ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING"

Transkript

1 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 1 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING

2 2 VV Publ 2002:148 ATB VINTER 2003

3 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 3 Innehållsförteckning 1 Definitioner 4 2 Krav Sikt Vägbana och sidoanläggning Standardklass Standardklass GC-väg Standardklass Hög och Normal samt prioriterade busshållplatser 12

4 4 VV Publ 2002:148 ATB VINTER Definitioner En väg delas upp i följande sektionselement som används i beskrivningen av standard för vinterväghållning: körfält vägren sidoanläggning GC-väg (gång- och cykelbana samt gångbana) Kantlinje tillhör sektionselement körfält. Figur 1 I standardklasserna 4 och 5 tillhör vägrenen sektionselementet körfält. Med sidoanläggning avses en anläggning för uppställning av fordon utanför vägbanan. Följande typer av sidoanläggningar ingår: bussficka, avskild hållplats och plattform rastficka och rastplats informationsplats samåkningsparkering kontrollplats.

5 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 5 Busshållplats Plats längs en väg utmärkt med hållplatsskylt. En busshållplats kan vara utformad med eller utan ficka och med eller utan plattform. Med avskild hållplats avses en hållplats som inte ligger i direkt anslutning till vägbanan. Plattform En yta för fotgängare som är upphöjd ovanför vägbanan eller bussfickan med en kantsten eller liknande. Körfältskant Den del av körfält som ligger mellan kantlinjen och närmaste hjulspår eller, när kantlinje saknas, delen av körfältet mellan vägbanekanten och närmaste hjulspår. För standardklasserna 4 och 5 är körfältskant delen mellan vägbanekanten och närmaste hjulspår. Friktion Friktionstalet ska bestämmas enligt Vägverkets metodbeskrivning 110:2000, Friktionsmätning av vinterväglag VV Publ 2002:149. För ytor som är för små för mätning enligt metodbeskrivningen bedöms friktionen utifrån mätbara ytor med motsvarande friktion. Ojämnhet Ojämnheter i tjock is eller packad snö ska mätas med en 60 cm lång rätskiva. Detta gäller såväl längs som tvärs vägen, samt vid anslutande statlig väg. Rätskivan ska vila mellan två ojämnheter eller mellan en ojämnhet och vägytan varefter mätning sker vinkelrätt mot rätskivan. Snödjup Snödjupet mäts i centimeter lös snö. Snödjupet ska mätas som ett genomsnittligt värde på en yta som är 1,0 x 1,0 meter. I de fall där vägrenen, körfältskanten, strängen mellan hjulspåren eller snösträngen vid vägmitt är smalare än 1,0 meter mäts snödjupet på en yta som är 1,0 meter gånger aktuell bredd. Undantag är en sträcka på 20 meter före och efter samt längs med en mittrefug där snödjupet i mittsträngen alltid ska mätas på en yta som är 1,0 x 1,0 meter. Varje cm snömodd räknas som 2 cm lös snö. Snömodd är snö som bearbetats av trafiken och fått sådan konsistens att den inte packas eller snö som ombildats till snömodd på grund av saltning. Även snöslask räknas som snömodd. Snöfall Nederbörd i form av snö, hagel eller snöblandat regn.

6 6 VV Publ 2002:148 ATB VINTER 2003 Rimfrost Rimfrost likställs med is i standardbeskrivningen. Snödrev Snödrev likställs med snöfall i standardbeskrivningen. Startkriterium Gränserna för snödjup, ojämnhet och friktion då åtgärdstiden börjar räknas. Åtgärdstid Maximal tid innan en åtgärd ska vara utförd på en yta där ett startkriterium uppfyllts. Maximal tid tills en yta har uppnått beskriven standard från det att regn eller snöfall upphört. Åtgärdstiden är alltså densamma efter att ett startkriterium har uppfyllts som efter att regn eller snöfall har upphört. Det innebär att om en åtgärd pågår under snöfall och snöfallet upphör, så börjar åtgärdstiden att räknas på nytt från och med att snöfallet upphört. Statlig väg Allmän väg där Vägverket är väghållare. 2 Krav Samordning Entreprenören ska planera och samordna sina insatser med angränsande områden för att det ska bli kontinuitet i väglaget. Kontakt och samordning ska alltid ske med entreprenörer i angränsande områden vid snöröjning och halkbekämpning. Framkomlighet En väg ska vara framkomlig för de fordon och trafikanter som får använda vägen. Standardkraven ska alltid uppfyllas, utom då väderförhållandena är så besvärliga att det inte går att klara åtgärdstiderna. Vid dessa tillfällen ska åtgärder utföras oavbrutet, med optimalt nyttjande av kontrakterade resurser så att man uppnår en standard så nära de ställda kraven som möjligt. Körfälten ska prioriteras före vägrenen. När så svåra väderförhållanden inträffar ska detta anmälas till beställaren.

7 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 7 Åtgärder Ett startkriterium är ibland endast uppnått på en del eller delar av ett vägnät (t.ex. för låg friktion på ett antal vägar). Åtgärderna får då inte senareläggas genom att man utnyttjar maximal åtgärdstid, utan de ska omedelbart påbörjas med den mängd resurser som är planerade för detta vägnät. Vid kemisk halkbekämpning ska de metoder användas som sammantaget ger lägst saltförbrukning. De friktionstal som är föreskrivna i klasserna 1-3 får inte underskridas och beskriven ojämnhetsnivå inte överskridas när snöfall eller regn upphört och åtgärdstiden löpt ut. Det innebär att förebyggande åtgärder måste utföras. Snöröjning av planskilda korsningar ska ske så att snö inte hamnar på en underliggande väg eller gång- och cykelväg. Sopning och sandupptagning ska utföras så att trafikanter och omgivning inte utsätts för damm. Åtgärder vid järnväg, Se AF Halkbekämpningsmaterial Vid kemisk halkbekämpning ska salt med minst 98 % NaCl (analys av torkat salt) användas. Antibakmedel (kalium- eller natriumferrocyanid) får ingå med maximalt 100 gram per ton salt (100 ppm). 2.1 Sikt Där vägens geometri inte medger att nedanstående krav på sikt kan erhållas minskas måtten 3 meter och/eller a så mycket att största möjliga sikt erhålls. Vägbana Sikten i korsningar mellan statliga vägar får vara nedsatt högst 3 dygn på grund av snö. Sikten i en vägkorsning mäts från en punkt, 3 meter in på den anslutande vägen och ska vara minst a meter. Mätningen sker från en punkt 1,1 meter över vägbanan. Sikten anses tillräcklig om ett annalkande fordons strålkastare är synliga inom sikttriangeln. Avståndet a varierar med hastighetsgränsen på korsningens huvudväg. Se figur 2 och tabell 1. GC-väg Sikten i korsningar mellan statliga vägar och statliga GC-vägar får vara nedsatt högst 3 dygn på grund av snö. Sikten i en korsning mäts i en punkt 3 meter in på GC-väg och ska vara minst a meter. Mätningen sker från en punkt 0,8 meter över GC-vägen. Sikten anses tillräcklig om ett annalkande fordons strålkastare är synliga inom sikttriangeln. Avståndet a varierar med hastighetsgränsen på korsande huvudväg. Se figur 2 och tabell 1.

8 8 VV Publ 2002:148 ATB VINTER 2003 Sikten i korsningar mellan statliga GC-vägar får vara nedsatt högst 3 dygn på grund av snö. Sikten i en korsning mäts i en punkt, 3 meter in på anslutande GC-väg och avståndet a ska vara minst 50 m. Mätning sker från en punkt 0,8 meter över GC-vägen. Sikten anses tillräcklig om ett 0,8 meter högt föremål är synligt inom sikttriangeln. Se figur 2. a a 3 m Figur 2 Sikttriangeln Hastighetsgräns Avstånd a 50 km/h 80 m 70 km/h 130 m 90 km/h 190 m Tabell 1 Snöstör Utmärkning med snöstör eller motsvarande ska ske på enhetligt sätt. Snöstörar ska placeras på ett maximalt avstånd av 0,3 m från vägbanekant. Snöstörar ska luta 5-25 grader från vägen. På vägar där snöstör ska ha reflex ska minst tre snöstörar i rad per vägsida vara synliga i mörker från en personbil med halvljuset påslaget. Detta krav gäller inte när snövallshöjden är >0,8 meter. Reflexen på en snöstör ska vara vit och placerad c:a 1,0 m över vägbana. Vägar som inte behöver ha snöstörar med reflex ska utmärkas på annat sätt så att snöröjning till rätt vägbredd kan utföras. 2.2 Vägbana och sidoanläggning Samhällen I samhällen ska standardkraven vara uppfyllda på minst 90% av vägbanebredden, mätt från vägmitt. Motorväg och motortrafikled På katastroföverfarter gäller samma krav som på motorvägars vägren med undantag av att det under snöfall och upp till 24 timmar efter snöfall tillåts maximalt 20 cm lös snö.

9 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 9 Mötesfri landsväg och mötesfri motortrafikled För 2+1 och 2+2 vägar med mitträcke gäller kraven enligt följande: För sektionselementet hårdgjord breddning gäller samma standardkrav som för sidoanläggningar. Den snösträng som bildas intill mitträcket får inte överstiga en bredd av 40 cm på var sida om mitträcket. Detta funktionskrav gäller vid uppehållsväder när åtgärdstiden efter nederbörd löpt ut. Övriga vinteråtgärder intill mitträcket och längs sidoräcke utförs normalt nattetid mellan klockan och klockan Busshållplatser Bussfickor utan plattform ska ha samma standard som intilliggande GC-väg. När GCväg saknas gäller vägklassens krav på sidoanläggning. Plattformar vid busshållplatser ska ha samma standard som anslutande GC-väg. Om anslutande GC-väg saknas ska plattformen ha samma standard som närmaste sektionselement. På prioriterade busshållplatser, gäller samma krav som på GC-väg klass Hög. Kravet gäller för plattformar, alternativt fickor om plattform saknas. Tillgängligheten till väderskydd får inte begränsas av upplogad snö annat än under snöfall och under maximal åtgärdstid efter snöfall. Under denna tid får plogvallen vara högst 15 cm hög.

10 10 VV Publ 2002:148 ATB VINTER Standardklass 1-3 Krav vid uppehållsväder och när åtgärdstid efter nederbörd löpt ut. Vägytetemperatur varmare än -6 o C -6 o C till -12 o C kallare än-12 o C friktionstal friktionstal friktionstal Ojämnhet cm Körfält snö/isfritt 0,35 0,25 1,5 Vägren 0,25 0,25 0,25 1,5 Sidoanläggning 0,25 0,25 0,25 1,5 Krav vid nederbörd samt under åtgärdstid efter nederbörd. Startkriterier Snöfall Regn Åtgärdstid timmar Snödjup Friktion Standardklass cm lös snö friktionstal Körfält 1 0, Vägren 1 0, Sidoanläggning 1 0, Klass 1-3 Under snöfall när startkriteriet (cm lös snö) inte är uppnått och vägytetemperaturen är varmare än 6 grader C gäller samma krav som vid regn. När vägytetemperaturen stiger ska standardkraven gällande för det varmare temperaturintervallet vara uppfyllda senast 15 timmar efter att en temperaturgräns passerats. Vid uppehållsväder när åtgärdstiden efter nederbörd löpt ut och krav på snö- och isfrihet inte föreligger, gäller samma startkriterium och samma åtgärdstider som vid snöfall. På en sträcka av 100 meter närmast en korsning med statlig gäller friktionstalet 0,30 som startkriterium friktion. På vägrenar med heldragen kantlinje tillåts startkriteriet 10 cm lös snö under och upp till 4 timmar efter snöfall. På vägrenar med heldragen kantlinje tillåts startkriteriet 0,20 som friktionstal. Komplettering av Klass 3 När vägytetemperaturen är varmare än -6 grader C får en snösträng förekomma i vägmitt, mellan hjulspåren och på körfältskanterna. Mittsträngen får vara högst 1 meter bred och ska vara jämn, ha ett friktionstal högre 0,25 samt ha högst 1 cm lös snö. Strängen mellan hjulspåren och på körfältskanterna ska vara jämn, ha ett friktionstal högre än 0,25 samt ha högst 1 cm lös snö.

11 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002: Standardklass 4-5 Krav vid uppehållsväder och när åtgärdstid efter nederbörd löpt ut. Krav vid nederbörd samt under åtgärdstid efter nederbörd. Startkriterier Åtgärdstid Snödjup cm lös Snödjup/friktion Ojämnhet timmar snö Friktion, Ojämnhet timmar Standardklass friktionstal cm Standardklass Standardklass Körfält 2 3 0,25 1, Sidoanläggning 2 3 0,25 1, Startkriterier Snöfall Snödjup, cm lös snö Standardklass Regn Friktion, friktionstal Åtgärdstid, timmar Standardklass Körfält 2 3 0, Sidoanläggning 2 3 0, Klass 4-5 På körfältskanterna får 5 cm lös snö förekomma. Komplettering av Klass 4 Mellan klockan och ändras startkriteriet snödjup till 6 cm lös snö. På en sträcka av 100 meter närmast en korsning med statlig väg gäller friktionstalet 0,30 som startkriterium friktion. Komplettering av Klass 5 Mellan klockan och ändras startkriteriet snödjup till 6 cm lös snö. På en sträcka av 100 meter närmast en korsning med statlig väg i standardklass 1-4 gäller friktionstalet 0,30 som startkriterium friktion.

12 12 VV Publ 2002:148 ATB VINTER GC-väg I korsningar eller vid övergångsställen får inte snövallar förekomma som kan vara till hinder för funktionshindrade. För GC-vägar gäller förutom kraven i 2.6 följande: på GC-vägar ska kraven uppfyllas på minst 75 % av bredden, dock minst 0,5 m. 2.6 Standardklass Hög och Normal, gällande för GCvägar samt prioriterade busshållplatser Krav vid uppehållsväder och när åtgärdstid efter nederbörd löpt ut. Krav vid nederbörd samt under åtgärdstid efter nederbörd. Startkriterier Åtgärdstid friktion Åtgärdstid ojämnhet timmar timmar Friktion Ojämnhet Standardklass Standardklass friktionstal cm Hög/P Normal Hög/P Normal Körfält 0, Startkriterier Snöfall Regn Åtgärdstid, timmar Snödjup, Friktion, Standardklass cm lös snö friktionstal Hög/P Normal Körfält 2 0, P = prioriterade busshållplatser. Kraven gäller plattformar, alternativt fickor om plattform saknas. Klass Hög/P Mellan klockan och ändras startkriteriet snödjup till 6 cm lös snö. Klass Normal Mellan klockan och 02.00ändras startkriteriet snödjup till 6 cm lös snö.

DRIFT 96 VV Publ 1996:16 1 Innehållsförteckning VÄGLAGSTJÄNSTER 3 1 Allmänt 3 1.1 Definitioner 3 Sektionselement 3 Observationsytor 3 Friktionsklasser 4 Jämnhet 4 Snödjup 4 Snöfall 4 Rimfrost 4 Snödrev

Läs mer

Standardbeskrivning. för Basunderhåll Väg (SBV)

Standardbeskrivning. för Basunderhåll Väg (SBV) 2017-xx-xx Standardbeskrivning för Basunderhåll Väg (SBV) Sidan 2 av 47 Innehållsförteckning 80 ALLMÄNT... 3 81 VINTERVÄGHÅLLNING... 6 82 VÄGYTA... 15 83 AVVATTNING... 24 84 SIDOOMRÅDE OCH SKILJEREMSOR...

Läs mer

Standardbeskrivning. för Basunderhåll Väg (SBV)

Standardbeskrivning. för Basunderhåll Väg (SBV) 2014-09--01 Standardbeskrivning för Basunderhåll Väg (SBV) Sidan 2 av 44 Innehållsförteckning 80 ALLMÄNT... 3 81 VINTERVÄGHÅLLNING... 5 82 VÄGYTA... 13 83 AVVATTNING... 21 84 SIDOOMRÅDE OCH SKILJEREMSOR...

Läs mer

Standardbeskrivning. för Grundpaket drift (SBD) Do Karlstad

Standardbeskrivning. för Grundpaket drift (SBD) Do Karlstad 2010-11-05 Standardbeskrivning för Grundpaket drift (SBD) Do Karlstad Sidan 2 av 32 Innehållsförteckning 80 ALLMÄNT... 3 81 VINTERVÄGHÅLLNING... 5 82 VÄGYTA... 12 83 AVVATTNING... 18 84 SIDOOMRÅDE OCH

Läs mer

Standardbeskrivning. för Basunderhåll Väg (SBV) Område Uddevalla

Standardbeskrivning. för Basunderhåll Väg (SBV) Område Uddevalla 2014-11-04 Standardbeskrivning för Basunderhåll Väg (SBV) Område Uddevalla Sidan 2 av 38 Innehållsförteckning 80 ALLMÄNT... 3 81 VINTERVÄGHÅLLNING... 5 82 VÄGYTA... 12 83 AVVATTNING... 19 84 SIDOOMRÅDE

Läs mer

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning 2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL

Läs mer

Vintermodellen. Anna Arvidsson. NVF Stykkishólmur, Island 2014-06-11

Vintermodellen. Anna Arvidsson. NVF Stykkishólmur, Island 2014-06-11 Vintermodellen Anna Arvidsson NVF Stykkishólmur, Island 2014-06-11 Varför startades utvecklingen av Vintermodellen? Det har sen 1970-talet funnits samhällsekonomiska kalkyler för att beräkna kostnaderna

Läs mer

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Innehållsförteckning Tillsammans kan vi hjälpas åt 4 Vem ansvarar för vad? 5 Prioritering av påbörjad snöplogning 6 Så kan du hjälpa till 7 Snö på egen

Läs mer

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats 2 Rastanläggningar Kommentar: Detta kapitel har inte reviderats i samband med utgivningen av VGU. I avvaktan på revidering kan Publikation 1999:143 Naturrastplatser en idéskrift tillämpas utöver detta

Läs mer

7 Vägkantsutmärkningar

7 Vägkantsutmärkningar 7 Vägkantsutmärkningar Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med

Läs mer

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd 4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller

Läs mer

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Innehållsförteckning TILLSAMMANS KAN VI HJÄLPAS ÅT 4 VEM ANSVARAR FÖR VAD? PRIORITERING AV PÅBÖRJAD SNÖPLOGNING SÅ KAN DU HJÄLPA TILL 5 6 7 7 7 8 SNÖ

Läs mer

Policy för vinterväghållning i Sjöbo kommun där kommunen är väghållare

Policy för vinterväghållning i Sjöbo kommun där kommunen är väghållare Policy för vinterväghållning i Sjöbo kommun där kommunen är väghållare 2006 - Teknik- och fastighetsförvaltning Förord Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade enligt 198/06 att remittera motion om snöröjning

Läs mer

Nya regler för en effektivare vinterväghållning En förstudie

Nya regler för en effektivare vinterväghållning En förstudie VTI notat 38 2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Nya regler för en effektivare vinterväghållning En förstudie Anna K. Arvidsson Torbjörn Gustavsson Jörgen Bogren Förord Detta projekt har varit

Läs mer

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Innehållsförteckning Tillsammans kan vi hjälpas åt 4 Vem ansvarar för vad? 5 Prioritering av påbörjad snöplogning 6 Så kan du hjälpa till 7 Snö på egen

Läs mer

Vägverkets ersättningsmodell för vinterväghållning. Allmänt 81 VINTERVÄGHÅLLNING

Vägverkets ersättningsmodell för vinterväghållning. Allmänt 81 VINTERVÄGHÅLLNING 81 VINTERVÄGHÅLLNING Allmänt Vägverkets ersättningsmodell för att reglera kostnader för vinterväghållning mellan beställare och utförare är uppbyggd av två delmodeller. En delmodell som beskriver vädret

Läs mer

3 Längsgående markeringar

3 Längsgående markeringar 3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2014:1035 Utkom från trycket den 29 juli 2014 utfärdad den 17 juli 2014. Regeringen föreskriver i fråga om trafikförordningen

Läs mer

6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33)

6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33) 6. Tänkbara åtgärder 6.1 Analys av tänkbara åtgärder Enligt fyrstegsprincipen ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg. I det aktuella projektet bedöms åtgärder motsvarande

Läs mer

1 Grundvärden för trafikmiljön

1 Grundvärden för trafikmiljön 1 Grundvärden för trafikmiljön Trafikmiljöns egenskaper beskrivs i VGU med: friktion hos beläggningsytan siktobjekt i vägrummet. 1.1 Friktion Friktion är ett grundvärde i VGU för att bestämma: största

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:

Läs mer

VTI rapport 529 Utgivningsår 2006. www.vti.se/publikationer. Tema Vintermodell. Väglagsmodellen. Staffan Möller

VTI rapport 529 Utgivningsår 2006. www.vti.se/publikationer. Tema Vintermodell. Väglagsmodellen. Staffan Möller Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Tema Vintermodell Väglagsmodellen Staffan Möller Utgivare: Publikation: Utgivningsår: 2006 Projektnummer: 80470 581 95 Linköping Projektnamn: Väglagsmodellen,

Läs mer

Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107

Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107 Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 1 Innehåll 1 Orientering... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Utrustning... 3 4 Utförande... 4 4.1 Fördelning av stickprovets kontrollpunkter... 4 4.2 Utsättning av

Läs mer

Plankorsningar. Vägteknisk utformning. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor Tills vidare 0

Plankorsningar. Vägteknisk utformning. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor Tills vidare 0 Gäller för Version Standard BV koncern 1.0 BVS 1586.30 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2008-05-01 Tills vidare 0 Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av F08-5582/ST20 Leveransdivisionen/Anläggning

Läs mer

Indikator 10 Drift och underhåll av GCM-vägar Johan Lindberg Trafikverket

Indikator 10 Drift och underhåll av GCM-vägar Johan Lindberg Trafikverket Indikator 10 Drift och underhåll av GCM-vägar 2013-06-13 Johan Lindberg Trafikverket GCM-vägar ny indikator Ny indikator sedan översynen 2012 Mått och mätmetod saknas i dagsläget. Utgångspunkter för mätning

Läs mer

Drift och underhåll en underskattad del i cykelarbetet Anna Niska. Cykelkonferensen, Gävle 25 maj 2016

Drift och underhåll en underskattad del i cykelarbetet Anna Niska. Cykelkonferensen, Gävle 25 maj 2016 Drift och underhåll en underskattad del i cykelarbetet Anna Niska Cykelkonferensen, Gävle 25 maj 2016 Nollvisionen Ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Ansvar på systemutformaren Photo: Hejdlösa

Läs mer

13 Stigningsfält och omkörningsfält

13 Stigningsfält och omkörningsfält 13 Stigningsfält och omkörningsfält Med stigningsfält avses extra körfält i backar, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning. Med omkörningsfält avses extra körfält på begränsad

Läs mer

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 45 (50) 11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten.

Läs mer

ViaFriction vinter. Vid Ramboll Sverige AB. Saiera Domlatzhanova. Samhällsbyggnad, högskoleexamen 2019

ViaFriction vinter. Vid Ramboll Sverige AB. Saiera Domlatzhanova. Samhällsbyggnad, högskoleexamen 2019 ViaFriction vinter Vid Ramboll Sverige AB Saiera Domlatzhanova Samhällsbyggnad, högskoleexamen 2019 Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Förord Denna rapport är

Läs mer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder

Läs mer

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade

Läs mer

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Månad: Januari Projekt 2007- Skåne OLYCKA 1 Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Datum: 2007-01-03 Riksväg 21, ca 1 km från Lommarpskorset Hässleholm Hastighetsbegränsning: 90 km/tim Förare, framsätespassagerare

Läs mer

Mät- och ersättningsregler ME för Basunderhåll Väg

Mät- och ersättningsregler ME för Basunderhåll Väg 2014-09-01 Mät- och ersättningsregler ME för Basunderhåll Väg 1 av 19 Syfte Mät- och ersättningsregler för Basunderhåll Väg (ME) ska användas vid upphandling och avtal som gäller Basunderhåll Väg. Allmänna

Läs mer

Jämställd snöröjning. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Lägesrapport

Jämställd snöröjning. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Lägesrapport Dnr Sida 1 (7) 2016-04-27 Handläggare Susanne Pettersson 08-508 262 68 Till Trafiknämnden 2016-05-19 Jämställd snöröjning. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Lägesrapport Förslag till beslut 1. Trafiknämnden

Läs mer

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2018-01-29 GRANSKNINGSHANDLING Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande

Läs mer

fastighetsägare i Växjö kommun

fastighetsägare i Växjö kommun Du som är fastighetsägare i Växjö kommun Det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning, snöröjning och att bygga i tomtgränsen 1 VI HAR DELAT ANSVAR Växjö kommun och du som fastighetsägare har ett

Läs mer

Medborgarförslag om förändringar i trafikmiljön i Niemisel

Medborgarförslag om förändringar i trafikmiljön i Niemisel Tekniska nämnden 2008 12 11 147 376 Tekniska nämndens arbetsutskott 2008 11 27 218 495 Dnr 2008/457.30 Medborgarförslag om förändringar i trafikmiljön i Niemisel Bilagor: Yttrande, Polismyndigheten Yttrande,

Läs mer

Riktlinjer för vinterväghållning

Riktlinjer för vinterväghållning 2013-09-18 Dnr. KS 2011.625 Serviceförvaltningen-Kommunteknik Riktlinjer för vinterväghållning 2013-09-18 RIKTLINJER FÖR VINTERVÄGHÅLLNING I SKURUPS KOMMUN ALLMÄNT Inom detaljplanlagt område i Skurup,

Läs mer

Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Abisko, Björkliden och Riksgränsen

Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Abisko, Björkliden och Riksgränsen Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Abisko, Björkliden och Riksgränsen Rev 2014-02-06 Kommunen, Trafikverket och fastighetsägarna har ett gemensamt ansvar för att hålla vintervägarna

Läs mer

12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled

12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 12.1 Övergång från två till ett körfält Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält, dvs. med

Läs mer

* VTlnatat. 4»... Statens väg- och trafikinstitut

* VTlnatat. 4»... Statens väg- och trafikinstitut * VTlnatat Hummer: T 83 Datum: 1990-03-07 Titel: Instruktion för väglagsobservatiener Författare: Staffan-Möller och Gnärnn Öberg Avdelning: Trafik Projektnummer:gg720 02-9 Projektnamh:»rssDriftåtgârder.

Läs mer

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och

Läs mer

Utdrag ur grundkurs Vägmarkering. Visas på SVMF årsmöte 2013-03-14 Efter ök med Torgny A

Utdrag ur grundkurs Vägmarkering. Visas på SVMF årsmöte 2013-03-14 Efter ök med Torgny A Utdrag ur grundkurs Vägmarkering Visas på SVMF årsmöte 2013-03-14 Efter ök med Torgny A VÄLKOMMEN Kurs Vägmarkering Lärare: Torgny Augustsson Hans Holmèn Gunnar Larsson TSFS 2010:171 Transportstyrelsens

Läs mer

Nya felparkeringsavgifter i Kalmar kommun

Nya felparkeringsavgifter i Kalmar kommun UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2019-08-22 Samhällsbyggnadsnämnden 126 Nya felparkeringsavgifter i Kalmar kommun Dnr SBN 2019/0734 Handlingar Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 5 augusti 2019

Läs mer

Förstudie för investeringsåtgärder

Förstudie för investeringsåtgärder SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Slutversion 170605 Förstudie för investeringsåtgärder Gång- och cykelbana längs Norra Åbyggebyvägen Innehållsförteckning Inledning 2 Nuläge 2 Problem och behov 3 Mål och syfte 3 Åtgärder

Läs mer

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic RAPPORT Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning 2016-06-08 Upprättad av: Milos Jovanovic 1 Innehåll BAKGRUND... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 5 FÖRESLAGNA

Läs mer

Västerås stads Trafiksäkerhetsarbete. GNS, Stockholm

Västerås stads Trafiksäkerhetsarbete. GNS, Stockholm Västerås stads Trafiksäkerhetsarbete GNS, Stockholm 2013-12-16 Dagens innehåll Del 1. Handlingsplan för Trafiksäkerhet 2012-2014. Del 2. Drift & underhåll. Del 3. Investeringar. Del 4. Transportrådgivning.

Läs mer

PM TILL DETALJPLAN. Detaljplaneområde Vena 1:3 KUNGÄLVS KOMMUN GBG VA-SYSTEM GATU-UTFORMNING SWECO ENVIRONMENT AB JOHAN JOHANSSON

PM TILL DETALJPLAN. Detaljplaneområde Vena 1:3 KUNGÄLVS KOMMUN GBG VA-SYSTEM GATU-UTFORMNING SWECO ENVIRONMENT AB JOHAN JOHANSSON repo001.docx 2012-03-2914 KUNGÄLVS KOMMUN Detaljplaneområde Vena 1:3 GATU-UTFORMNING GBG VA-SYSTEM LISA EKSTRÖM SWECO ENVIRONMENT AB JOHAN JOHANSSON repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Orientering

Läs mer

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS Idag startar vintersäsongen! Vädersituationer Mätvärden Prognoser Tjänster Vinterväghållning

Läs mer

Vinterväghållning. Gävle kommun. Stefan Kusbom Entreprenadingenjör Fredrik Nygren Gatuingenjör

Vinterväghållning. Gävle kommun. Stefan Kusbom Entreprenadingenjör Fredrik Nygren Gatuingenjör Vinterväghållning Gävle kommun Stefan Kusbom Entreprenadingenjör Fredrik Nygren Gatuingenjör Gävle i siffror 96 000 invånare 80 000 invånare berörs direkt av kommunal väghållning 22 mil gc-vägar 45 mil

Läs mer

Trafikförslag Syster Estrids gata. Dnr: 3043/

Trafikförslag Syster Estrids gata. Dnr: 3043/ Trafikförslag Syster Estrids gata Dnr: 3043/12 2014-10-23 Trafikförslag Syster Estrids gata Dnr: 3043/12 Medverkande: Beställare: Trafikkontoret Göteborgs Stad Box 2403 403 16 GÖTEBORG Vxl 031-368 00 00

Läs mer

Förändringar i VGU 2015

Förändringar i VGU 2015 Generellt Den nya versionen av VGU har främst inneburit Justeringar av fel. Smärre förtydliganden. Kompletteringar av sådant som det fanns stora brister i eller helt saknades. Nedan finns lite översiktligt,

Läs mer

Genomförd utvärdering av väghållningens kravnivåer för nya fordonssystem

Genomförd utvärdering av väghållningens kravnivåer för nya fordonssystem Hans G Holmén Ph D Specialist Drift Nordisk konferens vägmarkering Genomförd utvärdering av väghållningens kravnivåer för nya fordonssystem 2011-02-08--09 Definition av Drift respektive av Underhåll Att

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

Taxa för kommunal parkeringsövervakning

Taxa för kommunal parkeringsövervakning STYRDOKUMENT Antagen av kommunfullmäktige 2018-10-15, 57 Gällande från 2018-11-01 Ansvarig handläggare: Emil Wissman Diarienummer: MBN 2018/00064-315 KS 2018/00238-315 Taxa för kommunal parkeringsövervakning

Läs mer

KOMPLETTERANDE PM FÖR TRAFIKUTFORMNING

KOMPLETTERANDE PM FÖR TRAFIKUTFORMNING KOMPLETTERANDE PM FÖR TRAFIKUTFORMNING D E T A L J P L A N K O L L U N G, S K Ä R H A M N S W E C O J U NI 2012 Dokumentinformation Titel: KOMPLETTERANDE PM FÖR TRAFIKUTFORMNING VID DETALJPLANEARBETE KOLLUNG,

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om färd med bred odelbar last;

Transportstyrelsens föreskrifter om färd med bred odelbar last; Transportstyrelsens föreskrifter om färd med bred odelbar last; beslutade den 26 augusti 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 4 kap. 15 trafikförordningen (1998:1276). TSFS 2010:141

Läs mer

Nya Öjersjövägen. Trafikutredning. Partille kommun

Nya Öjersjövägen. Trafikutredning. Partille kommun Trafikutredning Nya Öjersjövägen Partille kommun ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2, Box 1551, SE-40151 Göteborg Sverige Telefon +46 10 505 00 00, Säte i Stockholm, www.afconsult.com Org.nr 556185-2103,

Läs mer

Regler för fastighetsägare i Kärrdalen

Regler för fastighetsägare i Kärrdalen Regler för fastighetsägare i Kärrdalen Parkera Styrelsen vill meddela följande, att det endast råder P-förbud på Kärrdalsvägen och Myrekärrsvägen enligt beslut från Göteborgs kommun Trafikkontoret och

Läs mer

Sopsaltning av cykelvägar. - för bättre framkomlighet och säkerhet för vintercyklister

Sopsaltning av cykelvägar. - för bättre framkomlighet och säkerhet för vintercyklister Sopsaltning av cykelvägar - för bättre framkomlighet och säkerhet för vintercyklister Sopsaltning av cykelvägar kan vara ett sätt att förbättra både framkomligheten och säkerheten för den som vill cykla

Läs mer

Cykling och gående vid större vägar

Cykling och gående vid större vägar Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Seminarium i Borlänge den 23/1 2013 Cykling och gående vid större vägar Thomas Jonsson, Jutta Pauna-Gren & Mikael Spjut Ramböll Sverige AB Om projektet Projekttitel: Cykling

Läs mer

TRAFIKUTREDNING. Trafikutredning korsning Ringvägen/Prästängsvägen. Datum Handläggare Tobias Sjöstrand. Projekt-ID

TRAFIKUTREDNING. Trafikutredning korsning Ringvägen/Prästängsvägen. Datum Handläggare Tobias Sjöstrand. Projekt-ID Handläggare Tobias Sjöstrand Tel 010-505 44 19 Mobil 0730-22 88 76 E-post tobias.sjostrand@afconsult.com Datum 2018-03-01 Projekt-ID 709 440 Kund Strömstad kommun, plan- och byggavdelningen Trafikutredning

Läs mer

Trafikutredning Fridhem, Tjörns kommun I samband med detaljplan Fridhem del av Hövik 5:1

Trafikutredning Fridhem, Tjörns kommun I samband med detaljplan Fridhem del av Hövik 5:1 Beställare: 471 80 SKÄRHAMN Beställarens representant: Kristina Stenström Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 104 23 38 Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

TRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG

TRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG TRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG 2012-10- INNEHÅLL Bakgrund och Syfte 3 Förutsättningar 3 Effekter av planerat verksamhetsområde 3 Framkomlighet 3 Alternativ 1 - anslutning till Skansvägen

Läs mer

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2012-10-01 Trafikverket Region Väst Magnus Andersson Samhälle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se magnus.b.andersson@trafikverket.se Direkt: 010-123 61

Läs mer

SOPSALTNING AV CYKELSTRÅK - EN BESKRIVNING AV ARBETET

SOPSALTNING AV CYKELSTRÅK - EN BESKRIVNING AV ARBETET SOPSALTNING AV CYKELSTRÅK - EN BESKRIVNING AV ARBETET BETYDELSEN AV DRIFT OCH UNDERHÅLL Standarden i cykelnätet är avgörande för hur cykelresan upplevs. Det är även avgörande för framkomligheten och trafiksäkerheten.

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar; Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar; beslutade den 20 oktober 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 vägmärkesförordningen (2007:90). TSFS 2010:171 Utkom från

Läs mer

Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de

Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de Bakgrund Trafiksituationen i Kvarnbergets radhusområde har försämrats markant de senaste åren. Under en rad år har flera faktorer samverkat och höjt

Läs mer

Regler för nyttjande av väganläggning

Regler för nyttjande av väganläggning Regler för nyttjande av väganläggning. Sida 1 Regler för nyttjande av väganläggning 1. Allmänna regler för vägens nyttjande 1.1. Vägen får enbart nyttjas av personbil i samband med transport till fastighet

Läs mer

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 KORSNINGAR Tabell 11.4-1 Vägmarkeringsritningar. Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug:

Läs mer

Drift och underhåll av cykelvägar En kvalitetsmätning

Drift och underhåll av cykelvägar En kvalitetsmätning Drift och underhåll av cykelvägar En kvalitetsmätning Johan Lindberg Trafikverket 2014-10-13 Utmaningen att cyklingen ska öka! Det förutsätter att säkerheten ökar! 2 2014-10-16 Ny bild av verkligheten

Läs mer

Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket

Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat Mikko Räsänen Trafikverket Dödade i trafiken enligt vägtrafikantgrupp 800 700 Totalt 600 500 400 I personbil 300

Läs mer

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Förord Alla människor är rörelsehindrade under någon del av livet. Under det första året sker transporten i en rullstol som kallas

Läs mer

TBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109

TBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109 TBT Vägmarkering, rev 1 Publ. 2010:109 Titel: TBT Vägmarkering, rev 1 Publikationsnummer: 2010:109 Utgivningsdatum: November 2010 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Torgny Augustsson Layout: Grafiskform,

Läs mer

Väghållningsfordon. Utmärkning av fordon i väghållningsarbete. På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där

Väghållningsfordon. Utmärkning av fordon i väghållningsarbete. På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där Maj 2012 Väghållningsfordon Utmärkning av fordon i väghållningsarbete På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där TRVK Apv och TRVR Apv ingår i kontraktet Trafikverket 781 89 Borlänge

Läs mer

TRAFIKUTREDNING. Trafikutredning korsning Ringvägen/Prästängsvägen. Datum Handläggare Tobias Sjöstrand. Projekt-ID

TRAFIKUTREDNING. Trafikutredning korsning Ringvägen/Prästängsvägen. Datum Handläggare Tobias Sjöstrand. Projekt-ID Handläggare Tobias Sjöstrand Tel 010-505 44 19 Mobil 0730-22 88 76 E-post tobias.sjostrand@afconsult.com Datum 2017-01-12 Projekt-ID 709 440 Kund Strömstad kommun, plan- och byggavdelningen Trafikutredning

Läs mer

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist 1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade

Läs mer

Ärendenr: TRV 2013/39703

Ärendenr: TRV 2013/39703 Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2014-03-05 Trafikverket Region Väst Nikolaos Kapsimalis Samhälle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se e-post nikolaos.kapsimalis@trafikverket.se Beredningsunderlag

Läs mer

Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson

Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson Bakgrund Omkring år 2000: Vägverket sökte möjligheter för att öka

Läs mer

Vinterväghållningspolicy i Finland

Vinterväghållningspolicy i Finland Vinterväghållningspolicy i Finland Raija Merivirta NVF 41 och 51 / Vinterväghållning och miljö Stockholm 7.2.2008 Vinterväghållningspolicy i Finland 2 Klimat- och trafikförhållanden i Finland Medeltemperaturen

Läs mer

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken 7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande

Läs mer

Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil

Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil Metodbeskrivning 109:1994 1. Orientering... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Begrepp... 3 3.1 Benämningar... 3 4. Utrustning... 4 4.1 Mätfordon... 4 4.2 Utrustning

Läs mer

Friktionsmätning av vinterväglag MTB 110:2000

Friktionsmätning av vinterväglag MTB 110:2000 Friktionsmätning av vinterväglag VV Publ 2002:149 1 Friktionsmätning av vinterväglag VV Publ 2002:149 2 VV Publ 2002:149 Friktionsmätning av vinterväglag Innehåll 1 Orientering 3 2 Begrepp och definitioner

Läs mer

Gator och vägar. Södertörns nyckeltal 2009 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2010-09-28

Gator och vägar. Södertörns nyckeltal 2009 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2010-09-28 Gator och vägar Södertörns nyckeltal 29 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 21-9-28 2 1. INLEDNING... 4 2. DEFINITIONER... 4 3. VÄGYTOR... 5 4. BELÄGGNING... 7 5. VINTERVÄGHÅLLNING... 9 6. GATUBELYSNING...

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

SIK-kompetens Vad gäller? För vem gäller kraven? Tidigare kontrakt och upphandlingar

SIK-kompetens Vad gäller? För vem gäller kraven? Tidigare kontrakt och upphandlingar SIK-kompetens Vad gäller? För att säkerställa kunskap och kompetens i arbetsmiljö och säkerhet hos den personal som ska arbeta i entreprenader eller underentreprenader åt Trafikverket har Trafikverket

Läs mer

TEKNISKA ENTREPRENADFÖRESKRIFTER. för ENTREPRENAD VT. avseende. VÄGHÅLLNING samt VINTERVÄGHÅLLNING PÅ TOMTMARK

TEKNISKA ENTREPRENADFÖRESKRIFTER. för ENTREPRENAD VT. avseende. VÄGHÅLLNING samt VINTERVÄGHÅLLNING PÅ TOMTMARK SOLNA STAD Stadsbyggnadsförvaltningen Stadsmiljö TEKNISKA ENTREPRENADFÖRESKRIFTER för ENTREPRENAD VT avseende VÄGHÅLLNING samt VINTERVÄGHÅLLNING PÅ TOMTMARK 2 (12) Innehållsförteckning Sid 1 Tillsyn 3

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m

4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4 Korsningar TABELL 4-1 Vägmarkeringsritningar BETECKNING BESKRIVNING 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug: A-H1m 3-vägs, typ B med refug i sekundärväg: B-1m B-2m 4-vägs,

Läs mer

Bakgrund och målbild. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Ny- eller ombyggnad (om detta är aktuellt för gällande sträcka)

Bakgrund och målbild. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Ny- eller ombyggnad (om detta är aktuellt för gällande sträcka) 1(9) Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter på väg 108, Skåne län och konsekvensutredning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Kartor som visar aktuella

Läs mer

PM Trafikutredning McDonald s

PM Trafikutredning McDonald s PM Trafikutredning McDonald s Utformning av in- och utfart SLUTVERSION 2015-03-27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Förutsättningar... 3 2 In- och utfart till McDonald s... 4 2.1

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

Nyborgsvägen, Stenungsund

Nyborgsvägen, Stenungsund Stenungsund Nyborgsvägen, Stenungsund Trafikutredning 2015-12-16 ÅF Infrastructure AB/Trafikutredning ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46

Läs mer

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt Trafik Datum 2014-06-24 Uppdrag Beställare Från Till Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund Borealis AB Felix Staffanson Åsa Åkesson Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27

Läs mer

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion? Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion? Asfaltdagarna 2013-11-20/21, Malmö och Stockholm Thomas Lundberg, Drift och Underhåll thomas.lundberg@vti.se Översikt av presentation Projektdeltagare

Läs mer

Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon.

Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon. Vägverket; Ssat 2003-12-09 Östen Johansson Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon. 1. Inledning Den 1 januari 1999 trädde Miljöbalken

Läs mer

Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service

Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service RIKTLINJE 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:84 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson, csk 2011-02-09 1.0

Läs mer