Gång och cykel. (I huvudsak cykel)

Transkript

1 Gång och cykel (I huvudsak cykel)

2 Cykelstrategi

3 Cykelstrategi Några förslag i den framtagna strategin Cykling ses som ett eget transportsätt Stärka cyklingens position i samhällsplaneringen Öka kunskapen om cykelolyckor Potentialen för att öka cyklingens andel finns i större städer Cykling i förhållande till kollektivtrafik behöver utvecklas Samverkan Cykelplaner för att identifiera potentialer, mål och stråk Nytt angreppssätt för cykelhjälm Behov av att utveckla ny kunskap och även sprida befintlig Nödvändiga medel avsätts

4 Handlingsplan cykel Indelad i följande områden: Aktivitet Status Fortsatt arbete Förlag färdigtidpunkt Samverkan Exempel Exempel Nr Aktivitet Status Fortsatt arbete Förslag färdigtidpunkt Samverkan 2 Löpande utveckla samverkan på nationell nivå Planering 6 Framtagande av vägledning för upprättande av nationella, regionala och (lokala) cykelplaner och cykelbokslut Kunskap Främst planeringsrådet för cykelfrågor. Finns även fora för kollektivtrafiken, planeringsfrågor, GNS etc. där cykel tas upp. Framtagande av vägledning för regionala cykelplaner pågår. Ta upp frågan på nästa planeringsråd. Göra överblick om samverkansmöjligheter och delegera uppgifter. Samordnas med gemensamt planeringsunderlag för säkrare cykling. Stämma av med planupprättare om uppdragstexten. Förankring och spridning av resultatet under Kontinuerligt arbete med start vid möte planeringsråd cykel 28/ Uppdraget klart (Presenteras på cykelkonferensen den mars.) Exempel 17 Se över förutsättningarna för att bilda ett kompetenscentrum. Arbete påbörjas med tillsatt arbetsgrupp. Ta fram plan, identifiera aktörer, initiera diskussioner etc. Inriktning klart Medel bör avsättas för Nationella planeringsrådet för cykelfrågor Tillväxtverket, SKL, Naturvårdsverket, Cykelsällskapet, Cykelfrämjandet, Svensk cykling, Boverket, Folkhälsoinstitutet, Näringsdepartementet, Region Halland, Transportstyrelsen och Trafikverket.

5 Nr Samverkan Aktivitet 1 Framtagande av vägledning för samverkansarbetet mellan Trafikverket och kommunerna 2 Löpande utveckla samverkan på nationell nivå 3 Ta fram gemensamt planeringsunderlag för säkrare cykling. 4 Förankra strategi och handlingsplan och säkerställa implementering inom Trafikverket Planering 5 Framtagande av förslag på och förankra konkretiserade mål och mått för ökning av cykelresandets andel på såväl nationell, regional som kommunal nivå (samt pedagogisk redovisning av planerade och genomförda cyklingsåtgärder). 6 6 Framtagande Framtagande av vägledning av vägledning för upprättande för upprättande av nationella, av nationella, regionala regionala och (lokala) och (lokala) cykelplaner och och cykelbokslut 7 Genomföra dialoger med länsplaneupprättare 8 Framtagande av underlag för en inventering av säkra cykelparkeringar som ger stöd till att cyklingen kan knytas till andra trafikslag. 9 Framtagande av plan för åtgärder för cykling längs med mötesfri landsväg, 2+1-vägar Kartläggning och identifiering och identifiering av av cykelinfrastruktur i de i de största tätorterna. största tätorterna. 11 Översyn och spridning av drift- och underhållsstandard som ökar komforten och säkerheten men också förbättrar möjligheterna till cykling året runt. 12 Framtagande av ett enhetligt vägvisningssystem för cykling 13 Införande av cykelföreteelser längs statliga vägar i NVDB. Kunskap 14 Fördjupade studier kring allvarligt skadade 15 Framtagande av kunskap kring orsakssamband vid cykelolyckor samt åtgärder i olika åldrar samt skadepanorama i olika åldrar uppdelat på ålder och kön. 16 Genomföra seminarier/utbildningar för att sprida kunskap om befintliga modeller och verktyg Se Se över över förutsättningarna att för bilda att bilda ett ett kompetenscentrum. 18 Sammanställa kunskapsbrister. Bl.a. genomföra en studie som visar på vilka åtgärder som bidragit till att cyklingens andel ökat i vissa kommuner. 19 Åtgärder som balanserar konkurrensen mot bil, ex. trängselskatt, P-normer m.m.

6 Kunskapssammanställning cykling innefattar: Resultat från FUD-info, Ideella organisationer och Skyltfonden Pågående forskning beviljat av Trafikverket Forskningsresultat nationellt och internationellt Nuvarande struktur, exempel: Arbetspendling med cykel Cykel och kollektivtrafik Cykelhjälm Cykelinfrastruktur Cykelmotorvägar Cykelturism Osv... Cykel och kollektivtrafik Cykel på tåg Möjligheter och svårigheter Detta forsknings- och utvecklingsprojekt har undersökt varför tågresenärer tar med sig cykel på tåg. Studien omfattar tågresenärernas inställning till cykeltransport, ombordpersonalens erfarenheter av cykeltransport och internationella koncept för cykeltransporttjänster på tåg. Resultaten bygger bl. a. på en enkätundersökning med 318 tågresenärer på ett antal lokala tåglinjer i Skåne och mellan Skåne och Göteborg. FOI 202 Pelle Envall m.fl

7 Fotgängare Kunskapsunderlag gång Pågående forskning med sökord fotgängare och gång: Urban arkitektur som stödjer ett uthålligt transportmedel gång LTH Fotgängares singelolyckor i gatu- och vägmiljö - Vectura

8 Fotgängare singel Telefonintervjuer med svårt skadade fotgängare, ISS > 8 Urval 400 personer år, svarsfrekvens 45 % Frågeställningar: Hur ser singelolyckor ut för fotgängare när det inte är vinterväglag? Hur ser fotgängarnas skador ut? Hur beskriver fotgängarna händelsen de varit med om? Finns det kopplingar mellan olyckorna och brister i GC-anläggningen, t.ex. konstruktion eller eftersatt underhåll? Maria Olai, Vectura

9 kvinnor män jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

10 Olycksorsak halka (isgata) halka (isigt) halka (isfläckar) halka (is under snö) halka (isig ojämn halka (rullgrus) halka (löv) halka (bananskal) halka (ekollon) halka (oljespill) snövall istapp i huvudet potthål sprickbildning i asfalten sättning i vägbanan hög trottoarkant uppstickande gatsten uppstickande brunnslock hoppar ner från buss hundryck i kopplet kollision med fast föremål trampar snett vindbyar benskörhet övrigt okänt 6% 9% 9% 14% 19% 0% 5% 10% 15% 20% 25%

11 Bestående men efter olyckan Uppgifterna som står i skaderapporterna i STRADA stämmer inte alltid överrens med skadorna som de som intervjuades angav. avkortat ben går med hjälpmedel rullstolberoende handikappad beroende av hemtjänst flyttat till boende kan ej försörja sig beroende av sjukgymnastik trötthet trött i kroppen begränsad rörlighet begränsad styrka ärr medicineras dagligen känner av skadan i vardagen smärta/värk försämrat minne försämrat smaksinne försämrad hörsel försämrad balans viktnedgång sämre i annan sjukdom sämre kroppsfunktion rädd/försiktig i trafiken tappad lust att gå utomhus virrig nestämd 8% 10% 10% 43% 60% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%