1 Grundvärden för trafikmiljön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 Grundvärden för trafikmiljön"

Transkript

1 1 Grundvärden för trafikmiljön Trafikmiljöns egenskaper beskrivs i VGU med: friktion hos beläggningsytan siktobjekt i vägrummet. 1.1 Friktion Friktion är ett grundvärde i VGU för att bestämma: största längs- och snedlutning med hänsyn till bilars bromsning och start i backe största skevning i horisontalkurva med hänsyn till risken att bilar glider i sidled erforderlig sikt för att bilar ska kunna stanna inför hinder på vägbanan i vertikal- och/eller horisontalkurva lägsta tillåtna friktion på beläggningar och vägmarkeringar minsta horisontalkurvor Total friktion Friktionstal är kvoten mellan friktionskraft och normalkraft mellan hjul och vägbana. Den totala friktionen kan uppdelas i en tangentiell del, bromsfriktion, och en radiell del, sidofriktion. Dimensionerande friktionstal för total friktion, bromsfriktion och sidofriktion ges i FIGUR ,7 Friktionskoefficient 0,6 0,5 Total friktion 0,4 Bromsfriktion 0,3 0, Sidofriktion 0, Hastighet (km/h) FRIK. XLS Observera att friktionstalen endast gäller vid resp. hastighet och ej utgör medelvärden från aktuell hastighet till stopp. FIGUR 1-1 Dimensionerande friktionstal i VGU VGU VV publikation 004:

2 Dimensionerande friktionstal f motsvarar ca /3 av uppmätta friktionsvärden på relativt nybelagda vägar med bra däck vid vått väglag och låsta hjul. f = 0,6 x EXP(-0,0063 x V) ATB VÄG 003 kräver för större ytor friktionstal >0,5 mätt enligt VVMB 104 Bestämning av friktion på belagd väg. Mätförfarandet sker vid ca 70 km/h med våt vägbana och låsta hjul. VGU dimensionerar således för 80 % av minimikravet. ATB VÄG 003 kräver för mindre ytor, <,0 m, friktionstal >0, Sidofriktion och sidoacceleration Sidofriktionen eller sidoaccelerationen är den del av den totala friktionen som förare normalt utnyttjar under körning i kurva. Sidofriktion är ett grundvärde i VGU för att: bedöma bilars hastighetsnivå i horisontalkurvor bestämma minimivärden för radier i horisontalkurvor vid samtidig bromsning. Dimensionerande friktionstal för sidofriktion för val av horisontalradier ges i FIGUR 1-1 ovan. Bedömning av hastigheter vid körning i små radier som i korsningar och ramper görs för två körsätt, mjukt och hårt, se närmare kapitel 3. Sidoacceleration är sidofriktionen multiplicerad med 9,8 m/s. Dimensionerande sidofriktion f s är: f s = 0,8 x EXP(-0,0096 x V) Bromsfriktion och retardation Bromsfriktion är den del av den totala friktionen, som utnyttjas vid inbromsning. Bromsfriktionen är ett grundvärde i VGU för att beräkna stoppsiktssträckor och bromssträckor på avfarter i trafikplatser m.m. Fullt utnyttjad bromsfriktion motsvarar en mycket hård inbromsning. Vid bedömning av bromssträckor vid normal körning, till exempel på avfartsramper och vid inbromsning i korsningar, används mjukare inbromsningsförlopp, se vidare kapitel 3. Dimensionerande friktionstal för bromsfriktion ges i TABELL 1-1. Retardationen är bromsfriktionstalet multiplicerad med tyngdaccelerationen g = 9,8 m/s. Vid överslagsmässiga beräkningar för bromssträckor utnyttjas de i TABELL 1-1 angivna bromsfriktionstalen alternativt medelretardationer. Med 6 VGU VV publikation 004:

3 bromsfriktionstal avses viktade medelvärden av bromsfriktionstalen från en hastighet (V 1 ) till en annan hastighet (V ). TABELL 1-1 Bromsfriktionstal och medelretardation för horisontell väg Från V 1 (km/h) Bromsfriktionstal, f b Från 0 0,54 0,5 0,50 0,48 0,46 0,44 0,4 0,41 0,39 0,37 0,36 0,34 0,33 0 V ,7 0,51 0,49 0,47 0,46 0,44 0,4 0,41 0,39 0,37 0,36 0,34 0,33 10 (km/h) 0 5,07 5,01 0,48 0,47 0,45 0,43 0,4 0,40 0,39 0,37 0,35 0,34 0, ,88 4,93 4,73 0,46 0,44 0,43 0,41 0,39 0,38 0,37 0,35 0,34 0, ,69 4,66 4,58 4,47 0,43 0,4 0,40 0,39 0,37 0,36 0,35 0,33 0, ,51 4,48 4,4 4,3 4, 0,41 0,39 0,38 0,37 0,35 0,34 0,33 0, ,33 4,31 4,5 4,18 4,08 3,98 0,38 0,37 0,36 0,34 0,33 0,3 0, ,16 4,14 4,09 4,03 3,94 3,85 3,75 0,36 0,35 0,34 0,3 0,31 0, ,99 3,98 3,94 3,88 3,80 3,7 3,63 3,53 0,34 0,33 0,3 0,31 0, ,83 3,8 3,78 3,73 3,66 3,59 3,51 3,4 3,3 0,3 0,31 0,30 0, ,67 3,66 3,63 3,59 3,53 3,46 3,38 3,30 3, 3,13 0,30 0,9 0, ,5 3,51 3,48 3,44 3,39 3,33 3,6 3,19 3,11 3,03,94 0,8 0,7 110 Till 10 3,37 3,36 3,34 3,31 3,6,30 3,14 3,07 3,00,9,85,76 0,6 10 V 130 3,3 3, 3,0 3,17 3,13 3,08 3,0,96,89,88,75,67, (km/h) Medelretardation, g x f b Till V (km/h) Bromssträckan erhålls enligt formeln: S b = V1 V g ( f + i) Där S b = bromssträcka (m) V 1 V f b = utgångshastigheten (m/s) = sluthastighet (m/s) = bromsfriktionstal i = lutning i längdled (m/m, t.ex. - 0,06 vid 6 % nedförslutning) Dimensionerande bromsfriktion f b är: f b = 0,55 x EXP(-0,0057 x V) g = normalacceleration (9,8 m/s ) VGU VV publikation 004:

4 1.1.4 Start i uppförsbacke Vid start i motlut ska tillgänglig friktion vid fordonets drivaxel kunna övervinna tyngdkraftens komposant på grund av lutning och rullmotstånd, se FIGUR 1-. f d g > i g + C r där f = friktionstal d = andel av fordonets tyngd på drivaxeln g = tyngdacceleration (9,8 m/s ) i = backens lutning (t.ex. 0,06 vid 6 %) Cr = rullfriktion (N/kg) FIGUR 1- Princip för beräkning av startlutning I FIGUR 1-3 har största startlutning vid olika friktion och andel tyngd på drivaxeln beräknats för dimensionerande rullfriktion 0,11 N/kg. Med figurens hjälp kan framkomligheten beskrivas för olika branta lutningar i dåligt väglag. Friktionstal 0,1 motsvarar våt is, 0,3 sand eller dubbdäck på packad snö. Andel tyngd på drivaxeln varierar mellan ca 0,0 för extremt lastad lastbilskombination och ca 0,50 för personbil. Exempel: Beräkna maximal lutning för start i backe för en tvåaxlig lastbil med släpvagn. Fordonsekipaget väger 37 ton med 10 tons belastning på drivaxeln, dvs d= 10/37=0,7 Vägbanan består av packad snö, som är nysandad vilket innebär att friktionen är f = 0,3. Den maximala lutningen fås ur diagrammet till ca 7 %. FIGUR 1-3 Beräkning av startlutning Kraftekvationen har utnyttjats för att bestämma maximala längslutningar för vägar. Dimensionerande andel tyngd på drivaxeln har då valts till en fjärdedel av fordonets totala tyngd (d=0,5) och den lägsta friktionstalen i uppförsbacke till 0,3. 8 VGU VV publikation 004:

5 1. Siktobjekt i vägrummet Siktobjekt är grundvärde i VGU för att bestämma sikt i olika trafiksituationer. Trafikanterna måste ha överblick över vägrummet för att kunna observera och identifiera siktobjekt och sikthinder som: andra trafikanter, t.ex. mötande, korsande eller upphinnande, som man måste se för att kunna samspela med hinder på vägbanan, t.ex. föremål som man måste se för att kunna bromsa eller väja för trafikanordningar, t.ex. vägmärken, vägmarkeringar och trafiksignaler hinder utanför vägbanan, t.ex. i siktområden i vägkorsningar, som man måste kunna se över. FIGUR 1-4 Exempel på siktobjekt i vägrummet VGU använder följande siktobjekt för siktberäkningar, se TABELL 1-. TABELL 1- Siktobjekt för att bestämma siktsträckor OBJEKT HÖJD I m EXEMPEL PÅ ANVÄNDNINGSOMRÅDE Vägbanan 0,00 Stoppsikt för cyklar Vägbanan (hinder på vägbana) 0,0 Stoppsikt och sikt i korsning för bilar Bromsljus från framförvarande bil 0,35 Stoppsikt för bilar i kö Hinder på vägbanan, t.ex. barn, hundar m.m. 0,40 Stoppsikt för cyklar och sikt i korsning Annalkande fordon (strålkastare) 0,60 Sikt i korsning och omkörningssikt Häckar, staket etc. 0,80 Högsta siktskymmande hinder inom siktområden vid korsning i lokalnätet VGU VV publikation 004:

3 Grundvärden för förare och passagerare

3 Grundvärden för förare och passagerare 3 Grundvärden för förare och passagerare Förares och passagerares attityder, förmåga och beteende beskrivs i VGU med: hastighet i kurva retardation och acceleration hastighetsprofil vertikalacceleration,

Läs mer

Vägutformning 94 Del 3

Vägutformning 94 Del 3 Publikation 1994:049 Vägutformning 94 Del 3 3. Grundvärden 3.1 Grundvärden för trafikmiljön 3.1.1 Friktion 3.1.1.1 Total friktion 3.2 Motorfordon 3.2.1 Geometri 3.2.2 Acceleration 3.2.3 Fordonseffekter

Läs mer

6 Rampers linjeföring

6 Rampers linjeföring 6 Rampers linjeföring Ramper ska ges en utformning och terränginpassning som tillsammans med erforderliga vägmarkeringar och vägmärken/trafikantinformation ger förarna tillräcklig visuell ledning för ett

Läs mer

LINJEFÖRING 5 Sikt. 5 Sikt

LINJEFÖRING 5 Sikt. 5 Sikt 5 Sikt Med siktlinje avses den räta linjen mellan en fordonsförares öga och ett av föraren observerat föremål, se FIGUR 5-1. Motsvarande vägsträcka kallas siktsträcka. FIGUR 5-1 Sikt vid vertikalkurva

Läs mer

4 Grundvärden för gående och cyklister

4 Grundvärden för gående och cyklister 4 Grundvärden för gående och cyklister Gåendes, cyklisters och rullstolsburnas utrymmesbehov, prestationsförmåga och beteende används för att dimensionera, utforma och utrusta gång- och cykelvägnätets

Läs mer

VU 94S-2 3 Grundvärden 73(108) 3.4 Gående och cyklister

VU 94S-2 3 Grundvärden 73(108) 3.4 Gående och cyklister VU 94S-2 3 Grundvärden 73(108) 3.4 GRUNDVÄRDEN FÖR GÅENDE OCH CYKLISTER Gåendes, cyklisters och rullstolsburnas utrymmesbehov, prestationsförmåga och beteende används för att dimensionera, utforma och

Läs mer

12 Lutningar. 12.1 Längslutning

12 Lutningar. 12.1 Längslutning 12 Lutningar Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet

Läs mer

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola 1. Körställning A Stol/bälte B Reglage 2. Inledande manövrering A Start/stannande B Krypkörning/styrning 3. Växling A Uppväxling B Bromsning C Nedväxling

Läs mer

Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter

Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter Reshastighet Bränsle och fordonskostnader Dödade, svårt skadade och olyckskostnader Buller och utläpp Drift och underhållskostnader Sammanställs i samhällsekonomiska

Läs mer

Friktionsmätning av vinterväglag MTB 110:2000

Friktionsmätning av vinterväglag MTB 110:2000 Friktionsmätning av vinterväglag VV Publ 2002:149 1 Friktionsmätning av vinterväglag VV Publ 2002:149 2 VV Publ 2002:149 Friktionsmätning av vinterväglag Innehåll 1 Orientering 3 2 Begrepp och definitioner

Läs mer

Vägar och gators utformning

Vägar och gators utformning VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Supplement del Korsning Högeravsvängskörfält 2007-06 Högeravsvängskörfält Högeravsvängskörfält används där genomgående flöde på primärväg samt antalet

Läs mer

Rekommenderade minimivärden för resulterande horisontalradier, då övergångskurvor inte behöver användas av kördynamiska skäl

Rekommenderade minimivärden för resulterande horisontalradier, då övergångskurvor inte behöver användas av kördynamiska skäl 7 Övergångskurvor Övergångskurvor används för att: uppnå en mjuk krökningsförändring mellan cirkelbågar med olika radier eller riktning samt mellan cirkelbåge och raklinje få en kördynamiskt riktig linjeföring

Läs mer

INNEHÅLL AV TEORETISK KURSPLAN: TEORIMOMENT 1 16 (mars 2006),

INNEHÅLL AV TEORETISK KURSPLAN: TEORIMOMENT 1 16 (mars 2006), INNEHÅLL AV TEORETISK KURSPLAN: TEORIMOMENT 1 16 (mars 2006), 1. KÖRSTÄLLNING 2. INLEDANDE MANÖVRERING 3. VÄXLING 4. LUTNING 5. MANÖVRERING: BACKNING, VÄNDNING OCH PARKERING 6. VÅRD OCH KONTROLL 7. SAMORDNING/BROMSNING

Läs mer

Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.

Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning. 8 Tvärfall Med tvärfall avses vägbanans lutning i tvärled. Lutningen anges i förhållande till horisontalplanet. Tvärfallet kan göras dubbelsidigt, s.k. takform, eller enkelsidigt. Enkelsidigt tvärfall

Läs mer

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kapitel 11 11.1.-11.2 Se facit eller figurerna nedan. 1 11.3 Titta på figuren. Dra linjer parallella

Läs mer

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,

Läs mer

VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning

VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 BREDDÖKNING Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden.

Läs mer

INNEHÅLL AV PRAKTISK KURSPLAN: KÖRMOMENT 1 16 (mars 2006),

INNEHÅLL AV PRAKTISK KURSPLAN: KÖRMOMENT 1 16 (mars 2006), INNEHÅLL AV PRAKTISK KURSPLAN: KÖRMOMENT 1 16 (mars 2006), 1. KÖRSTÄLLNING 2. INLEDANDE MANÖVRERING 3. VÄXLING 4. LUTNING 5. MANÖVRERING: BACKNING, VÄNDNING OCH PARKERING 6. VÅRD OCH KONTROLL 7. SAMORDNING/BROMSNING

Läs mer

2 Motorfordon. Kommentar:

2 Motorfordon. Kommentar: 2 Motorfordon Motorfordons prestanda och egenskaper som: utrymmesbehov vid sväng i korsning och körning på sträcka stabilitet accelerations- och bromsförmåga bränsleförbrukning avgasutsläpp har avgörande

Läs mer

9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek

9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek 9 Breddökning Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden. I horisontalkurvor med små radier,

Läs mer

10 Utmärkning av korsningar.

10 Utmärkning av korsningar. 10 Utmärkning av korsningar. 10.1 Allmänt Omfattningen av utmärkning i väg- och gatukorsningar är relaterad till korsningstyp, dimensionerande hastighet, trafikmängder m.m. Generellt kan sägas att ju mera

Läs mer

Moped klass II Kunskapsprov

Moped klass II Kunskapsprov Moped klass II Kunskapsprov Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift

Läs mer

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten

Läs mer

Förslag till utformning av cykelöverfart

Förslag till utformning av cykelöverfart INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten

Läs mer

Bilkollision i vägkorsning

Bilkollision i vägkorsning Bilkollision i vägkorsning Afshan Yadollahy, Peter Berglund, Araz Gharehjalu, Joel Smedberg, Mona Nahavandi, Veronica Wallängen. 1 Sammanfattning Detta arbete syftar till att utreda vilka faktorer som

Läs mer

Säkerhetsavstånd i bilköer Rätt hastighet (och rätt förare) räddar liv!

Säkerhetsavstånd i bilköer Rätt hastighet (och rätt förare) räddar liv! Projektarbete åren 008 Sid:1 Säkerhetsastånd i bilköer Rätt hastighet (och rätt förare) räddar li! Linus Karlsson linuskar@kth.se Geir Ynge Paulson gypa@kth.se Jacob Langer jlanger@kth.se Tobias Gunnarsson

Läs mer

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som

Läs mer

Laboration 2 Mekanik baskurs

Laboration 2 Mekanik baskurs Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2014 12 11 1 Introduktion När man placerar ett föremål på ett lutande plan så kommer föremålet att börja glida längs med

Läs mer

Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning.

Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning. Sparsam körning Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning. men det finns flera sätt att spara bränsle och miljö! Bilens egenskaper Bilen har en

Läs mer

SÄKERHETSAVSTÅND I BILKÖER

SÄKERHETSAVSTÅND I BILKÖER ÄKERHETAVTÅND I BILKÖER En studie i bilars stoppavstånd Foad aliba Bassam Ruwaida Hassan hafai Hajer Mohsen Ali Mekanik G118 den 7 februari 8 AMMANFATTNING Projektet utgångspunkt har varit att svara på

Läs mer

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd 4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller

Läs mer

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 KORSNINGAR Tabell 11.4-1 Vägmarkeringsritningar. Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug:

Läs mer

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Arbetsrapport ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Kapacitetsstudie trafikplats Vasatorp utblick 2030 Malmö 2015-09-25 ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Kapacitetsstudie trafikplats Vasatorp utblick 2030 Arbetsrapport Datum

Läs mer

PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder

PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder 2015-07-09 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykeltrafik i stor lutning... 3 3 Cykel i citybanan service- och räddningstunnel... 4 4 Förslag

Läs mer

Lösningar till övningar Arbete och Energi

Lösningar till övningar Arbete och Energi Lösningar till övningar Arbete och Energi G1. Lägesenergin E p = mgh = 1. 9,8. 1,3 J = 153 J Svar: 150 J G10. Arbetet F s = ändringen i rörelseenergi E k Vi får E k = 15,4 J = 36 J Svar: 36 J G6. Vi kan

Läs mer

Cykelpassager och cykelöverfarter

Cykelpassager och cykelöverfarter Cykelpassager och cykelöverfarter 1 Vem är fordonsförare? Fordonsförare är den som för ett fordon, dvs. en anordning på hjul, band eller medar. Bestämmelser om fordonsförare gäller även för den som rider

Läs mer

3 Val av trafikplatstyper

3 Val av trafikplatstyper 3 Val av trafikplatstyper 3.1 Allmänt Trafikplatstyp bestäms av: referenshastighet i olika förbindelser trafikens storlek och sammansättning, dvs. ÅDT-DIM och DIM-dh terrängförhållandena med byggnadstekniska

Läs mer

Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler

Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler 2012-02-27 Sid 1(10) Till Margareta.ahlvik@trafikverket.se Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler Sammanfattning Riksorganisationen, SMC, har läst Trafikverkets förslag till

Läs mer

Inlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler.

Inlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler. Inlämningsuppgift 1 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler. Oftast använder vi apparater och motorer till att omvandla

Läs mer

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken 7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande

Läs mer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder

Läs mer

Fakta om friktion Fakta om friktion

Fakta om friktion Fakta om friktion Fakta om friktion Mattias Hjort, VTI Friktion på sommarvägar 2014-05-27 Fakta om friktion av Mattias Hjort, VTI Friktion på sommarvägar 2014-05-27 1 Vad är friktion? Den motståndkraft som uppkommer genom

Läs mer

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats 2 Rastanläggningar Kommentar: Detta kapitel har inte reviderats i samband med utgivningen av VGU. I avvaktan på revidering kan Publikation 1999:143 Naturrastplatser en idéskrift tillämpas utöver detta

Läs mer

VV publikation 2002:120 2002-11

VV publikation 2002:120 2002-11 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2

Läs mer

Särskilda krav på fordon

Särskilda krav på fordon Bilaga 4 Särskilda krav på fordon Allmänt om förhållanden med 60 tons bruttovikt Transportstyrelsen har erfarenhetsmässigt goda kunskaper om fordonståg med bruttovikt upp till 60 ton, vilket kan ses som

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om cyklar, hästfordon och sparkstöttingar;

Transportstyrelsens föreskrifter om cyklar, hästfordon och sparkstöttingar; Transportstyrelsens föreskrifter om cyklar, hästfordon och sparkstöttingar; beslutade den 13 maj 2009. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 16 och 18 fordonsförordningen (2009:211)

Läs mer

www.kristinehedsbanan.com Med halka året runt Info: ... ... ... ... ... ...

www.kristinehedsbanan.com Med halka året runt Info: ... ... ... ... ... ... www.kristinehedsbanan.com Info: Med halka året runt.................. Utbildningsintyg Vid körkortsprovet måste Din riskutbildning på Kristinehedsbanan vara klar. För att Du ska kunna tillgodogöra Dig

Läs mer

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme 4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.

Läs mer

Kunskapsprov och körprov för personbil Behörighet B

Kunskapsprov och körprov för personbil Behörighet B Kunskapsprov och körprov för personbil Behörighet B Förarprovet för behörighet B består av ett kunskapsprov (teoriprov) och ett körprov. Genom den här broschyren vill Trafikverket ge dig information om

Läs mer

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmärken 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: n Moberg, Vägverket,

Läs mer

Nya tillståndsmått nya mätkrav

Nya tillståndsmått nya mätkrav Nya tillståndsmått nya mätkrav Foto: Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalen Johan Granlund Senior projektledare, specialist vägytemätning sid 1 Transportforum 2009-01-09 Förebygga upp till 50 dödsfall/år

Läs mer

6 Tunnelbelysning. 6.1 Vägtunnelbelysning

6 Tunnelbelysning. 6.1 Vägtunnelbelysning 6 Tunnelbelysning 6.1 Vägtunnelbelysning Med vägtunnlar avses här sådana tunnlar som från belysningsteknisk synpunkt kan betraktas som långa. Med långa tunnlar avses tunnlar längre än 100 m, eller tunnlar

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Övnings frågor till utbildare av AM-elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Bakgrund Våra gator behöver ses över utifrån ett framkomlighetsperspektiv för att försäkra oss om att vi har gator där utryckningsfordon och snöröjning kan komma

Läs mer

3 Längsgående markeringar

3 Längsgående markeringar 3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.

Läs mer

ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING

ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 1 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING 2 VV Publ 2002:148 ATB VINTER 2003 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 3 Innehållsförteckning 1 Definitioner

Läs mer

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och

Läs mer

ZoomUphill har en teknisk, unik konstruktion:

ZoomUphill har en teknisk, unik konstruktion: SPECIFIKATION Nytt svensk elfordon ger revolutionerande köregenskaper i terräng Zoomcamps vision är att alla skall ha rätt till det som erbjuds i samhället. Många människor är idag avskärmade från många

Läs mer

Friktion på våt is för konventionella vinterdäck utan dubbar och för ett regummerat vinterdäck med hårda partiklar i slitbanans gummi

Friktion på våt is för konventionella vinterdäck utan dubbar och för ett regummerat vinterdäck med hårda partiklar i slitbanans gummi VTI notat 43 2001 VTI notat 43-2001 Friktion på våt is för konventionella vinterdäck utan dubbar och för ett regummerat vinterdäck med hårda partiklar i slitbanans gummi Författare Henrik Åström FoU-enhet

Läs mer

3 Placering och linjeföring

3 Placering och linjeföring KORSNINGAR 3 Placering och linjeföring 3 Placering och linjeföring För trafikanten är intrycket av ett möte mellan olika vägar beroende av hur mötet "annonseras". Intrycken kan förstärkas eller försvagas

Läs mer

PM BESLUTSUNDERLAG TRAFIKTEKNISK STANDARD

PM BESLUTSUNDERLAG TRAFIKTEKNISK STANDARD -14 UPPDRAG Vattenskyddsåtgärder längs väg 570 för Bottorps vattentäkt UPPDRAGSNUMMER 2203057 UPPDRAGSLEDARE Christina Sjögren UPPRÄTTAD AV Daniel Alm DATUM Inledning Bottorps grundvattentäkt ligger utmed

Läs mer

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning). STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Mekanik FyU01 och FyU03 Måndag 3 oktober 2005 kl. 9-15 Införda beteckningar skall definieras och uppställda ekvationer motiveras, detta gäller även när

Läs mer

Bestämning av friktion på belagd yta

Bestämning av friktion på belagd yta Publikation 1990:17 Bestämning av friktion på belagd yta Metodbeskrivning 104:1990 1. ORIENTERING En utgångspunkt för Vägverkets publikation "Regler för Underhåll och Drift" är att ange standarden/kvalitetsnivån

Läs mer

2 Vägutrustningsplaner

2 Vägutrustningsplaner 2 Vägutrustningsplaner 2.1 Vägutrustningsplan En vägutrustningsplan skall normalt täcka hela objektet och i förekommande fall innehålla: vägmärken, vägskyddsutrustningar (räcken, påkörningsskydd, energiupptagande

Läs mer

Presentation av körprov B (personbil)

Presentation av körprov B (personbil) Presentation av körprov B (personbil) Förarprovet för behörighet B består av ett kunskapsprov (teoriprov) och ett körprov. De båda proven ska genomföras nära varandra i tid. Genom den här broschyren vill

Läs mer

Dragbilar. Allmänt om dragbilar. Rekommendationer. Axelavstånd

Dragbilar. Allmänt om dragbilar. Rekommendationer. Axelavstånd Allmänt om dragbilar Allmänt om dragbilar Dragbilar är avsedda att dra påhängsvagn och är därför utrustade med vändskiva för att göra det möjligt att enkelt byta släpfordon. För att kunna utnyttja dragbilen

Läs mer

VÄG 94 VV Publ 1994:29 1 Kap 9 Vägmarkering

VÄG 94 VV Publ 1994:29 1 Kap 9 Vägmarkering VÄG 94 VV Publ 1994:29 1 I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering av termoplastisk massa och vägmarkeringsfärg samt krav på material och utförande. Bestämmelser om vägmarkering finns i

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:

Läs mer

UNDERVISNINGSPLAN STOCKHOLMS TRAFIKSÄKERHETSCENTER GILLINGE AB 186 91 VALLENTUNA

UNDERVISNINGSPLAN STOCKHOLMS TRAFIKSÄKERHETSCENTER GILLINGE AB 186 91 VALLENTUNA UNDERVISNINGSPLAN STOCKHOLMS TRAFIKSÄKERHETSCENTER GILLINGE AB 186 91 VALLENTUNA Tel växel: 08 514 40 300 Fax: 08 514 40 315 Företrädare: Jan Ledin jan.ledin@gillinge.se Tel. dir: 08 514 40 306 Tillståndshavare:

Läs mer

RAPPORT Dnr TSG Säkerhetskritiska parametrar vid vägutformning

RAPPORT Dnr TSG Säkerhetskritiska parametrar vid vägutformning RAPPORT Dnr TSG 2017-309 Säkerhetskritiska parametrar vid vägutformning RAPPORT Säkerhetskritiska parametrar vid vägutformning Dnr TSG 2017-309 Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Enhet teknik

Läs mer

E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum

E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum UNDERLAG TILL VÄGPLAN E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum Täby och Österåkers Kommun, Stockholms län PM Vägutformning 2015-11-23 Projektnummer: 107337 Dokumenttitel: PM Vägutformning Skapat av: Jonas Skyllberg

Läs mer

Funktionsbeskrivning ABS ABS ABS ABS

Funktionsbeskrivning ABS ABS ABS ABS /TC Innehåll Innehåll... 2 /TC... 3 -uppbyggnad och funktion... 4 /TC-uppbyggnad och funktion... 6 /TC med EDC-uppbyggnad och funktion... 7 Gränsvärden för fram- och bakhjulens rullningsomkrets... 9 Kontrollampor...

Läs mer

Bilaga 2 Beräkningsförutsättningar

Bilaga 2 Beräkningsförutsättningar Bilaga 2 Beräkningsförutsättningar Belysningstekniska kvalitetsegenskaper och beräkningsförutsättningar. Nedan givna beräkningstekniska förutsättningar är ett utdrag av SS EN 13201-3. Med vägbanan avses

Läs mer

Trafikolycksutfall i ytterkurvor med negativ skevning

Trafikolycksutfall i ytterkurvor med negativ skevning Trafikolycksutfall i ytterkurvor med negativ skevning -En fallstudie på E4 Hälsingekusten Foto: Daniel Sjöholm, www.larm-soderhamn.se Johan Granlund, Teknikchef, Vectura Christoffer Hag och Andreas Lundgren,

Läs mer

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar 6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar 6.13 Det som känns som barnets tyngd är den uppåtriktade kraft F som mannen påverkar barnet med. Denna fås ur Newton 2 för barnet. Svar i kilogram måste

Läs mer

7 Utformning av belysningsanläggning

7 Utformning av belysningsanläggning 7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Anna Svensson UPPRÄTTAD AV. Oscar Lewin

UPPDRAGSLEDARE. Anna Svensson UPPRÄTTAD AV. Oscar Lewin UPPDRAG 11045 HAMMARSHUS TRAFIK UPPDRAGSNUMMER 2510165070 UPPDRAGSLEDARE Anna Svensson UPPRÄTTAD AV Oscar Lewin DATUM 8-23 GRANSKAD AV Joakim Bengtsson Malin Zetterqvist Bakgrund Nya handels- och bostadsområde

Läs mer

Varför är däcken så viktiga?

Varför är däcken så viktiga? Våra bästa däckråd Varför är däcken så viktiga? Läs mer på: www.volvocars.se/dack Ibland är det lätt att glömma hur viktiga däcken är - de är ju faktiskt den enda kontakten mellan bilen och vägen. Det

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 8 januari 1 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Ballongens volym är V = πr h = 3,14 3 1,5 m 3 = 4,4 m 3. Lyftkraften från omgivande luft är

Läs mer

Hej alla goa entusiaster!

Hej alla goa entusiaster! Hej alla goa entusiaster! Lördag den 23:e Juli. Lägg in detta datum i kalendern! Vi har bokat denna dag till Goodguys medlemsträff. Vi försöker att samla alla medlemmar och motorcyklar på klubben för fotografering

Läs mer

Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15

Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15 Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15 Medverkande Beställare: Årjängs kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig Handläggare: Bo Asplind Susanne

Läs mer

Anvisning för placering av valreklam invid trafikleder

Anvisning för placering av valreklam invid trafikleder Anvisning 1 (6) Mottagare: Närings, trafik och miljöcentralerna Trafikverkets regionchefer för banunderhåll Rättsgrund Ersätter Landsvägslagen 42, 52, 52a, 52b, 101 Trafikverkets anvisning LIVI/758/05.00/2015

Läs mer

PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059

PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059 Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2016-03-14 52 Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå

Läs mer

Varför är däcken så viktiga?

Varför är däcken så viktiga? VÅRA BÄSTA DÄCKRÅD Varför är däcken så viktiga? Läs mer på: www.volvocars.se/dack Kom ihåg att dina däck är den enda kontakten mellan bilen och vägen. Det betyder att alla bilens säkerhetssystem sätts

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet A1, A2 och A;

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet A1, A2 och A; Körkort 02-02 Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet 1, 2 och ; beslutade den 24 maj 2012. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980)

Läs mer

Polering av asfaltbeläggning Torbjörn Jacobson Investering Teknik & Miljö. Resultaten i presentationen kommer från VTI-rapporter

Polering av asfaltbeläggning Torbjörn Jacobson Investering Teknik & Miljö. Resultaten i presentationen kommer från VTI-rapporter Torbjörn Jacobson Investering Teknik & Miljö Polering av asfaltbeläggning Polering av asfaltbeläggning Foto Peet Höbeda, VTI Knådning av gummi + vatten + smuts ger polering med reducerad våtfriktion som

Läs mer

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt Trafik Datum 2014-06-24 Uppdrag Beställare Från Till Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund Borealis AB Felix Staffanson Åsa Åkesson Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27

Läs mer

INFORMATION OCH VILLKOR

INFORMATION OCH VILLKOR INFORMATION OCH VILLKOR Blomlådor för en ökad trygghet i trafiken Så säger lagen I Trafikförordningen (TRF) läggs ett stort ansvar på att bilförarna skall anpassa hastigheten efter rådande omständigheter.

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar 6 Övriga markeringar Markeringar som inte är längsgående eller tvärgående räknas som övriga markeringar. Till dessa hör följande: körfältspilar anvisning om körfältsbyte spärrområde texter uppställningsplats

Läs mer

VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning

VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7.7 Korsningstyp D - cirkulationsplats I tidigare utredningar skall målsättningen för projektet vara fastlagt och val av korsningstyp ha gjorts enligt kapitel 7.5. Platsen

Läs mer

E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum

E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum UNDERLAG TILL VÄGPLAN E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum Täby och Österåkers Kommun, Stockholms län PM Vägutformning. 2014-06-09 Projektnummer: 107337 Dokumenttitel: PM Vägutformning Skapat av: Jonas

Läs mer

Tekniska förvaltningen

Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen Mark- och gatuavdelningen Till er som vill ha blomlådor Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Mark- och gatuavdelningen har fått klartecken från kommunstyrelsen att på försök godkänna

Läs mer

Olycksundersökning. Trafikolycka, trafikplats Mossle, korsning väg 27/Götavägen Värnamo. Söndagen den 9 september 2012, larm kl 16.

Olycksundersökning. Trafikolycka, trafikplats Mossle, korsning väg 27/Götavägen Värnamo. Söndagen den 9 september 2012, larm kl 16. Räddningstjänsten Förebyggande enheten Gert Lönnqvist, brandinspektör Telefon: 0370-37 79 06 (direkt) Mobil: 070-300 86 24 E-post: gert.lonnqvist@varnamo.se Datum 2012-10-03 Beteckning Olycksundersökning

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

Vägars och gators utformning

Vägars och gators utformning Vägars och gators utformning B EGREPP OCH GRU NDVÄRDEN Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 :19 9 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Vägars och gators utformning. och grundvärden. Publikationsnummer

Läs mer

VU 94S-2 7 Korsningar 117 (200) 7.7 Detaljutformning

VU 94S-2 7 Korsningar 117 (200) 7.7 Detaljutformning VU 94S-2 7 Korsningar 117 (200) 7.7.7.3 Plangeometri Placering och linjeföring För att cirkulationen skall bli så tydlig som möjligt bör rondellen placeras så att de ytor som bildas i varje kvadrant mellan

Läs mer

Planering av kirurgiska vägåtgärder -utifrån snabb inmätning av linjeföring och vägytans skick

Planering av kirurgiska vägåtgärder -utifrån snabb inmätning av linjeföring och vägytans skick Planering av kirurgiska vägåtgärder -utifrån snabb inmätning av linjeföring och vägytans skick Foto: Kjell Jansson Foto: Mats Landerberg Johan Granlund Senior projektledare, specialist vägytemätning sid

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägtrafikkungörelsen (1972:603); SFS 1998:1261 Utkom från trycket den 13 oktober 1998 utfärdad den 17 september 1998. Regeringen föreskriver att 2, 7,

Läs mer