Vägverket Region Mälardalen. Regionala riktlinjer för räcken

Transkript

1 Vägverket Region Mälardalen Regionala riktlinjer för räcken Oktober 2002

2

3 Regionala riktlinjer för räcken 2 (15) Innehållsförteckning 1. Inledning Val av räckestyp Kapacitetsklass Skaderiskklass Arbetsbredd Räckestyper Linräcken Rörräcken Balkräcken Barriärer av betong Placering och utformning Placering av räcke i sektion Räckesavslutning Placering av räcke i längd Räckesdetaljer Övergång mellan olika räckestyper... 15

4 Regionala riktlinjer för räcken 3 (15) 1. Inledning Vägverket Region Mälardalen tillsatte under hösten 2001 en arbetsgrupp för att ta fram riktlinjer för räckesutformning inom regionen. Arbetsgruppen har bestått av Knut Hawby VMNt (projektledare), Björn Ahnlund VMNd, Kjell Andersson VMNb, Magnus Axelsson VMNem, Lars-Åke Glans VMNb, Fredric Gustafsson VMNtm, Jörgen Johansson VMNt samt Jan Englund VAP VA-Projekt AB. Under perioden september 2001 till mars 2002 har sammanlagt fem projektmöten hållits inom gruppen. Dokumentet är tänkt att behandla vägar där beslut tagits att räckesåtgärder skall utföras och ger därför ingen vägledning för val mellan olika trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Dokumentet skall ge råd och anvisningar om vägräcken till olika utövare i planerings- och utförandeprocessen för såväl drift-, bygg- och teknikavdelningarna inom Region Mälardalen samt externa konsulter och entreprenörer. Riktlinjerna omfattar förslag till utförande både vid investerings- och reinvesteringsobjekt samt vid underhållsåtgärder.

5 Regionala riktlinjer för räcken 4 (15) 2. Val av räckestyp Följande anvisningar avser åtgärder i huvudvägnätet (ej broräcken) med längre sammanhängande räckesavsnitt. 2.1 Kapacitetsklass Grundval Som grundval skall väljas kapacitetsklass N2 vid VR 90 km/h samt N1 vid VR 70 km/h. Högre kapacitetsklass (H1-H4) skall övervägas vid följande situationer: vid vägavsnitt med hög andel tung trafik vid passager av vattentäkter vid enstaka objekt eller trånga sektioner när arbetsbredden måste minskas vid exempelvis bropelare eller bergskärning, observera dock att högre kapacitetsklass styr räckestypen och inte med automatik minskar arbetsbredden. vid närliggande fastigheter, järnvägar etc. vid mycket höga slänter exempelvis broramper En ambition är att höja kravet på kapacitetsklassen på mitträcken vid mötesfri väg till H Skaderiskklass Grundval Som grundval skall normalt väljas räcken med skaderiskklass A enligt pren

6 Regionala riktlinjer för räcken 5 (15) 2.3 Arbetsbredd Grundval Som grundval skall inom regionen väljas lägst W5 (1.7m) samt W4 (1.3m) för mitträcken vid mötesfri landsväg. Arbetsbredden får aldrig vara större än avståndet till hindret. Avsteg görs från anvisningen i VU 94 kap 5 som föreskriver utförande av stödremsa i arbetsbreddens förlängning. Regionens målsättning för mitträcken vid mötesfri landsväg är räcken med arbetsbredd W3. Minskad arbetsbredd ger minskad risk för olyckor med motriktad trafik vid mötesfri landsväg. Räcke med arbetsbredd W3 ger dessutom en bättre effekt på tung trafik. I avvaktan på typgodkända linräcken med arbetsbredd W3 kan beräkningsmässigt godkända räcken tillåtas. Vid övergång mellan räcken med olika arbetsbredd skall övergång ske med endast en klass i taget. Vid övergång mellan tre klasser skall 12m räckessektion med mellanliggande klass utföras som passdel. 2.4 Räckestyper Val av räckestyp styrs av en mängd olika faktorer. Generella anvisningar bör inte styra användandet av olika räckestyper så länge räcket uppfyller de krav som ställs i VU-94 samt de under punkt En strävan på grund av bland annat underhållsmässiga- och estetiska skäl skall vara att uppnå enhetlighet på räckestyper vid sammanhängande vägsträckor. Vid dominerande räckestyp på en sträcka bör samma typ av räcke väljas även för kompletterande sträckor Linräcken Gäller som förstahandsval i landsbygdsmiljöer, företrädesvis som mittskiljande räcke vid motorväg och mötesfri landsväg samt vid långa sammanhängande sträckor av sidoräcken. Bör ej placeras inom vattenskyddsområden på grund av risken för sönderrivna bränsletankar.

7 Regionala riktlinjer för räcken 6 (15) 2.42 Rörräcken Gäller som förstahandsval för placering i tätortsmiljöer eller andra miljöer med höga krav på estetisk utformning. Möjligheten till färgsättning kan medföra utseendemässiga fördelar gentemot W-profil räcke. Företrädesvis rekommenderas slutna rörprofiler. Rörräcken kan även användas när siktkraven kan vara svåra att uppfylla med W-profil räcke Balkräcken Kan övervägas vid placering i tätorts- och landsbygdsmiljöer. Gäller som förstahandsval för skydd mot enstaka oeftergivliga objekt i sidoområdet. Räcket skall utföras med W-profil på sigmastolpe. Kohlswabalk gör ett något mindre visuellt intrång och kan övervägas vid lågtrafikerade vägar i naturmiljöer Barriärer av betong Kan övervägas som mittavskiljning i vattenskyddsområden eller vägavsnitt i tätortsmiljö med hög trafikintensitet. Avslutningarna av barriärer måste ägnas speciell uppmärksamhet så de avslutas på ett trafiksäkert sätt.

8 Regionala riktlinjer för räcken 7 (15) 3. Placering och utformning För val av sidoområdestyp skall rekommendationer i VU-94 beaktas. Följande sektioner redovisar endast förslag till utformning på vägavsnitt som innehåller räcken. Exakta regler för när räcken skall utföras är svårt att sätta upp eftersom förhållanden på plats måste studeras och bra beslut om var räckesuppsättning skall utföras kräver aktiv design under utförandet. En metodik vid nyanläggning kan vara att rita in ett principförslag på räckesutformning i förfrågningsunderlaget. Sedan avgörs slutlig utformning under byggtiden efter utförd terrassering med påföljande mängdreglering av räcken Vid upprustning avseende trafiksäkerhetshöjande åtgärder skall en grundlig inventering ligga till grund för beslut om och var räcken skall placeras. 3.1 Placering av räcke i sektion Rekommendationer av räckets placering i sektion omfattar både nybyggnad och upprustning för olika vägtyper. Följande sektioner redovisas med skisser på sidorna 8-11: Sektion 1 Sektion 2 Sektion 3 Sektion 4 Sektion 5 Sektion 6 Sektion 7 Nyanlagd väg, bred stödremsa Nyanlagd väg, sidoplacerat räcke Upprustning av tvåfältsväg, slänträcke Upprustning av tvåfältsväg, breddad stödremsa Ombyggnad till mötesfri väg, enfältsdelen med breddad stödremsa Ombyggnad till mötesfri väg, tvåfältsdelen med slänträcke Nyanlagd/upprustad motorväg, balk- eller rörräcke samt linräcke Vid placering av sidoräcke kan det i vissa fall vara motiverat med bred stödremsa: o När linräcken används bör stödremsan breddas för att förhindra räckesskador vid snöröjning. o I singelkörfältet vid mötesfri landsväg är det av framkomlighetsskäl en stor fördel med breddad stödremsa, fria bredden 6 m eftersträvas. o För vägavsnitt med stor andel oskyddade trafikanter ger bred stödremsa mer utrymme.

9 Regionala riktlinjer för räcken 8 (15) Sektion 1 Nyanlagd väg, bred stödremsa Anm: Gäller som förstahandsval vid nyanläggning av tvåfältsvägar och mötesfri landsväg. Utförs företrädesvis med linräcken. Breddökning av stödremsa och lutningen i innerslänt gäller endast i räckessektionen. 1.0 m* Beläggning Lutning 1:6 körbar Terrass 0.5 m Lutning 1:2** Anmärkningar * Kan minskas till 0.5 m i undantagsfall ** Beakta ATB Väg angående krav på material Kantstolpsreflex sätts på räcke Lutning 1:2 Sektion 2 Nyanlagd väg, sidoplacerat räcke Anm: I sidoområden med flack slänt med lutning mindre eller lika med 1:4, där ett avkörande fordon kan förväntas behålla markkontakt med alla hjulen, kan räcket istället för att placeras i beläggningskant placeras i närhet av det objekt som räcket skall skydda mot och därigenom kan räckeslängden minskas. Anmärkningar Kantstolpe OBS Viktigt att räckesleverantörens krav på min. radier i vertikalled beaktas. Beläggning Terrass Lutning 1:4 -Uppväxt skog -Storblockig terräng -Enstaka hinder

10 Regionala riktlinjer för räcken 9 (15) Sektion 3 Upprustning tvåfältsväg, slänträcke Anm: Gäller som förstahandsval vid uppsättning av sidoräcken på befintliga vägar. Utformningen är positiv ur driftsynpunkt och kräver ingen breddning, dock skall andelen oskyddade trafikanter på vägen beaktas. Stor andel gång- och cykeltrafikanter kan motivera en breddning av stödremsan. Vid släntlutning brantare än 1:3 måste sidmåttet till beläggningskant minskas, så att räckesleverantörens krav på minsta mått i höjdled mellan den översta linan och vägbanan kan uppfyllas. Vid släntlutning brantare än 1:2 rekommenderas utflackning av slänten innan uppsättning av räcke utförs. <1.0 m Befintlig beläggning Slänträcke Lutning <1:3 Terrass Sektion 4 Upprustning tvåfältsväg, breddad stödremsa Anm: Kan övervägas när särskilda krav föreligger på utrymmesbehovet exempelvis vid stor andel oskyddade trafikanter och långsamtgående fordon. Anmärkningar 1.0 m* 0.5 m Lutning 1:6 körbar * Kan minskas till 0.5 m i undantagsfall ** Beakta ATB Väg angående krav på material Befintlig beläggning Terrass Lutning 1:3 Lutning 1:2** Lutning 1:2

11 Lutning <1:3 Region Mälardalen Regionala riktlinjer för räcken 10 (15) Sektion 5 Ombyggnad till mötesfri väg, enfältsdelen med breddad stödremsa Anm: Gäller som förstahandsval för den enfältiga sidan. Breddning av stödremsan sker för att öka utrymmet för oskyddade trafikanter och breda transporter. Det ger även en förbättrad möjlighet till tillfällig uppställning av havererade fordon i väntan på bärgning. Anmärkningar 1.0 m* 0.5 m * Kan minskas till 0.5 m i undantagsfall Lutning 1:6 körbar ** Beakta ATB Väg angående krav på material Befintlig beläggning Kantstolpsreflex sätts på räcke Terrass Lutning 1:3 Lutning 1:2** Lutning 1:2 Sektion 6 Ombyggnad till mötesfri väg, tvåfältsdelen med slänträcke Anm: Gäller som förstahandsval på den tvåfältiga sidan. Breddad stödremsa kan övervägas när särskilda krav föreligger på utrymmesbehovet vid exempelvis stor andel oskyddade trafikanter. Vid släntlutning brantare än 1:3 måste sidmåttet till beläggningskant minskas, så att räckesleverantörens krav på minsta mått i höjdled mellan den översta linan och vägbanan kan uppfyllas. Vid släntlutning brantare än 1:2 rekommenderas utflackning av slänten innan uppsättning av räcke utförs. <1.0 m Befintlig beläggning Slänträcke Terrass

12 Regionala riktlinjer för räcken 11 (15) Sektion 7 Nyanlagd/upprustad motorväg, balk- eller rörräcken samt linräcken Anm: Av drifttekniska skäl breddas stödremsan så att räcket kan placeras minst 0.5 m från beläggningskant. 0.5 m 0.5 m Befintlig beläggning Lutning <1:2 Terrass

13 Regionala riktlinjer för räcken 12 (15) 3.2 Räckesavslutning Påkörning av räckesavslutningar, dock ej linräckesavslutningar, kan orsaka allvarliga olyckor med dödlig utgång. Inom Vägverket har olika metoder prövats under de senaste åren för att avsluta räcket på ett tillfredsställande sätt. VTI har visat med krockförsök att en avvinkling av räckesavslutningen med 1:20 mot vägbanan ger tillfredställande trafiksäkerhetseffekt och regionens grundval för räckesavslutning skall därför vara avvinkling ner i vägdiket. Motivet till att avsluta räcket med en avvinkling är i huvudsak följande: a) Stänga fönstret, dvs räcket är aktivt i sidoområdet och skall se till att förhindra körning i diket långa sträckor bakom räcket. Aktivt räcke Hastighet Avvinkling/Sträcka/Typ Avslutning 110 km/h 90 km/h 70 km/h 1:20-40 m - EU Skärning: Avvinkling 1:15 EU4 som avslutas och förankras i bakslänt med EU2-4m och EU1.33-8m Bankfyllning: Avvinkling 1:15 EU4 max 45m, avslutas och förankras i bank eller bankfot med navföljarförankring 12 m Anm. Området omedelbart före och efter hindret får utnyttjas för avvinkling så länge kravet på arbetsbredd mot hindret uppfylls. Vid vägar med mötande trafik skall avslutningen i princip utformas likvärdigt på båda sidor om hindret. Vid skärning skall avvinkling ske med obruten profil från beläggningskant till förankring i bakslänt. Sista 12 m skall liksom sedvanlig navföljarförankring utföras med grövre bult (M16). Avslutning av räcke vid sidoområdestyp A och B kommer vid aktivt räcke innebära att förankringen mot bakslänten blir längre än vid sidoområdestyp C på grund av den flackare släntlutningen. Vid branta dikeslutningar rekommenderas att flacka ut slänten till minst 1:3 vid räckesavslutning. b) Undvika kollisioner mot räckesavslutningar i vägkant, exempelvis navföljarförankringar till balk- och rörräcken som kan ge personskador vid påkörning. Räcket är då mer passivt i sidoområdet och skall bara avslutas säkert. Passivt räcke Hastighet Avvinkling/Sträcka/Typ Avslutning 110 km/h 1:20-40 m - EU4 Navföljarförankring 12 m 90 km/h 1:15-30 m - EU km/h 1:10-20 m - EU4 - - Anm. Området omedelbart före och efter hindret får utnyttjas för avvinkling så länge kravet på arbetsbredd mot hindret uppfylls. Vid vägar med mötande trafik skall avslutningen i princip utformas likvärdigt på båda sidor om hindret.

14 Regionala riktlinjer för räcken 13 (15) Region Mälardalen Aktivt räcke vid skärning OEFTERGIVLIGT HINDER L=2m SLÄNTKRÖN DIKESBOTTEN EU2 L=4m BELÄGGNINGSKANT SIDORÄCKE AVVINKLING 1:20, EU4, L=40m EU1.33 L=8m AVVINKLING 1:15, EU4, L=VAR. FÖRANKRING I YTTERSLÄNT Foto: E20 söder om Örebro utförande enligt ovanstående skiss Aktivt räcke vid bank BELÄGGNINGSKANT SIDORÄCKE L=5m SLÄNTFOT L=2m OEFTERGIVLIGT HINDER SLÄNTFOT BELÄGGNINGSKANT AVVINKLING 1:20, EU4, L=40m AVVINKLING 1:15, EU4, L=VAR. (MAX 45m) NAVFÖLJARFÖRANKRING L=12m FÖRANKRING I SLÄNTFOT ELLER BANKSLÄNT

15 Regionala riktlinjer för räcken 14 (15) För avslutning av räcken i mittremsa gäller: o Linräcken kan avslutas genom förankring i jord i räckets förlängning eftersom avslutningen är påkörningsvänlig. o Avslutningar av balkräcken i mittremsor bör ske utanför säkerhetszonen. Energiupptagande räckesavslutningar skall undvikas men kan användas i undantagsfall av bland annat utrymmesskäl. Vid rampnos med oeftergivliga hinder i närheten på högtrafikerade vägar skall energiupptagande krockskydd anordnas. 3.3 Placering av räcke i längd Vid avstånd kortare än ca 100 m mellan räckesförankringar skall räcket dras ihop. Räckesleverantörens minsta tillåtna radier i horisontal- och vertikalled skall alltid beaktas vid projektering. Vid hållplatslägen för kollektivtrafik i båda riktningarna, där planskildhet har utförts för oskyddade trafikanter, kan mitträcket förses med flätverksstängsel utan överliggande rör för att förhindra oönskad passage över vägen. 3.4 Räckesdetaljer Förankring Förankring av linräcken med betongfundament rekommenderas. Motivet till detta är att betongfundament erfarenhetsmässigt har visat sig bättre klara belastningar vid påkörningar av räcket än vad jordankare klarar. Om förankring utförs med jordankare skall detta föregås av en jordprovstagning och efterföljande beräkning som visar att säkerheten mot brott uppgår till minst 1.5. Jordankare i tjälfarligt material godtas ej. Räcken skall förses med dragstag vid radieanslutning mot exempelvis anslutande väg där radien är 15m. Avslutning av linräcken skall utföras av en typ som löser ut vid påkörning från fel håll för att motverka fastkilning Reflexer Nyanläggning Vid sidoräcken skall reflexer fästas på räcket, ej på egen stolpe. Upprustning Överväg att flytta reflexer från befintliga kantstolpar till nytt räcke.

16 Regionala riktlinjer för räcken 15 (15) 3.5 Övergång mellan olika räckestyper Fungerande övergångar mellan olika räckestyper saknas på dagens marknad. Strävan bör vara att övergångar utformas med speciella fogdetaljer som medför en trafiksäker och estetiskt tilltalande övergång. I avvaktan på detta skall övergångar utformas enligt principen omlott. Nedanstående skiss visar exempel på övergång mellan balk- och linräcke: FÖRANKRING AV DE ÖVRE TVÅ LINORNA FÖRANKRING AV DE TVÅ NEDRE LINORNA W-RÄCKE N2/W4 UTVINKLAS 1:20 DRAGSTAGSFÖRANKRING NY STÖDREMSEKANT LINRÄCKE (N2/W3) BELÄGGNINGSKANT >1.0m 1.0m ARBETSBREDD >1.4m ENERGIUPPTAGANDE W-RÄCKE RIVS 8.0m 4.0m

17 Box 1140, Eskilstuna Telefon Telefax