Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket

Transkript

1 Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0 Johan Lindberg Trafikverket

2 Utmaningen att cyklingen ska öka! Det förutsätter att säkerheten ökar!

3 Ladda ner här: trafikverket.se/nollvisionen Flera aktörer står bakom: Trafikverket Transportstyrelsen Kommuner Cykelorganisationer NTF Folksam Cycleurope VTI

4 Cyklister omkommer oftast i kollision med motorfordon men det är singelolyckorna som ger flest allvarlig skador Halt underlag den enskilt viktigaste orsaken till skadorna Stort behov av forskning om orsaker och effektiva åtgärder

5 Omkomna cyklister

6 Ny bild av verkligheten - uppgifter från sjukhusens registrering (STRADA)

7 Ny bild av verkligheten - uppgifter från sjukhusens registrering (STRADA)

8 Uppgifter om skadade cyklister kommer från akutsjukvården (STRADA) Allvarlig skada PMI 1+ = Medicinsk invaliditet på > 1 % Mycket allvarligt skada PMI 10+ = Medicinsk invaliditet på > 10 % Åren: Alla skadade: personer med minst en klassad skada PMI 1+: allvarligt skadade (20 % av alla i STRADA) PMI 10+: mycket allvarligt skadade

9 Allvarligt skadade fördelade efter färdsätt (STRADA) På cykel I personbil Fotgängare På motorcykel På moped I lastbil 500 I buss Övrigt

10 Allvarligt skadade cyklister

11 Fokus för säkerhetsarbetet bland cyklister förskjuts mot allvarliga personskador (dödsfallen fortfarande viktiga) singelolyckor (kollisionsolyckor fortfarande viktiga) kommunernas ansvarsområden

12 Det gäller att bryta händelsekedjan på rätt ställe!

13 1. Förbättra drift- och underhåll både vinter och sommar 2. Utforma cykelinfrastruktur utifrån cyklistens behov 3. Starta utvecklingsprocesser för säkrare cyklar och bättre skydd 4. Verka för säkrare beteenden och öka användningen av hjälm och dubbdäck 5. Utveckla kunskapen om främst olycksrisker och effektsamband

14 Fyra viktiga delområden! Kvalitetssäkring se till att få den standard som är upphandlad! Vinter förebygg halka med bra startkriterier och korta insatstider! Grus nolltolerans året om mot löst grus på asfalt! Barmark hål, sprickor, ojämnheter och hinder upptäcks och åtgärdas!

15 1. Krockvåld och provmetoder 2. Vägyta och vägmiljö 3. Cykelns säkerhetsegenskaper 4. Cyklistens beteende 5. Modell för säker cykling

16 Tack för mig! Johan Lindberg

17

18 1. Förbättra drift- och underhåll både vinter och sommar Potential minska allvarligt skadade med ca 45 % Organisatoriska frågor som genomföra bristanalyser, sprida nya standarder och göra kvalitetskontroller Tekniska frågor som utveckla och utvärdera nya kostnadseffektiva metoder och maskiner Forskningsfrågor som beskriva viktiga parametrar och utveckla samband mellan åtgärder och effekter

19

20 2. Utforma cykelinfrastruktur utifrån cyklistens behov Potential minska omkomna med ca 30 % och allvarligt skadade med ca 15 % En ändamålsenlig infrastruktur för cyklister är sammantaget avgörande för ökad och säker cykling Förutom skapa sammanhängande cykelinfrastrukturnät specifikt säkra passager, ta bort fasta föremål och sänka kantstenar, förbättra omledning vid vägarbeten samt säkra spårvagnsspår Klara av fler och snabbare cyklister i framtiden Utformad så att den främjar ett trafiksäkert beteende Hur ska cyklister ska separeras från andra trafikanter?

21

22 3. Starta utvecklingsprocesser för säkrare cyklar och bättre skydd Skydd för armar och ben har maximal potential att minska allvarliga skador med 30 % Eliminering av fel på cykeln och fel hantering har samma potential... och samma potential som nödbromssystem och krockkudde på fordonen har för att minska omkomna Myndigheter och industri i samarbete Förbättra säkerhetsegenskaper hos cykel och skydd Bättre stötupptagning hos bilar och mark Ratingsystem eller handlarkrav kan bidra Tekniken för att undvika påkörning vid sväng eller backning

23 4. Verka för säkrare beteenden och öka användningen av hjälm och dubbdäck Cykelhjälm potential minska allvarligt skadade med ca 10 %, mycket allvarligt skadade med ca 35 % och antalet omkomna med 25 % Dubbdäck kan minska allvarligt skadade med % Insatser för att öka den frivilliga användningen av hjälm Snarare normfråga än kunskapsfråga kräver långsiktighet Kunskap om risker vid t.ex. vintercykling Övervaka fylla, synlighet, överfarter mm Utveckla metoder för påverkansarbete Utformningens stora betydelse för beteendet

24 5. Utveckla kunskapen om främst olycksrisker och effektsamband Utöver den kunskapsutveckling som ligger i insatsområde 1-4 så behövs mer kunskap om: Generellt: Olycks-/skaderisker och effektsamband för åtgärder Cykeln: Besiktning, trimning av elcyklar, stabilisering, bromssystem, synbarhet/belysning, säkerhet vid av- och påstigning Vägmiljön: Kriterier för separering inom GC-vägar, cykeltunnlars utformning, nytt system för cykling i högre hastigheter Beteenden: Hastighet och nykterhet Cykelsäkerhet i högre utbildningar Utveckla STRADA vad gäller rapportering, kvalitet och användbarhet

25 1. Krockvåld och provmetoder 2. Vägyta och vägmiljö 3. Cykelns säkerhetsegenskaper 4. Cyklistens beteende 5. Modell för säker cykling

26 1. Krockvåld och provmetoder Mål: Ta fram provmetod, kriterier och kritiska belastningsgränser för utformning av fall mot vägyta där en fallande cyklist inte riskerar en allvarlig skada. Både vägyta och cyklistens skydd ska kunna provas med samma metod, liksom kombinationer av dessa. På sikt inbegriper detta också utformning av bilar med avseende på krock med cyklist ska val av kroppsdelar och skador definieras, liksom kritiska biomekaniska belastningsgränser tas fram 2015 ska provmetoder vara framtagna, validerade och förankrade 2016 ska provmetod vara tillämpade för olika material, skydd och vägytor Beräknade kostnader: 2014; 300 tkr, 2015; 600 tkr; tkr

27 2. Vägyta och vägmiljö Mål: Ta fram kriterier och standardnivåer för vägytans och vägmiljöns utformning där väggrepp, linjeföring, sidoområde samt drift och underhåll är viktiga parametrar. Kriterier ska ta hänsyn till nya typer av cyklar samt för kombinationen av vägyta, drift och underhåll och cykelns däck ska frågeställningar och metoder kring framtagande av kriterier och standardnivåer för vägytans och vägmiljöns utformning ytterligare ha klargjorts 2015 ska förslag till dessa kriterier och standardnivåer finnas framme 2016 ska dessa kriterier och standardnivåer vara validerade och förankrade samt avstämda med krav på tillgänglighet Beräknade kostnader: 2014; 200 tkr, 2015; 500 tkr; tkr

28 3. Cykelns säkerhetsegenskaper Mål: Ta fram provmetoder, kriterier och standardnivåer för cykelns säkerhetsegenskaper som stabilitet, bromsning, synbarhet etc ska frågeställningar och metoder kring framtagande av provmetoder, kriterier och standardnivåer för cykelns säkerhetsegenskaper ytterligare ha klargjorts 2015 ska förslag till dessa provmetoder, kriterier och standardnivåer finnas framme 2016 ska dessa provmetoder, kriterier och standardnivåer vara validerade och förankrade Beräknade kostnader: 2014; 200 tkr, 2015; 300 tkr; tkr

29 5. Cyklistens beteende Mål: Ta fram beskrivningar av säkerhetskritiska beteenden och handlingar bland cyklister och strategier för att hantera dessa. Ta fram beskrivningar av säkerhetskritiska framtida utvecklingsscenarier för cyklingen och strategier för att hantera dessa ska det finnas en plan med utveckling av frågeställningar kring cyklistens beteende och framtida utmaningar. Det ska också finnas en analys av sambanden mellan de förutsättningar systemutformaren ger cyklisten och cyklistens beteende och skiss till strategier för att hantera de utmaningar som finns ska det finnas förankrade och överenskomna strategier för att hantera säkerhetskritiska beteenden hos cyklisten Beräknade kostnader: 2014; 300 tkr, 2015; 400 tkr

30 4. Modell för säker cykling Mål: Ta fram en samlad modell för säker cykeltrafik baserad på biomekaniska belastningsgränser, strategier för skydd samt kriterier och standardnivåer för vägytans och vägmiljöns utformning ska en struktur för en modell för säker cykling finnas framtagen 2016 ska förslag till modell för säker cykling finnas framtagen Beräknade kostnader: 2015; 200 tkr; tkr

31 Lära av Modell för säker biltrafik FOI för att bl.a. ta fram: - kritiska belastningsgränser för utformning av fall mot vägyta där en fallande cyklist inte riskerar en allvarlig skada - kriterier och standardnivåer för vägytans och vägmiljöns utformning - kriterier och standardnivåer för cykelns säkerhetsegenskaper som stabilitet, bromsning, synbarhet etc. - provmetoder för utveckling av vägyta, skyddsutrustning mm

32 Idéskiss till modell för säkra cykelresor God friktion Inga hål och hinder Rätt utformat Rätt utformat och använt VTS Säker vägtrafik Säkra Säker cykelresor resa Rätt akutsjukvård, vård och rehab Hantering av avvikelser från säker cykelresa Hjälm Stödja korrekt bruk Axelskydd Förlåtande yta Stabilitet Säker hastighet Höftskydd Följa regler Säker bromsning Laglig hastighet Hållfasthet Synbarhet Säker cykel Säker väg Skydd Rätt användning Vara nykter Rätt däck Stödja korrekt bruk Lasta rätt Människans mentala och fysiska förutsättningar inklusive tolerans mot yttre våld (även provmetoder)