6 Rampers linjeföring
|
|
- Hanna Lind
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 6 Rampers linjeföring Ramper ska ges en utformning och terränginpassning som tillsammans med erforderliga vägmarkeringar och vägmärken/trafikantinformation ger förarna tillräcklig visuell ledning för ett trafiksäkert beteende. I ramper är den visuella ledning som fordonsförare får av stor betydelse för beteendet. Ibland måste, med hänsyn till terräng- och omgivningsförhållanden, låg plan- och profilstandard accepteras för att möjliggöra önskade förbindelser. Då är den visuella ledning som samspelet geometri, vägmarkeringar och vägmärken/trafikantinformation ger särskilt viktig för att förarna ska kunna välja ett trafiksäkert beteende. Små förändringar i vägmarkeringen kan förändra både den visuella ledningen och vägestetiken. Trafikanordningsritningar ska upprättas. På dessa ska vägmarkeringar och vägmärken redovisas entydigt definierade till utformning och utförande. Vägmarkeringarna ska vara koordinatbestämda och preciserade med längd- och breddmått, på ett sådant sätt att de kan ges ett riktigt utförande. Vid behov bör trafikreglerings- och trafikantinformationssystem utnyttjas för att öka trafiksäkerheten. Behov kan t ex uppstå på grund av s.k. "flaskhalsar" som hårt belastade påfarter och växlingssträckor samt långa ramper med dålig sikt och stora hastighetsskillnader. Trafiktekniska funktioner för informations- och styrsystem (strategier för tillfartskontroll, lokala och globala kövarningssystem med responstider, tillförlitlighetsnivåer och åtgärdsplan) samt drift- och underhållsplaner för dessa bestäms i detaljprojekteringen. Kommentar: I en ramp med liten radie i en horisontalkurva och dålig sikt kan till exempel ett informationssystem krävas som detekterar "kö bakom hörnet" med responstid högst X- tiondels sekund för att starta kövarning på uppströms trafikinformationstavla högst Y- tiondelssekunder senare med tillförlitlighet Z %. Rampens linjeföring bestäms av vald ramptyp, avfarts- eller påfartstyp och referenshastighet R(AT)-VRxy=R(AT)-VRin/Vin/Vmin/Vut/Vrut enligt kapitel 3, se även FIGUR 6-1. VGU VV publikation 24:
2 FIGUR 6-1 Exempel på referenshastighet Referenshastighet är ett funktionellt mått på mål för biltrafikens reshastighet. Val av referenshastighet innebär ett val av strategi för hastighetsgränser i trafikplatsen, se närmare kapitel 3. Linjeföring detaljutformas enligt följande princip: Steg 1 Välj V min. Påfartsramper, som utgår från plankorsning (VR) och där ramp och parallellpåfart är väl synliga bör inte ha någon Vmin-punkt, som begränsar normalt accelerationsbeteende. Avfartsramper, som slutar i plankorsning (VR) och där ramp och plankorsning är väl synliga från avfart, bör ej ha någon Vmin-punkt som begränsar normalt retardationsbeteende. Är rampen och dess linjeföring samt plankorsningen ej väl synliga från avfarten (ofta vid klöverblads- och trumpetramper) ges Vminrekommendationer i tabell 6-1 nedan. Längre direktramper, dvs. med VR 3, och direktramper, ej väl synliga från anslutning, bör ges referenshastighet VR =.5*(VRin+VRut). TABELL 6-1 Val av Vmin i klöverblad MILJÖ GOD MINDRE GOD landsbygd > 35 > 3 Tätort > 3 > 25 För VR 5 ges minsta radie för horisontalkurvor i figur 6-2. Övriga minimiradier för horisontalkurvor, radier för vertikalkurvor, siktlängder m.m. ges i del 6 Linjeföring. 38 VGU VV publikation 24:8 24-
3 Mjukt körsätt (E=%) Radie R (m) Hårt körsätt (E=%) Hastighet (km/h) V_R.XLS FIGUR 6-2 Val av minsta horisontalradie Rmin med hänsyn till Vmin i ramp Steg 2 Skissa på rampens linjeföring. Skissningsprocessen är ett passningsförfarande där vissa restriktioner är fasta och andra inte helt fasta. Primär- och sekundärvägarnas linjeföring liksom anslutningspunkter till dessa bör kunna påverkas. Vissa rampers linjeföring kan vara beroende av varandra och måste studeras samtidigt. Steg 3 Bestäm hastighetsprofil. Rampens referenshastighet med ramptyp, eventuell på- eller avfartstyp och linjeföring ger en hastighetsprofil, se FIGUR 6-1 ovan. Hastighetsprofilen kan bestämmas: för påfartsramp enligt Hastighetsprofil i del Grundvärden för avfartsramp enligt Retardation i del Grundvärden. Hastighetsprofil bör bestämmas i följande steg: A) Bestäm eventuella kritiska horisontalradier och lutningar för olika delar av skissad linjeföring, som kan bli bestämmande för möjlig hastighet. B) Bestäm tvångshastigheter Vtvång(x) (x=rampens längdmätning) med hänsyn till hastighetsgräns och horisontalradier enligt A). C) Påfart Bestäm hastighetsprofil V(x) med hänsyn till tvångshastigheter enligt punkt a) och b) samt typfordonets prestanda (se avsnitt Hastighetsprofil i del Grundvärden ). Figurerna 6-3,4 och 5 ger exempel på hastighetsprofiler för personbil (typfordon P), lastbil eller buss (typfordon LB) och för lastbil med släp (typfordon Lps) vid acceleration på väg i olika medellutningar. Figurerna kan användas för överslagsberäkningar. Värdena för Lps är uppdaterad efter dagens fordon medan övriga är från 197-talet. VGU VV publikation 24:
4 P-acceleration i lutning (del8\p-ramp) 8 7 6% 4% 5% 6 3% Ramplängd (m) % 1% % 2-6% Hastighet P (km/h) Typacc.xls & Ramphast.xls FIGUR 6-3 Hastighetsprofil för personbil (typfordon P) vid acceleration på väg med olika medellutning (+ uppför, - nedför) Acceleration LB i lutning 9 8 4% 7 3% 2% 1% 6-1% Ramplängd 5 4 6% 5% % -2% -3% 3-6% Hastighet LB Typacc.xls & Ramphast.xls FIGUR 6-4 Hastighetsprofil för lastbil eller buss (typfordon LB) vid acceleration på väg med olika medellutning (+ uppför, - nedför) 4 VGU VV publikation 24:8 24-
5 Längd (m) Accelerationsförlopp typfordon Lps - 6. W/kg 8 % % Lutning -8 % Lutning -6 % Lutning -4 % Lutning -3 % Lutning -2 % Lutning -1 % Lutning % Lutning 1 % Lutning 2 % Lutning 3 % Lutning 4 % 2-8 % V (km/h) Lutning 6 % Lutning 8 % FIGUR 6-5 Hastighetsprofil för lastbil med släp (typfordon Lps) vid acceleration på väg med olika medellutning (+ uppför, - nedför) D) Avfart: Bestäm hastighetsprofil V(x) med hänsyn till tvångshastigheter enligt punkt A) och B). Retardationsförloppet bestäms med FIGUR 6-6. Figuren redovisar mjuk och medel och hård inbromsning. Mjuk inbromsning har använts för dimensionering av parallellavfarter (medel i trånga lägen) och hård för kilavfarter Mjukt Bromssträcka (m) Medel Hårt Dimensionerande bromsfriktion Hastighet (km/h) Typret.xls FIGUR 6-6 Dimensionerande hastighetsprofiler för inbromsning på ramp med mjuk, medel och hård retardation VGU VV publikation 24:
6 Exempel: Inbromsning från VRin=11 km/h till Vut=5 km/h med medelretardation. Detta erhålls som S(11)-S(5)= 21-35=165 m i Figur 6-6 ovan. Steg 4 Kontrollera linjeföringskrav. Påfartsramps längd och linjeföring ska medge en hastighet för personbilar (typfordon Pb) på VRut-2 vid anpassningssträckans början. Ramputformningar som ger låga hastighet för tunga fordon på observations- och anpassningssträckan bör om möjligt undvikas. Kontroll sker med hastighetsprofil. För överslag kan TABELL 6-2 användas. Tabellen ger också erforderliga längder för typfordon LB och Lps för motsvarande Vut-nivåer. Kommentar: Längden räknas från sekundärvägsanslutningens mittpunkt till anpassningssträckans början. Den förutsätter att starthastigheten Vin i sekundärvägsanslutningen är nära. När Vin inte är nära kan man läsa av erforderliga längder i FIGUR 6-3 t.o.m TABELL 6-2 Minimilängder (m) för påfartsramper från sekundärvägskorsning med låg hastighet vid olika lutning för Vut för typfordon P, LB och Lps NEDFÖR UPPFÖR Typ VR Vut P LB Lps P LB Lps P Avfartens och avfartsrampens längd och linjeföring ska medge inbromsning enligt moment för kilavfart och för parallellavfart. Kontroll sker med hastighetsprofil. Minimilängder för avfartsramper med Vut= (dvs. som slutar i plankorsning med sekundärvägen) kan skattas med TABELL 6-3. Normalt blir inte bromssträckans längd utan behovet av profillängd dimensionerande för ramplängden. Kommentar: Tabellen förutsätter att inga tvångspunkter finns i rampens linjeföring och att bromsning sker till. Längden räknas från slutet på avfartens inledningssträcka på en parallell- eller kilavfart till sekundärvägsanslutningen. 42 VGU VV publikation 24:8 24-
7 TABELL 6-3 Minsta bromssträckor i avfarter Vin MINIMILÄNGD (M) Dimensionerande bromsfriktion Hårdretardation Medelretardation Mjukretardation Ramps längslutning bör inte överskrida 5, %. Ramps snedlutning (resultanten till längs- och tvärlutning) bör inte överskrida 8, %. För påfartsramper i motlut och avfartsramper i medlut bör flackare lutning eftersträvas för att underlätta erforderliga hastighetsförändringar. I avfartsramper bör undvikas att göra minskningen av radiestorlek för stor mellan två på varandra följande horisontalkurvor i samma riktning. Det ska tydligt framgå för trafikanterna var rampens hastighetsbestämmande punkt ligger. Stoppsikt dimensionerad med hänsyn till hastighetsprofilen ska finnas längs rampen. Stoppsiktvärden ges i del Linjeföring. I figuren används hastighetsprofilens punkthastigheter V(x) se FIGUR 3-2, avrundade till närmsta högre VR som ingångsvärde. Radier i vertikalkurvor ska väljas med hänsyn till rampens hastighetsprofil. Vertikalradier ges del Linjeföring. Hastighetsprofilens punkthastighet V(x), avrundat till närmsta högre VR används som ingångsvärde. Exempel: Klöverbladsramp mellan landsbygdsmotorväg och högklassig tätortsled. VRin =11 Vin =9 Vmin =35 Vut =5 VRut =7 RVˆ RVˇ RVkort Vid anslutning av avfartsramp till sekundärvägskorsning ska längdprofilen ge tillräckligt vilplan och tillräcklig sikt, se del Korsningar. VGU VV publikation 24:
8 Körfältsförändringar 2 1 och 1 2 ska utformas mjukt, helst utan kontrakurvor. Särskilt vid övergång 2 1 är det viktigt med god sikt så att trafikanterna inte blir överraskade. Kommentar: Vid övergång från två till ett körfält bör förstärkta informationsåtgärder övervägas utöver körfältsändringsvägmärke och körfältspilar. Detta gäller särskilt övergångar som föregås av långa uppförslut och/eller kurvbågar med snabbt minskande radie och dåliga siktförhållanden. Skevning och breddökning på grund av liten radie väljs enligt del Linjeföring. Breddökning utförs normalt på vänster sida i rampens körriktning eftersom stakningslinjen ligger på höger sida. 44 VGU VV publikation 24:8 24-
8.2 VAL AV TRAFIKPLATSTYP
VU 94S-2 8 Trafikplatser 15 (94) 8.2 VAL AV TRAFIKPLATSTYP Val av trafikplatstyp ska redovisas i Val av trafikteknisk standard, se del 4. Trafikplatstyp bestäms av: referenshastighet i olika förbindelser
Läs mer1 Grundvärden för trafikmiljön
1 Grundvärden för trafikmiljön Trafikmiljöns egenskaper beskrivs i VGU med: friktion hos beläggningsytan siktobjekt i vägrummet. 1.1 Friktion Friktion är ett grundvärde i VGU för att bestämma: största
Läs merVägar och gators utformning
VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Supplement del Korsning Högeravsvängskörfält 2007-06 Högeravsvängskörfält Högeravsvängskörfält används där genomgående flöde på primärväg samt antalet
Läs mer3 Val av trafikplatstyper
3 Val av trafikplatstyper 3.1 Allmänt Trafikplatstyp bestäms av: referenshastighet i olika förbindelser trafikens storlek och sammansättning, dvs. ÅDT-DIM och DIM-dh terrängförhållandena med byggnadstekniska
Läs mer3 Grundvärden för förare och passagerare
3 Grundvärden för förare och passagerare Förares och passagerares attityder, förmåga och beteende beskrivs i VGU med: hastighet i kurva retardation och acceleration hastighetsprofil vertikalacceleration,
Läs mer13 Stigningsfält och omkörningsfält
13 Stigningsfält och omkörningsfält Med stigningsfält avses extra körfält i backar, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning. Med omkörningsfält avses extra körfält på begränsad
Läs mer3 Placering och linjeföring
KORSNINGAR 3 Placering och linjeföring 3 Placering och linjeföring För trafikanten är intrycket av ett möte mellan olika vägar beroende av hur mötet "annonseras". Intrycken kan förstärkas eller försvagas
Läs mer12 Lutningar. 12.1 Längslutning
12 Lutningar Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet
Läs mer9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek
9 Breddökning Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden. I horisontalkurvor med små radier,
Läs merRekommenderade minimivärden för resulterande horisontalradier, då övergångskurvor inte behöver användas av kördynamiska skäl
7 Övergångskurvor Övergångskurvor används för att: uppnå en mjuk krökningsförändring mellan cirkelbågar med olika radier eller riktning samt mellan cirkelbåge och raklinje få en kördynamiskt riktig linjeföring
Läs merTrafikplatstyper. TRAFIKPLATSER 2 Trafikplatstyper. ej högklassiga. ruter-droppe. ruter-cpl ruter-cpl ruter-cpl. högklassiga
2 Trafikplatstyper Trafikplatser kan grupperas efter antal anslutande vägar i: 3-vägs 4-vägs flervägs samt efter typ av sekundärvägsanslutning i: högklassiga - kan ansluta direkt till motorväg/motortrafikled
Läs merVU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning
VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 BREDDÖKNING Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden.
Läs merE18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum
UNDERLAG TILL VÄGPLAN E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum Täby och Österåkers Kommun, Stockholms län PM Vägutformning 2015-11-23 Projektnummer: 107337 Dokumenttitel: PM Vägutformning Skapat av: Jonas Skyllberg
Läs merVägen utformas efter värderbara trafikeffekter
Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter Reshastighet Bränsle och fordonskostnader Dödade, svårt skadade och olyckskostnader Buller och utläpp Drift och underhållskostnader Sammanställs i samhällsekonomiska
Läs merLINJEFÖRING 5 Sikt. 5 Sikt
5 Sikt Med siktlinje avses den räta linjen mellan en fordonsförares öga och ett av föraren observerat föremål, se FIGUR 5-1. Motsvarande vägsträcka kallas siktsträcka. FIGUR 5-1 Sikt vid vertikalkurva
Läs merE18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum
UNDERLAG TILL VÄGPLAN E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum Täby och Österåkers Kommun, Stockholms län PM Vägutformning. 2014-06-09 Projektnummer: 107337 Dokumenttitel: PM Vägutformning Skapat av: Jonas
Läs merVägar och gators utformning
VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Geometrisk utformning vid förbättringsarbeten 2008-03 INDEX 1 Allmänt...2 2 Tillägg till VGU...3 Del Dimensioneringsgrunder...3 Del Sektion landsbygd
Läs merVägutformning 94 Del 3
Publikation 1994:049 Vägutformning 94 Del 3 3. Grundvärden 3.1 Grundvärden för trafikmiljön 3.1.1 Friktion 3.1.1.1 Total friktion 3.2 Motorfordon 3.2.1 Geometri 3.2.2 Acceleration 3.2.3 Fordonseffekter
Läs mer3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer
3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder
Läs mer2 Motorfordon. Kommentar:
2 Motorfordon Motorfordons prestanda och egenskaper som: utrymmesbehov vid sväng i korsning och körning på sträcka stabilitet accelerations- och bromsförmåga bränsleförbrukning avgasutsläpp har avgörande
Läs merVägutformning 94 Del 16
Publikation 1994:062 16 Ritningar och mallar 16.1 Ritningar 16.2 Mallar Vägutformning 94 Del 16 16 RITNINGAR OCH MALLAR 16.1 RITNINGAR VU 94 innehåller följande exempel på ritningar: Kommentar: vägmarkeringsritningar
Läs mer18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar
VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som
Läs merVU 94S-2 7 Korsningar 117 (200) 7.7 Detaljutformning
VU 94S-2 7 Korsningar 117 (200) 7.7.7.3 Plangeometri Placering och linjeföring För att cirkulationen skall bli så tydlig som möjligt bör rondellen placeras så att de ytor som bildas i varje kvadrant mellan
Läs mer4 Grundvärden för gående och cyklister
4 Grundvärden för gående och cyklister Gåendes, cyklisters och rullstolsburnas utrymmesbehov, prestationsförmåga och beteende används för att dimensionera, utforma och utrusta gång- och cykelvägnätets
Läs merSJÖSTADSHÖJDEN. Gata
SJÖSTADSHÖJDEN Gata 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Gata KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880
Läs merAnslutning Dragelundsvägen Koppling till Södra Bålstaleden och trafikplats Draget
Anslutning Dragelundsvägen Koppling till Södra Bålstaleden och trafikplats Draget ÅF-Infrastructure AB, SE- 169 99 Sverige Telefon +46 10 505 00 00, Säte i Stockholm, www.afconsult.com Org.nr 556185-2103,
Läs merVU 94S-2 3 Grundvärden 73(108) 3.4 Gående och cyklister
VU 94S-2 3 Grundvärden 73(108) 3.4 GRUNDVÄRDEN FÖR GÅENDE OCH CYKLISTER Gåendes, cyklisters och rullstolsburnas utrymmesbehov, prestationsförmåga och beteende används för att dimensionera, utforma och
Läs merPlankorsningar. Vägteknisk utformning. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor Tills vidare 0
Gäller för Version Standard BV koncern 1.0 BVS 1586.30 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2008-05-01 Tills vidare 0 Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av F08-5582/ST20 Leveransdivisionen/Anläggning
Läs merDe 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola
De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola 1. Körställning A Stol/bälte B Reglage 2. Inledande manövrering A Start/stannande B Krypkörning/styrning 3. Växling A Uppväxling B Bromsning C Nedväxling
Läs mer4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m
4 Korsningar TABELL 4-1 Vägmarkeringsritningar BETECKNING BESKRIVNING 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug: A-H1m 3-vägs, typ B med refug i sekundärväg: B-1m B-2m 4-vägs,
Läs merRastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats
2 Rastanläggningar Kommentar: Detta kapitel har inte reviderats i samband med utgivningen av VGU. I avvaktan på revidering kan Publikation 1999:143 Naturrastplatser en idéskrift tillämpas utöver detta
Läs merÅgärdsvalsstudie E6 genom Skåne. Unr
i Ågärdsvalsstudie E6 genom Skåne Unr ii Ågärdsvalsstudie E6 genom Skåne Unr 1 av 34 Figur 1 Händelsesamband 2 av 34 3 av 34 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Läs merVU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 KORSNINGAR Tabell 11.4-1 Vägmarkeringsritningar. Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug:
Läs mer4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd
4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller
Läs mer6.2 VAL AV LINJEFÖRING
VU 94S-2 6 Linjeföring 5 (120) 6.2 VAL AV LINJEFÖRING LINJEFÖRING och TYPSEKTION ska väljas utifrån ett samhällsekonomiskt synsätt med hänsyn till: trafiktekniska krav baserade på referenshastighet och
Läs merTvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.
8 Tvärfall Med tvärfall avses vägbanans lutning i tvärled. Lutningen anges i förhållande till horisontalplanet. Tvärfallet kan göras dubbelsidigt, s.k. takform, eller enkelsidigt. Enkelsidigt tvärfall
Läs merTrafik-PM till detaljplaner i Dingelsundet
Sid 1(13) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Rapport, daterad 2017-06-16 Karl Borgstrand karl.borgstrand@karlstad.se Trafik-PM till detaljplaner i Dingelsundet Karlstads kommun Webbplats karlstad.se E-post
Läs mer3 Längsgående markeringar
3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.
Läs merVäg 222, tpl Kvarnholmen
PM Trafik Väg 222, tpl Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län 2014-10-31 Projektnummer: 107350 Dokumenttitel: PM Trafik, Väg 222, tpl Kvarnholmen, Nacka kommun, Stockholms län Skapat av: M Young Dokumentdatum:
Läs mer7 Utformning av belysningsanläggning
7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer
Läs mer4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Läs mer1 Arbetsmetodik Val av linjeföring
1 Arbetsmetodik Val av linjeföring Linjeföring och typsektion ska väljas utifrån ett samhällsekonomiskt synsätt med hänsyn till: trafiktekniska krav baserade på referenshastighet och trafikens storlek
Läs merUppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)
Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Anna Vadeby Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya VTI är projektledare för utvärderingsprojektet som genomförs tillsammans med Vectura
Läs merFörändringar i VGU 2015
Generellt Den nya versionen av VGU har främst inneburit Justeringar av fel. Smärre förtydliganden. Kompletteringar av sådant som det fanns stora brister i eller helt saknades. Nedan finns lite översiktligt,
Läs merI arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:
4 Alternativ 4.1 Förutsättningar för lokaliseringen I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: Vägkorridorer för ny sträckning av väg 44 studeras, se avsnitt 2.5.1 Geografiska
Läs merVV publikation 2002:120 2002-11
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2
Läs mer11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 45 (50) 11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten.
Läs merTrafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15
Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15 Medverkande Beställare: Årjängs kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig Handläggare: Bo Asplind Susanne
Läs mer12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled
12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 12.1 Övergång från två till ett körfält Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält, dvs. med
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:
Läs merTrafiksituationsmodell. Fordon Körsätt Avstånd
Trafiksituationsmodell Fordon Körsätt Avstånd Moment 3.2.1.1 3.2.1.2 3.2.1.3 3.2.1.4 3.2.1.5 3.2.1.6 3.2.1.7 3.2.1.8 3.2.1.9 3.2.1.10 3.2.1.11 3.2.1.12 3.2.1.13 3.2.1.14 Typfordon P Ph LBm Los LBn Bf Bb
Läs mer7 Vägkantsutmärkningar
7 Vägkantsutmärkningar Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med
Läs merINTERNA RÅD PUBLIKATION 2011:048 Lokala trafikföreskrifter om hastighet utanför tättbebyggt område
INTERNA RÅD PUBLIKATION 2011:048 Lokala trafikföreskrifter om hastighet utanför tättbebyggt område 1 Titel: Trafikverkets interna råd för lokala hastighetsföreskrifter om hastigheter utanför tättbebyggt
Läs merTrafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt
Trafik Datum 2014-06-24 Uppdrag Beställare Från Till Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund Borealis AB Felix Staffanson Åsa Åkesson Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27
Läs merINNEHÅLL AV TEORETISK KURSPLAN: TEORIMOMENT 1 16 (mars 2006),
INNEHÅLL AV TEORETISK KURSPLAN: TEORIMOMENT 1 16 (mars 2006), 1. KÖRSTÄLLNING 2. INLEDANDE MANÖVRERING 3. VÄXLING 4. LUTNING 5. MANÖVRERING: BACKNING, VÄNDNING OCH PARKERING 6. VÅRD OCH KONTROLL 7. SAMORDNING/BROMSNING
Läs merPM Trafik Förstudie Väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län. Projektnr:
PM Trafik Förstudie Väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län Projektnr: 88 39 33 2011-12-28 1 Dokumenttitel: PM Trafik Förstudie väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Dokumentdatum:2011-12-28
Läs merPM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder
PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder 2015-07-09 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykeltrafik i stor lutning... 3 3 Cykel i citybanan service- och räddningstunnel... 4 4 Förslag
Läs merEffekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg
VTI notat 41 2004 VTI notat 41-2004 Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg Författare Johan Janson Olstam FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 50439 Projektnamn Omkörningsrestriktion
Läs merEmissioner i tunnlar
Publ 2004:128 Emissioner i tunnlar Beräkningsprogram med handledning 2004-11 Sid 2 D t B t k i 2005-01-20 Publ 2004:128 Upphovsman (författare) Enheten för Samhälle och trafik Sektionen Bro- och tunnelteknik
Läs merPM BESLUTSUNDERLAG TRAFIKTEKNISK STANDARD
-14 UPPDRAG Vattenskyddsåtgärder längs väg 570 för Bottorps vattentäkt UPPDRAGSNUMMER 2203057 UPPDRAGSLEDARE Christina Sjögren UPPRÄTTAD AV Daniel Alm DATUM Inledning Bottorps grundvattentäkt ligger utmed
Läs merFÖRSTUDIE Måby trafi kplats E4 Arlanda Rampanslutningar Samrådshandling Objektnummer
FÖRSTUDIE Måby trafi kplats E4 Arlanda Rampanslutningar Samrådshandling 2008-01-08 Objektnummer Måby Trafikplats E4 Arlanda Förstudie INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3
Läs mer14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder
14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och
Läs merPM Trafikutredning McDonald s
PM Trafikutredning McDonald s Utformning av in- och utfart SLUTVERSION 2015-03-27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Förutsättningar... 3 2 In- och utfart till McDonald s... 4 2.1
Läs merBilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader
Bilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader Effekter och samhällsekonomiska kostnader behövs för att jämföra och analysera alternativa utformningar. För planeringsbehov redovisas beräkningsmodeller
Läs merEffekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun
Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun Delprojektet syftar till att redovisa 1. Verkliga hastighets- och tidsavståndsförändringar
Läs merRAPPORT. Simulering av variabel hastighet i korsning
RAPPORT Simulering av variabel hastighet i korsning Dokumenttitel: Simulering av variabel hastighet i korsning Skapat av: Johnny Alf Dokumentdatum: 2011-03-08 Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Ärendenummer:
Läs merTvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme
4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.
Läs merVägars och gators utformning
Vägars och gators utformning B EGREPP OCH GRU NDVÄRDEN Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 :19 9 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Vägars och gators utformning. och grundvärden. Publikationsnummer
Läs merÅVS E4/E6/E20 Helsingborg
Arbetsrapport ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Kapacitetsstudie trafikplats Vasatorp utblick 2030 Malmö 2015-09-25 ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Kapacitetsstudie trafikplats Vasatorp utblick 2030 Arbetsrapport Datum
Läs merFyrfältiga väglänkar Tillämpning av hastighet flödesmodell för fyrfältig väg
Royal Institute of Technology Rapportkoncept CTR - Centrum för trafikteknik och trafiksimulering 1999-04-07 Partners: VTI och KTH rev 2000-07-11 Värdinstitution: Infrastruktur och Samhällsplanering Fyrfältiga
Läs merVägars och gators utformning
ÖVERGRIPANDE K R AV FÖR Vägars och gators utformning Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 :1 8 1 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Övergripande krav för vägars och gators utformning Trafikverkets
Läs merForsbergs Trafikskola
1 (5) Undervisningsplan behörighet B För dig som ska ta ett B-körkort Här följer en kort sammanfattning av utbildningen på vår trafikskola. Först visar vi en översikt av de olika delarna. I kolumnen till
Läs merINNEHÅLL AV PRAKTISK KURSPLAN: KÖRMOMENT 1 16 (mars 2006),
INNEHÅLL AV PRAKTISK KURSPLAN: KÖRMOMENT 1 16 (mars 2006), 1. KÖRSTÄLLNING 2. INLEDANDE MANÖVRERING 3. VÄXLING 4. LUTNING 5. MANÖVRERING: BACKNING, VÄNDNING OCH PARKERING 6. VÅRD OCH KONTROLL 7. SAMORDNING/BROMSNING
Läs merVägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning
2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL
Läs mer18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN
VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 15 (59) 18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält,
Läs merFramkomlighet på gatorna runt Stuvsta J
Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Bakgrund Våra gator behöver ses över utifrån ett framkomlighetsperspektiv för att försäkra oss om att vi har gator där utryckningsfordon och snöröjning kan komma
Läs merTrafiksäkerhetsanalys väg E22 Gladhammar- Verkebäck
RAPPORT Trafiksäkerhetsanalys väg E22 Gladhammar- Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2016-03-31 TMALL 0064 Vägsäkerhetslagen Trafiksäkerhetsanalys v 1.0 Trafikverket
Läs merSynpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler
2012-02-27 Sid 1(10) Till Margareta.ahlvik@trafikverket.se Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler Sammanfattning Riksorganisationen, SMC, har läst Trafikverkets förslag till
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Linjeföring
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Linjeföring 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan Moberg,
Läs merVÄG 56 KVICKSUND - VÄSTJÄDRA. PM- Analys av ombyggnad till mötesfri landsväg
VÄG 56 KVICKSUND - VÄSTJÄDRA PM- Analys av ombyggnad till mötesfri landsväg PM 2015-11-20 Reviderad: 2015-11-24 Upprättad av: Karl Borgstrand/ Tomas Cederlöf Granskad av: Anders Nyström 2015-12-16 Uppdragsnr:
Läs merVU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning
VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7.7 Korsningstyp D - cirkulationsplats I tidigare utredningar skall målsättningen för projektet vara fastlagt och val av korsningstyp ha gjorts enligt kapitel 7.5. Platsen
Läs merTrafikutredning Storvreta
Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering
Läs merTrafiksäkerhet landsväg före ändring
Trafiksäkerhetseffekter av nya hastighetsgränser Karl-Lennart Bång, KTH Bakgrund Regeringsuppdrag 2008 till Vägverket att utreda effekter av att ändra hastighetsgränserna från nuvarande 50 70 90 110 km/h
Läs merRiktlinjer för utformning av vägar och gator
Riktlinjer för utformning av vägar och gator Färöarna 26 september 2005 Jan Moberg Vägverket, Sverige jan.moberg@vv.se Nordiska Vägtekniska Förbundet VGU Vägar och gators utformning Ett nytt hjälpmedel
Läs merE20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg
TEKNISKT PM TRAFIKANALYS E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda och Essunga kommuner, Västra Götalands län Vägplan, 2016-11-03 Projektnummer: 128078 Trafikverket Postadress: Box 110, 54
Läs merTRV 2017: Råd för vägar och gators utformning Supplement 1
TRV 2017:25872 Råd för vägar och gators utformning Läsanvisning De avsnitt och texter som anges i detta supplement ersätter motsvarande delar i Trafikverkets publikation 2015:087, Råd för vägar och gators
Läs merRevidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns 100 och 120 km/h
Version 1.1 Skapad 1-6-15 www.vti.se Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns och 1 km/h Johan Olstam Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Motorväg med
Läs mer7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken
7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande
Läs merVT1 notat. Nummer: 3-94 Datum: Titel: Alternativt utformade stigningsfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist
VT1 notat Nummer: 3-94 Datum: 1994-01-21 Titel: Alternativt utformade stigningsfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Resursgrupp: Trafikteknik Projektnummer: 30010 Projektets namn: Alternativt målade stigningsfält
Läs merStöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)
Uppdragsnr: 10235378 1 (9) PM Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön 1 Bakgrund Kommunen vill bygga en cykelbana utmed Nytorpsvägens södra sida. I dag är gång och cykeltrafiken hänvisad
Läs merVTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik
VTT notat Nr 52-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Programområde: Trafikteknik Projektnummer: _30104 Projektnamn: Alternativ vägutformning
Läs merAnalys av väggeometri för två förslag till Östlig Förbindelse
Analys av väggeometri för två förslag till Östlig Förbindelse Road geometry analysis for two proposals for Östlig Förbindelse Författare: Malte Hellsten Henrik Larsson Uppdragsgivare: Handledare: WSP Sverige
Läs merPM - Förslag på tänkbara åtgärder för oskyddade trafikanter vid E4 Trafikplats Hudiksvall Syd, E4 Enånger - Hudiksvall
Uppdragsnr: 10111982 1 (3) PM - Förslag på tänkbara åtgärder för oskyddade trafikanter vid E4 Trafikplats Hudiksvall Syd, E4 Enånger - Hudiksvall Bakgrund Nysträckning av E4 delen Enånger - Hudiksvall
Läs merHandledning analys av omskyltad hastighet i EVA
1(6) Handledning analys av omskyltad hastighet i EVA Denna handledning innehåller rekommendationer hur hastighetsförändringar ska analyseras med EVA-verktyget. Bakgrund Effekter av omskyltade hastigheter
Läs merTrafikanalys TA-plan Fisksätra trafikplats
UPPDRAG Analys TA-plan Fisksätra tpl UPPDRAGSNUMMER 7001219000 UPPDRAGSLEDARE Joacim Thelin UPPRÄTTAD AV Joacim Thelin DATUM Trafikanalys TA-plan Fisksätra trafikplats Sweco har fått i uppdrag av Nacka
Läs merCykelfält längs Värmdövägen
PM Oskar Malmberg 2013-11-08 Louise Bergström Krister Isaksson Cykelfält längs Värmdövägen Bakgrund Nacka kommun har uppdragit åt Sweco att utreda konsekvenserna för ett anläggande av cykelfält längs Värmdövägen
Läs merPM Trafik vid DP Odensgården, Upplands Väsby
Datum Upplands Väsby kommun Axel Nelstrand Grontmij AB Väg och trafik Johan Ericsson PM Trafik vid DP Odensgården, Upplands Väsby Uppdrag och förutsättningar Denna PM diskuterar läge för in- och utfart
Läs merAntal fordon per hastighetsklass. Antal fordon per hastighetsklass. Antal fordon per hastighetsklass. Vägverket konsult - TRIO
Fordon: Samtliga fordonsklasser Riktning: Riktning totalt 821 st 51,7 km/h 466 st 56,8 % 57,9 km/h 15 percentil: 44,2 km/h 50 percentil: 51,3 km/h 85 percentil: 60,9 km/h 90 percentil: 63,6 km/h Samtliga
Läs mer