Fyrfältiga väglänkar Tillämpning av hastighet flödesmodell för fyrfältig väg
|
|
- Per-Olof Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Royal Institute of Technology Rapportkoncept CTR - Centrum för trafikteknik och trafiksimulering Partners: VTI och KTH rev Värdinstitution: Infrastruktur och Samhällsplanering Fyrfältiga väglänkar Tillämpning av hastighet flödesmodell för fyrfältig väg av Arne Carlsson och Hans-Åke Cedersund
2
3 Innehållsförteckning Sida 1 Bakgrund 1 2 Modelluppbyggnad 2 3 Körfältsfördelning Syfte Resultat 3 4 Frifordonsmodell Syfte Resultat Tillämpningar 6 5 Kapacitet Syfte Resultat Tillämpningar 9 6 Hastighet-flödessamband Syfte Resultat 11 7 Manual för beräkningsprogram 13
4
5 1 Bakgrund Vägverket (VV) har vid Kompetenscentrum för Trafikteknik och Trafiksimulering (CTR) lagt ut ett omfattande utvecklingsarbete kallat TPMA-Traffic Performance on Major Arterials. TPMA omfattar utveckling av tre modeller - makromodell och mikromodell med förare-fordon som ett respektive två objekt. Modellerna skall beskriva trafikförloppet på flerfältsvägar med trafikplatser och skall utgöra underlag för olika effektberäkningar i VV:s projekterings- och planeringssystem. Modellerna är primärt avsedda för vägar i storstadsmiljö med relativt täta avstånd mellan trafikplatser och hög trafikbelastning under topptrafiktimmar. Första etappen inom makromodellen innebär utveckling av en hastighetsflödesmodell för fyrfältiga väglänkar. Denna modell i sin tur består av delmodeller, som anger körfältsfördelning vid olika trafikflöden, frifordons-hastighet vid olika vägutformningar, kapacitet per körfält och hastighet-flödesberoende. Utvecklingsarbetet och framtagna resultat för denna makromodell finns redovisat i en särskild dokumentation, Modell för fyrfältiga väglänkar- En makro hastighet-flödes-modell för fyrfältig väg, av Arne Carlsson och Hans-Åke Cedersund, CTR 1998:8. För att använda resultaten i planerings- och projekteringsarbetet finns behov av en mer översiktlig och lättillgänglig dokumentation i form av en ren tillämpningsrapport. Denna dokumentation avser att fylla detta behov och kompletteras dessutom av ett Excel-program, kallat V_Q_4lane.xls. Detta program beräknar hastighet-flödessamband som funktion av vägutformningen. Programmet finns att ladda ner från CTRs hemsida 1
6 2 Modelluppbyggnad Den utvecklade modellen består i princip av fyra delmodeller enligt nedanstående uppställning. 1. Modell för körfältsfördelning. 2. Modell för frifordonshastighet. 3. Modell för kapacitet. 4. Modell för hastighet-flödessamband. En grundläggande ansats har varit att utveckla separata delmodeller för vänster och höger körfält. Alla mätningar visar på markanta skillnader i beteende mellan de båda körfälten. Detta gäller för effekter som hastighet, fordonstäthet och andel tunga fordon. Delmodellerna 2-4 ovan har därför olika variabelvärden för vänster och höger körfält. Men med ett Excel-program kan värdena för de två körfälten slås samman och data för två fält i en körriktning erhållas. Modellen i sin helhet opererar med tre olika fordonstyper enligt följande: 1. Personbil (och lätt lastbil) 2. Lastbil utan släp samt buss 3. Lastbil med släp. Dessa tre fordonstyper har normalt olika tillåtna hastigheter. Därför har valts att i modellen beskriva hastighetsbeteendet för vardera fordonstypen. Nedan beskrives kortfattat vardera av de fyra delmodellerna. 1 Modell för körfältsfördelning Denna delmodell beräknar antal fordon av varje typ för höger respektive vänster körfält. Ingångsdata är det totala trafikflödet för en riktning samt andelen tunga fordon (bussar samt lastbilar med och utan släp). Tidsintervallet för flöde och andel tung trafik är valt till en timme. 2 Modell för frifordonshastighet Frifordonshastigheten bestämmes för varje fordonstyp och körfält. Modellen är en enkel additiv modell med en bashastighet för varje fordonstyp och justeringstermer för: avstånd till räcke eller barriär för vänster körfält vägrensbredd för höger körfält 3 Modell för kapacitet Ett värde för kapaciteten bestämmes för varje körfält. Modellen för detta är multiplikativ med ett basvärde och justeringstermer för andel tunga fordon. Det bör observeras att i denna ansats modellen inte använder sig av pcu-enheter utan i stället opererar med flödet angivet i f/h samt andel tunga fordon per körfält. 4 Modell för hastighet-flödessamband Kurvan för hastighet-flöde byggs upp som styckvis lineära delar i tre avsnitt. För låga och medelhöga flöden är sambandet flackt men blir mer brant vid belastningsgrader över
7 3 Körfältsfördelning 3.1 Syfte Delmodellen för körfältsfördelning skall på timnivå ange antalet fordon av varje typ i vardera körfältet. Indata är det totala flödet för en riktning samt andelen tunga fordon i flödet. Modellen kan illustreras enligt nedanstående: Totalflöde båda körfälten, andel tung trafik ==> antal personbilar/antal buss samt lb utan släp/antal lb med släp för höger respektive vänster körfält 3.2 Resultat För att skatta körfältsfördelningen av fordon på fyrfältig väg i storstadsmiljö användes följande tabeller och formler: Flödet i höger körfält bestäms av Q h = K*(1-exp(-L*Q tot )) (1) där Q h är flödet i höger körfält (f/h) och Q tot är totala flödet (f/h). K och L är konstanter som beror på antalet tunga fordon i totala flödet. Värdena på K och L väljes enligt tabellen nedan. Andel tunga K-värde L-värde fordon 0-5 % , % , % , % ,00038 Tabellvärdena ovan avser andel tunga fordon mitt i intervallet (2,5%, 7,5%, 12,5% respektive 17,5%). Om det finns exakta värden på fordonssammansättningen beräknas Koch L med följande uttryck: K = 2600*[1-0,2 * a h * a * 2,0-0,5 * b h * b * 2,0] (2) L = [3,1 + 4 * ( a +b)]*10-4 (3) där är ett teoretiskt maxflöde i höger körfält. Värdet reduceras med uttrycket inom parentes. α är andelen lastbilar utan släp och bussar (typ 2) i det totala flödet för båda fälten, β är andelen lastbilar med släp (typ 3) i det totala flödet för båda fälten, 3
8 α h är den andel av typ 2 som färdas i höger körfält, β h är den andel av typ 3 som färdas i höger körfält. 0,2, 0,5 och 2,0 är konstanter av teoretisk natur. Variablerna α h och β h kan sägas vara konstanta och oberoende av det totala flödet Q tot. Värdet på dessa har uppskattats till α h = 0,85 och β h = 0,90. Med dessa värden beräknas K enligt K = 2600*[1-0,34 *a - 0,90 *b] (4) Exempel: Hur stort är flödet i höger respektive vänster körfält vid ett beräknat totalflöde på 3000 fordon och en andel på 6% av fordonstyp 2 och 3% av fordonstyp 3. L = ( 3,1 + 4*0,09 ))*10-4 = 0, K = 2600*( 1-0,34*0,06-0,90*0,03) = 2477 Totalflöde höger körfält = 2477*( 1 - exp ( -0, * 3000 )) = 1600 Antal lastbilar med släp (typ 3) i höger körfält = (β * totalflöde * β h ) = 0,03*3000*0,90 = 81 Antal bussar och lastbilar (typ 2) i höger körfält = 0,06 * 3000 * 0,85 = 153 Detta ger följande tabell: Vänster körfält Höger körfält Totalflöde Lastbil med släp (typ 3) 9 81 Lastbil + buss (typ 2) Personbilar Ovanstående beräkningar kan göras med ett speciellt beräkningsprogram kallat V_Q_4lane.xls. Önskat maximalt totalflöde anges som indata samt andel tunga fordon av typ 2 och 3. Programmet beräknar därefter flödet i höger respektive vänster körfält i steg om 10 f/h upp till angivet maximalt totalflöde. Flödet i höger fält plottas i en kurva som funktion av total flödet, dels för samtliga fordon och dels för personbilar. Se vidare kapitel 7. 4
9 4 Frifordonsmodell 4.1 Syfte Delmodellen för frifordonshastighet skall ange en frifordonshastighet för varje fordonstyp (tre stycken) och varje körfält. Dessutom skall modellen innehålla justeringsparametrar som beskriver inverkan av olika geometriska utformningar av väglänken. Det skall finnas en uppsättning data för vardera av hastighetsgränserna 70, 90 och 110 km/h. 4.2 Resultat Från bearbetning av uppmätta trafikdata har för varje fordonstyp skattats en ideal frifordonshastighet som gäller vid bästa vägutformning, angiven som reshastighet. Detta innebär mer än 2,0 m till sidohinder för vänster körfält (ett eventuellt räcke i mittremsan skall vara mer än 2 m från vänster körfältskant) samt 3,0 m i höger vägrensbredd. Körfältsbredden kan variera från 3,25 till 3,75 m utan att den ideala hastigheten påverkas. Tabellen nedan visar denna frifordonshastighet vid ideala förhållanden, benämnd FV 0 (km/h), vilken är olika för de två körfälten Tabell 1 Ideal hastighet FV 0 (km/h) för vänster och höger körfält. Fordonsslag vänster körfält höger körfält vänster körfält höger körfält vänster körfält höger körfält Personbil Lastbil + Buss ,5 74,5 Lastbil med släp ,5 84, För fordon i vänster körfält görs en reduktion av ideala frifordonshastigheten för avstånd till sidohinder från vänsterkörfältskant. Denna justeringsterm kallad F HV har inverkan vid avstånd mindre än 2 m vid hastighetsbegränsningen 90 och 110 km/h. Ingen inverkan har kunnat observerats vid 70 km/h. Tabell 2 nedan redovisar termen F HV, som är lika vid båda hastighetsbegränsningarna. Tabell 2 Justeringsterm F HV (km/h) för avstånd till sidohinder från vänster körfält. Hastighetsbegränsning 90 och 110 km/h. Fordonsslag Avstånd m 0 0,5 1,0 1,5 2,0 Personbil 3,5 2,2 1,2 0,5 0 Lastbil + Buss Lastbil med släp 1,8 1,1 0,6 0,3 0 5
10 Observera att data är skattade från mätplatser med som minst 75 cm i sidoavstånd. Värdena för 0 respektive 0,5 m måste därför betraktas med stor försiktighet. För fordon i vänster körfält görs en reduktion av ideala frifordonshastigheten för bredd på yttre (höger) vägren mindre än 3,0 m. Denna term benämnd F VR används också för hastighetsbegränsningarna 90 och 110 km/h men ej 70 km/h. Tabell 3 nedan redovisar denna justeringsterm. Tabell 3 Justeringsterm F VR (km/h) för höger vägrensbredd. Hastighetsbegränsning 90 och 110 km/h. Fordonsslag Bredd m 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Personbil 7 5 3, Lastbil + Buss Lastbil med släp 4, ,5 0 Skattning av data i tabell 3 har skett från mätplatser med som minst 2,0 m i höger vägren. Värdena för 1,5 m och lägre är en extrapolering av regressionsdata och måste behandlas med stor försiktighet. 4.3 Tillämpningar I ett särskilt Excelprogram, V_Q_4lane.xls, finns ovanstående data inlagda och det är möjligt att beräkna en genomsnittlig reshastighet för båda körfälten tillsammans genom att vikta hastigheten i respektive körfält med andel fordon per körfält för alla fordonstyper. På detta sätt kan frifordonshastigheten beräknas för olika utformningar av fyrfältsväg. Som tillämpning redovisas nedan frifordonshastigheten för ett antal olika standardutformningar av fyrfältsväg/motorväg enligt VU 94. De studerade alternativen har följande utformningar: VB9; vägbana 9 m indelat V 1,0 K 7,0 Vm 1,0 VB10; vägbana 10 m indelat V 2,0 K 7,0 Vm 1,0 VB11,5; vägbana 11,25 m indelat V 2,75 K 7,5 Vm 1,0. Ovanstående kan kombineras med olika utformningar av mittremsa enligt följande: MR2Bb; mittremsa = 2,0 med betongbarriär eller stålbalk. Detta är mittremsa typ B3 enligt VU94. Mittremsan är hårdgjord och vägrenen kan ingå i mittremsans bredd. MR4,0SL; mittremsa = 4,0 m med stållina i mitten, typ B2 enligt VU94. MR13; mittremsa = 13 m utan räcke, typ B1 enligt VU94. 6
11 För de två sistnämnda erhålles ingen skillnad i hastighet eftersom ett sidohinder (stållina) alltid placeras mer än två meter från körbanekant. För utformning MR2Bb, typ B3, förutsättes fortsättningsvis att vägrenen ingår i mittremsans bredd, som dock skall vara minimum 3 m. Detta ger ett avstånd från vänster körbanekant till räcke eller betongbarriär på 1,0 m. Nedan i tabell 4 redovisas resulterande frifordonshastighet för ovanstående utformningar, gällande för båda körfälten ihop. Tabellen anger frifordonshastigheten både för 90 och 110 km/h. För VB9 användes endast mittremsa typ B3. Tabell 4 Frifordonshastighet (km/h) för olika utformningar av vägbana och mittremsa vid 90 och 110 km/h. Fordonstyp Vägbanebredd Mittremsa Hastighetsbegränsning (km/h) Pb VB9 MrTyp B3 93,6 104,3 VB10 MrTyp B3 95,9 106,5 MrTyp B1+2 96,2 106,8 VB11,25 MrTyp B3 97,3 108,0 MrTyp B1+2 97,7 108,3 Lb+Buss VB9 MrTyp B3 85,8 91,1 VB10 MrTyp B3 87,5 92,9 MrTyp B1+2 87,6 93,0 VB11,25 MrTyp B3 88,4 93,8 MrTyp B1+2 88,5 93,9 Lbs VB9 MrTyp B3 82,4 82,9 VB10 MrTyp B3 84,2 84,7 MrTyp B1+2 84,2 84,7 VB11,25 MrTyp B3 85,1 85,6 MrTyp B1+2 85,2 85,7 Mätdata för länkar med 110 km/h är mestadels insamlade i närheten av storstadsområdena. Därför är hastigheterna för personbilar vid 110 km/h i tabellen ovan något lägre jämfört med ren landsbygd, där det i allmänhet finns en större andel långväga trafikanter som driver upp farten. För att erhålla frifordonshastigheten för personbil på rena landsbygdslänkar bör hastigheterna i tabellen ovan för 110 km/h ökas med 3 km/h vid VB 11,25 och med 1,5 km/h vid VB9-10. Vid hastighetsgränsen 70 km/h har ej kunnat konstateras någon inverkan av vägutformningen på resulterande hastighet. För 70 km/h erhålles följande frifordonshastigheter oavsett vägutformning: Pb; 78,6 km/h Lb+Buss; 75,7 km/h Lbs; 73,7 km/h 7
12 5 Kapacitet 5.1 Syfte Delmodellen för kapacitet syftar till att förklara hur kapaciteten påverkas av vä g- utformning och andel tunga fordon. Därför har en modell för kapacitet per körfält formulerats i följande multiplikativa ansats: C i = C 0i * f k * f lb i = vänster respektive höger körfält (5) där C i är kapaciteten för höger respektive vänster körfält C 0i är baskapaciteten vid ideala förhållanden f k är justeringsterm för körfältsbredd och avstånd till sidohinder f lb är justeringsterm för andel tung trafik Notera att i modellen är alla trafikflöden definierade i antal fordon per timme och inte i personbilsekvivalenter. 5.2 Resultat Med olika metoder har basvärdet för kapacitet beräknas. Förhållandena vid kapacitetsgränsen är mycket slumpmässiga och svåra att modellera med de makroansatser som har tillämpats. Detta återspeglar det faktum att trafikavvecklingen inte är stationär utan i hög grad dynamisk. Speciellt gäller detta för de mätplatser som använts för analysen. Många av dessa platser kännetecknas av infartstrafik och att det finns påfarter med höga flöden nedströms eller uppströms mä tplatsen. Andra mätplatser som inte analyserats lika ingående karakteriseras i stället av utfartstrafik och att det finns avfarter med motsvarande höga flöden nedströms eller uppströms. Det synes som om detta ger avsevärt mindre påverkan på länkens trafikavveckling med högre kapacitet som följd och där det inte är möjligt att observera någon kapacitetsgräns. Den skyltade hastighetsgränsen på en sträcka beskriver indirekt trafikbelastningen och antalet trafikplatser per sträckenhet. Smalare vägutformning och tätare trafikplatser i kombination med högre trafikbelastning har medfört en hastighetsgräns på 70 km/h på vad som brukar kallas stadsmotorväg. Samma förhållanden gäller delvis vid hastighetsgränsen 90 km/h. Detta har medfört att i mätmaterialet finns samband mellan hastighetsgräns och kapacitet, men det går ej att finna direkta samband mellan vägutformning, i form av vägbredder och dylikt, och kapacitet. Faktorn f k i formel (5) ovan kan ej uppskattas. Numeriska värdet på kapaciteten måste därför med den stora osäkerhet som råder anges med intervall. Tabell 5 nedan anger rimliga intervall för baskapaciteten C 0i vid olika hastighetsgränser. Värdena gäller för små andelar med tunga fordon, mindre än totalt ca 2% för flödet i en riktning. 8
13 Tabell 5 Baskapacitet (f/h) vid 70, 90 och 110 km/h, höger respektive vänster körfält. Hast. gräns (km/h) Vänster körfält Höger körfält infart utfart Kapaciteten är högre i vänster körfält än i höger körfält. Det är ett oomstritt faktum. I sammanhanget bör man också komma ihåg att ett motorvägsavsnitt med hastighetsgräns 70 km/h har mycket speciella förhållanden enligt ovan. Ett speciellt problem är att riktigt höga flöden bara uppträder på de vägavsnitt som ligger precis intill de tre storstäderna. Detta innebär relativt korta länkar mellan trafikplatserna och dessutom stora flöden på ramperna i dessa. Mätplatser på länkar in mot centrum (infart) har påfartsramper med höga flöden belägna relativt nära före eller efter respektive mätsnitt. Mätplatser på länkar ut från centrum (utfart) har däremot avfartsramper med höga flöden, som inte påverkar beteendet på länken. Därför uppmätes högre flöden och hastigheter på dessa länkar jämfört med infarter. Tabellen ovan måste därför sägas gälla för länkar med relativt korta avstånd mellan trafikplatserna. För länkar med 90 km/h, som i allmänhet ligger i halvurbana områden, märks en tydlig påverkan av påfartsramper med höga flöden. Därför har 90-länkar delats i infart och utfart. Vid andelen tunga fordon mer än totalt ca 2% skall värdet på baskapaciteten för varje körfält justeras med faktorn f lb enligt nedan: f lb 0,98 för andel tunga fordon 0-5%, vänster körfält 0,99 för andel tunga fordon 0-5%, höger körfält 0,96 för andel tunga fordon 5-10% 0,93 för andel tunga fordon 10-15% 0,90 för andel tunga fordon 15-20% Observera att andelen tunga fordon i uppställningen ovan gäller per körfält. Vid till exempel 5% tunga fordon totalt för körriktningen är andelen i vänster fält enbart ca 1% medan andelen i höger fält är ca 10%. Detta beror på den ojämna fördelningen av tunga fordon mellan körfälten enlig avsnitt 3. Det skall påpekas att värdena ovan gäller vid olika andelar tunga fordon på en och samma plats och speglar förändring i kapaciteten på grund av ändrad trafiksammansättning vid belastningsgrad nära ett. Observera att vid små andelar tunga fordon (0-5%) per körfält är justeringsfaktorn f lb olika för de två körfälten. Vid högre andelar finns inget underlag i mätdata för att använda olika värden. Det är dessutom ytterligt sällsynt med andelar över 5% i vänster fält vid höga belastningsgrader. 5.3 Tillämpningar Resultaten ovan i avsnitt 5.2 kan användas för att göra en mer schablonmässig uppskattning av kapaciteten vid olika hastighetsgränser och andel tunga fordon, som kan användas i planerings- och projekteringssammanhang. Tabell 6 nedan 9
14 redovisar kapaciteten för två körfält (en riktning) för några olika typvägar (med olika funktion) och olika andelar tung trafik. Observera att det gäller andelen totalt i en riktning vid hög belastningsgrad, ej vid mer genomsnittliga trafikflöden. Den normalt utmärkta hastighetsbegränsningen anges inom parentes. Tabell 6 Kapaciteten (f/h) vid olika typvägar och andel tunga fordon. Funktion (hast.gräns) km/h Andel tunga fordon (%) Kapacitet (f/h) två körfält Stadsmotor- < väg (70) In-utfart < generellt (90) Infart < semiurban (90) Utfart < semiurban (90) Närtrafik < utanför tätort (110) Vid olika andelar tunga fordon mellan 2 och 10% kan värdena i tabellen interpoleras. Som tidigare framhållits gäller tabellen för vägavsnitt med relativt korta avstånd mellan trafikplatserna. För hastighetsgränsen 110 km/h är dock avståndet längre, dock inte lika lågt som på ren landsbygd. Vid tillämpning av tabellen är det i första hand funktionen som är avgörande för kapaciteten. Hastighetsgränsen är enbart en ledning för normalt utnyttjat vä r- de. 10
15 6 Hastighet-flödessamband 6.1 Syfte Delmodellen för hastighet-flödessamband ska för given belastningsgrad ange förväntad hastighet för fordonstyperna personbil, lastbil plus buss samt lastbil med släp. Hastighet-flödeskurvan anges som linjära delar i tre intervall av belastningsgraden. Det första intervallet har frifordonshastighet utan någon hastighetsreduktion i hela intervallet. I mellanintervallet är flödesberoendet svagt och i sista intervallet är flödesberoendet klart markerad och hastigheten går ner mot sitt värde vid belastningsgrad 1,0 (kapaciteten). 6.2 Resultat För varje körfält och fordonstyp har en kurva i tre delar beräknats, totalt sex kurvor. Första delen har konstant frifordonshastighet fram till belastningsgraden 0,4-0,5, beroende på körfält och fordonstyp. I nästa del lutar kurvan svagt nedåt fram till 0,75-0,8 i belastningsgrad. Hastigheten är då drygt 90% av frifordonshastigheten. I tredje och sista delen sjunker hastigheten relativt snabbt ned till ca 65% av frifordonshastigheten för personbilar, vilket är hastigheten vid kapacitet (belastningsgrad 1,0). Kurvans lutning beror dessutom på hastighetsgränsen. Det finns en uppsättning av sex hastighet-flödeskurvor för varje hastighetsbegränsning. Alla data finns i programmet V-Q_4lane.xls, och hastighet-flödessambandet kan lätt beräknas med detta program. Figur 1 på nästa sida visar kurvorna för en 90-väg med kapaciteten f/h (7,5% tunga fordon). Resultaten från vardera körfältet slås ihop med hjälp av beräkningsmetoden för körfältsfördelning till kurvor gällande för båda körfä lten tillsammans, se nedersta delen av figur 1 nedan. 11
16 Hastighets-flödessambandet för tre fordonstyp Hastighet_P Hastighet_Lb Hastighet_Ls Hastighets-flödessamband Vänster körfält Hastighet km/h Timflöde f/h 100 Hastighets-flödessamband Höger körfält 90 Hastighet km/h Timflöde f/h Hastighet km/h Hastighets-flödessamband Höger och Vänster körfält Timflöde f/h Figur 1 Hastighet-flödessamband för vardera körfältet samt totalt för båda körfälten. Väg med 90 km/h och kapaciteten f/h. 12
17 7 Manual för beräkningsprogram Med beräkningsprogrammet V_Q_4lane kan alla beräkningar i kapitel 3 till 6 ovan genomföras. Nedan ges en kortfattad manual och en del kommentarer till användningen. Programmet med namn (och version) V_Q_4lane_9911.xls finns att ladda ner från CTRs hemsida Programmet omfattar 4 blad i ett Excelark och handhas på följande sätt: 1 Blad Indata Här skrivs alla indata in i programmet. Funktion och hastighetsgräns anges med pilarna, 70, 90 eller 110 km/h Avstånd till vänster sidohinder anges med pilarna i steg om en halv meter. Höger vägren anges med pilarna i steg om en halv meter Alfa är andelen lastbil utan släp och buss, typ 2, i totala flödet. Anges i steg om 0,01 upp till 0,15. Beta är andelen lastbil med släp, typ 3, i totala flödet. Anges i steg om 0,01. Alfa_h är andelen av typ 2 i höger körfält. Detta värde är hårdkodat till 0,85 och kan ej ändras. Beta_h är andelen av typ 3 i höger körfält och är hårdkodat till 0,90. Slutligen väljs totalt maxflöde för båda körfälten. Detta kan göras som ett default-val, där maxflödet är en funktion av hastighetsgräns och andelen tunga fordon enligt tabell 6. Välj rutan Funktion av punkt 1, 4, 5 så erhålles ett beräknat maxflöde efter normalfallet. Om rutan Manuell inmatning väljs kan ett valfritt maxflöde anges i steg om 50 f/h. Använd då de rekommenderade gränserna för varje hastighetsgräns. Vid bra utformning och långt mellan trafikplatserna välj, övre delen av varje intervall och tvärtom vid korta avstånd mellan trafikplatserna. I allmänhet känner man ej andelen tunga fordon uppdelat på typ utan bara en total andel för båda typerna. En god tumregel är att typ 2 (alfa) i trafik på leder i storstadsområden är ca 60-65% av alla tunga fordon. På ren landsbygd är förhållandet motsatt, där är typ 2 endast 30-40% av de tunga fordonen. Observera att andelen tunga fordon ej är konstant över hela flödeskurvan. Vid höga belastningsgrader är andelen låg, i allmänhet under 8%, medan vid låga och medelhöga belastningsgrader andelen är högre. Välj andel tunga fordon efter vilken del av flödeskurvan som det är aktuellt att studera. Vill man se förhållandena vid kapacitetsgränsen, välj låga andelar, men är frifordonsförhållanden och medelhöga flöden mer intressanta, välj då högre andelar. 2 Blad Tabeller&Figurer Här anges hastighet-flödesdiagram för vänster körfält, höger körfält och båda fälten tillsammans. Vid beräkningen av båda fälten har hastigheterna från vänster och höger fälts viktats med den fördelning av flöde per fordonstyp som ges av körfältsmodellen. Resultaten anges både i tabeller och som diagram. Som omtalats ovan gäller beräkningarna för leder i storstadsområden. På ren landsbygd med 110 km/h och VB 11,25 bör frifordonshastigheten för personbil (båda körfälten) ökas med 3 km/h. Andra brytpunkten bör ökas med 2,8 km/h och hastigheten vid kapacitetsgränsen bör ökas med 2,0 km/h. 13
18 3 Blad Beräkning Här sker alla beräkningar och den vanlige användaren skall normalt inte gå in i detta blad. I kolumnerna AS till AY finns dock kompletta tabeller över fördelning av trafikflödet på höger och vänster körfält i steg om 10 f/h av totala flödet Q tot, beräknat med körfältsmodellen enligt kapitel 3. Trafikflödet är i dessa tabeller uppdelat på alla fordon, personbilar samt tunga fordon för höger respektive körfält. 4 Blad Flöde I detta blad finns ett diagram som visar flödet i höger körfält som funktion av totalflödet för båda körfälten, dels för samtliga fordon och dels för personbilar. Nedan i figur 2 visas detta diagram för det fall som beräknats i avsnitt 6.2 ovan, 90 km/h och kapaciteten f/h Flöde i höger körfält som funktion av totala flödet Alfa_h=0,85 & Beta_h=0,90 Q_h (Alla), Alfa=0,05 Q_h (Pb), Beta=0, Q_h Q_tot Figur 2 Flödet i höger körfält (f/h) som funktion av totala flödet (f/h). Den övre kurvan visar totalt antal fordon i höger körfält och den nedre kurvan anger antalet personbilar. 14
Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns 100 och 120 km/h
Version 1.1 Skapad 1-6-15 www.vti.se Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns och 1 km/h Johan Olstam Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Motorväg med
Läs merDistribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:
VZfnotat Nummer: T 20 Datum: 1987-09-21 Titel: Översiktlig beräkning av antalet omkörningar längs E6. Författare: Arne Carlsson och Gunilla Sörensen Avdelning: Trafik Projektnummer: _75313-7 Projektnamn:
Läs merEmissioner i tunnlar
Publ 2004:128 Emissioner i tunnlar Beräkningsprogram med handledning 2004-11 Sid 2 D t B t k i 2005-01-20 Publ 2004:128 Upphovsman (författare) Enheten för Samhälle och trafik Sektionen Bro- och tunnelteknik
Läs merEffekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg
VTI notat 41 2004 VTI notat 41-2004 Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg Författare Johan Janson Olstam FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 50439 Projektnamn Omkörningsrestriktion
Läs merTrafiksäkerhet landsväg före ändring
Trafiksäkerhetseffekter av nya hastighetsgränser Karl-Lennart Bång, KTH Bakgrund Regeringsuppdrag 2008 till Vägverket att utreda effekter av att ändra hastighetsgränserna från nuvarande 50 70 90 110 km/h
Läs merVTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTlnotat Hummer: T 110 Datum: 1991-07-04 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m juni 1991. Författare: Göran K Nilsson #M Avdelning: Trafik Projektnummer:
Läs merNya hastighetsgränser Anna Vadeby Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson 1(21)
Nya hastighetsgränser 2012-01-15 Anna Vadeby Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson 1(21) Analys av hastighetsdata från TMS-systemet Bakgrund och Syfte Det statliga vägnätet är indelat i ca 22000 trafikhomogena
Läs merKövarningssystem på E6 Göteborg
TI notat 12 23 TI notat 12-23 Kövarningssystem på E6 Göteborg Analys av parameterinställningar Författare FoU-enhet Projektnummer 4489 Projektnamn Uppdragsgivare Urban Björketun Arne Carlsson Mohammad-Reza
Läs merVTInotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTInotat Hummer: T 103 Datum: 1991-01-22 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m september 1990. Författare: Göran K Nilsson Avdelning: Trafik
Läs mer13 Stigningsfält och omkörningsfält
13 Stigningsfält och omkörningsfält Med stigningsfält avses extra körfält i backar, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning. Med omkörningsfält avses extra körfält på begränsad
Läs merTrafikutredning Tosterö
Svenska Hem Entreprenad Stockholm 2017-10-17 Datum 2017-10-17 Uppdragsnummer 1320022838 Utgåva/Status Version 1 Eva-Lena Nilsson Malin Lagervall Johan Wahlstedt Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll
Läs merLinköping University Electronic Press
Linköping University Electronic Press Book Chapter Landsvägar Johan Olstam Part of: TRVMB Kapacitet och framkomlighetseffekter: Trafikverkets metodbeskrivning för beräkning av kapacitet och framkomlighetseffekter
Läs merVägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning
2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL
Läs merE20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg
TEKNISKT PM TRAFIKANALYS E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda och Essunga kommuner, Västra Götalands län Vägplan, 2016-11-03 Projektnummer: 128078 Trafikverket Postadress: Box 110, 54
Läs mer1 Bakgrund 1. 2 Nuläge Trafikflöde och hastighet Kollektivtrafik 2. 3 Nyetablering 2
Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 2 Nuläge 1 2.1 Trafikflöde och hastighet 1 2.2 Kollektivtrafik 2 3 Nyetablering 2 3.1.1 Sikt 3 3.1.2 Avfartsramp E20 Väg 509 5 3.1.3 Tillgänglighet och trafiksäkerhet
Läs merGranskning av trafikförslag utifrån kapacitet och utformning
1 PM 2017:90 Matilda Segernäs 2017-11-06 Granskning av trafikförslag utifrån kapacitet och utformning Flaket 10, Ica Kvantum Åhus Innehåll 1. Inledning 2 2. Förutsättningar för beräkningar 4 2.1 Trafikmängd
Läs merMinnesanteckningar Referensgrupp utvärdering hastighetsgränser i Stockholm
Minnesanteckningar Referensgrupp utvärdering hastighetsgränser i Stockholm 2012-02-09 Närvarande: Se bilaga Presentationer: Se bilaga. Inledning Catherine Kotake hälsade välkomna och berättade kortfattat
Läs merEffekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun
Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun Delprojektet syftar till att redovisa 1. Verkliga hastighets- och tidsavståndsförändringar
Läs merKapacitetsanalys Trafikplats Tuna
UPPDRAG Kapacitetsberäkningar UPPDRAGSNUMMER 2015313006 UPPDRAGSLEDARE Annette Levedahl UPPRÄTTAD AV Andrew Cunningham DATUM VERSION 1.0 Kapacitetsanalys Trafikplats Tuna Bakgrund En ny planskild korsning
Läs mer3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer
3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder
Läs merUppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)
Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Anna Vadeby Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya VTI är projektledare för utvärderingsprojektet som genomförs tillsammans med Vectura
Läs merHandledning analys av omskyltad hastighet i EVA
1(6) Handledning analys av omskyltad hastighet i EVA Denna handledning innehåller rekommendationer hur hastighetsförändringar ska analyseras med EVA-verktyget. Bakgrund Effekter av omskyltade hastigheter
Läs merBeräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 2014-01-29
Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 1 BAKGRUND Detta PM redogör kortfattat för arbetsgång och resultat för de koldioxidberäkningar som M4Traffic genomfört åt Trafikkontoret. Beräkningar
Läs merVeg /Kapacitetsnormaler METKAP. Per Strömgren Movea, WSP & KTH (ToL)
Veg /Kapacitetsnormaler METKAP Per Strömgren Movea, WSP & KTH (ToL) Svenska kap. historia Handböcker: Gator och Vägar 1958 (Baserad påhcm 1950) Gator och Vägar 1960 Dimensionering av vägskäl app 1960 (Baserad
Läs merFrästa räfflor - en effektiv åtgärd?!
Frästa räfflor - en effektiv åtgärd?! Anna Anund Agenda Frästa räfflor och syftet med dem Räfflor i mitten på två-fältsväg Metod Resultat Trafikmätning Förföljelsestudier Vägkantsintervjuer Vilka sinnen
Läs merUtvärdering av nya hastighetsgränser i tätort Karl-Lennart Bång, KTH. Utvärdering av nya hastighetsgränser i tätort
Utvärdering av nya hastighetsgränser i tätort Karl-Lennart Bång, KTH 1 Nya hastighetsgränser i tätort uppföljning 2009-2011 Beställare: Trafikverket Utförare: KTH avdelningen för trafik och logistik Projektansvarig:
Läs merHarmonisering av hastigheter
VTI notat 42 2004 Harmonisering av hastigheter Effekter av minskad hastighetsspridning Författare Johan Janson Olstam FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 50440 Projektnamn Harmoniserade
Läs merRAPPORT. Simulering av variabel hastighet i korsning
RAPPORT Simulering av variabel hastighet i korsning Dokumenttitel: Simulering av variabel hastighet i korsning Skapat av: Johnny Alf Dokumentdatum: 2011-03-08 Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Ärendenummer:
Läs merÖSTRAND BIORAFFINADERI. Trafikutredning avseende ANSLUTNING TILL JÄRNVÄGSGATAN. 1 Bakgrund. 2 Förutsättningar, trafik. Innehåll:
ÖSTRAND BIORAFFINADERI Trafikutredning avseende ANSLUTNING TILL JÄRNVÄGSGATAN Innehåll: 1. Bakgrund 2. Förutsättningar, trafik 3. Bedömning av framkomlighet 1 Bakgrund SCA planerar för en utbyggnad av
Läs merTrafikering
Huddinge kommun planerar för en utbyggnad av Gräsvretens industriområde och en ny in-och utfart till området. Kommunen behöver stöd med att bedöma trafikmängder till och från det planerade området, få
Läs merRastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats
2 Rastanläggningar Kommentar: Detta kapitel har inte reviderats i samband med utgivningen av VGU. I avvaktan på revidering kan Publikation 1999:143 Naturrastplatser en idéskrift tillämpas utöver detta
Läs merTRVMB Kapacitet och framkomlighetseffekter
TRVMB Kapacitet och framkomlighetseffekter Trafikverkets metodbeskrivning för beräkning av kapacitet och framkomlighetseffekter i vägtrafikanläggningar TRV 2013:64343 Titel: TRVMB Kapacitet och framkomlighetseffekter
Läs merFramkomlighet och fördröjningar på E22 Fjälkinge Gualöv
VTI notat 34-25 Utgivningsår 25 www.vti.se/publikationer Framkomlighet och fördröjningar på E22 Fjälkinge Gualöv Arne Carlsson Andreas Tapani Förord Denna studie av framkomlighetseffekter till följd av
Läs merÅVS E4/E6/E20 Helsingborg
Arbetsrapport ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Kapacitetsstudie trafikplats Vasatorp utblick 2030 Malmö 2015-09-25 ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Kapacitetsstudie trafikplats Vasatorp utblick 2030 Arbetsrapport Datum
Läs merTrafik-PM till detaljplaner i Dingelsundet
Sid 1(13) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Rapport, daterad 2017-06-16 Karl Borgstrand karl.borgstrand@karlstad.se Trafik-PM till detaljplaner i Dingelsundet Karlstads kommun Webbplats karlstad.se E-post
Läs merAnvändning av MCS-data för skattning av ÅDT-Stockholm
VTI PM Version 1.2 2012-09-14 www.vti.se Användning av MCS-data för skattning av ÅDT-Stockholm Etapp 2 Jenny Eriksson Förord Denna PM är författad av Jenny Eriksson och granskad av Åsa Forsman, båda tillhörande
Läs merVT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Titel: Sidoläges- och hastighetsmätning på Rv40 Borås-Bollebygd. Uppdragsgivare: Vägverket
VT' notat NUmmer: TF 55-13 Datum: 1989-10-24 Titel: Sidoläges- och hastighetsmätning på Rv40 Borås-Bollebygd Författare: Sven-lof Lundkvist, Uno Ytterbom, Magnus Fernlund Avdelning: TF Projektnummer: 553
Läs merNya hastighetsgränser i tätort uppföljning
Nya hastighetsgränser i tätort uppföljning 2009-2010 Beställare: Trafikverket Utförare: KTH avdelningen för trafik och logistik Projektansvarig: Karl-Lennart Bång Tidplan: 2009-01-01 - (2010-12-31) 2011-12-31
Läs mer12 Lutningar. 12.1 Längslutning
12 Lutningar Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet
Läs merVäg 222, tpl Kvarnholmen
PM Trafik Väg 222, tpl Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län 2014-10-31 Projektnummer: 107350 Dokumenttitel: PM Trafik, Väg 222, tpl Kvarnholmen, Nacka kommun, Stockholms län Skapat av: M Young Dokumentdatum:
Läs merDisposition. 100 och 120 km/h. Bakgrund Metod Berörda vägkategorier Datamaterial och nya samband Slutsatser Behov av fortsatt arbete
Revidering av VQsamband för vägar med och km/h Johan Olstam Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson Disposition Bakgrund Metod Berörda vägkategorier Datamaterial och nya samband Slutsatser Behov av fortsatt
Läs merMatris med lätta fordon i yrkestrafik
Matris med lätta fordon i yrkestrafik Bakgrund För att inom ramen för SAMPERS modellera samtliga lätta fordon, måste även den yrkesmässiga trafiken med lätta fordon kunna beskrivas. I första hand är syftet
Läs merSammanställning av aktörsmätningar - hastighet
RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet 2007-2012 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2012 Skapat av: Robin Billsjö, Liselott Söderström och Annika
Läs merTrafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15
Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15 Medverkande Beställare: Årjängs kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig Handläggare: Bo Asplind Susanne
Läs merE18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum
UNDERLAG TILL VÄGPLAN E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum Täby och Österåkers Kommun, Stockholms län PM Vägutformning 2015-11-23 Projektnummer: 107337 Dokumenttitel: PM Vägutformning Skapat av: Jonas Skyllberg
Läs mer18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar
VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som
Läs merVTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik
VTT notat Nr 52-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Programområde: Trafikteknik Projektnummer: _30104 Projektnamn: Alternativ vägutformning
Läs merTrafikanternas syn på vägarbeten. Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll
Trafikanternas syn på vägarbeten Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll Utvärdering av kameraövervakade vägarbetsplatser en pilotstudie Radar som registrerar hastigheten hos passerande fordon Kamera
Läs merSammanställning av aktörsmätningar hastighet
RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar hastighet 2007 2011 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2011 Skapat av: Liselott Söderström, Trivector Traffic Dokumentdatum:2011-11-30
Läs merSamband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.
Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd
Läs merKv. Päronet 2. Kompletterande handling - Trafik. Utredare. Therese Nyman Ann Storkitt Olga Hanelis
Kv. Päronet 2 Kompletterande handling - Trafik Utredare Therese Nyman Ann Storkitt Olga Hanelis 2016-01-13 Innehåll Kompletterande trafikutredning Kv. Päronet 2... 3 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Kompletterande
Läs merTrafikutredning Skärholmen Centrum
Uppdragsnr: 10038637 1 (7) Joakim Ax Per-Olof Jönsson PM Rev: 041013 Trafikutredning Skärholmen Centrum 1 Bakgrund Till följd av den planerade utbyggnaden av Skärholmen Centrum förväntas påfarten till
Läs merKallebäck översiktlig trafikanalys
Kallebäck översiktlig trafikanalys Förutsättningar Kallebäcksområdet förutsätts i analysen vara utbyggt med: 3 860 bostäder 7 st förskolor med 38 avdelningar och 684 barn 2 st F-3 skolor med 600 barn 1
Läs merDRIFT 96 VV Publ 1996:16 1 Innehållsförteckning VÄGLAGSTJÄNSTER 3 1 Allmänt 3 1.1 Definitioner 3 Sektionselement 3 Observationsytor 3 Friktionsklasser 4 Jämnhet 4 Snödjup 4 Snöfall 4 Rimfrost 4 Snödrev
Läs merMåvy hotell och trafikantservice
Trafikstudie PEAB BOSTAD AB Måvy hotell och trafikantservice Uppsala Trafikstudie Datum 2013-01-22 Uppdragsnummer 61381147814000 Utgåva/Status Slutleverans Anders Attelind Mario Rivera Michael Eriksson
Läs merÅtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Gotlands län
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Gotlands län 2016-02-25 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Läs merExperimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband
Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska
Läs merTRAFIKMODELL ÖSTERSUND
UPPDRAGSNUMMER: 7001358 TRAFIKMODELL ÖSTERSUND KAPACITETSUTREDNING FÖR NYEXPLOATERING VID LILLÄNGE HANDELSOMRÅDE SWECO SOCIETY JOACIM THELIN SARA JOHANSSON repo002.docx 2013-06-14 Sweco 1 Inledning Bakgrund
Läs merPM BESLUTSUNDERLAG TRAFIKTEKNISK STANDARD
-14 UPPDRAG Vattenskyddsåtgärder längs väg 570 för Bottorps vattentäkt UPPDRAGSNUMMER 2203057 UPPDRAGSLEDARE Christina Sjögren UPPRÄTTAD AV Daniel Alm DATUM Inledning Bottorps grundvattentäkt ligger utmed
Läs merBilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader
Bilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader Effekter och samhällsekonomiska kostnader behövs för att jämföra och analysera alternativa utformningar. För planeringsbehov redovisas beräkningsmodeller
Läs merBERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY
PM BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY SLUTRAPPORT 2013-12-16 Sammanfattning Det centrala området Svartå strand i Mjölby planeras genomgå en omvandling från verksamhetsområde till ett
Läs merWeibullanalys. Maximum-likelihoodskattning
1 Weibullanalys Jan Enger Matematisk statistik KTH Weibull-fördelningen är en mycket viktig fördelning inom tillförlitlighetsanalysen. Den används ofta för att modellera mekaniska komponenters livslängder.
Läs merUppdragsledare: Fredrik Johnson Vår ref: Sida: 1 av 4 Upprättad av: Fredrik Johnson Datum: rev
TRAFIKBERÄKNING Uppdragsledare: Fredrik Johnson Vår ref: Sida: 1 av 4 Upprättad av: Fredrik Johnson Datum: 2015-02-18 rev 2015-02-27 Uppdragsnr. 13600260 Granskat av: Uppdrag: Trafikberäkning gällande
Läs merVZfnotat. Nummer: T 17 Datum: Axelavstånd för olika fordonstyper. Förslag till nytt system för fordonskoder. Författare: Arne Carlsson
VZfnotat Nummer: T 17 Datum: 1987-08-13 Titel: Axelavstånd för olika fordonstyper. Förslag till nytt system för fordonskoder. Författare: Arne Carlsson Avdelning: Trafik Projektnummer: _76004-1 Projektnamn:
Läs merEffekter av trafikmeddelanden via VMS - några resultat från 1998
Effekter av trafikmeddelanden via - några resultat från 1998 2-1-31 Allogg AB Telefon: Telefax: e-mail: all@allogg.se Box 43 159-156 159-113 hemsida: www.allogg.se 647 21 MARIEFRED Sammanfattning I detta
Läs merVTInotat. vi Vägval Trafik_ Statens vag- och trafiklnstltut. Distribution: ;Ei/nyförvärv/begrânsad/ Ola Junghard. Projektnummer:
VTInotat Nummer: T 109 Datum: 1991-06-17 Titel: Reducerat faktorförsök med foldover för VTIs trafiksimuleringsmodell Författare: Anna Abrahamsson Ola Junghard Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer:
Läs merHastighetsundersökning 2016
RAPPORT Hastighetsundersökning 2016 Resultatrapport Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Hastighetsundersökning 2016, resultatrapport
Läs merVTInotat. vi: Väyøcb fram_ Statens vag- och trafiklnstitut. Pa.' Linköping. Tel Telex VTISGIS. Telefax
VTInotat NUmmer: T 95 Datum: 1991-05-06 Titel: Trafikantbeteende på 8-9 m-väg. Studie av omkörningar. Författare: Arne Carlsson Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 71307-3 Projektnamn: Mätning
Läs merNya Öjersjövägen. Trafikutredning. Partille kommun
Trafikutredning Nya Öjersjövägen Partille kommun ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2, Box 1551, SE-40151 Göteborg Sverige Telefon +46 10 505 00 00, Säte i Stockholm, www.afconsult.com Org.nr 556185-2103,
Läs merPM Trafikutredning korsningen Åsenvägen/ Humlevägen, Jönköpings kommun Upprättad av: Reino Erixon och Pär Larsson
PM Trafikutredning korsningen Åsenvägen/ Humlevägen, Jönköpings 2014-03-31 Upprättad av: Reino Erixon och Pär Larsson PM Trafikutredning korsningen Åsenvägen/Humlevägen, Jönköpings Kund Jönköpings Stadsbyggnadskontoret
Läs merE18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum
UNDERLAG TILL VÄGPLAN E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum Täby och Österåkers Kommun, Stockholms län PM Vägutformning. 2014-06-09 Projektnummer: 107337 Dokumenttitel: PM Vägutformning Skapat av: Jonas
Läs merKövarningssystem på E6 Göteborg
VTI notat 39 2002 VTI notat 39-2002 Kövarningssystem på E6 Göteborg Redovisning av trafikmätningar Författare Arne Carlsson, Mohammad-Reza Yahya FoU-enhet Trafik- och transportanalys Projektnummer 40382
Läs merMindre köer och bättre flyt mellan Moraberg och Hallunda. E4/E20 Södertäljevägen rustas upp
Mindre köer och bättre flyt mellan Moraberg och Hallunda E4/E20 Södertäljevägen rustas upp Relativt små insatser kan göra stor skillnad Man behöver inte alltid bygga nytt för att åstadkomma påtagliga förbättringar.
Läs merVT1 notat. Nummer: 3-94 Datum: Titel: Alternativt utformade stigningsfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist
VT1 notat Nummer: 3-94 Datum: 1994-01-21 Titel: Alternativt utformade stigningsfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Resursgrupp: Trafikteknik Projektnummer: 30010 Projektets namn: Alternativt målade stigningsfält
Läs merTrafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt
Trafik Datum 2014-06-24 Uppdrag Beställare Från Till Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund Borealis AB Felix Staffanson Åsa Åkesson Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27
Läs merKapacitetsutredning korsningen Ångbåtsvägen/Bryggavägen Ekerö kommun
Kapacitetsutredning korsningen Ångbåtsvägen/Bryggavägen Beställare: Box 205 178 23 Ekerö Beställarens representant: Emelie Greiff Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Karl Grankvists väg 1A
Läs merATRIUM LJUNGBERG AB. Kapacitetsanalys Sickla industriväg-smedjegatan. Granskningsversion Stockholm
ATRIUM LJUNGBERG AB Kapacitetsanalys Sickla industriväg-smedjegatan Granskningsversion 2016-10-11 Stockholm Kapacitetsanalys Sickla industriväg- Smedjegatan Datum 2016-10-11 Uppdragsnummer 1320023808 Utgåva/Status
Läs merPM Trafik Förstudie Väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län. Projektnr:
PM Trafik Förstudie Väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län Projektnr: 88 39 33 2011-12-28 1 Dokumenttitel: PM Trafik Förstudie väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Dokumentdatum:2011-12-28
Läs merSvenskt Hastighetsindex
SÄKER TRAFIK SVERIGE AB Svenskt Hastighetsindex Resultatrapport september - oktober 2010 Exempel - Företag AB Tunga lastbilar (LB) Rapporten upprättad 2010-11-24 av Lars Nordquist, Säker Trafik Sverige
Läs merKallebäck - Trafikanalys
Uppdragsansvarig Johan Hallberg Handläggare Robin Hjalmarsson Mottagare Trafikkontoret, Göteborgs stad Joachim Karlgren Datum 2017-07-07 Projekt-ID 735243 Kallebäck - Trafikanalys 1 Bakgrund Kallebäcksmotet
Läs merPUBLIKATION 2007:16. Utvärdering och analys av trafiksäkerhetskameror. Riksväg 50 E länsgräns Åsbro
PUBLIKATION 27:6 Utvärdering och analys av trafiksäkerhetskameror Riksväg 5 E länsgräns Åsbro Titel: Utvärdering och analys av trafiksäkerhetskameror Riksväg 5 E länsgräns Åsbro Publikation: 27:6 Utgivningsdatum:
Läs mer4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd
4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller
Läs merUppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN , VATTENFALLS FRAMTIDA ANGÖRING FRÅN STÅLGATAN. Trafikutredning
VATTENFALLS FRAMTIDA ANGÖRING FRÅN STÅLGATAN Trafikutredning 2017-05-29 Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN 2013-000404, 2017-05-29 VATTENFALLS FRAMTIDA ANGÖRING FRÅN STÅLGATAN Trafikutredning
Läs merSampers Ny vägnätsmodell Lars Johansson
Sampers Ny vägnätsmodell 2013-06-18 Lars Johansson Problem med befintliga vägnät i Sampers Grundnät uttagna från VDB 1998 (Skåne 2001 och Sthlms län manuellt kodat senare) Manuellt kompletterat i tätorter
Läs merVU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning
VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 BREDDÖKNING Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden.
Läs merIncidenters inverkan på framkomlighet. Ellen Grumert, Johan Olstam, Joakim Ekström, Rasmus Ringdahl, David Gundlegård
Incidenters inverkan på framkomlighet Ellen Grumert, Johan Olstam, Joakim Ekström, Rasmus Ringdahl, David Gundlegård Dagens stadsnära motorvägar Två typer av problem Återkommande trafikstockning På- och
Läs merVTInotat. (db 1. T Våga, fram_ Statens vag- och trafikinstitut. Distribution: ;Ei/nyförvärv/begrânsad/
VTInotat NUmmer: T 78 Datum: 1990-01-05 Titel: Trafikantbeteende på 13 mrväg. Studie av passeringar och omkörningar Författare: Arne Carlsson Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 71307-3 Projektnamn:
Läs merTRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING
PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:
Läs merBLASTEC BAKGRUND TILL BERÄKNINGAR INOM PALLSPRÄNGNINGSDELEN. Innehåll
BLASTEC BAKGRUND TILL BERÄKNINGAR INOM PALLSPRÄNGNINGSDELEN Innehåll 1. Borr- och Laddplan 1.1 Grundformel för beräkning av försättning 1.2 Korrektion m h t hållutning 1.3 Korrektion m h t laddningens
Läs merVGU slänter och räcken
Nr 7 februari 2007 VGU slänter och räcken Vägverkets utredning om den svåra bussolyckan på E18 i januari 2006 föranleder tillsammans med övriga erfarenheter av svåra olyckor på eller i anslutning till
Läs merM: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN
M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN Oktober 2011 Denna utredning har utförts under dec 2010 till okt 2011 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Kungsgatan 6 252 21 HELSINGBORG Tel: 010-452
Läs merSolnavägen vid Biomedicum och Aulan 2012-04-03
Trafik 2012-04-03 Objekt: 1113 Handläggare: Mats Ekström Konsult: Structor Uppsala AB , ANTAL BLAD: 4 BLAD NR: 1 Inledning Syftet med detta är att beskriva trafiken till och från Biomedicum och Aulan och
Läs merDetaljplaner för Gårvik och Bergsvik, Munkedals kommun
Munkedals kommun Detaljplaner för Gårvik och Bergsvik, Munkedals kommun Trafikutredning Göteborg 2014-10-31 Detaljplaner för Gårvik och Bergsvik, Munkedals kommun Trafikutredning Datum 2014-10-31 Uppdragsnummer
Läs mer11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 45 (50) 11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten.
Läs merMikrosimulering med: VISSIM (biltrafik) En metodik för beräkning av belastningsgrad i VISSIM. Henki Refsnes
Mikrosimulering med: VISSIM (biltrafik) En metodik för beräkning av belastningsgrad i VISSIM. Henki Refsnes Kapacitetsanalyser med VisSim: Hur redovisar vi simuleringsresultaten? Hur ska/kan resultaten
Läs merInnehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107
Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 1 Innehåll 1 Orientering... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Utrustning... 3 4 Utförande... 4 4.1 Fördelning av stickprovets kontrollpunkter... 4 4.2 Utsättning av
Läs merMätningar på Essingeleden 2002
VTI notat 31 2003 VTI notat 31-2003 Mätningar på Essingeleden 2002 Förstudie för MCS på Essingeleden Författare FoU-enhet Projektnummer 40180 Projektnamn Uppdragsgivare Arne Carlsson och Mohammad-Reza
Läs merUppdrag för LEGO projektet Hitta en vattensamling på Mars
LEGO projekt Projektets mål är att ni gruppvis skall öva på att genomföra ett projekt. Vi använder programmet LabVIEW för att ni redan nu skall bli bekant med dess grunder till hjälp i kommande kurser.
Läs merPM Åtg.plan - SAMKALK: K restidsvinster
Metod för beräkning av restidsvinst baserad på mätdata Vi utgår från den alternativa metod som Stenerik Ringqvist beskriver i memot: Metod för beräkning av restidsvinster m.m 2008-10-20. Metoden innebär
Läs merBilaga 1. Trivector Traffic. Vad gör bussen långsam? Vivalla Centrum Stångjärnsgatan
1 Bilaga 1 Vad gör bussen långsam? I följande avsnitt ges en mer noggrann beskrivning av de fem stråken där medelhastigheten i hög- och/eller lågtrafiken och där körtidskvoten mellan bil är låg i hög-
Läs mer