11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR
|
|
- Cecilia Åberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 45 (50) 11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med reflexer, räckesreflektorer, vägbanereflektorer. Det är viktigt att reflekterande vägkantsutmärkningar är rätt inställda i förhållande till fordonens körriktning och att de hålls rena. Då finns det möjlighet att upprätthålla den visuella ledningen även under mörker och dimma. Vägkantsutmärkningar kan användas för att bland annat: förbättra den visuella ledningen på vägsträckor, förstärka markering av förändringar i vägens typsektion längs korta avsnitt, markera oväntade förändringar i linjeföringen, förstärka den visuella ledningen med kantstolpar längs så kallade adaptationssträckor vid övergång mellan belyst och obelyst vägsträcka, förstärka synintrycket av spärrområden och refuger i korsningar. VV-publikation 2002:
2 46 (50) 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning VU 94S Kantstolpar Kantstolpar skall användas på normala tvåfältsvägar och övriga bredare vägar som saknar vägbelysning, med ÅDT för aktuellt år samt VR 90. Kommentar: ÅDT-0 är aktuell årsdygnstrafik, eller vid nyprojektering, öppningsårets årsdygnstrafik. Ändring av sektion, trafikflöde eller referenshastighet längs vägavsnitt kortare än 2 km ska inte medföra avbrott. På vägsträcka med räcken kan räckesreflektorer användas i stället för kantstolpar Utformning av kantstolpe Utformning av kantstolpe sker enligt de funktionskrav som finns i preliminär EN-standard Kantstolpar skall antingen förses med reflektorer eller med reflekterande material. Den projicerade bredden av en kanstolpe inkl. reflektor finns i tabell Tabell Kantstolpars projicerade bredd Klass Projicerade bredden i mm PB 0 Inga prestanda bestämda PB PB PB 0 kan användas vid vägbelysning för att t.ex. förstärka förändringar i typsektion och vid refuger. PB 1 får användas vid adaptionssträckor (övergång mellan belyst och obelyst vägsträcka). PB 2 ska användas i alla övriga fall. Kantstolpar ska vara vita och eftergivliga. Höjden skall vara 105 cm räknat från beläggningsytans nivå. På den övre delen ska det finnas ett 25 cm svart horisontellt band. Kantstolpar ska normalt vara försedda med en reflektor av prismatyp eller reflekterande folie, centralt placerad i det svarta bandet. Reflektorernas centrum ska placeras på höjden ca: 80 cm över beläggningsytans nivå VV-publikation 2002:121
3 VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 47 (50) Reflektorer skall vara antingen: rektangulära, centralt placerade i det svarta fältet, med en area 7200 mm 2 cirkulära med en diameter 60 mm, parvis centralt placerade i det svarta fältet, lodrätt med 100 mm mellanrum. Reflektorer ska vara vita utom vid busshållplats, parkeringsplats och korsning/anslutning, då de ska vara gula. En vit rektangulär reflektor ska ha ett reflexvärde (nyvärde) 1100 CIL. Motsvarande reflexvärde för rund reflektor ska vara 800 CIL. För gul reflektor ska 65 % av ovanstående värden uppnås Placering i sidled Kantstolpe ska placeras ca: 1,0 m utanför vägbanekant. Där avståndet mellan vägbanekant och dikesbotten är litet eller vid vägsektion med minst 9 m bredd får dock sidoavståndet vara 0,5 m. Kantstolpars placering i sidled ska vara konstant på så långa sträckor som möjligt. Om olika sidoavstånd måste användas bör skillnaden mellan dessa utjämnas längs minst tre stolpavstånd Sträcka Längs dubbelriktad väg ska kantstolpe för varje körriktning visa rektangulär reflektor längs vägens högra sida och runda reflektorer längs vägens vänstra sida. Längs enkelriktad väg, dvs. även motorväg och motorvägsramp, ska kantstolpar visa rektangulära reflexer. Avståndet mellan kantstolpar skall vara 50 m på raksträcka och i konkav vertikalkurva. Dessutom skall minst tre stolpar på samma sida vara synliga samtidigt. På motorväg skall avståndet vara 100 m. Kantstolpar ska sättas upp längs vägbanans båda sidor. Stolpavståndet i kurva vid radie 700 m ska vara 25 m. Vid konvex vertikalkurva med radie 2500 m ska c/c-avståndet vara 25 m. VV-publikation 2002:
4 48 (50) 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning VU 94S-2 Figur Förtätning av kantstolpar Korsning Vid korsningstyp C på en väg som saknar kantstolpar, ska stolpar placeras på en sträcka från ca 100 m före till ca 100 m efter refug, se figur Längs vägens vänstra sida ska stolpen vara utan reflektor. Används kantstolpar i spärrområdet eller refugen ska dessa visa rektangulär reflex mot trafiken. Figur Kantstolpar förbi korsningstyp C. En primärväg som är markerad med kantstolpar, ska i en trafikplats även ha kantstolpar längs ramperna VV-publikation 2002:121
5 VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 49 (50) Vid avsmalnande väg ska kantstolparna kompletteras av utmärkning enligt figur Dessutom ska det finnas en linje H(0,30)VB, för att leda ut trafiken från vägrenen, enligt figur Figur Kantstolpar vid avsmalnande väg. VV-publikation 2002:
6 50 (50) 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning VU 94S Räckesreflektorer Räckesreflektorer bör användas på alla vägar med VR 90 som saknar vägbelysning. De används både på mitträcke och sidoräcke. Är räcket kortare än 50 meter behöver inte reflektorer användas. Räckesreflektorer ska vara vita och ha ett reflexvärde (nyvärde) 1100 CIL. Mitträcken Reflektorerna bör placeras på följande ungefärliga höjder och c/c-avstånd: Tabell Reflektorers placering på mitträcken. Höjd över beläggningskant för Sektion centrum på reflektorn (cm) MML och MLV* Avsmalning - från 2 80 C/c-avstånd (m) till 1 kf.* 40 MV och 4F * På den här typen av sektion används reflektorer både på 80 och 40 cm samtidigt. Sidoräcken Tabell Reflektorers placering på sidoräcken Höger sida i trafikriktningen Höjd över beläggningskant för centrum på reflektorn (cm) C/c-avstånd (m) Kurvradie > 700 m Kurvradie 700 m Motorväg VV-publikation 2002:121
7 Vägkantsutmärkningar
7 Vägkantsutmärkningar Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:
Läs mer3 Längsgående markeringar
3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:
Läs mer13 Stigningsfält och omkörningsfält
13 Stigningsfält och omkörningsfält Med stigningsfält avses extra körfält i backar, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning. Med omkörningsfält avses extra körfält på begränsad
Läs merVU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 KORSNINGAR Tabell 11.4-1 Vägmarkeringsritningar. Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug:
Läs merVU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning
VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 BREDDÖKNING Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden.
Läs merFörändringar i VGU 2015
Generellt Den nya versionen av VGU har främst inneburit Justeringar av fel. Smärre förtydliganden. Kompletteringar av sådant som det fanns stora brister i eller helt saknades. Nedan finns lite översiktligt,
Läs mer7 Utformning av belysningsanläggning
7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer
Läs merTRAFIKSÄKERHET Tillbehörskatalog
2015-03-18 TRAFIKSÄKERHET Tillbehörskatalog www.bluesystems.se 031-29 72 16 2 (10) Innehåll Visuell vägledning... 3 Helljusreflex RA100... 4 Helljusreflex RA101... 4 Helljusreflex RA102... 4 Halvljusreflex
Läs mer18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN
VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 15 (59) 18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält,
Läs mer12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled
12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 12.1 Övergång från två till ett körfält Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält, dvs. med
Läs merVägar och gators utformning
VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Geometrisk utformning vid förbättringsarbeten 2008-03 INDEX 1 Allmänt...2 2 Tillägg till VGU...3 Del Dimensioneringsgrunder...3 Del Sektion landsbygd
Läs mer4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd
4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller
Läs merVägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning
2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL
Läs mer9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek
9 Breddökning Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden. I horisontalkurvor med små radier,
Läs mer18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar
VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som
Läs mer3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer
3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder
Läs merVägutformning 94 Del 16
Publikation 1994:062 16 Ritningar och mallar 16.1 Ritningar 16.2 Mallar Vägutformning 94 Del 16 16 RITNINGAR OCH MALLAR 16.1 RITNINGAR VU 94 innehåller följande exempel på ritningar: Kommentar: vägmarkeringsritningar
Läs mer3 Placering och linjeföring
KORSNINGAR 3 Placering och linjeföring 3 Placering och linjeföring För trafikanten är intrycket av ett möte mellan olika vägar beroende av hur mötet "annonseras". Intrycken kan förstärkas eller försvagas
Läs merVägutformning 94 Del 15
Publikation 1994:061 15 Övrig vägutrustning 15.1 vilolycksförebyggande åtgärder 15.1.1 Vägmärken 15.1.2 Viltstängsel 15.1.3 Siktröjning 15.1.4 Doftspärr 15.2 Vägkantsutmärkningar 15.2.1 Kantstolpar 15.3
Läs mer7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken
7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande
Läs merTrafiksituationsmodell. Fordon Körsätt Avstånd
Trafiksituationsmodell Fordon Körsätt Avstånd Moment 3.2.1.1 3.2.1.2 3.2.1.3 3.2.1.4 3.2.1.5 3.2.1.6 3.2.1.7 3.2.1.8 3.2.1.9 3.2.1.10 3.2.1.11 3.2.1.12 3.2.1.13 3.2.1.14 Typfordon P Ph LBm Los LBn Bf Bb
Läs mer6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33)
6. Tänkbara åtgärder 6.1 Analys av tänkbara åtgärder Enligt fyrstegsprincipen ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg. I det aktuella projektet bedöms åtgärder motsvarande
Läs mer4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m
4 Korsningar TABELL 4-1 Vägmarkeringsritningar BETECKNING BESKRIVNING 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug: A-H1m 3-vägs, typ B med refug i sekundärväg: B-1m B-2m 4-vägs,
Läs merVGU slänter och räcken
Nr 7 februari 2007 VGU slänter och räcken Vägverkets utredning om den svåra bussolyckan på E18 i januari 2006 föranleder tillsammans med övriga erfarenheter av svåra olyckor på eller i anslutning till
Läs merLINJEFÖRING 5 Sikt. 5 Sikt
5 Sikt Med siktlinje avses den räta linjen mellan en fordonsförares öga och ett av föraren observerat föremål, se FIGUR 5-1. Motsvarande vägsträcka kallas siktsträcka. FIGUR 5-1 Sikt vid vertikalkurva
Läs mer6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar
6 Övriga markeringar Markeringar som inte är längsgående eller tvärgående räknas som övriga markeringar. Till dessa hör följande: körfältspilar anvisning om körfältsbyte spärrområde texter uppställningsplats
Läs mer14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder
14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om färd med bred odelbar last;
Transportstyrelsens föreskrifter om färd med bred odelbar last; beslutade den 26 augusti 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 4 kap. 15 trafikförordningen (1998:1276). TSFS 2010:141
Läs merE18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum
UNDERLAG TILL VÄGPLAN E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum Täby och Österåkers Kommun, Stockholms län PM Vägutformning 2015-11-23 Projektnummer: 107337 Dokumenttitel: PM Vägutformning Skapat av: Jonas Skyllberg
Läs merVägar och gators utformning
VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Supplement del Korsning Högeravsvängskörfält 2007-06 Högeravsvängskörfält Högeravsvängskörfält används där genomgående flöde på primärväg samt antalet
Läs merSynpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler
2012-02-27 Sid 1(10) Till Margareta.ahlvik@trafikverket.se Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler Sammanfattning Riksorganisationen, SMC, har läst Trafikverkets förslag till
Läs merUtdrag ur grundkurs Vägmarkering. Visas på SVMF årsmöte 2013-03-14 Efter ök med Torgny A
Utdrag ur grundkurs Vägmarkering Visas på SVMF årsmöte 2013-03-14 Efter ök med Torgny A VÄLKOMMEN Kurs Vägmarkering Lärare: Torgny Augustsson Hans Holmèn Gunnar Larsson TSFS 2010:171 Transportstyrelsens
Läs merRäfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket
Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat Mikko Räsänen Trafikverket Dödade i trafiken enligt vägtrafikantgrupp 800 700 Totalt 600 500 400 I personbil 300
Läs merRastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats
2 Rastanläggningar Kommentar: Detta kapitel har inte reviderats i samband med utgivningen av VGU. I avvaktan på revidering kan Publikation 1999:143 Naturrastplatser en idéskrift tillämpas utöver detta
Läs merVäg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg
PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2018-01-29 GRANSKNINGSHANDLING Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande
Läs merVägen utformas efter värderbara trafikeffekter
Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter Reshastighet Bränsle och fordonskostnader Dödade, svårt skadade och olyckskostnader Buller och utläpp Drift och underhållskostnader Sammanställs i samhällsekonomiska
Läs merTRV 2017: Råd för vägar och gators utformning Supplement 1
TRV 2017:25872 Råd för vägar och gators utformning Läsanvisning De avsnitt och texter som anges i detta supplement ersätter motsvarande delar i Trafikverkets publikation 2015:087, Råd för vägar och gators
Läs merE18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum
UNDERLAG TILL VÄGPLAN E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum Täby och Österåkers Kommun, Stockholms län PM Vägutformning. 2014-06-09 Projektnummer: 107337 Dokumenttitel: PM Vägutformning Skapat av: Jonas
Läs merUPPDRAGSNUMMER
PM VÄGTRAFIK Detaljplan industrispår i Rundvik, Nordmaling. Bakgrund och syfte Detaljplanen syftar till att skapa planmässiga förutsättningar till att koppla på ett industrispår till befintlig växel på
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;
Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar; beslutade den 20 oktober 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 vägmärkesförordningen (2007:90). TSFS 2010:171 Utkom från
Läs merRäfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket, FINLAND
Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat Mikko Räsänen Trafikverket, FINLAND Säkerhetseffekten av räfflor - undersökningsdata Räfflorna har gjorts åren 2004
Läs merBakgrund och målbild. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Ny- eller ombyggnad. (2 bilagor)
[Motpartens ärendeid] 1(6) Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter på väg E4, Västernorrlands län och konsekvensutredning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning
Läs mer2 Vägutrustningsplaner
2 Vägutrustningsplaner 2.1 Vägutrustningsplan En vägutrustningsplan skall normalt täcka hela objektet och i förekommande fall innehålla: vägmärken, vägskyddsutrustningar (räcken, påkörningsskydd, energiupptagande
Läs mer1. Definitioner 1.1 Väg 1.2 Vägsektion. Definitioner Bilaga 1
1. Definitioner 1.1 Väg 1.2 Vägsektion Definitioner Bilaga 1 1. Definitioner 1.1 VÄG Väg 1. Sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon 2. led som är
Läs merVU94S-2 12 Vägmärken 61 (73)
VU94S-2 12 Vägmärken 61 (73) Supplement 3 12.2 Tillåten trafik 12 VÄGMÄRKEN 4F-väg ska ha ett stramt formspråk i syfte att öka trafikanternas uppmärksamhet och begränsa hastigheter. Detta innebär att den
Läs merKarta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning
Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2012-10-01 Trafikverket Region Väst Magnus Andersson Samhälle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se magnus.b.andersson@trafikverket.se Direkt: 010-123 61
Läs mer3 Val av trafikplatstyper
3 Val av trafikplatstyper 3.1 Allmänt Trafikplatstyp bestäms av: referenshastighet i olika förbindelser trafikens storlek och sammansättning, dvs. ÅDT-DIM och DIM-dh terrängförhållandena med byggnadstekniska
Läs merTransportstyrelsens allmänna råd om undantag för färd med breda fordon;
Transportstyrelsens allmänna råd om undantag för färd med breda fordon; beslutade den 24 juni 2009. Transportstyrelsen beslutar följande allmänna råd. TSFS 2009:64 Utkom från trycket den 2 juli 2009 VÄGTRAFIK
Läs merI arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:
4 Alternativ 4.1 Förutsättningar för lokaliseringen I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: Vägkorridorer för ny sträckning av väg 44 studeras, se avsnitt 2.5.1 Geografiska
Läs merTRV 2017: Krav för vägar och gators utformning Supplement 1
TRV 2017:25870 Krav för vägar och gators utformning Läsanvisning De avsnitt och texter som anges i detta supplement ersätter motsvarande delar i Trafikverkets publikation 2015:086, Krav för vägar och gators
Läs merVV publikation 2002:120 2002-11
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2
Läs merTrafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson
Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson Bakgrund Omkring år 2000: Vägverket sökte möjligheter för att öka
Läs merVU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning
VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7.7 Korsningstyp D - cirkulationsplats I tidigare utredningar skall målsättningen för projektet vara fastlagt och val av korsningstyp ha gjorts enligt kapitel 7.5. Platsen
Läs merKarta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.
Trafikverket Region Öst Stefan Tykesson Planering Besöksadress: Tullgatan 8 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se stefan.tykesson@trafikverket.se Direkt: 010-123 57 72 Beredningsunderlag till förslag
Läs merMärke H23 förberedande upplysning om vägnära service
RIKTLINJE 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:84 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson, csk 2011-02-09 1.0
Läs merKvarteret Vatthagen Trafik-PM
Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid
Läs merVäghållningsfordon. Utmärkning av fordon i väghållningsarbete. På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där
Maj 2012 Väghållningsfordon Utmärkning av fordon i väghållningsarbete På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där TRVK Apv och TRVR Apv ingår i kontraktet Trafikverket 781 89 Borlänge
Läs merVäg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg
PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2017-10-06 granskningshandling Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande
Läs merEnkelt avhjälpta hinder
KONCEPT April 2006, rev 2006-10-26 Enkelt avhjälpta hinder Utförandeanvisning Uppdragsgivare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad Inledning I maj år 2000 antog riksdagen regeringens proposition Från patient
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2014:1035 Utkom från trycket den 29 juli 2014 utfärdad den 17 juli 2014. Regeringen föreskriver i fråga om trafikförordningen
Läs merÅtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Kronoberg län
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Kronoberg län 2016-01-31 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till
Läs merÄrendenr: TRV 2012/36634
2012-10-01 Trafikverket Region Öst Namn: Rolf Åkerlund Enhet: Trafikmiljö Besöksadress: Tullgatan 8 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se e-post: eskilstuna@trafikverket.se Direkt: 010 124 01 20 Beredningsunderlag
Läs merTBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109
TBT Vägmarkering, rev 1 Publ. 2010:109 Titel: TBT Vägmarkering, rev 1 Publikationsnummer: 2010:109 Utgivningsdatum: November 2010 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Torgny Augustsson Layout: Grafiskform,
Läs merPM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG
FÖRPROJEKTERING GÅNG-OCH CYKELVÄG, STRÄCKAN VERKEBÄCK - VÄSTERVIK Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 2 Förutsättningar 4 2.1 Gång- och cykelvägens standard 4 2.2 Grundläggningsförhållanden
Läs merMontageinstruktion för W-profil EU2 / EU Utgåva 1
Montageinstruktion för W-profil EU2 / EU4 Information till ansvarig innan montage Avrop av material Platschef ropar av respektive räckessträcka med längd samt längder på eventuella ingående radier. För
Läs merALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING
ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 1 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING 2 VV Publ 2002:148 ATB VINTER 2003 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 3 Innehållsförteckning 1 Definitioner
Läs merKantstolpar En litteraturstudie utförd på uppdrag av NMF
VTI notat 18-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Kantstolpar En litteraturstudie utförd på uppdrag av NMF Sara Nygårdhs Förord Detta notat är resultatet av ett uppdrag inom det nordiska samarbetet
Läs merTrafikplatstyper. TRAFIKPLATSER 2 Trafikplatstyper. ej högklassiga. ruter-droppe. ruter-cpl ruter-cpl ruter-cpl. högklassiga
2 Trafikplatstyper Trafikplatser kan grupperas efter antal anslutande vägar i: 3-vägs 4-vägs flervägs samt efter typ av sekundärvägsanslutning i: högklassiga - kan ansluta direkt till motorväg/motortrafikled
Läs merKustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31
Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till
Läs merFrästa räfflor - en effektiv åtgärd?!
Frästa räfflor - en effektiv åtgärd?! Anna Anund Agenda Frästa räfflor och syftet med dem Räfflor i mitten på två-fältsväg Metod Resultat Trafikmätning Förföljelsestudier Vägkantsintervjuer Vilka sinnen
Läs mer8.2 VAL AV TRAFIKPLATSTYP
VU 94S-2 8 Trafikplatser 15 (94) 8.2 VAL AV TRAFIKPLATSTYP Val av trafikplatstyp ska redovisas i Val av trafikteknisk standard, se del 4. Trafikplatstyp bestäms av: referenshastighet i olika förbindelser
Läs merMontageinstruktion för Kolsva EUK2 och EUK utgåva 2
Montageinstruktion för Kolsva EUK2 och EUK4 2010-03-22 utgåva 2 Information till ansvarig innan montage Avrop av material Platschef ropar av respektive räckessträcka med längd samt längder på eventuella
Läs merTvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.
8 Tvärfall Med tvärfall avses vägbanans lutning i tvärled. Lutningen anges i förhållande till horisontalplanet. Tvärfallet kan göras dubbelsidigt, s.k. takform, eller enkelsidigt. Enkelsidigt tvärfall
Läs mer2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a
2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a Ett plan är en yta som inte är buktig och som är obegränsad åt alla håll. På ett plan kan man rita en linje som är rak (rät). En linje är obegränsad åt båda
Läs merTRAFIK, INRE HAMNEN NORRKÖPING
PM TRAFIK, INRE HAMNEN NORRKÖPING 2017-06-02 Tyréns Norrköping Susanna Davidsson Anneli Bellinger GRANSKNING 2017-06-02 1 UPPDRAG Tyréns har på uppdrag av och i dialog med Norrköpings kommun, utrett möjlig
Läs merBeredningsunderlag och Konsekvensutredning
Beredningsunderlag och Konsekvensutredning Trafikverket Region Väst Elisabeth Lunman Samhälle Telefon: 0771-91 91 www.trafikverket.se elisabeth.lunman@trafikverket.se Direkt: 010-1 60 04 Beredningsunderlag
Läs merRekommenderade minimivärden för resulterande horisontalradier, då övergångskurvor inte behöver användas av kördynamiska skäl
7 Övergångskurvor Övergångskurvor används för att: uppnå en mjuk krökningsförändring mellan cirkelbågar med olika radier eller riktning samt mellan cirkelbåge och raklinje få en kördynamiskt riktig linjeföring
Läs merVägar och gators utformning
VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Supplement & Info 2008-08 INDEX 1 Gällande supplement &Info...2 1.1 Allmänt...2 2 VGU Info nr 3 mars 2005...3 3 VGU Info nr 5 juni 2006...4 4 VGU Info
Läs merBestämning av luminanskoefficient i diffus belysning
Publikation 1994:45 Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning Metodbeskrivning 504:1996 1 Orientering... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Säkerhet... 3 4 Benämningar... 3 4.1 Objekt... 3 4.2 Mätplats...
Läs merRemissvar från Sveriges MotorCyklister avseende Förslag till nationell plan för transportsystemet N2017/05430/TIF Region Nord
Till n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Remissvar från avseende Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029 N2017/05430/TIF Region Nord SMC har gått
Läs mer12 Lutningar. 12.1 Längslutning
12 Lutningar Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet
Läs merDen sträckning som väg 697 har var tidigare väg 44 mellan Uddevalla och Trestad center (väg 45 mellan Trollhättan och Vänersborg).
Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2013-01-14 Trafikverket Region Väst Magnus Andersson Samhälle Besöksadress: Nygatan 17 542 30 Mariestad Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se magnus.b.andersson@trafikverket.se
Läs merVägars och gators utformning
K R AV FÖR Vägars och gators utformning Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 :179 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Krav för vägars och gators utformning Trafikverkets dokumentbeteckning:
Läs merRevidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns 100 och 120 km/h
Version 1.1 Skapad 1-6-15 www.vti.se Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns och 1 km/h Johan Olstam Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Motorväg med
Läs merTrafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt
Trafik Datum 2014-06-24 Uppdrag Beställare Från Till Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund Borealis AB Felix Staffanson Åsa Åkesson Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27
Läs merTrafikutredning i samband med Detaljplanearbete för Björkfors 1:673 Hemavan
UPPDRAG Trafikutredning Hemavan UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Johanna Söderholm, Tyréns UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg, Trafikplanering Sweco Stina Åslund, Landskap Tyréns Björn Andersson, Gatuprojektering
Läs merE20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg
TEKNISKT PM TRAFIKANALYS E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda och Essunga kommuner, Västra Götalands län Vägplan, 2016-11-03 Projektnummer: 128078 Trafikverket Postadress: Box 110, 54
Läs merBesvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra!
Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra! 1. Är du man eller kvinna? Man Kvinna 2. Vilket år är du född? 3. Känner
Läs merDRIFT 96 VV Publ 1996:16 1 Innehållsförteckning VÄGLAGSTJÄNSTER 3 1 Allmänt 3 1.1 Definitioner 3 Sektionselement 3 Observationsytor 3 Friktionsklasser 4 Jämnhet 4 Snödjup 4 Snöfall 4 Rimfrost 4 Snödrev
Läs merÖversyn av kommunal belysning på statlig väg. Vad gäller?
Översyn av kommunal belysning på statlig väg Vad gäller? I oktober 2017 kom SKL och Trafikverket överens om en övergripande inriktning för hur kommunal belysning på statlig väg ska ägas och förvaltas.
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om färd med lång odelbar last (konsoliderad elektronisk utgåva);
Transportstyrelsens föreskrifter om färd med lång odelbar last (konsoliderad elektronisk utgåva); beslutade den 26 augusti 2010. Ändringar införda t.o.m TSFS 2012:108. TSFS 2010:142 Konsoliderad elektronisk
Läs merNya felparkeringsavgifter i Kalmar kommun
UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2019-08-22 Samhällsbyggnadsnämnden 126 Nya felparkeringsavgifter i Kalmar kommun Dnr SBN 2019/0734 Handlingar Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 5 augusti 2019
Läs merTaxa för kommunal parkeringsövervakning
STYRDOKUMENT Antagen av kommunfullmäktige 2018-10-15, 57 Gällande från 2018-11-01 Ansvarig handläggare: Emil Wissman Diarienummer: MBN 2018/00064-315 KS 2018/00238-315 Taxa för kommunal parkeringsövervakning
Läs merÄrendenr: TRV 2013/39703
Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2014-03-05 Trafikverket Region Väst Nikolaos Kapsimalis Samhälle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se e-post nikolaos.kapsimalis@trafikverket.se Beredningsunderlag
Läs merÅtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Gotlands län
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Gotlands län 2016-02-25 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Läs mer