1 Grundvärden för trafikmiljön
|
|
- Elisabeth Jonasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Grundvärden för trafikmiljön Trafikmiljöns egenskaper beskrivs i VGU med: friktion hos beläggningsytan siktobjekt i vägrummet. 1.1 Friktion Friktion är ett grundvärde i VGU för att bestämma: största längs- och snedlutning med hänsyn till bilars bromsning och start i backe största skevning i horisontalkurva med hänsyn till risken att bilar glider i sidled erforderlig sikt för att bilar ska kunna stanna inför hinder på vägbanan i vertikal- och/eller horisontalkurva lägsta tillåtna friktion på beläggningar och vägmarkeringar minsta horisontalkurvor Total friktion Friktionstal är kvoten mellan friktionskraft och normalkraft mellan hjul och vägbana. Den totala friktionen kan uppdelas i en tangentiell del, bromsfriktion, och en radiell del, sidofriktion. Dimensionerande friktionstal för total friktion, bromsfriktion och sidofriktion ges i FIGUR ,7 Friktionskoefficient 0,6 0,5 Total friktion 0,4 Bromsfriktion 0,3 0, Sidofriktion 0, Hastighet (km/h) FRIK. XLS Observera att friktionstalen endast gäller vid resp. hastighet och ej utgör medelvärden från aktuell hastighet till stopp. FIGUR 1-1 Dimensionerande friktionstal i VGU VGU VV publikation 004:
2 Dimensionerande friktionstal f motsvarar ca /3 av uppmätta friktionsvärden på relativt nybelagda vägar med bra däck vid vått väglag och låsta hjul. f = 0,6 x EXP(-0,0063 x V) ATB VÄG 003 kräver för större ytor friktionstal >0,5 mätt enligt VVMB 104 Bestämning av friktion på belagd väg. Mätförfarandet sker vid ca 70 km/h med våt vägbana och låsta hjul. VGU dimensionerar således för 80 % av minimikravet. ATB VÄG 003 kräver för mindre ytor, <,0 m, friktionstal >0, Sidofriktion och sidoacceleration Sidofriktionen eller sidoaccelerationen är den del av den totala friktionen som förare normalt utnyttjar under körning i kurva. Sidofriktion är ett grundvärde i VGU för att: bedöma bilars hastighetsnivå i horisontalkurvor bestämma minimivärden för radier i horisontalkurvor vid samtidig bromsning. Dimensionerande friktionstal för sidofriktion för val av horisontalradier ges i FIGUR 1-1 ovan. Bedömning av hastigheter vid körning i små radier som i korsningar och ramper görs för två körsätt, mjukt och hårt, se närmare kapitel 3. Sidoacceleration är sidofriktionen multiplicerad med 9,8 m/s. Dimensionerande sidofriktion f s är: f s = 0,8 x EXP(-0,0096 x V) Bromsfriktion och retardation Bromsfriktion är den del av den totala friktionen, som utnyttjas vid inbromsning. Bromsfriktionen är ett grundvärde i VGU för att beräkna stoppsiktssträckor och bromssträckor på avfarter i trafikplatser m.m. Fullt utnyttjad bromsfriktion motsvarar en mycket hård inbromsning. Vid bedömning av bromssträckor vid normal körning, till exempel på avfartsramper och vid inbromsning i korsningar, används mjukare inbromsningsförlopp, se vidare kapitel 3. Dimensionerande friktionstal för bromsfriktion ges i TABELL 1-1. Retardationen är bromsfriktionstalet multiplicerad med tyngdaccelerationen g = 9,8 m/s. Vid överslagsmässiga beräkningar för bromssträckor utnyttjas de i TABELL 1-1 angivna bromsfriktionstalen alternativt medelretardationer. Med 6 VGU VV publikation 004:
3 bromsfriktionstal avses viktade medelvärden av bromsfriktionstalen från en hastighet (V 1 ) till en annan hastighet (V ). TABELL 1-1 Bromsfriktionstal och medelretardation för horisontell väg Från V 1 (km/h) Bromsfriktionstal, f b Från 0 0,54 0,5 0,50 0,48 0,46 0,44 0,4 0,41 0,39 0,37 0,36 0,34 0,33 0 V ,7 0,51 0,49 0,47 0,46 0,44 0,4 0,41 0,39 0,37 0,36 0,34 0,33 10 (km/h) 0 5,07 5,01 0,48 0,47 0,45 0,43 0,4 0,40 0,39 0,37 0,35 0,34 0, ,88 4,93 4,73 0,46 0,44 0,43 0,41 0,39 0,38 0,37 0,35 0,34 0, ,69 4,66 4,58 4,47 0,43 0,4 0,40 0,39 0,37 0,36 0,35 0,33 0, ,51 4,48 4,4 4,3 4, 0,41 0,39 0,38 0,37 0,35 0,34 0,33 0, ,33 4,31 4,5 4,18 4,08 3,98 0,38 0,37 0,36 0,34 0,33 0,3 0, ,16 4,14 4,09 4,03 3,94 3,85 3,75 0,36 0,35 0,34 0,3 0,31 0, ,99 3,98 3,94 3,88 3,80 3,7 3,63 3,53 0,34 0,33 0,3 0,31 0, ,83 3,8 3,78 3,73 3,66 3,59 3,51 3,4 3,3 0,3 0,31 0,30 0, ,67 3,66 3,63 3,59 3,53 3,46 3,38 3,30 3, 3,13 0,30 0,9 0, ,5 3,51 3,48 3,44 3,39 3,33 3,6 3,19 3,11 3,03,94 0,8 0,7 110 Till 10 3,37 3,36 3,34 3,31 3,6,30 3,14 3,07 3,00,9,85,76 0,6 10 V 130 3,3 3, 3,0 3,17 3,13 3,08 3,0,96,89,88,75,67, (km/h) Medelretardation, g x f b Till V (km/h) Bromssträckan erhålls enligt formeln: S b = V1 V g ( f + i) Där S b = bromssträcka (m) V 1 V f b = utgångshastigheten (m/s) = sluthastighet (m/s) = bromsfriktionstal i = lutning i längdled (m/m, t.ex. - 0,06 vid 6 % nedförslutning) Dimensionerande bromsfriktion f b är: f b = 0,55 x EXP(-0,0057 x V) g = normalacceleration (9,8 m/s ) VGU VV publikation 004:
4 1.1.4 Start i uppförsbacke Vid start i motlut ska tillgänglig friktion vid fordonets drivaxel kunna övervinna tyngdkraftens komposant på grund av lutning och rullmotstånd, se FIGUR 1-. f d g > i g + C r där f = friktionstal d = andel av fordonets tyngd på drivaxeln g = tyngdacceleration (9,8 m/s ) i = backens lutning (t.ex. 0,06 vid 6 %) Cr = rullfriktion (N/kg) FIGUR 1- Princip för beräkning av startlutning I FIGUR 1-3 har största startlutning vid olika friktion och andel tyngd på drivaxeln beräknats för dimensionerande rullfriktion 0,11 N/kg. Med figurens hjälp kan framkomligheten beskrivas för olika branta lutningar i dåligt väglag. Friktionstal 0,1 motsvarar våt is, 0,3 sand eller dubbdäck på packad snö. Andel tyngd på drivaxeln varierar mellan ca 0,0 för extremt lastad lastbilskombination och ca 0,50 för personbil. Exempel: Beräkna maximal lutning för start i backe för en tvåaxlig lastbil med släpvagn. Fordonsekipaget väger 37 ton med 10 tons belastning på drivaxeln, dvs d= 10/37=0,7 Vägbanan består av packad snö, som är nysandad vilket innebär att friktionen är f = 0,3. Den maximala lutningen fås ur diagrammet till ca 7 %. FIGUR 1-3 Beräkning av startlutning Kraftekvationen har utnyttjats för att bestämma maximala längslutningar för vägar. Dimensionerande andel tyngd på drivaxeln har då valts till en fjärdedel av fordonets totala tyngd (d=0,5) och den lägsta friktionstalen i uppförsbacke till 0,3. 8 VGU VV publikation 004:
5 1. Siktobjekt i vägrummet Siktobjekt är grundvärde i VGU för att bestämma sikt i olika trafiksituationer. Trafikanterna måste ha överblick över vägrummet för att kunna observera och identifiera siktobjekt och sikthinder som: andra trafikanter, t.ex. mötande, korsande eller upphinnande, som man måste se för att kunna samspela med hinder på vägbanan, t.ex. föremål som man måste se för att kunna bromsa eller väja för trafikanordningar, t.ex. vägmärken, vägmarkeringar och trafiksignaler hinder utanför vägbanan, t.ex. i siktområden i vägkorsningar, som man måste kunna se över. FIGUR 1-4 Exempel på siktobjekt i vägrummet VGU använder följande siktobjekt för siktberäkningar, se TABELL 1-. TABELL 1- Siktobjekt för att bestämma siktsträckor OBJEKT HÖJD I m EXEMPEL PÅ ANVÄNDNINGSOMRÅDE Vägbanan 0,00 Stoppsikt för cyklar Vägbanan (hinder på vägbana) 0,0 Stoppsikt och sikt i korsning för bilar Bromsljus från framförvarande bil 0,35 Stoppsikt för bilar i kö Hinder på vägbanan, t.ex. barn, hundar m.m. 0,40 Stoppsikt för cyklar och sikt i korsning Annalkande fordon (strålkastare) 0,60 Sikt i korsning och omkörningssikt Häckar, staket etc. 0,80 Högsta siktskymmande hinder inom siktområden vid korsning i lokalnätet VGU VV publikation 004:
3 Grundvärden för förare och passagerare
3 Grundvärden för förare och passagerare Förares och passagerares attityder, förmåga och beteende beskrivs i VGU med: hastighet i kurva retardation och acceleration hastighetsprofil vertikalacceleration,
Läs merVägutformning 94 Del 3
Publikation 1994:049 Vägutformning 94 Del 3 3. Grundvärden 3.1 Grundvärden för trafikmiljön 3.1.1 Friktion 3.1.1.1 Total friktion 3.2 Motorfordon 3.2.1 Geometri 3.2.2 Acceleration 3.2.3 Fordonseffekter
Läs mer6 Rampers linjeföring
6 Rampers linjeföring Ramper ska ges en utformning och terränginpassning som tillsammans med erforderliga vägmarkeringar och vägmärken/trafikantinformation ger förarna tillräcklig visuell ledning för ett
Läs merLINJEFÖRING 5 Sikt. 5 Sikt
5 Sikt Med siktlinje avses den räta linjen mellan en fordonsförares öga och ett av föraren observerat föremål, se FIGUR 5-1. Motsvarande vägsträcka kallas siktsträcka. FIGUR 5-1 Sikt vid vertikalkurva
Läs mer4 Grundvärden för gående och cyklister
4 Grundvärden för gående och cyklister Gåendes, cyklisters och rullstolsburnas utrymmesbehov, prestationsförmåga och beteende används för att dimensionera, utforma och utrusta gång- och cykelvägnätets
Läs merVU 94S-2 3 Grundvärden 73(108) 3.4 Gående och cyklister
VU 94S-2 3 Grundvärden 73(108) 3.4 GRUNDVÄRDEN FÖR GÅENDE OCH CYKLISTER Gåendes, cyklisters och rullstolsburnas utrymmesbehov, prestationsförmåga och beteende används för att dimensionera, utforma och
Läs mer12 Lutningar. 12.1 Längslutning
12 Lutningar Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet
Läs merDe 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola
De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola 1. Körställning A Stol/bälte B Reglage 2. Inledande manövrering A Start/stannande B Krypkörning/styrning 3. Växling A Uppväxling B Bromsning C Nedväxling
Läs merVägen utformas efter värderbara trafikeffekter
Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter Reshastighet Bränsle och fordonskostnader Dödade, svårt skadade och olyckskostnader Buller och utläpp Drift och underhållskostnader Sammanställs i samhällsekonomiska
Läs merFriktionsmätning av vinterväglag MTB 110:2000
Friktionsmätning av vinterväglag VV Publ 2002:149 1 Friktionsmätning av vinterväglag VV Publ 2002:149 2 VV Publ 2002:149 Friktionsmätning av vinterväglag Innehåll 1 Orientering 3 2 Begrepp och definitioner
Läs merVägar och gators utformning
VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Supplement del Korsning Högeravsvängskörfält 2007-06 Högeravsvängskörfält Högeravsvängskörfält används där genomgående flöde på primärväg samt antalet
Läs merRekommenderade minimivärden för resulterande horisontalradier, då övergångskurvor inte behöver användas av kördynamiska skäl
7 Övergångskurvor Övergångskurvor används för att: uppnå en mjuk krökningsförändring mellan cirkelbågar med olika radier eller riktning samt mellan cirkelbåge och raklinje få en kördynamiskt riktig linjeföring
Läs merINNEHÅLL AV TEORETISK KURSPLAN: TEORIMOMENT 1 16 (mars 2006),
INNEHÅLL AV TEORETISK KURSPLAN: TEORIMOMENT 1 16 (mars 2006), 1. KÖRSTÄLLNING 2. INLEDANDE MANÖVRERING 3. VÄXLING 4. LUTNING 5. MANÖVRERING: BACKNING, VÄNDNING OCH PARKERING 6. VÅRD OCH KONTROLL 7. SAMORDNING/BROMSNING
Läs merLösningar Kap 11 Kraft och rörelse
Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kapitel 11 11.1.-11.2 Se facit eller figurerna nedan. 1 11.3 Titta på figuren. Dra linjer parallella
Läs merTvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.
8 Tvärfall Med tvärfall avses vägbanans lutning i tvärled. Lutningen anges i förhållande till horisontalplanet. Tvärfallet kan göras dubbelsidigt, s.k. takform, eller enkelsidigt. Enkelsidigt tvärfall
Läs merBerä kning äv stoppsträ ckä fo r skyddsfordon
1 (5) Berä kning äv stoppsträ ckä fo r skyddsfordon Bakgrund/Syfte Med anledning av det arbete som pågår för att ta fram en vägledning för att öka säkerheten vid arbete på olycksplats i trafikmiljön så
Läs merÖvningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment
Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,
Läs merVU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning
VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 BREDDÖKNING Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden.
Läs merIntroduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006
Kinetik Kinematiken: beskrivning av translationsrörelse och rotationsrörelse Kinetik: Till rörelsen kopplas även krafter och moment liksom massor och masströghetsmoment. Kinetiken är ganska komplicerad,
Läs merINNEHÅLL AV PRAKTISK KURSPLAN: KÖRMOMENT 1 16 (mars 2006),
INNEHÅLL AV PRAKTISK KURSPLAN: KÖRMOMENT 1 16 (mars 2006), 1. KÖRSTÄLLNING 2. INLEDANDE MANÖVRERING 3. VÄXLING 4. LUTNING 5. MANÖVRERING: BACKNING, VÄNDNING OCH PARKERING 6. VÅRD OCH KONTROLL 7. SAMORDNING/BROMSNING
Läs mer2 Motorfordon. Kommentar:
2 Motorfordon Motorfordons prestanda och egenskaper som: utrymmesbehov vid sväng i korsning och körning på sträcka stabilitet accelerations- och bromsförmåga bränsleförbrukning avgasutsläpp har avgörande
Läs merUpp gifter. 1. På ett bord står en temugg. Rita ut de krafter som verkar på muggen och namnge dessa.
1. På ett bord står en temugg. Rita ut de krafter som verkar på muggen och namnge dessa. 2. En såpbubbla dalar genom luften med den konstanta hastigheten 1,1 cm/s. Vilken kraft känner den av från luften
Läs merIntroduktion till Biomekanik - Statik VT 2006
1 Jämviktsberäkning metodik (repetition) Ex. 1. Frilägg den del du vill beräkna krafterna på. 2. Rita ut alla krafter (med lämpliga benämningar) 3. Rita ut alla avstånd du vet, gör gärna om till meter.
Läs mer9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek
9 Breddökning Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden. I horisontalkurvor med små radier,
Läs merInfo: ... Med halka året runt ... Resan - Riskutbildning för livet -
www.kristinehedsbanan.com Info:...... Med halka året runt Resan - Riskutbildning för livet - Utbildningen Innan du gör dina förarprov på Trafikverket måste din riskutbildning del 2 vara godkänd. En giltig
Läs merIntroduktion till Biomekanik - Statik VT 2006
Pass 4 Jämvikt, fortsättning Vid jämvikt (ekvilibrium) är en kropp i vila eller i rätlinjig rörelse med konstant hastighet. Statisk jämvikt (vila) Dynamisk jämvikt (rörelse i konstant hastighet) (ge ex)
Läs merAnslutning Dragelundsvägen Koppling till Södra Bålstaleden och trafikplats Draget
Anslutning Dragelundsvägen Koppling till Södra Bålstaleden och trafikplats Draget ÅF-Infrastructure AB, SE- 169 99 Sverige Telefon +46 10 505 00 00, Säte i Stockholm, www.afconsult.com Org.nr 556185-2103,
Läs merSJÖSTADSHÖJDEN. Gata
SJÖSTADSHÖJDEN Gata 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Gata KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880
Läs merVägar och gators utformning
VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Geometrisk utformning vid förbättringsarbeten 2008-03 INDEX 1 Allmänt...2 2 Tillägg till VGU...3 Del Dimensioneringsgrunder...3 Del Sektion landsbygd
Läs merKapitel 4 Arbete, energi och effekt
Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten
Läs merFörslag till utformning av cykelöverfart
INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten
Läs merBilkollision i vägkorsning
Bilkollision i vägkorsning Afshan Yadollahy, Peter Berglund, Araz Gharehjalu, Joel Smedberg, Mona Nahavandi, Veronica Wallängen. 1 Sammanfattning Detta arbete syftar till att utreda vilka faktorer som
Läs merMoped klass II Kunskapsprov
Moped klass II Kunskapsprov Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift
Läs merSäkerhetsavstånd i bilköer Rätt hastighet (och rätt förare) räddar liv!
Projektarbete åren 008 Sid:1 Säkerhetsastånd i bilköer Rätt hastighet (och rätt förare) räddar li! Linus Karlsson linuskar@kth.se Geir Ynge Paulson gypa@kth.se Jacob Langer jlanger@kth.se Tobias Gunnarsson
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om körprov för taxiförarlegitimation; (konsoliderad elektronisk utgåva)
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om körprov för taxiförarlegitimation; (konsoliderad elektronisk utgåva) beslutade den 3 mars 2010. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2017:91. TSFS 2010:32
Läs merPlankorsningar. Vägteknisk utformning. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor Tills vidare 0
Gäller för Version Standard BV koncern 1.0 BVS 1586.30 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2008-05-01 Tills vidare 0 Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av F08-5582/ST20 Leveransdivisionen/Anläggning
Läs mer13 Stigningsfält och omkörningsfält
13 Stigningsfält och omkörningsfält Med stigningsfält avses extra körfält i backar, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning. Med omkörningsfält avses extra körfält på begränsad
Läs merLaboration 2 Mekanik baskurs
Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2014 12 11 1 Introduktion När man placerar ett föremål på ett lutande plan så kommer föremålet att börja glida längs med
Läs mer4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m
4 Korsningar TABELL 4-1 Vägmarkeringsritningar BETECKNING BESKRIVNING 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug: A-H1m 3-vägs, typ B med refug i sekundärväg: B-1m B-2m 4-vägs,
Läs merEco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning.
Sparsam körning Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning. men det finns flera sätt att spara bränsle och miljö! Bilens egenskaper Bilen har en
Läs merVU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 KORSNINGAR Tabell 11.4-1 Vägmarkeringsritningar. Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug:
Läs mer18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar
VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som
Läs mer4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd
4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller
Läs merÅVS E4/E6/E20 Helsingborg
Arbetsrapport ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Kapacitetsstudie trafikplats Vasatorp utblick 2030 Malmö 2015-09-25 ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Kapacitetsstudie trafikplats Vasatorp utblick 2030 Arbetsrapport Datum
Läs merSÄKERHETSAVSTÅND I BILKÖER
ÄKERHETAVTÅND I BILKÖER En studie i bilars stoppavstånd Foad aliba Bassam Ruwaida Hassan hafai Hajer Mohsen Ali Mekanik G118 den 7 februari 8 AMMANFATTNING Projektet utgångspunkt har varit att svara på
Läs merLösningar till övningar Arbete och Energi
Lösningar till övningar Arbete och Energi G1. Lägesenergin E p = mgh = 1. 9,8. 1,3 J = 153 J Svar: 150 J G10. Arbetet F s = ändringen i rörelseenergi E k Vi får E k = 15,4 J = 36 J Svar: 36 J G6. Vi kan
Läs merOrd att kunna förklara
Rörelse och kraft Ord att kunna förklara Rörelse Hastighet Acceleration Retardation Fritt fall Kraft Gravitationskraft (=tyngdkraft) Friktionskraft Centripetalkraft Tyngdpunkt Stödyta Motkraft Rörelse
Läs merCykelpassager och cykelöverfarter
Cykelpassager och cykelöverfarter 1 Vem är fordonsförare? Fordonsförare är den som för ett fordon, dvs. en anordning på hjul, band eller medar. Bestämmelser om fordonsförare gäller även för den som rider
Läs merPM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder
PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder 2015-07-09 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykeltrafik i stor lutning... 3 3 Cykel i citybanan service- och räddningstunnel... 4 4 Förslag
Läs merVTInotat. vi Vägval Tran/f_ Statens vag- och trafiklnstltut. Dubbade och odubbade personbilars reshastighet. Projektnummer:
VTInotat Nummer: T 59 Datum: 1989-06-22 Titel: Dubbade och odubbade personbilars reshastighet Författare: Gudrun Öberg Avdelning: Trafik Projektnummer: 72330-4 Projektnamn: Dubbdäck - hastighetsmätningar
Läs merSynpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler
2012-02-27 Sid 1(10) Till Margareta.ahlvik@trafikverket.se Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler Sammanfattning Riksorganisationen, SMC, har läst Trafikverkets förslag till
Läs mer7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken
7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande
Läs mer3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer
3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder
Läs mer3 Val av trafikplatstyper
3 Val av trafikplatstyper 3.1 Allmänt Trafikplatstyp bestäms av: referenshastighet i olika förbindelser trafikens storlek och sammansättning, dvs. ÅDT-DIM och DIM-dh terrängförhållandena med byggnadstekniska
Läs merSärskilda krav på fordon
Bilaga 4 Särskilda krav på fordon Allmänt om förhållanden med 60 tons bruttovikt Transportstyrelsen har erfarenhetsmässigt goda kunskaper om fordonståg med bruttovikt upp till 60 ton, vilket kan ses som
Läs merFakta om friktion Fakta om friktion
Fakta om friktion Mattias Hjort, VTI Friktion på sommarvägar 2014-05-27 Fakta om friktion av Mattias Hjort, VTI Friktion på sommarvägar 2014-05-27 1 Vad är friktion? Den motståndkraft som uppkommer genom
Läs merRastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats
2 Rastanläggningar Kommentar: Detta kapitel har inte reviderats i samband med utgivningen av VGU. I avvaktan på revidering kan Publikation 1999:143 Naturrastplatser en idéskrift tillämpas utöver detta
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om cyklar, hästfordon och sparkstöttingar;
Transportstyrelsens föreskrifter om cyklar, hästfordon och sparkstöttingar; beslutade den 13 maj 2009. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 16 och 18 fordonsförordningen (2009:211)
Läs merInlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler.
Inlämningsuppgift 1 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler. Oftast använder vi apparater och motorer till att omvandla
Läs merRiktlinjer för utformning av vägar och gator
Riktlinjer för utformning av vägar och gator Färöarna 26 september 2005 Jan Moberg Vägverket, Sverige jan.moberg@vv.se Nordiska Vägtekniska Förbundet VGU Vägar och gators utformning Ett nytt hjälpmedel
Läs merVV publikation 2002:120 2002-11
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2
Läs merwww.kristinehedsbanan.com Med halka året runt Info: ... ... ... ... ... ...
www.kristinehedsbanan.com Info: Med halka året runt.................. Utbildningsintyg Vid körkortsprovet måste Din riskutbildning på Kristinehedsbanan vara klar. För att Du ska kunna tillgodogöra Dig
Läs merKunskapsprov och körprov för personbil Behörighet B
Kunskapsprov och körprov för personbil Behörighet B Förarprovet för behörighet B består av ett kunskapsprov (teoriprov) och ett körprov. Genom den här broschyren vill Trafikverket ge dig information om
Läs merBestämning av friktion
Publikation 1987:142 Bestämning av friktion Metodbeskrivning 82:1983 1. ORIENTERING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 3. UTRUSTNING... 3 4.MÄTNING... 3 4.1 Alternativ l. Friktionspendel TRRL (figur 1)... 4 4.2
Läs merIntroduktion till Biomekanik, Dynamik - kinematik VT 2006
Dynamik Handlar om kroppar med föränderlig rörelse. Dynamiken indelas traditionellt i kinematik och kinetik. Kinematik: Enbart rörelsebeskrivning, centrala begrepp är sträcka (vinkel) hastighet och acceleration.
Läs merTentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00
Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta
Läs merTrafik-PM till detaljplaner i Dingelsundet
Sid 1(13) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Rapport, daterad 2017-06-16 Karl Borgstrand karl.borgstrand@karlstad.se Trafik-PM till detaljplaner i Dingelsundet Karlstads kommun Webbplats karlstad.se E-post
Läs merNya tillståndsmått nya mätkrav
Nya tillståndsmått nya mätkrav Foto: Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalen Johan Granlund Senior projektledare, specialist vägytemätning sid 1 Transportforum 2009-01-09 Förebygga upp till 50 dödsfall/år
Läs merTvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme
4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmärken 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: n Moberg, Vägverket,
Läs merALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING
ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 1 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING 2 VV Publ 2002:148 ATB VINTER 2003 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 3 Innehållsförteckning 1 Definitioner
Läs mer6 Tunnelbelysning. 6.1 Vägtunnelbelysning
6 Tunnelbelysning 6.1 Vägtunnelbelysning Med vägtunnlar avses här sådana tunnlar som från belysningsteknisk synpunkt kan betraktas som långa. Med långa tunnlar avses tunnlar längre än 100 m, eller tunnlar
Läs merFriktion på våt is för konventionella vinterdäck utan dubbar och för ett regummerat vinterdäck med hårda partiklar i slitbanans gummi
VTI notat 43 2001 VTI notat 43-2001 Friktion på våt is för konventionella vinterdäck utan dubbar och för ett regummerat vinterdäck med hårda partiklar i slitbanans gummi Författare Henrik Åström FoU-enhet
Läs mer14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder
14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och
Läs mera. b a. b. 7.
1. Mattias och hans vänner badar vid ett hopptorn som är 10,3 m högt. Hur lång tid tar det innan man slår i vattnet om man hoppar rakt ner från tornet? 2. En boll träffar ribban på ett handbollsmål och
Läs merDRIFT 96 VV Publ 1996:16 1 Innehållsförteckning VÄGLAGSTJÄNSTER 3 1 Allmänt 3 1.1 Definitioner 3 Sektionselement 3 Observationsytor 3 Friktionsklasser 4 Jämnhet 4 Snödjup 4 Snöfall 4 Rimfrost 4 Snödrev
Läs merPM BESLUTSUNDERLAG TRAFIKTEKNISK STANDARD
-14 UPPDRAG Vattenskyddsåtgärder längs väg 570 för Bottorps vattentäkt UPPDRAGSNUMMER 2203057 UPPDRAGSLEDARE Christina Sjögren UPPRÄTTAD AV Daniel Alm DATUM Inledning Bottorps grundvattentäkt ligger utmed
Läs merSammanfattning: Hållbar Tillgänglig Cykling
Sammanfattning: Hållbar Tillgänglig Cykling Falun Hållbar Tillgänglig Cykling Datum 2017-02-01 Uppdragsnummer Utgåva/Status 1.0 BERG SVANTE Johnny Alf Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige
Läs merZoomUphill har en teknisk, unik konstruktion:
SPECIFIKATION Nytt svensk elfordon ger revolutionerande köregenskaper i terräng Zoomcamps vision är att alla skall ha rätt till det som erbjuds i samhället. Många människor är idag avskärmade från många
Läs mer3 Placering och linjeföring
KORSNINGAR 3 Placering och linjeföring 3 Placering och linjeföring För trafikanten är intrycket av ett möte mellan olika vägar beroende av hur mötet "annonseras". Intrycken kan förstärkas eller försvagas
Läs mer(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).
STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Mekanik FyU01 och FyU03 Måndag 3 oktober 2005 kl. 9-15 Införda beteckningar skall definieras och uppställda ekvationer motiveras, detta gäller även när
Läs merNewtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.
1 KOMIHÅG 8: --------------------------------- Hastighet: Cylinderkomponenter v = r e r + r" e " + z e z Naturliga komponenter v = ve t Acceleration: Cylinderkomponenter a = ( r " r# 2 )e r + ( r # + 2
Läs merFramkomlighet på gatorna runt Stuvsta J
Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Bakgrund Våra gator behöver ses över utifrån ett framkomlighetsperspektiv för att försäkra oss om att vi har gator där utryckningsfordon och snöröjning kan komma
Läs mer3 Längsgående markeringar
3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.
Läs merBestämning av friktion på belagd yta
Publikation 1990:17 Bestämning av friktion på belagd yta Metodbeskrivning 104:1990 1. ORIENTERING En utgångspunkt för Vägverkets publikation "Regler för Underhåll och Drift" är att ange standarden/kvalitetsnivån
Läs merDragbilar. Allmänt om dragbilar. Rekommendationer. Axelavstånd
Allmänt om dragbilar Allmänt om dragbilar Dragbilar är avsedda att dra påhängsvagn och är därför utrustade med vändskiva för att göra det möjligt att enkelt byta släpfordon. För att kunna utnyttja dragbilen
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet B; (konsoliderad elektronisk utgåva)
Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet B; (konsoliderad elektronisk utgåva) beslutade den 24 maj 2012. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2015:16. TSFS 2012:43 Konsoliderad elektronisk utgåva
Läs mer2 Vägutrustningsplaner
2 Vägutrustningsplaner 2.1 Vägutrustningsplan En vägutrustningsplan skall normalt täcka hela objektet och i förekommande fall innehålla: vägmärken, vägskyddsutrustningar (räcken, påkörningsskydd, energiupptagande
Läs merKörkort för personbil. Behörighet B
Körkort för personbil Behörighet B Med den här broschyren vill Trafikverket ge dig information om vad som krävs för att få ett körkort, hur du ska utbilda dig, vad förarprovet kan innehålla och vad du
Läs merVÄG 94 VV Publ 1994:29 1 Kap 9 Vägmarkering
VÄG 94 VV Publ 1994:29 1 I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering av termoplastisk massa och vägmarkeringsfärg samt krav på material och utförande. Bestämmelser om vägmarkering finns i
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Övnings frågor till utbildare av AM-elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merVarför är däcken så viktiga?
VÅRA BÄSTA DÄCKRÅD Varför är däcken så viktiga? Läs mer på: www.volvocars.se/dack Kom ihåg att dina däck är den enda kontakten mellan bilen och vägen. Det betyder att alla bilens säkerhetssystem sätts
Läs merIntrohäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018
Introhäfte Fysik II för Teknisk bastermin ht 2018 Innehåll Krafter sid. 2 Resultant och komposanter sid. 5 Kraft och acceleration sid. 12 Interna krafter, friläggning sid. 15 1 Kraftövningar De föremål
Läs merE18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum
UNDERLAG TILL VÄGPLAN E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum Täby och Österåkers Kommun, Stockholms län PM Vägutformning 2015-11-23 Projektnummer: 107337 Dokumenttitel: PM Vägutformning Skapat av: Jonas Skyllberg
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 111 Sal KÅRA, T1 Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning BFL11 TEN1 Fysik A för tekniskt/naturvetenskapligt
Läs merTrafikolycksutfall i ytterkurvor med negativ skevning
Trafikolycksutfall i ytterkurvor med negativ skevning -En fallstudie på E4 Hälsingekusten Foto: Daniel Sjöholm, www.larm-soderhamn.se Johan Granlund, Teknikchef, Vectura Christoffer Hag och Andreas Lundgren,
Läs merUNDERVISNINGSPLAN STOCKHOLMS TRAFIKSÄKERHETSCENTER GILLINGE AB 186 91 VALLENTUNA
UNDERVISNINGSPLAN STOCKHOLMS TRAFIKSÄKERHETSCENTER GILLINGE AB 186 91 VALLENTUNA Tel växel: 08 514 40 300 Fax: 08 514 40 315 Företrädare: Jan Ledin jan.ledin@gillinge.se Tel. dir: 08 514 40 306 Tillståndshavare:
Läs merFunktionsbeskrivning ABS ABS ABS ABS
/TC Innehåll Innehåll... 2 /TC... 3 -uppbyggnad och funktion... 4 /TC-uppbyggnad och funktion... 6 /TC med EDC-uppbyggnad och funktion... 7 Gränsvärden för fram- och bakhjulens rullningsomkrets... 9 Kontrollampor...
Läs mer