Trafikdagen 2014: Planering som skulle gynna gång som transportmedel DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Transkript

1 Trafikdagen 2014: Planering som skulle gynna gång som transportmedel DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

2 Om mig Jag doktorerar om trafikplanering för gående som en transportform och arbetar i forskningsprojektet Urban Walking. Övergripande forskningsfråga: Hur kan gående beforskas och planeras som ett transportmedel? Arbetar framför allt i forskningsprojektet Urban Walking med LTH-forskare från miljöpsykologi (Maria Johansson), arkitektur (Catharina Sternudd, Mattias Kärrholm) och trafikplanering (Åse Svensson) Är styrelseledamot i FOT Fotgängarnas förening

3 Varför bry sig om gående? LIV DYGN RESA

4 Hur ska vi bry oss om gående? Behandla gående som ett eget transportsätt i strategier, planer och vid fysisk utformning Bygga upp kunskap om gående Ta lärdom av andra färdsätt Planera för korta avstånd inte nödvändigtvis kortare tid Sluta prata om och sluta planera för GC-trafik Se satsningar på gående som en satsning på kollektivtrafik Göra det tillgängligt för fotgängare på flera sätt

5 2014 Ett antal kommuner arbetar med fotgängarprogram/-planer Trafikverket har låtit genomföra ett par stora forskningsprojekt om fotgängare VTI har börjat ett projekt om samhällsekonomiska tidsvärden för fotgängare Flera egna sessioner på Transportforum (?) Konsulter börjar erbjuda tjänster och kurser med ett uttalat fotgängarfokus inte bara gång och cykel

6 Om projektet Urban Walking Fördjupa kunskapen kring stadsmiljöns betydelse för gående som transportform genom att identifiera stadsstrukturer, strukturer i transportsystemet samt urbana designkvaliteter som stödjer respektive hindrar gående. Kompetens från trafikteknik, miljöpsykologi och arkitektur Studier av transportgående i tre bostadsområden i Malmö Större brevenkätstudie; fältstudie med boende; litteraturstudier om gående som transportform

7 Mina utgångspunkter om gående Ett transportmedel vars resor har destinationer Ett långsamt färdmedel med en given maxhastighet Det sammankopplande färdmedlet i reskedjor och i vardagen Avståndsberoende Aktiviteter vi måste göra under dagen gör lätt gåendet till ett orimligt färdmedelsval Väldigt beroende av kvalitén hos den bebyggda miljön (?) Och, så klart: kostnader, väder, hälsa, säkerhet, trygghet, etc.

8 Urban Walkings tre områden Centrum Rönneholm Triangeln Dammfri Lorensborg

9 Lorensborg Dammfri Rönneholm

10 Enkätstudien i Urban Walking Syfte Få information om gångresor som sällan fångas i sedvanliga resvaneundersökningar. Undersöka gåendets relation till upplevelsen av den bebyggda miljön och ett antal andra faktorer. Kartlägga respondenternas vägval Metod 3350 enkäter till områdena Rönneholm, Dammfri och Lorensborg under hösten 2011; urval: 50 % kvinnor, ålder år Svarsfrekvens på 30 procent (N = 1001) ok med tanke på enkätens längd; god representativitet Fokus på respondentens tre vanligaste gångresor; även ett antal frågor om resvanor och den lokala boendemiljön

11 Artikel 2: Gående som en del av vardagen B?

12 En behovshierarki för gående? Urban design Pleasurability Comfort Safety Every-day life Accessibility Feasibility (Alfonzo, 2005)

13 Beroende variabel: hur ofta går du?

14 Hierarkin för Urban Walking? Every-day life Urban design Pleasurability Traffic Accessibility Feasibility: Time-space Feasibility: Every-day life Signifikant relaterade till hur ofta resan sker

15 Artikel 2: Slutsatser Fotgängare i vår studie verkar värdera olika faktorer ungefär enligt de mönster vi förutsatte Faktorerna för genomförbarhet är korrelerade med hur ofta gångresan sker Genomförbarheten (feasibility) för gångresor påverkas av hur destinationer och aktiviteter är fördelade i staden/regionen Den urbana och regionala planeringen måste stödja den lokala planeringen och utformning