14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder"

Transkript

1 14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och vägmarkeringar. Olika färger och material ger dock inte trafikanterna några anvisningar som de är skyldiga att följa. Den verkan har endast vägmärken, vägmarkeringar och andra anordningar enligt Vägmärkesförordningen, VMF. På gator i centrummiljöer bör vägvisning, vägmärken och vägmarkering begränsas, och anpassas till önskemålet att genom rumsbildningar, ytmaterial och möblering öka upplevelsevärdet, påverka hastighetsbeteendet samt öka trafiksäkerheten och trivseln. Synligheten och tydligheten hos körfält, ytor för olika trafikanter, gupp, förskjutningar etc. kan ökas med olika typer av sten, betong eller annat material, som påkallar trafikantens uppmärksamhet. Material, färg och form kan samtidigt väljas så att det harmoniserar med gaturummet i övrigt. Dessa önskemål måste anpassas till Trafikförordningen, TrF, och Vägmärkesförordningen, VMF. TrF anger hur trafikanterna ska bete sig i olika situationer och förhållanden. VMF ger regler om innebörd och användning av vägmärken och vägmarkeringar. Dessa kan också användas för information om vägval samt varning för hinder och risker. Syftet med vägmärken och vägmarkeringar kan också vara att klarlägga gällande trafikregler som t ex väjningsskyldighet vid smal väg och vid GC-korsning. Vägmarkeringar ska vara vita eller gula med vissa geometriska former och placeringar för att vara juridiskt giltiga enligt VMF. Detta innebär att vägmarkeringar inte juridiskt kan ersättas med skilda ytmaterial som t ex storgatsten mellan körriktningar eller markplattor vid övergångsställe. Skilda ytmaterial kan däremot fungera väl för att varna för hinder och för att upplysa trafikanter om anläggningens avsedda funktion. Vägmarkeringar är därför inte alltid nödvändigt. Hindren ska vara tydliga för trafikanten och vid behov förvarnas med varningsmärke Ojämn väg eller Avsmalnande väg. Områden eller vägsträckor där farthinder anlagts kan utmärkas med vägmärke Lågfartsväg och Lågfartsväg upphör vid inledning och avslutning av miljöprioriterad väg (om VR30). FIGUR 14-1 Märke Lågfartsväg och Lågfartsväg upphör VGU VV publikation 2004:

2 För trafikanten anger märke att sådana åtgärder vidtagits för att begränsa hastigheten så att det inte är lämpligt att hålla en högre färdhastighet än 30 km/h. Vid enstaka gupp eller förskjutning ska i normalfallet alltid särskild utmärkning ske, t ex med varningsmärke Ojämn väg, Markeringsskärm för sidohinder eller likvärdig anordning samt eventuellt också kvadratisk vägmarkering 0,5x0,5 m på guppet, se FIGUR Skälen för utmärkning är att varna och upplysa trafikanter och driftfordon om åtgärderna i dagsljus såväl som i mörker. Behovet bedöms vara större vid gupp än vid förskjutning. Anordning vid sida av gupp bör förses med markeringsskärm för sidohinder. Gupp bör markeras med målade rutor 0,5 x 0,5 m FIGUR 14-2 Utmärkning av gupp Utseende och användning av vägmärken i korsning regleras närmare av VMF och VVFS. Se också Kapitel 10 Utmärkning av korsningar. Vid miljöprioriterad väg kan följande anpassningar ske inom ramen för gällande regler: Understorlek kan användas på vägmärken. Kommentar: Understorlek är för förbuds- och påbudsmärken med diameter 400 mm och för varningsmärken med sida 600 mm Textstorleken kan minska till 120 mm för allmän vägvisning. Anpassning av placering av märken i sid- och höjdled kan ske, men hänsyn bör tas till snöröjning, utstickande backspeglar, o.d. Förberedande vägvisning i form av orienteringstavlor eller tabellvägvisare behövs i regel inte. Följande delmoment redovisar vilka vägmärken och vägmarkeringar som normalt behöver övervägas i en avvägning med kraven i TrF och VMF vid utformning av miljöprioriterade vägar: Kombinerat övergångsställe och cykelöverfart med platågupp enligt figur Upphöjd korsning enligt FIGUR Avsmalning enligt FIGUR Liten cirkulationsplats enligt FIGUR Hastighetsdämpande anordningar behöver inte vara utmärkta med varningsmärken om de är anpassade till den högsta tillåtna hastigheten för vägen, samt är tydligt synliggjorda. 200 VGU VV publikation 2004:

3 På en miljöprioriterad väg som utmärkts med märket för lågfartsväg bör normalt inte varningsmärke för avsmalnande väg, ojämn väg el. dyl. behövas. Vid VR50/30 bör dock övervägas om åtgärder som möblering, ytmaterial, m.m. är tillräckliga eller om varningsmärken behövs Kombinerat övergångsställe och cykelöverfart med platågupp Ej obligatoriskt Ej obligatoriskt FIGUR 14-3 Kombinerat övergångsställe och cykelöverfart med platågupp Kommentar: Varningsmärke för cyklister och mopedförare bör normalt inte behövas på en väl utformad miljöprioriterad väg. Vid kombinerat övergångsställe och cykelöverfart med platågupp kan följande vägmärken och vägmarkeringar komma ifråga, se FIGUR 14-3: Vägmärke och vägmarkering erfordras vid gångpassage för att de Vägmärke Övergångsställe och vägmarkering Övergångsställe skall finnas vid gångpassage som är övergångsställe. Varningsmärke Cyklister och mopedförare på körbanan kan vid behov användas. Varningsmärke Ojämn väg strax före guppet om behov finns för att varna för guppet Markeringsskärm för sidohinder om behov finns för att upplysa och varna trafikanter och snöröjningsfordon om guppet Påbudsmärke Påbjuden körbana om behov finns att ange på vilken sida ett hinder ska passeras Särskilda reglerna för övergångsställe ska gälla för fordonsförare och gående. Platser där gående korsar körbanan bör ordnas så att de är säkra, tydliga och ger VGU VV publikation 2004:

4 god framkomlighet för gående. Låga fordonshastigheter, högst 30 km/h, ger god trafiksäkerhet. För beslut om när övergångsställe behövs respektive inte behövs utmärkas hänvisas till Säkra gångpassagen Upphöjd korsning Upphöjd korsning, gärna med avvikande färg- eller ytmaterial, är en vanlig hastighetsdämpande åtgärd, se FIGUR FIGUR 14-4 Exempel på upphöjd korsning TrF och VMF har inga särskilda regler för upphöjda korsningar. Trafikreglerna ändras inte heller av att korsningen är upphöjd. 202 VGU VV publikation 2004:

5 14.4 Avsmalning FIGUR 14-5 Exempel på vägmärken vid enkel- respektive dubbelsidig avsmalning Avsmalningen kan vara enkel- eller dubbelsidig. Följande vägmärken och vägmarkeringar kan vara aktuella, se FIGUR 14-5: Varningsmärke Avsmalnande väg kan användas vid behov för att upplysa och varna trafikanterna om avsmalningen. Märke Markeringsskärm för sidohinder kan användas vid behov för att upplysa och varna trafikanterna om avsmalningen. I undantagsfall vid dubbelsidig avsmalning kan förbudsmärke Skyldighet att lämna företräde för mötande fordon och anvisningsmärke Skyldighet för mötande fordon att lämna företräde användas för att reglera företrädesregler på en vägsträcka. Varningsmärke om avsmalnande väg och sidomarkeringsskärm är inte nödvändigt inne på en miljöprioriterad väg utmärkt med märke Lågfartsväg. Vid VR50/30 bör övervägas om varningsmärken krävs eller om övriga åtgärder som möblering, ytmaterial mm är tillräckliga. Vid avsmalningar kan i undantagsfall finnas behov av att vägleda cyklister. VGU VV publikation 2004:

6 14.5 Hastighetsdämpande korsning; liten cirkulationsplats FIGUR 14-6 Möjliga vägmärken vid hastighetsdämpande korsning; liten cirkulationsplats Liten cirkulationsplats är en effektiv hastighetsdämpare, både genom utformning och reglering, se Kapitel 10. Följande vägmärken och vägmarkeringar kan vara aktuella, se FIGUR 14-6: Påbudsmärke Cirkulationsplats som anger påbjuden körriktning i cirkulationsplatsen Kommentar: TrF anger att det krävs lokal trafikföreskrift för att en korsning ska vara cirkulationsplats. Sådan föreskrift meddelas av kommun eller statlig myndighet, se TrF. Varningsmärke Väjningsplikt anger att anslutande trafik har väjningsplikt Enligt VMF får märket för cirkulationstrafik endast användas tillsammans med märke Väjningsplikt eller märke Stopp. 204 VGU VV publikation 2004:

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken 7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande

Läs mer

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd 4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller

Läs mer

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad

Läs mer

Förslag till utformning av cykelöverfart

Förslag till utformning av cykelöverfart INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten

Läs mer

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019 Cykelöverfarter Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta Trafik och Gatudagarna 151019 Bakgrund Nya trafikregler då cyklister korsar körbana - Gäller från 2014-09-01 då alla cykelöverfarter

Läs mer

2 Vägutrustningsplaner

2 Vägutrustningsplaner 2 Vägutrustningsplaner 2.1 Vägutrustningsplan En vägutrustningsplan skall normalt täcka hela objektet och i förekommande fall innehålla: vägmärken, vägskyddsutrustningar (räcken, påkörningsskydd, energiupptagande

Läs mer

Sveriges trafiksäkerhetsarbete

Sveriges trafiksäkerhetsarbete Trafiksäkerhet Sveriges trafiksäkerhetsarbete Nollvisionen (Prop. 1996/97:137): Långsiktigt mål för trafiksäkerheten ska vara att inga personer dödas eller blir allvarligt skadade i vägtrafiken. Förändrade

Läs mer

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade. Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651).

Läs mer

12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled

12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 12.1 Övergång från två till ett körfält Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält, dvs. med

Läs mer

Cykelpassager och cykelöverfarter

Cykelpassager och cykelöverfarter Cykelpassager och cykelöverfarter 1 Vem är fordonsförare? Fordonsförare är den som för ett fordon, dvs. en anordning på hjul, band eller medar. Bestämmelser om fordonsförare gäller även för den som rider

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar

Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar Kort presentation av vilka möjligheter vägföreningar m fl har och inte har att reglera trafiken på sina vägar. Ytterligare information : malin.klasson@vellinge.se

Läs mer

10 Utmärkning av korsningar.

10 Utmärkning av korsningar. 10 Utmärkning av korsningar. 10.1 Allmänt Omfattningen av utmärkning i väg- och gatukorsningar är relaterad till korsningstyp, dimensionerande hastighet, trafikmängder m.m. Generellt kan sägas att ju mera

Läs mer

Regelverk som påverkar gående

Regelverk som påverkar gående Dainis Ciparsons Transportstyrelsen dainis.ciparsons@transportstyrelsen.se 1 Disposition - Regelverket - generellt - Regler för - Regler för fordon mot - Utformning av trafikmiljöer 2 Trafikförordningen,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (1978:1001); SFS 1998:1256 Utkom från trycket den 13 oktober 1998 utfärdad den 17 september 1998. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling verkets författningssamling verkets föreskrifter om lekar på vägmärken och andra anordningar; VVFS 2008:272 Utkom från trycket den 3 november 2008 beslutade den 13 oktober 2008. verket föreskriver med

Läs mer

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 KORSNINGAR Tabell 11.4-1 Vägmarkeringsritningar. Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug:

Läs mer

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar 6 Övriga markeringar Markeringar som inte är längsgående eller tvärgående räknas som övriga markeringar. Till dessa hör följande: körfältspilar anvisning om körfältsbyte spärrområde texter uppställningsplats

Läs mer

Riktlinjer för utmärkning med varningsmärke. Innehåll RIKTLINJE 1 (61)

Riktlinjer för utmärkning med varningsmärke. Innehåll RIKTLINJE 1 (61) RIKTLINJE 1 (61) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Ragnarsson, Gunilla, Sktm TDOK 2011:153 Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson 2011-03-24 1.0 Dokumenttitel

Läs mer

2004-06. Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken.

2004-06. Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken. 2004-06 Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken. 1 Varningsmärken Farlig kurva, högerkurva. Flera kurvor, den första till höger. Brant lutning, nedförslutning. Avsmalnande

Läs mer

informerar Fartdämpande åtgärder på enskilda vägar

informerar Fartdämpande åtgärder på enskilda vägar informerar Fartdämpande åtgärder på enskilda vägar Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010 2 Fartdämpande åtgärder på enskilda vägar Fysisk trafikreglering För

Läs mer

Din guide till Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken

Din guide till Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken Din guide till Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken 1 Innehåll Varningsmärken 5 Väjningspliktsmärken 7 Förbudsmärken 7 Påbudsmärken 9 Anvisningsmärken 10 Lokaliseringsmärken

Läs mer

Säkrare cykelpassager

Säkrare cykelpassager Säkrare cykelpassager - utformning, regler och konsekvenser 1 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 Avgränsningar... 4 2 REGLER OCH FÖRESKRIFTER... 5 3 ALLMÄNT

Läs mer

Information om ny Vägmärkesförordning 2007:90 Reviderad

Information om ny Vägmärkesförordning 2007:90 Reviderad Publikation: 2007:90 Information om ny Vägmärkesförordning 2007:90 Reviderad 07-05-14 Innehållsförteckning 1 kap. Allmänna bestämmelser... 1 2 kap. Vägmärken och tilläggstavlor... 8 Varningsmärken... 10

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2014:1035 Utkom från trycket den 29 juli 2014 utfärdad den 17 juli 2014. Regeringen föreskriver i fråga om trafikförordningen

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmärken 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan Moberg, Vägverket,

Läs mer

Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen

Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen Niclas Nilsson, utredare sektion vägtrafik, väg- och järnvägsavdelningen, Transportstyrelsen 1 Disposition Lagstiftning Trafikregler, vägmärken Lokala trafikföreskrifter

Läs mer

RIKTLINJE 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:80 [Ärendenummer]

RIKTLINJE 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:80 [Ärendenummer] RIKTLINJE 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:80 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson, csk 2011-02-09 1.0

Läs mer

18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN

18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 15 (59) 18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält,

Läs mer

Fartdämpande åtgärder på enskilda vägar

Fartdämpande åtgärder på enskilda vägar Fartdämpande åtgärder på enskilda vägar November 2011 Fartdämpande åtgärder på enskilda vägar Fysisk trafikreglering För många väghållare och deras medlemmar är det en ständigt återkommande fråga hur man

Läs mer

Vanliga vägmärken på enskild väg

Vanliga vägmärken på enskild väg Vanliga vägmärken på enskild väg Augusti 2015 Nedan följer information om vanligen förekommande vägmärken på enskild väg Saknas något kan ni vända er till REVs trafikingenjör för ytterligare information.

Läs mer

3 Placering och linjeföring

3 Placering och linjeföring KORSNINGAR 3 Placering och linjeföring 3 Placering och linjeföring För trafikanten är intrycket av ett möte mellan olika vägar beroende av hur mötet "annonseras". Intrycken kan förstärkas eller försvagas

Läs mer

Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor

Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor TSV 2009:2856 PM 1(20) Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor TSV 2009:2856 PM 2(20) Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Bestämmelser vid cykelöverfarter... 6 Beteende vid cykelöverfarter...

Läs mer

PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059

PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059 Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2016-03-14 52 Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå

Läs mer

Vägmärken Trafiksignal

Vägmärken Trafiksignal Vägmärken Trafiksignal Vägmärken Sveriges vägmärken REGLER delas upp i följande huvudgrupper: A Varningsmärken B C Väjningspliktsmärken D Förbudsmärken Utöver de fem huvudgrupperna tillkommer lokaliseringsmärken,

Läs mer

Väghållningsfordon. Utmärkning av fordon i väghållningsarbete. På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där

Väghållningsfordon. Utmärkning av fordon i väghållningsarbete. På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där Maj 2012 Väghållningsfordon Utmärkning av fordon i väghållningsarbete På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där TRVK Apv och TRVR Apv ingår i kontraktet Trafikverket 781 89 Borlänge

Läs mer

3 Längsgående markeringar

3 Längsgående markeringar 3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.

Läs mer

VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning

VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7.7 Korsningstyp D - cirkulationsplats I tidigare utredningar skall målsättningen för projektet vara fastlagt och val av korsningstyp ha gjorts enligt kapitel 7.5. Platsen

Läs mer

Vägars och gators utformning Vägmärken del 2

Vägars och gators utformning Vägmärken del 2 RÅD FÖR Vägars och gators utformning del 2 Trafikverkets publikation 2015:089 Anläggningsstyrning Titel: Råd för vägars och gators utformning, del 2 Trafikverkets dokumentbeteckning: TRVK Vägars och gators

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar;

Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar; Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar; beslutade den 20 oktober 2010. Transportstyrelsen föreskriver med stöd av 8 kap.

Läs mer

RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17.

RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17. RIKTLINJE 1 (29) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TRV 2011:309 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2011-06-21 1.0 Dokumenttitel

Läs mer

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmärken 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: n Moberg, Vägverket,

Läs mer

Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service

Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service RIKTLINJE 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:84 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson, csk 2011-02-09 1.0

Läs mer

Handbok Vägmärken för Leksands Kommun

Handbok Vägmärken för Leksands Kommun Handbok Vägmärken för Leksands Kommun FÖRORD Målet med Handbok Vägmärken inom Leksands kommun är att permanenta vägmärken ska användas, sättas upp och placeras på ett enhetlig sätt. Handboken är avsedd

Läs mer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER

TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER Uppdragsnr: 10028086 1 (13) TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER Mall: WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: 08-688 60 00 Fax: 08-688 69 10 WSP Sverige

Läs mer

Aktuellt från Transportstyrelsen

Aktuellt från Transportstyrelsen SKL:s Trafik- och Gatu - dagar 2014 Aktuellt från Transportstyrelsen Per Öhgren 1 Trafik- och Gatu - dagar 2014 Aktuellt från Transportstyrelsen Lägesrapport översyn VMF/TrF Lägesrapport översyn föreskrifter

Läs mer

Förslag på underbeteckningar för vägmärken

Förslag på underbeteckningar för vägmärken 1(32) Förslag på underbeteckningar för vägmärken Varningsmärken A1 Varning för farlig kurva A2 Varning för flera farliga kurvor A1-1 A1-2 A2-1 A2-2 A3 Varning för nedförslutning A4 Varning för stigning

Läs mer

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,

Läs mer

Förändringar i VGU 2015

Förändringar i VGU 2015 Generellt Den nya versionen av VGU har främst inneburit Justeringar av fel. Smärre förtydliganden. Kompletteringar av sådant som det fanns stora brister i eller helt saknades. Nedan finns lite översiktligt,

Läs mer

handbok Arbete på väg

handbok Arbete på väg handbok Arbete på väg handbok Arbete på väg Upplysningar om innehållet: Lars Ahlman, lars.ahlman@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN: 978-91-7585-034-4 Foto omslag: Bildarkivet Produktion:

Läs mer

VV publikation 2002:120 2002-11

VV publikation 2002:120 2002-11 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2

Läs mer

Torsby kommuns regler för säkerhet vid gatuoch vägarbete där Torsby kommun är väghållare

Torsby kommuns regler för säkerhet vid gatuoch vägarbete där Torsby kommun är väghållare Datum 2014-02-06 Torsby kommuns regler för säkerhet vid gatuoch vägarbete där Torsby kommun är väghållare Torsby kommun har som målsättning att åstadkomma en säker miljö vid gatu- och vägarbeten för så

Läs mer

BLOMLÅDOR SOM TRAFIKHINDER

BLOMLÅDOR SOM TRAFIKHINDER BLOMLÅDOR SOM TRAFIKHINDER Villkor för att blomlådor ska tillåtas som trafikhinder De boendes ansvar för blomlådorna/trafikhindren 1. Ansvariga måste vara bosatta utmed den gata där utplacering ska ske.

Läs mer

Handbokens bilagor kan vara unika för varje kommun.

Handbokens bilagor kan vara unika för varje kommun. Kommun väst i samverkan 2012 uppl.3 Denna handbok är framtagen i samverkan av nedanstående kommuner. Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille Till denna handbok har även

Läs mer

3 Placering av samt storlekar på vägmärken

3 Placering av samt storlekar på vägmärken 3 Placering av samt storlekar på vägmärken 3.1 Placering Regler och rekommendationer för placering av lokaliseringsmärken framgår av kapitel 8.4. Här nedan behandlas placering av andra vägmärken än lokaliseringsmärken.

Läs mer

Vägars och gators utformning Vägmärken del 1

Vägars och gators utformning Vägmärken del 1 RÅD FÖR Vägars och gators utformning del 1 Trafikverkets publikation 2015:088 Anläggningsstyrning Titel: Råd för vägars och gators utformning, del 1 Trafikverkets dokumentbeteckning: TRVK Vägars och gators

Läs mer

Förenklad vägvisning med F5 Vägvisare och F6 Tabellvägvisare

Förenklad vägvisning med F5 Vägvisare och F6 Tabellvägvisare RIKTLINJE 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TRV 2010:308 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2011-06-21 1.0 Dokumenttitel

Läs mer

2014-10-05 Lars A. Gångfartsgator

2014-10-05 Lars A. Gångfartsgator Gångfartsgator Gångfartsgator Förutsättningar enligt Trafikförordningen - Gångfart - Väjningsplikt mot gående - P-förbud Gångfartsområde Gågata - krav på utformning - inget krav på utformning - genomfartstrafik

Läs mer

REGLER FÖR SÄKERHET VID. Gatuoch VÄGARBETE

REGLER FÖR SÄKERHET VID. Gatuoch VÄGARBETE REGLER FÖR SÄKERHET VID Gatuoch VÄGARBETE Där Torsby kommun är väghållare Torsby kommuns regler för säkerhet vid gatu- och vägarbete. Torsby kommun har som målsättning att åstadkomma en säker miljö vid

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:

Läs mer

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? www.pitea.se/trafik Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? Obevakat övergångsställe Lagtext: Vad innebär lagen? Exempel i Piteå: En del av en väg som är avsedd att användas av gående

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 2013-05-02 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 TN 2013/196-512 Förord Nacka kommuns Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet består av två dokument: Riktlinjer

Läs mer

Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner

Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner Förordning om vägtrafikdefinitioner [8551] Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner 1 [8551] Denna förordning gäller i anslutning till lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner ([8501] o.f.) och

Läs mer

Uppdatering till Teoriboken

Uppdatering till Teoriboken Uppdatering till Teoriboken Ny vägmärkesförordning gäller fr o m den 1 juli 2007 Den nya vägmärkesförordningen, som här följer, innehåller såväl vägmarkeringar som vägmärken. Förordningen ersätter de vägmärken

Läs mer

TSFS 2014:30 VÄGTRAFIK

TSFS 2014:30 VÄGTRAFIK VÄGTRAFIK Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Tillämpningsområde... 1 Definitioner... 1 2 kap. Allmänna bestämmelser... 2 Uppsättande

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme 4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 1999:240 Utkom från trycket den 4 maj 1999 utfärdad den 15 april 1999. Regeringen föreskriver att 3 kap. 13, 17, 39

Läs mer

KONTROLL. Kontrollant Medföljande kontrollant Kontrollid. TA-plan Projektnummer Arbetets ärendenummer. Vägklass Arbetstyp Påverkansgrad

KONTROLL. Kontrollant Medföljande kontrollant Kontrollid. TA-plan Projektnummer Arbetets ärendenummer. Vägklass Arbetstyp Påverkansgrad Grunduppgifter Kontrollant Medföljande kontrollant Kontrollid TA-plan Projektnummer Arbetets ärendenummer Kontrollens ärendenummer Huvudentreprenör Vägarbete Plats Vägnr Region Län Driftområde Vägklass

Läs mer

Huddinges bilaga till

Huddinges bilaga till Natur och Byggnadsförvaltningen Sida 1 : 7 Reviderasd 2015-02-01 Fr.om 2011-01-01 Gäller Handbok Arbete på Väg 2008-03 vid arbeten på och vid väg eller gata eller gatumark i Huddinge. Detta dokument upplyser

Läs mer

Moped klass II Kunskapsprov

Moped klass II Kunskapsprov Moped klass II Kunskapsprov Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift

Läs mer

Konsekvensutredning - symbol för vägmärke I3, landmärke

Konsekvensutredning - symbol för vägmärke I3, landmärke Konsekvensutredning 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Monika Morén Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion vägtrafik Konsekvensutredning - symbol för vägmärke I3, landmärke

Läs mer

2 Allmänt trafiksignaler

2 Allmänt trafiksignaler 2 Allmänt trafiksignaler Trafiksignaler används för att öka trafiksäkerheten och för att fördela tillgängligheten mellan olika trafikanter och trafikantslag i olika sorters korsningar på såväl landsbygd

Läs mer

Trafikkonferen. sen 2015-06-03. Trafikreglering

Trafikkonferen. sen 2015-06-03. Trafikreglering Trafikkonferen sen 2015-06-03 Trafikreglering Nya trafikregler vid cykling - Gäller från 2014-09-01 då alla cykelöverfarter blev cykelpassager - Regeringen har ställt till det med en mellanlösning - skapar

Läs mer

Kommun Väst i samverkan

Kommun Väst i samverkan Kommun Väst i samverkan 2012 10 20 1 Denna skrift är framtagen i samverkan mellan nedanstående kommuner. Ale, Alingsås, Borås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille samt Jan Mattsson,

Läs mer

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum. Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat

Läs mer

Farthinder som används i Göteborgs kommun

Farthinder som används i Göteborgs kommun Farthinder som används i Göteborgs kommun RAPPORT NR 6:2000 utformning och hastighetseffekter TRAFIKKONTORET ISSN 1103-1530, ISRN GBG-TK-R-6:2000-SE 2000-06-29 Farthinder som används i Göteborgs kommun

Läs mer

Bussar och gupp ett samverkansprojekt

Bussar och gupp ett samverkansprojekt Bussar och gupp ett samverkansprojekt Vägverket har tillsammans med Arbetsmiljöverket samlat Sveriges Kommuner och Landsting, ett antal kommuner och kollektivtrafikhuvudmän med intresseorganisation samt

Läs mer

PUBLIKATION 2009:15. 700 m. Handbok Vägmärken

PUBLIKATION 2009:15. 700 m. Handbok Vägmärken PUBLIKATION 2009:15 700 m Handbok Vägmärken Titel: Handbok VägmärkenVägverkets strategiska inriktning för kommunikation Publikation: 2009:15 Utgivningsdatum: 2009-04-30 Utgivare: Vägverket Dokumentansvarig:

Läs mer

Dnr TE11/409. Blomlådor som farthinder. Reviderad

Dnr TE11/409. Blomlådor som farthinder. Reviderad Dnr TE11/409 Blomlådor som farthinder Reviderad 110429 Dnr Dnr 2/9 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Vad gäller för gatan där blomlådan ska placeras?... 3 3 Placering av blomlådor... 3 4 Det här

Läs mer

RIKTLINJE 1 (7) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Hultmar Richard,Sktm TDOK 2011:461 [Ärendenummer]

RIKTLINJE 1 (7) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Hultmar Richard,Sktm TDOK 2011:461 [Ärendenummer] RIKTLINJE 1 (7) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Hultmar Richard,Sktm TDOK 2011:461 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2014-01-09 2.0 Dokumenttitel

Läs mer

Trafikutredning TCR Oskarshamn

Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 1(12) Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 2(12) Beställare Kristian Wendelboe Wendelboe West Properties Uppdragsledare/Trafikplanerare Trafikplanerare Patrik Lundqvist Karin

Läs mer

Om överklagande (Bengt Wilde maj 2011)

Om överklagande (Bengt Wilde maj 2011) Om överklagande (Bengt Wilde maj 2011) 1. Allmänt om överklagande Enligt svensk rättstradition ska alla myndighetsbeslut kunna överprövas. Detta för att säkerställa den enskildes intressen och rättssäkerhet.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 1999:835 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver att 4 kap. 18

Läs mer

Nya fordon, beteenden och trafikregler i närmiljön. Niclas Nilsson, utredare Transportstyrelsen

Nya fordon, beteenden och trafikregler i närmiljön. Niclas Nilsson, utredare Transportstyrelsen Nya fordon, beteenden och trafikregler i närmiljön Niclas Nilsson, utredare Transportstyrelsen niclas.nilsson@transportstyrelsen.se 010-49 55 731 Cykel 1. Ett fordon som är avsett att drivas med tramp-

Läs mer

Riktlinjer för vägvisare i Burlövs kommun

Riktlinjer för vägvisare i Burlövs kommun 1 (5) Riktlinjer för vägvisare i Burlövs kommun 1 Vägar för vilka Burlövs kommun svarar Väghållaren ansvarar för anvisningar för trafik och utmärkning på väg enligt Vägmärkesförordningen. Burlövs kommun

Läs mer

12 Lutningar. 12.1 Längslutning

12 Lutningar. 12.1 Längslutning 12 Lutningar Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet

Läs mer

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Utredare Linda Lundberg Therese Nyman STOCKHOLM 2014-05-19 Bildkälla: VTI (2009) Fokus på barn i trafiken. Bakgrund Skolelever

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Övningsfrågor till utbildare av AM-elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Säkerhet på alla vägar POLLARE

Säkerhet på alla vägar POLLARE Säkerhet på alla vägar POLLARE Pole Cone City NYHET! Pole Cone City reflexer och glaspärlor passar väl in i gatubilden Spara dyra underhållskostnader med nya Pole Cone City. Den har samma utseende som

Läs mer

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning 2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL

Läs mer

Huddinges bilaga till

Huddinges bilaga till Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Sida 1 : 9 REV 2012-12-xx:1 Fr.om 2011-01-01 Gäller Handbok Arbete på Väg 2008-03 vid arbeten på och vid väg gata gatumark i Huddinge. Detta dokument upplyser om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (1978:1001); SFS 1999:720 Utkom från trycket den 3 augusti 1999 utfärdad den 1 juli 1999. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen

Läs mer

Motorfordonsförares väjningsbeteende gentemot cyklande

Motorfordonsförares väjningsbeteende gentemot cyklande Bulletin 244 Motorfordonsförares väjningsbeteende gentemot cyklande Jutta Pauna Christer Hydén Åse Svensson 2009 Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Teknik och samhälle Trafik och väg Motorfordonsförares

Läs mer

RAPPORT RELEVANT JURIDIK MED AVSEENDE PÅ HASTIGEHTSGRÄNSER

RAPPORT RELEVANT JURIDIK MED AVSEENDE PÅ HASTIGEHTSGRÄNSER AVSEENDE PÅ HASTIGEHTSGRÄNSER Trafikverket och Transportstyrelsen Utvärdering nya hastighetsgränser Uppdragsnummer 2211030 Juridikanalys Slutrapport Malmö 2012-09-27 Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286,

Läs mer

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats 2 Rastanläggningar Kommentar: Detta kapitel har inte reviderats i samband med utgivningen av VGU. I avvaktan på revidering kan Publikation 1999:143 Naturrastplatser en idéskrift tillämpas utöver detta

Läs mer

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 45 (50) 11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten.

Läs mer