos Justering av dos Justering av spridaren för ett jämnare spridningsmönster 9

10 Frågetecken Luftkvalitet Energiförbrukning Halkbekämpning under våren Friktionsnivå cyklister Dubbdäck på cykeln ett sätt att vintertid minska singelolyckorna bland cyklister? 10

11 Drift och underhåll av universell utformning Hur kan tillgängligheten förbättras året om? Identifierade konfliktpunkter 11

12 Förbättringspotential Fordon och utrustning Personal Kvantifierad diskussion för bättre beslutsunderlag Justering av utformning 12

13 Tack för uppmärksamheten! 13

14 Argument Ökad framkomlighet Hälsa Förbättrad standard Fler cyklister God ekonomi Färre olyckor Färre korta bilresor Miljö Kostnad och nytta Hälsovinsterna med cykling vida överstiger förlusterna till följd av cykelolyckor + luftföroreningar (WHO) HEAT: Health Economic Assessment Tool for cycling and walking Vård och produktionsbortfall till följd av fotgängares halkolyckor kostar minst 4 ggr mer än kommunernas vinterväghållning (VTI rapport 735) Miljönyttan inte fullt utvärderad Kallstarter under vintern Fler nyttor: Minskad trängsel Ökad trivsel 14

15 PFT Portable Friction Tester Bergström, A., Åström, H. and Magnusson, R. (2002). Friction measurements on cycleways using a portable friction tester. Journal of Cold Regions Engineering, American Society of Civil Engineering, vol. 17, Issue 1, Friction measurements Road condition Saab Friction Tester PFT Dry bare surface 0,8 1,0 0,8 0,9 Wet bare surface 0,7 0,8 0,5 0,8 Packed snow 0,2 0,3 0,2 0,4 Loose snow/slush 0,2 0,5 0,2 0,4 Thin ice 0,15 0,30 - Loose snow/slush on thin ice 0,15 0,25 0,2 0,35 15

16 Type of bicycle accidents severely injured = Risk of death (ISS 9+) Moped; 1% Cyclists; 6% Pedestrian; 1% Other; 3% Bicycle - Pedestria n; 2% Bicycle - Moped; 4% Bicycle - Bicycle; 8% singlebicycle; 16% Bicycle - Other; 2% Motor vehicle; 18% Bicyclevehicle; 68% Single; 71% Hospital data in STRADA, (N=1 836) Sopsaltning kontra traditionell plog + sand Fördelar Ger högre standard och därmed bättre framkomlighet för cyklister Fler cyklister vintertid? Färre halkolyckor? Inga fallolyckor till följd av rullgrus Minskat grus i dagvattenbrunnar Fungerar på frosthalka Minskade partikelkällor i staden Nackdelar Ökad kostnad Kräver god beredskap Risk för återfrysning kan ge falsk trygghet Korrosion på grund av saltet Miljö? Alternativ halkbekämpning krävs vid låga temperaturer Alternativ snöröjning krävs vid stora snömängder 16

17 Urval av mina publikationer ( Cyklisters säkerhet Niska, A. och Eriksson, J. (2013). Statistik över cyklisters olyckor. Faktaunderlag till gemensam strategi för säker cykling. VTI rapport 801, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Niska, A., Gustafsson, S., Nyberg, J. och Eriksson, J. (2013). Cyklisters singelolyckor. Analys av olycks- och skadedata samt djupintervjuer. VTI rapport 779, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Thulin, H. och Niska, A. (2009). Tema Cykel - skadade cyklister. Analys baserad på sjukvårdsregistrerade skadade i STRADA. VTI rapport 644, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Drift och underhåll Niska, A (2013). Varmsandning på gång- och cykelvägar. Utvärdering i Umeå av för- och nackdelar med metoden. VTI rapport 796, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Niska, A. (2011). Cykelvägars standard. En kunskapssammanställning med fokus på drift och underhåll. VTI rapport 726, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Niska, A., Sjögren, L., och Gustafsson, M. (2011). Jämnhetsmätning på cykelvägar. Utveckling och test av metod för att bedöma cyklisters åkkvalitet baserat på cykelvägens längsprofil. VTI rapport 699, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Niska, A. och Sjögren, L. (2007). Mätmetoder för tillståndsbedömning av cykelvägar. En kunskapsöversikt. VTI rapport 584, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Bergström, A. (2002). Winter maintenance and cycleways. Doctoral thesis, TRITA-VT FR 02:04, Avdelningen för Vägteknik, Institutionen för byggvetenskap, Kungliga tekniska högskolan. Stockholm. Halkrelaterade orsaker till singelolyckor per månad 17

18 Mätning av restsalt 18