Fyrfältiga väglänkar Tillämpning av hastighet flödesmodell för fyrfältig väg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fyrfältiga väglänkar Tillämpning av hastighet flödesmodell för fyrfältig väg"

Transkript

1 Royal Institute of Technology Rapportkoncept CTR - Centrum för trafikteknik och trafiksimulering Partners: VTI och KTH rev Värdinstitution: Infrastruktur och Samhällsplanering Fyrfältiga väglänkar Tillämpning av hastighet flödesmodell för fyrfältig väg av Arne Carlsson och Hans-Åke Cedersund

2

3 Innehållsförteckning Sida 1 Bakgrund 1 2 Modelluppbyggnad 2 3 Körfältsfördelning Syfte Resultat 3 4 Frifordonsmodell Syfte Resultat Tillämpningar 6 5 Kapacitet Syfte Resultat Tillämpningar 9 6 Hastighet-flödessamband Syfte Resultat 11 7 Manual för beräkningsprogram 13

4

5 1 Bakgrund Vägverket (VV) har vid Kompetenscentrum för Trafikteknik och Trafiksimulering (CTR) lagt ut ett omfattande utvecklingsarbete kallat TPMA-Traffic Performance on Major Arterials. TPMA omfattar utveckling av tre modeller - makromodell och mikromodell med förare-fordon som ett respektive två objekt. Modellerna skall beskriva trafikförloppet på flerfältsvägar med trafikplatser och skall utgöra underlag för olika effektberäkningar i VV:s projekterings- och planeringssystem. Modellerna är primärt avsedda för vägar i storstadsmiljö med relativt täta avstånd mellan trafikplatser och hög trafikbelastning under topptrafiktimmar. Första etappen inom makromodellen innebär utveckling av en hastighetsflödesmodell för fyrfältiga väglänkar. Denna modell i sin tur består av delmodeller, som anger körfältsfördelning vid olika trafikflöden, frifordons-hastighet vid olika vägutformningar, kapacitet per körfält och hastighet-flödesberoende. Utvecklingsarbetet och framtagna resultat för denna makromodell finns redovisat i en särskild dokumentation, Modell för fyrfältiga väglänkar- En makro hastighet-flödes-modell för fyrfältig väg, av Arne Carlsson och Hans-Åke Cedersund, CTR 1998:8. För att använda resultaten i planerings- och projekteringsarbetet finns behov av en mer översiktlig och lättillgänglig dokumentation i form av en ren tillämpningsrapport. Denna dokumentation avser att fylla detta behov och kompletteras dessutom av ett Excel-program, kallat V_Q_4lane.xls. Detta program beräknar hastighet-flödessamband som funktion av vägutformningen. Programmet finns att ladda ner från CTRs hemsida 1

6 2 Modelluppbyggnad Den utvecklade modellen består i princip av fyra delmodeller enligt nedanstående uppställning. 1. Modell för körfältsfördelning. 2. Modell för frifordonshastighet. 3. Modell för kapacitet. 4. Modell för hastighet-flödessamband. En grundläggande ansats har varit att utveckla separata delmodeller för vänster och höger körfält. Alla mätningar visar på markanta skillnader i beteende mellan de båda körfälten. Detta gäller för effekter som hastighet, fordonstäthet och andel tunga fordon. Delmodellerna 2-4 ovan har därför olika variabelvärden för vänster och höger körfält. Men med ett Excel-program kan värdena för de två körfälten slås samman och data för två fält i en körriktning erhållas. Modellen i sin helhet opererar med tre olika fordonstyper enligt följande: 1. Personbil (och lätt lastbil) 2. Lastbil utan släp samt buss 3. Lastbil med släp. Dessa tre fordonstyper har normalt olika tillåtna hastigheter. Därför har valts att i modellen beskriva hastighetsbeteendet för vardera fordonstypen. Nedan beskrives kortfattat vardera av de fyra delmodellerna. 1 Modell för körfältsfördelning Denna delmodell beräknar antal fordon av varje typ för höger respektive vänster körfält. Ingångsdata är det totala trafikflödet för en riktning samt andelen tunga fordon (bussar samt lastbilar med och utan släp). Tidsintervallet för flöde och andel tung trafik är valt till en timme. 2 Modell för frifordonshastighet Frifordonshastigheten bestämmes för varje fordonstyp och körfält. Modellen är en enkel additiv modell med en bashastighet för varje fordonstyp och justeringstermer för: avstånd till räcke eller barriär för vänster körfält vägrensbredd för höger körfält 3 Modell för kapacitet Ett värde för kapaciteten bestämmes för varje körfält. Modellen för detta är multiplikativ med ett basvärde och justeringstermer för andel tunga fordon. Det bör observeras att i denna ansats modellen inte använder sig av pcu-enheter utan i stället opererar med flödet angivet i f/h samt andel tunga fordon per körfält. 4 Modell för hastighet-flödessamband Kurvan för hastighet-flöde byggs upp som styckvis lineära delar i tre avsnitt. För låga och medelhöga flöden är sambandet flackt men blir mer brant vid belastningsgrader över

7 3 Körfältsfördelning 3.1 Syfte Delmodellen för körfältsfördelning skall på timnivå ange antalet fordon av varje typ i vardera körfältet. Indata är det totala flödet för en riktning samt andelen tunga fordon i flödet. Modellen kan illustreras enligt nedanstående: Totalflöde båda körfälten, andel tung trafik ==> antal personbilar/antal buss samt lb utan släp/antal lb med släp för höger respektive vänster körfält 3.2 Resultat För att skatta körfältsfördelningen av fordon på fyrfältig väg i storstadsmiljö användes följande tabeller och formler: Flödet i höger körfält bestäms av Q h = K*(1-exp(-L*Q tot )) (1) där Q h är flödet i höger körfält (f/h) och Q tot är totala flödet (f/h). K och L är konstanter som beror på antalet tunga fordon i totala flödet. Värdena på K och L väljes enligt tabellen nedan. Andel tunga K-värde L-värde fordon 0-5 % , % , % , % ,00038 Tabellvärdena ovan avser andel tunga fordon mitt i intervallet (2,5%, 7,5%, 12,5% respektive 17,5%). Om det finns exakta värden på fordonssammansättningen beräknas Koch L med följande uttryck: K = 2600*[1-0,2 * a h * a * 2,0-0,5 * b h * b * 2,0] (2) L = [3,1 + 4 * ( a +b)]*10-4 (3) där är ett teoretiskt maxflöde i höger körfält. Värdet reduceras med uttrycket inom parentes. α är andelen lastbilar utan släp och bussar (typ 2) i det totala flödet för båda fälten, β är andelen lastbilar med släp (typ 3) i det totala flödet för båda fälten, 3

8 α h är den andel av typ 2 som färdas i höger körfält, β h är den andel av typ 3 som färdas i höger körfält. 0,2, 0,5 och 2,0 är konstanter av teoretisk natur. Variablerna α h och β h kan sägas vara konstanta och oberoende av det totala flödet Q tot. Värdet på dessa har uppskattats till α h = 0,85 och β h = 0,90. Med dessa värden beräknas K enligt K = 2600*[1-0,34 *a - 0,90 *b] (4) Exempel: Hur stort är flödet i höger respektive vänster körfält vid ett beräknat totalflöde på 3000 fordon och en andel på 6% av fordonstyp 2 och 3% av fordonstyp 3. L = ( 3,1 + 4*0,09 ))*10-4 = 0, K = 2600*( 1-0,34*0,06-0,90*0,03) = 2477 Totalflöde höger körfält = 2477*( 1 - exp ( -0, * 3000 )) = 1600 Antal lastbilar med släp (typ 3) i höger körfält = (β * totalflöde * β h ) = 0,03*3000*0,90 = 81 Antal bussar och lastbilar (typ 2) i höger körfält = 0,06 * 3000 * 0,85 = 153 Detta ger följande tabell: Vänster körfält Höger körfält Totalflöde Lastbil med släp (typ 3) 9 81 Lastbil + buss (typ 2) Personbilar Ovanstående beräkningar kan göras med ett speciellt beräkningsprogram kallat V_Q_4lane.xls. Önskat maximalt totalflöde anges som indata samt andel tunga fordon av typ 2 och 3. Programmet beräknar därefter flödet i höger respektive vänster körfält i steg om 10 f/h upp till angivet maximalt totalflöde. Flödet i höger fält plottas i en kurva som funktion av total flödet, dels för samtliga fordon och dels för personbilar. Se vidare kapitel 7. 4

9 4 Frifordonsmodell 4.1 Syfte Delmodellen för frifordonshastighet skall ange en frifordonshastighet för varje fordonstyp (tre stycken) och varje körfält. Dessutom skall modellen innehålla justeringsparametrar som beskriver inverkan av olika geometriska utformningar av väglänken. Det skall finnas en uppsättning data för vardera av hastighetsgränserna 70, 90 och 110 km/h. 4.2 Resultat Från bearbetning av uppmätta trafikdata har för varje fordonstyp skattats en ideal frifordonshastighet som gäller vid bästa vägutformning, angiven som reshastighet. Detta innebär mer än 2,0 m till sidohinder för vänster körfält (ett eventuellt räcke i mittremsan skall vara mer än 2 m från vänster körfältskant) samt 3,0 m i höger vägrensbredd. Körfältsbredden kan variera från 3,25 till 3,75 m utan att den ideala hastigheten påverkas. Tabellen nedan visar denna frifordonshastighet vid ideala förhållanden, benämnd FV 0 (km/h), vilken är olika för de två körfälten Tabell 1 Ideal hastighet FV 0 (km/h) för vänster och höger körfält. Fordonsslag vänster körfält höger körfält vänster körfält höger körfält vänster körfält höger körfält Personbil Lastbil + Buss ,5 74,5 Lastbil med släp ,5 84, För fordon i vänster körfält görs en reduktion av ideala frifordonshastigheten för avstånd till sidohinder från vänsterkörfältskant. Denna justeringsterm kallad F HV har inverkan vid avstånd mindre än 2 m vid hastighetsbegränsningen 90 och 110 km/h. Ingen inverkan har kunnat observerats vid 70 km/h. Tabell 2 nedan redovisar termen F HV, som är lika vid båda hastighetsbegränsningarna. Tabell 2 Justeringsterm F HV (km/h) för avstånd till sidohinder från vänster körfält. Hastighetsbegränsning 90 och 110 km/h. Fordonsslag Avstånd m 0 0,5 1,0 1,5 2,0 Personbil 3,5 2,2 1,2 0,5 0 Lastbil + Buss Lastbil med släp 1,8 1,1 0,6 0,3 0 5

10 Observera att data är skattade från mätplatser med som minst 75 cm i sidoavstånd. Värdena för 0 respektive 0,5 m måste därför betraktas med stor försiktighet. För fordon i vänster körfält görs en reduktion av ideala frifordonshastigheten för bredd på yttre (höger) vägren mindre än 3,0 m. Denna term benämnd F VR används också för hastighetsbegränsningarna 90 och 110 km/h men ej 70 km/h. Tabell 3 nedan redovisar denna justeringsterm. Tabell 3 Justeringsterm F VR (km/h) för höger vägrensbredd. Hastighetsbegränsning 90 och 110 km/h. Fordonsslag Bredd m 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Personbil 7 5 3, Lastbil + Buss Lastbil med släp 4, ,5 0 Skattning av data i tabell 3 har skett från mätplatser med som minst 2,0 m i höger vägren. Värdena för 1,5 m och lägre är en extrapolering av regressionsdata och måste behandlas med stor försiktighet. 4.3 Tillämpningar I ett särskilt Excelprogram, V_Q_4lane.xls, finns ovanstående data inlagda och det är möjligt att beräkna en genomsnittlig reshastighet för båda körfälten tillsammans genom att vikta hastigheten i respektive körfält med andel fordon per körfält för alla fordonstyper. På detta sätt kan frifordonshastigheten beräknas för olika utformningar av fyrfältsväg. Som tillämpning redovisas nedan frifordonshastigheten för ett antal olika standardutformningar av fyrfältsväg/motorväg enligt VU 94. De studerade alternativen har följande utformningar: VB9; vägbana 9 m indelat V 1,0 K 7,0 Vm 1,0 VB10; vägbana 10 m indelat V 2,0 K 7,0 Vm 1,0 VB11,5; vägbana 11,25 m indelat V 2,75 K 7,5 Vm 1,0. Ovanstående kan kombineras med olika utformningar av mittremsa enligt följande: MR2Bb; mittremsa = 2,0 med betongbarriär eller stålbalk. Detta är mittremsa typ B3 enligt VU94. Mittremsan är hårdgjord och vägrenen kan ingå i mittremsans bredd. MR4,0SL; mittremsa = 4,0 m med stållina i mitten, typ B2 enligt VU94. MR13; mittremsa = 13 m utan räcke, typ B1 enligt VU94. 6

11 För de två sistnämnda erhålles ingen skillnad i hastighet eftersom ett sidohinder (stållina) alltid placeras mer än två meter från körbanekant. För utformning MR2Bb, typ B3, förutsättes fortsättningsvis att vägrenen ingår i mittremsans bredd, som dock skall vara minimum 3 m. Detta ger ett avstånd från vänster körbanekant till räcke eller betongbarriär på 1,0 m. Nedan i tabell 4 redovisas resulterande frifordonshastighet för ovanstående utformningar, gällande för båda körfälten ihop. Tabellen anger frifordonshastigheten både för 90 och 110 km/h. För VB9 användes endast mittremsa typ B3. Tabell 4 Frifordonshastighet (km/h) för olika utformningar av vägbana och mittremsa vid 90 och 110 km/h. Fordonstyp Vägbanebredd Mittremsa Hastighetsbegränsning (km/h) Pb VB9 MrTyp B3 93,6 104,3 VB10 MrTyp B3 95,9 106,5 MrTyp B1+2 96,2 106,8 VB11,25 MrTyp B3 97,3 108,0 MrTyp B1+2 97,7 108,3 Lb+Buss VB9 MrTyp B3 85,8 91,1 VB10 MrTyp B3 87,5 92,9 MrTyp B1+2 87,6 93,0 VB11,25 MrTyp B3 88,4 93,8 MrTyp B1+2 88,5 93,9 Lbs VB9 MrTyp B3 82,4 82,9 VB10 MrTyp B3 84,2 84,7 MrTyp B1+2 84,2 84,7 VB11,25 MrTyp B3 85,1 85,6 MrTyp B1+2 85,2 85,7 Mätdata för länkar med 110 km/h är mestadels insamlade i närheten av storstadsområdena. Därför är hastigheterna för personbilar vid 110 km/h i tabellen ovan något lägre jämfört med ren landsbygd, där det i allmänhet finns en större andel långväga trafikanter som driver upp farten. För att erhålla frifordonshastigheten för personbil på rena landsbygdslänkar bör hastigheterna i tabellen ovan för 110 km/h ökas med 3 km/h vid VB 11,25 och med 1,5 km/h vid VB9-10. Vid hastighetsgränsen 70 km/h har ej kunnat konstateras någon inverkan av vägutformningen på resulterande hastighet. För 70 km/h erhålles följande frifordonshastigheter oavsett vägutformning: Pb; 78,6 km/h Lb+Buss; 75,7 km/h Lbs; 73,7 km/h 7

12 5 Kapacitet 5.1 Syfte Delmodellen för kapacitet syftar till att förklara hur kapaciteten påverkas av vä g- utformning och andel tunga fordon. Därför har en modell för kapacitet per körfält formulerats i följande multiplikativa ansats: C i = C 0i * f k * f lb i = vänster respektive höger körfält (5) där C i är kapaciteten för höger respektive vänster körfält C 0i är baskapaciteten vid ideala förhållanden f k är justeringsterm för körfältsbredd och avstånd till sidohinder f lb är justeringsterm för andel tung trafik Notera att i modellen är alla trafikflöden definierade i antal fordon per timme och inte i personbilsekvivalenter. 5.2 Resultat Med olika metoder har basvärdet för kapacitet beräknas. Förhållandena vid kapacitetsgränsen är mycket slumpmässiga och svåra att modellera med de makroansatser som har tillämpats. Detta återspeglar det faktum att trafikavvecklingen inte är stationär utan i hög grad dynamisk. Speciellt gäller detta för de mätplatser som använts för analysen. Många av dessa platser kännetecknas av infartstrafik och att det finns påfarter med höga flöden nedströms eller uppströms mä tplatsen. Andra mätplatser som inte analyserats lika ingående karakteriseras i stället av utfartstrafik och att det finns avfarter med motsvarande höga flöden nedströms eller uppströms. Det synes som om detta ger avsevärt mindre påverkan på länkens trafikavveckling med högre kapacitet som följd och där det inte är möjligt att observera någon kapacitetsgräns. Den skyltade hastighetsgränsen på en sträcka beskriver indirekt trafikbelastningen och antalet trafikplatser per sträckenhet. Smalare vägutformning och tätare trafikplatser i kombination med högre trafikbelastning har medfört en hastighetsgräns på 70 km/h på vad som brukar kallas stadsmotorväg. Samma förhållanden gäller delvis vid hastighetsgränsen 90 km/h. Detta har medfört att i mätmaterialet finns samband mellan hastighetsgräns och kapacitet, men det går ej att finna direkta samband mellan vägutformning, i form av vägbredder och dylikt, och kapacitet. Faktorn f k i formel (5) ovan kan ej uppskattas. Numeriska värdet på kapaciteten måste därför med den stora osäkerhet som råder anges med intervall. Tabell 5 nedan anger rimliga intervall för baskapaciteten C 0i vid olika hastighetsgränser. Värdena gäller för små andelar med tunga fordon, mindre än totalt ca 2% för flödet i en riktning. 8

13 Tabell 5 Baskapacitet (f/h) vid 70, 90 och 110 km/h, höger respektive vänster körfält. Hast. gräns (km/h) Vänster körfält Höger körfält infart utfart Kapaciteten är högre i vänster körfält än i höger körfält. Det är ett oomstritt faktum. I sammanhanget bör man också komma ihåg att ett motorvägsavsnitt med hastighetsgräns 70 km/h har mycket speciella förhållanden enligt ovan. Ett speciellt problem är att riktigt höga flöden bara uppträder på de vägavsnitt som ligger precis intill de tre storstäderna. Detta innebär relativt korta länkar mellan trafikplatserna och dessutom stora flöden på ramperna i dessa. Mätplatser på länkar in mot centrum (infart) har påfartsramper med höga flöden belägna relativt nära före eller efter respektive mätsnitt. Mätplatser på länkar ut från centrum (utfart) har däremot avfartsramper med höga flöden, som inte påverkar beteendet på länken. Därför uppmätes högre flöden och hastigheter på dessa länkar jämfört med infarter. Tabellen ovan måste därför sägas gälla för länkar med relativt korta avstånd mellan trafikplatserna. För länkar med 90 km/h, som i allmänhet ligger i halvurbana områden, märks en tydlig påverkan av påfartsramper med höga flöden. Därför har 90-länkar delats i infart och utfart. Vid andelen tunga fordon mer än totalt ca 2% skall värdet på baskapaciteten för varje körfält justeras med faktorn f lb enligt nedan: f lb 0,98 för andel tunga fordon 0-5%, vänster körfält 0,99 för andel tunga fordon 0-5%, höger körfält 0,96 för andel tunga fordon 5-10% 0,93 för andel tunga fordon 10-15% 0,90 för andel tunga fordon 15-20% Observera att andelen tunga fordon i uppställningen ovan gäller per körfält. Vid till exempel 5% tunga fordon totalt för körriktningen är andelen i vänster fält enbart ca 1% medan andelen i höger fält är ca 10%. Detta beror på den ojämna fördelningen av tunga fordon mellan körfälten enlig avsnitt 3. Det skall påpekas att värdena ovan gäller vid olika andelar tunga fordon på en och samma plats och speglar förändring i kapaciteten på grund av ändrad trafiksammansättning vid belastningsgrad nära ett. Observera att vid små andelar tunga fordon (0-5%) per körfält är justeringsfaktorn f lb olika för de två körfälten. Vid högre andelar finns inget underlag i mätdata för att använda olika värden. Det är dessutom ytterligt sällsynt med andelar över 5% i vänster fält vid höga belastningsgrader. 5.3 Tillämpningar Resultaten ovan i avsnitt 5.2 kan användas för att göra en mer schablonmässig uppskattning av kapaciteten vid olika hastighetsgränser och andel tunga fordon, som kan användas i planerings- och projekteringssammanhang. Tabell 6 nedan 9

14 redovisar kapaciteten för två körfält (en riktning) för några olika typvägar (med olika funktion) och olika andelar tung trafik. Observera att det gäller andelen totalt i en riktning vid hög belastningsgrad, ej vid mer genomsnittliga trafikflöden. Den normalt utmärkta hastighetsbegränsningen anges inom parentes. Tabell 6 Kapaciteten (f/h) vid olika typvägar och andel tunga fordon. Funktion (hast.gräns) km/h Andel tunga fordon (%) Kapacitet (f/h) två körfält Stadsmotor- < väg (70) In-utfart < generellt (90) Infart < semiurban (90) Utfart < semiurban (90) Närtrafik < utanför tätort (110) Vid olika andelar tunga fordon mellan 2 och 10% kan värdena i tabellen interpoleras. Som tidigare framhållits gäller tabellen för vägavsnitt med relativt korta avstånd mellan trafikplatserna. För hastighetsgränsen 110 km/h är dock avståndet längre, dock inte lika lågt som på ren landsbygd. Vid tillämpning av tabellen är det i första hand funktionen som är avgörande för kapaciteten. Hastighetsgränsen är enbart en ledning för normalt utnyttjat vä r- de. 10

15 6 Hastighet-flödessamband 6.1 Syfte Delmodellen för hastighet-flödessamband ska för given belastningsgrad ange förväntad hastighet för fordonstyperna personbil, lastbil plus buss samt lastbil med släp. Hastighet-flödeskurvan anges som linjära delar i tre intervall av belastningsgraden. Det första intervallet har frifordonshastighet utan någon hastighetsreduktion i hela intervallet. I mellanintervallet är flödesberoendet svagt och i sista intervallet är flödesberoendet klart markerad och hastigheten går ner mot sitt värde vid belastningsgrad 1,0 (kapaciteten). 6.2 Resultat För varje körfält och fordonstyp har en kurva i tre delar beräknats, totalt sex kurvor. Första delen har konstant frifordonshastighet fram till belastningsgraden 0,4-0,5, beroende på körfält och fordonstyp. I nästa del lutar kurvan svagt nedåt fram till 0,75-0,8 i belastningsgrad. Hastigheten är då drygt 90% av frifordonshastigheten. I tredje och sista delen sjunker hastigheten relativt snabbt ned till ca 65% av frifordonshastigheten för personbilar, vilket är hastigheten vid kapacitet (belastningsgrad 1,0). Kurvans lutning beror dessutom på hastighetsgränsen. Det finns en uppsättning av sex hastighet-flödeskurvor för varje hastighetsbegränsning. Alla data finns i programmet V-Q_4lane.xls, och hastighet-flödessambandet kan lätt beräknas med detta program. Figur 1 på nästa sida visar kurvorna för en 90-väg med kapaciteten f/h (7,5% tunga fordon). Resultaten från vardera körfältet slås ihop med hjälp av beräkningsmetoden för körfältsfördelning till kurvor gällande för båda körfä lten tillsammans, se nedersta delen av figur 1 nedan. 11

16 Hastighets-flödessambandet för tre fordonstyp Hastighet_P Hastighet_Lb Hastighet_Ls Hastighets-flödessamband Vänster körfält Hastighet km/h Timflöde f/h 100 Hastighets-flödessamband Höger körfält 90 Hastighet km/h Timflöde f/h Hastighet km/h Hastighets-flödessamband Höger och Vänster körfält Timflöde f/h Figur 1 Hastighet-flödessamband för vardera körfältet samt totalt för båda körfälten. Väg med 90 km/h och kapaciteten f/h. 12

17 7 Manual för beräkningsprogram Med beräkningsprogrammet V_Q_4lane kan alla beräkningar i kapitel 3 till 6 ovan genomföras. Nedan ges en kortfattad manual och en del kommentarer till användningen. Programmet med namn (och version) V_Q_4lane_9911.xls finns att ladda ner från CTRs hemsida Programmet omfattar 4 blad i ett Excelark och handhas på följande sätt: 1 Blad Indata Här skrivs alla indata in i programmet. Funktion och hastighetsgräns anges med pilarna, 70, 90 eller 110 km/h Avstånd till vänster sidohinder anges med pilarna i steg om en halv meter. Höger vägren anges med pilarna i steg om en halv meter Alfa är andelen lastbil utan släp och buss, typ 2, i totala flödet. Anges i steg om 0,01 upp till 0,15. Beta är andelen lastbil med släp, typ 3, i totala flödet. Anges i steg om 0,01. Alfa_h är andelen av typ 2 i höger körfält. Detta värde är hårdkodat till 0,85 och kan ej ändras. Beta_h är andelen av typ 3 i höger körfält och är hårdkodat till 0,90. Slutligen väljs totalt maxflöde för båda körfälten. Detta kan göras som ett default-val, där maxflödet är en funktion av hastighetsgräns och andelen tunga fordon enligt tabell 6. Välj rutan Funktion av punkt 1, 4, 5 så erhålles ett beräknat maxflöde efter normalfallet. Om rutan Manuell inmatning väljs kan ett valfritt maxflöde anges i steg om 50 f/h. Använd då de rekommenderade gränserna för varje hastighetsgräns. Vid bra utformning och långt mellan trafikplatserna välj, övre delen av varje intervall och tvärtom vid korta avstånd mellan trafikplatserna. I allmänhet känner man ej andelen tunga fordon uppdelat på typ utan bara en total andel för båda typerna. En god tumregel är att typ 2 (alfa) i trafik på leder i storstadsområden är ca 60-65% av alla tunga fordon. På ren landsbygd är förhållandet motsatt, där är typ 2 endast 30-40% av de tunga fordonen. Observera att andelen tunga fordon ej är konstant över hela flödeskurvan. Vid höga belastningsgrader är andelen låg, i allmänhet under 8%, medan vid låga och medelhöga belastningsgrader andelen är högre. Välj andel tunga fordon efter vilken del av flödeskurvan som det är aktuellt att studera. Vill man se förhållandena vid kapacitetsgränsen, välj låga andelar, men är frifordonsförhållanden och medelhöga flöden mer intressanta, välj då högre andelar. 2 Blad Tabeller&Figurer Här anges hastighet-flödesdiagram för vänster körfält, höger körfält och båda fälten tillsammans. Vid beräkningen av båda fälten har hastigheterna från vänster och höger fälts viktats med den fördelning av flöde per fordonstyp som ges av körfältsmodellen. Resultaten anges både i tabeller och som diagram. Som omtalats ovan gäller beräkningarna för leder i storstadsområden. På ren landsbygd med 110 km/h och VB 11,25 bör frifordonshastigheten för personbil (båda körfälten) ökas med 3 km/h. Andra brytpunkten bör ökas med 2,8 km/h och hastigheten vid kapacitetsgränsen bör ökas med 2,0 km/h. 13

18 3 Blad Beräkning Här sker alla beräkningar och den vanlige användaren skall normalt inte gå in i detta blad. I kolumnerna AS till AY finns dock kompletta tabeller över fördelning av trafikflödet på höger och vänster körfält i steg om 10 f/h av totala flödet Q tot, beräknat med körfältsmodellen enligt kapitel 3. Trafikflödet är i dessa tabeller uppdelat på alla fordon, personbilar samt tunga fordon för höger respektive körfält. 4 Blad Flöde I detta blad finns ett diagram som visar flödet i höger körfält som funktion av totalflödet för båda körfälten, dels för samtliga fordon och dels för personbilar. Nedan i figur 2 visas detta diagram för det fall som beräknats i avsnitt 6.2 ovan, 90 km/h och kapaciteten f/h Flöde i höger körfält som funktion av totala flödet Alfa_h=0,85 & Beta_h=0,90 Q_h (Alla), Alfa=0,05 Q_h (Pb), Beta=0, Q_h Q_tot Figur 2 Flödet i höger körfält (f/h) som funktion av totala flödet (f/h). Den övre kurvan visar totalt antal fordon i höger körfält och den nedre kurvan anger antalet personbilar. 14

Emissioner i tunnlar

Emissioner i tunnlar Publ 2004:128 Emissioner i tunnlar Beräkningsprogram med handledning 2004-11 Sid 2 D t B t k i 2005-01-20 Publ 2004:128 Upphovsman (författare) Enheten för Samhälle och trafik Sektionen Bro- och tunnelteknik

Läs mer

Distribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:

Distribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn: VZfnotat Nummer: T 20 Datum: 1987-09-21 Titel: Översiktlig beräkning av antalet omkörningar längs E6. Författare: Arne Carlsson och Gunilla Sörensen Avdelning: Trafik Projektnummer: _75313-7 Projektnamn:

Läs mer

Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg

Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg VTI notat 41 2004 VTI notat 41-2004 Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg Författare Johan Janson Olstam FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 50439 Projektnamn Omkörningsrestriktion

Läs mer

Trafiksäkerhet landsväg före ändring

Trafiksäkerhet landsväg före ändring Trafiksäkerhetseffekter av nya hastighetsgränser Karl-Lennart Bång, KTH Bakgrund Regeringsuppdrag 2008 till Vägverket att utreda effekter av att ändra hastighetsgränserna från nuvarande 50 70 90 110 km/h

Läs mer

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Kövarningssystem på E6 Göteborg TI notat 12 23 TI notat 12-23 Kövarningssystem på E6 Göteborg Analys av parameterinställningar Författare FoU-enhet Projektnummer 4489 Projektnamn Uppdragsgivare Urban Björketun Arne Carlsson Mohammad-Reza

Läs mer

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning 2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL

Läs mer

1 Bakgrund 1. 2 Nuläge Trafikflöde och hastighet Kollektivtrafik 2. 3 Nyetablering 2

1 Bakgrund 1. 2 Nuläge Trafikflöde och hastighet Kollektivtrafik 2. 3 Nyetablering 2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 2 Nuläge 1 2.1 Trafikflöde och hastighet 1 2.2 Kollektivtrafik 2 3 Nyetablering 2 3.1.1 Sikt 3 3.1.2 Avfartsramp E20 Väg 509 5 3.1.3 Tillgänglighet och trafiksäkerhet

Läs mer

Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun

Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun Delprojektet syftar till att redovisa 1. Verkliga hastighets- och tidsavståndsförändringar

Läs mer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder

Läs mer

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Anna Vadeby Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya VTI är projektledare för utvärderingsprojektet som genomförs tillsammans med Vectura

Läs mer

Harmonisering av hastigheter

Harmonisering av hastigheter VTI notat 42 2004 Harmonisering av hastigheter Effekter av minskad hastighetsspridning Författare Johan Janson Olstam FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 50440 Projektnamn Harmoniserade

Läs mer

Kapacitetsanalys Trafikplats Tuna

Kapacitetsanalys Trafikplats Tuna UPPDRAG Kapacitetsberäkningar UPPDRAGSNUMMER 2015313006 UPPDRAGSLEDARE Annette Levedahl UPPRÄTTAD AV Andrew Cunningham DATUM VERSION 1.0 Kapacitetsanalys Trafikplats Tuna Bakgrund En ny planskild korsning

Läs mer

Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 2014-01-29

Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 2014-01-29 Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 1 BAKGRUND Detta PM redogör kortfattat för arbetsgång och resultat för de koldioxidberäkningar som M4Traffic genomfört åt Trafikkontoret. Beräkningar

Läs mer

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Arbetsrapport ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Kapacitetsstudie trafikplats Vasatorp utblick 2030 Malmö 2015-09-25 ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Kapacitetsstudie trafikplats Vasatorp utblick 2030 Arbetsrapport Datum

Läs mer

Framkomlighet och fördröjningar på E22 Fjälkinge Gualöv

Framkomlighet och fördröjningar på E22 Fjälkinge Gualöv VTI notat 34-25 Utgivningsår 25 www.vti.se/publikationer Framkomlighet och fördröjningar på E22 Fjälkinge Gualöv Arne Carlsson Andreas Tapani Förord Denna studie av framkomlighetseffekter till följd av

Läs mer

TRVMB Kapacitet och framkomlighetseffekter

TRVMB Kapacitet och framkomlighetseffekter TRVMB Kapacitet och framkomlighetseffekter Trafikverkets metodbeskrivning för beräkning av kapacitet och framkomlighetseffekter i vägtrafikanläggningar TRV 2013:64343 Titel: TRVMB Kapacitet och framkomlighetseffekter

Läs mer

Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet

Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet 2007-2012 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2012 Skapat av: Robin Billsjö, Liselott Söderström och Annika

Läs mer

Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15

Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15 Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15 Medverkande Beställare: Årjängs kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig Handläggare: Bo Asplind Susanne

Läs mer

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar hastighet 2007 2011 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2011 Skapat av: Liselott Söderström, Trivector Traffic Dokumentdatum:2011-11-30

Läs mer

Matris med lätta fordon i yrkestrafik

Matris med lätta fordon i yrkestrafik Matris med lätta fordon i yrkestrafik Bakgrund För att inom ramen för SAMPERS modellera samtliga lätta fordon, måste även den yrkesmässiga trafiken med lätta fordon kunna beskrivas. I första hand är syftet

Läs mer

E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum

E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum UNDERLAG TILL VÄGPLAN E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum Täby och Österåkers Kommun, Stockholms län PM Vägutformning 2015-11-23 Projektnummer: 107337 Dokumenttitel: PM Vägutformning Skapat av: Jonas Skyllberg

Läs mer

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats 2 Rastanläggningar Kommentar: Detta kapitel har inte reviderats i samband med utgivningen av VGU. I avvaktan på revidering kan Publikation 1999:143 Naturrastplatser en idéskrift tillämpas utöver detta

Läs mer

12 Lutningar. 12.1 Längslutning

12 Lutningar. 12.1 Längslutning 12 Lutningar Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet

Läs mer

Disposition. 100 och 120 km/h. Bakgrund Metod Berörda vägkategorier Datamaterial och nya samband Slutsatser Behov av fortsatt arbete

Disposition. 100 och 120 km/h. Bakgrund Metod Berörda vägkategorier Datamaterial och nya samband Slutsatser Behov av fortsatt arbete Revidering av VQsamband för vägar med och km/h Johan Olstam Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson Disposition Bakgrund Metod Berörda vägkategorier Datamaterial och nya samband Slutsatser Behov av fortsatt

Läs mer

Trafikanternas syn på vägarbeten. Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll

Trafikanternas syn på vägarbeten. Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll Trafikanternas syn på vägarbeten Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll Utvärdering av kameraövervakade vägarbetsplatser en pilotstudie Radar som registrerar hastigheten hos passerande fordon Kamera

Läs mer

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt Trafik Datum 2014-06-24 Uppdrag Beställare Från Till Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund Borealis AB Felix Staffanson Åsa Åkesson Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27

Läs mer

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Gotlands län

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Gotlands län Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Gotlands län 2016-02-25 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas

Läs mer

Nya hastighetsgränser i tätort uppföljning

Nya hastighetsgränser i tätort uppföljning Nya hastighetsgränser i tätort uppföljning 2009-2010 Beställare: Trafikverket Utförare: KTH avdelningen för trafik och logistik Projektansvarig: Karl-Lennart Bång Tidplan: 2009-01-01 - (2010-12-31) 2011-12-31

Läs mer

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd

Läs mer

Bilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader

Bilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader Bilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader Effekter och samhällsekonomiska kostnader behövs för att jämföra och analysera alternativa utformningar. För planeringsbehov redovisas beräkningsmodeller

Läs mer

Svenskt Hastighetsindex

Svenskt Hastighetsindex SÄKER TRAFIK SVERIGE AB Svenskt Hastighetsindex Resultatrapport september - oktober 2010 Exempel - Företag AB Tunga lastbilar (LB) Rapporten upprättad 2010-11-24 av Lars Nordquist, Säker Trafik Sverige

Läs mer

PM BESLUTSUNDERLAG TRAFIKTEKNISK STANDARD

PM BESLUTSUNDERLAG TRAFIKTEKNISK STANDARD -14 UPPDRAG Vattenskyddsåtgärder längs väg 570 för Bottorps vattentäkt UPPDRAGSNUMMER 2203057 UPPDRAGSLEDARE Christina Sjögren UPPRÄTTAD AV Daniel Alm DATUM Inledning Bottorps grundvattentäkt ligger utmed

Läs mer

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Kövarningssystem på E6 Göteborg VTI notat 39 2002 VTI notat 39-2002 Kövarningssystem på E6 Göteborg Redovisning av trafikmätningar Författare Arne Carlsson, Mohammad-Reza Yahya FoU-enhet Trafik- och transportanalys Projektnummer 40382

Läs mer

TRAFIKMODELL ÖSTERSUND

TRAFIKMODELL ÖSTERSUND UPPDRAGSNUMMER: 7001358 TRAFIKMODELL ÖSTERSUND KAPACITETSUTREDNING FÖR NYEXPLOATERING VID LILLÄNGE HANDELSOMRÅDE SWECO SOCIETY JOACIM THELIN SARA JOHANSSON repo002.docx 2013-06-14 Sweco 1 Inledning Bakgrund

Läs mer

E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum

E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum UNDERLAG TILL VÄGPLAN E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum Täby och Österåkers Kommun, Stockholms län PM Vägutformning. 2014-06-09 Projektnummer: 107337 Dokumenttitel: PM Vägutformning Skapat av: Jonas

Läs mer

Hastighetsundersökning 2016

Hastighetsundersökning 2016 RAPPORT Hastighetsundersökning 2016 Resultatrapport Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Hastighetsundersökning 2016, resultatrapport

Läs mer

PM Trafikutredning korsningen Åsenvägen/ Humlevägen, Jönköpings kommun Upprättad av: Reino Erixon och Pär Larsson

PM Trafikutredning korsningen Åsenvägen/ Humlevägen, Jönköpings kommun Upprättad av: Reino Erixon och Pär Larsson PM Trafikutredning korsningen Åsenvägen/ Humlevägen, Jönköpings 2014-03-31 Upprättad av: Reino Erixon och Pär Larsson PM Trafikutredning korsningen Åsenvägen/Humlevägen, Jönköpings Kund Jönköpings Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN

M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN Oktober 2011 Denna utredning har utförts under dec 2010 till okt 2011 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Kungsgatan 6 252 21 HELSINGBORG Tel: 010-452

Läs mer

Solnavägen vid Biomedicum och Aulan 2012-04-03

Solnavägen vid Biomedicum och Aulan 2012-04-03 Trafik 2012-04-03 Objekt: 1113 Handläggare: Mats Ekström Konsult: Structor Uppsala AB , ANTAL BLAD: 4 BLAD NR: 1 Inledning Syftet med detta är att beskriva trafiken till och från Biomedicum och Aulan och

Läs mer

Effekter av trafikmeddelanden via VMS - några resultat från 1998

Effekter av trafikmeddelanden via VMS - några resultat från 1998 Effekter av trafikmeddelanden via - några resultat från 1998 2-1-31 Allogg AB Telefon: Telefax: e-mail: all@allogg.se Box 43 159-156 159-113 hemsida: www.allogg.se 647 21 MARIEFRED Sammanfattning I detta

Läs mer

Sampers Ny vägnätsmodell Lars Johansson

Sampers Ny vägnätsmodell Lars Johansson Sampers Ny vägnätsmodell 2013-06-18 Lars Johansson Problem med befintliga vägnät i Sampers Grundnät uttagna från VDB 1998 (Skåne 2001 och Sthlms län manuellt kodat senare) Manuellt kompletterat i tätorter

Läs mer

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som

Läs mer

VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning

VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 BREDDÖKNING Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden.

Läs mer

Mindre köer och bättre flyt mellan Moraberg och Hallunda. E4/E20 Södertäljevägen rustas upp

Mindre köer och bättre flyt mellan Moraberg och Hallunda. E4/E20 Södertäljevägen rustas upp Mindre köer och bättre flyt mellan Moraberg och Hallunda E4/E20 Södertäljevägen rustas upp Relativt små insatser kan göra stor skillnad Man behöver inte alltid bygga nytt för att åstadkomma påtagliga förbättringar.

Läs mer

PM Åtg.plan - SAMKALK: K restidsvinster

PM Åtg.plan - SAMKALK: K restidsvinster Metod för beräkning av restidsvinst baserad på mätdata Vi utgår från den alternativa metod som Stenerik Ringqvist beskriver i memot: Metod för beräkning av restidsvinster m.m 2008-10-20. Metoden innebär

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

VGU slänter och räcken

VGU slänter och räcken Nr 7 februari 2007 VGU slänter och räcken Vägverkets utredning om den svåra bussolyckan på E18 i januari 2006 föranleder tillsammans med övriga erfarenheter av svåra olyckor på eller i anslutning till

Läs mer

BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY

BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY PM BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY SLUTRAPPORT 2013-12-16 Sammanfattning Det centrala området Svartå strand i Mjölby planeras genomgå en omvandling från verksamhetsområde till ett

Läs mer

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 45 (50) 11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten.

Läs mer

Mikrosimulering med: VISSIM (biltrafik) En metodik för beräkning av belastningsgrad i VISSIM. Henki Refsnes

Mikrosimulering med: VISSIM (biltrafik) En metodik för beräkning av belastningsgrad i VISSIM. Henki Refsnes Mikrosimulering med: VISSIM (biltrafik) En metodik för beräkning av belastningsgrad i VISSIM. Henki Refsnes Kapacitetsanalyser med VisSim: Hur redovisar vi simuleringsresultaten? Hur ska/kan resultaten

Läs mer

PUBLIKATION 2007:16. Utvärdering och analys av trafiksäkerhetskameror. Riksväg 50 E länsgräns Åsbro

PUBLIKATION 2007:16. Utvärdering och analys av trafiksäkerhetskameror. Riksväg 50 E länsgräns Åsbro PUBLIKATION 27:6 Utvärdering och analys av trafiksäkerhetskameror Riksväg 5 E länsgräns Åsbro Titel: Utvärdering och analys av trafiksäkerhetskameror Riksväg 5 E länsgräns Åsbro Publikation: 27:6 Utgivningsdatum:

Läs mer

ICA Grytan, Västerås - Trafikanalys med hjälp av trafiksimulering i Vissim. Uppdragsnr: (11)

ICA Grytan, Västerås - Trafikanalys med hjälp av trafiksimulering i Vissim. Uppdragsnr: (11) \\ser71sth1se.se.wspgroup.com\projects\7021\2013\10189249 - ICA Grytan, Västerås\5_Beräkningar\Vissim\Rapport\PM Trafikanalys ICA Grytan.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10189249 1 (11) PM ICA Grytan,

Läs mer

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd 4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller

Läs mer

ATRIUM LJUNGBERG AB. Kapacitetsanalys Sickla industriväg-smedjegatan. Granskningsversion Stockholm

ATRIUM LJUNGBERG AB. Kapacitetsanalys Sickla industriväg-smedjegatan. Granskningsversion Stockholm ATRIUM LJUNGBERG AB Kapacitetsanalys Sickla industriväg-smedjegatan Granskningsversion 2016-10-11 Stockholm Kapacitetsanalys Sickla industriväg- Smedjegatan Datum 2016-10-11 Uppdragsnummer 1320023808 Utgåva/Status

Läs mer

BLASTEC BAKGRUND TILL BERÄKNINGAR INOM PALLSPRÄNGNINGSDELEN. Innehåll

BLASTEC BAKGRUND TILL BERÄKNINGAR INOM PALLSPRÄNGNINGSDELEN. Innehåll BLASTEC BAKGRUND TILL BERÄKNINGAR INOM PALLSPRÄNGNINGSDELEN Innehåll 1. Borr- och Laddplan 1.1 Grundformel för beräkning av försättning 1.2 Korrektion m h t hållutning 1.3 Korrektion m h t laddningens

Läs mer

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2012-10-01 Trafikverket Region Väst Magnus Andersson Samhälle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se magnus.b.andersson@trafikverket.se Direkt: 010-123 61

Läs mer

Mätningar på Essingeleden 2002

Mätningar på Essingeleden 2002 VTI notat 31 2003 VTI notat 31-2003 Mätningar på Essingeleden 2002 Förstudie för MCS på Essingeleden Författare FoU-enhet Projektnummer 40180 Projektnamn Uppdragsgivare Arne Carlsson och Mohammad-Reza

Läs mer

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Västernorrlands län

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Västernorrlands län Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Västernorrlands län 2016-02-24 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg DATUM 10-05 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera en ny butik på en i dagsläget

Läs mer

7 Vägkantsutmärkningar

7 Vägkantsutmärkningar 7 Vägkantsutmärkningar Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med

Läs mer

9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek

9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek 9 Breddökning Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden. I horisontalkurvor med små radier,

Läs mer

Fartbestämning med Dopplerradar

Fartbestämning med Dopplerradar Vågrörelselära, 5 poäng 007 03 14 Uppsala Universitet Projektarbete Fartbestämning med Dopplerradar Per Mattsson, FA Olov Rosén, FA 1 1. Innehållsförteckning. Sammanfattning......3 3. Inledning......3

Läs mer

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Månad: Januari Projekt 2007- Skåne OLYCKA 1 Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Datum: 2007-01-03 Riksväg 21, ca 1 km från Lommarpskorset Hässleholm Hastighetsbegränsning: 90 km/tim Förare, framsätespassagerare

Läs mer

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska

Läs mer

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Kövarningssystem på E6 Göteborg VTI notat 39 2002 VTI notat 39-2002 Kövarningssystem på E6 Göteborg Redovisning av trafikmätningar Författare Arne Carlsson, Mohammad-Reza Yahya FoU-enhet Trafik- och transportanalys Projektnummer 40382

Läs mer

Trafikanalys TA-plan Fisksätra trafikplats

Trafikanalys TA-plan Fisksätra trafikplats UPPDRAG Analys TA-plan Fisksätra tpl UPPDRAGSNUMMER 7001219000 UPPDRAGSLEDARE Joacim Thelin UPPRÄTTAD AV Joacim Thelin DATUM Trafikanalys TA-plan Fisksätra trafikplats Sweco har fått i uppdrag av Nacka

Läs mer

Uppdrag för LEGO projektet Hitta en vattensamling på Mars

Uppdrag för LEGO projektet Hitta en vattensamling på Mars LEGO projekt Projektets mål är att ni gruppvis skall öva på att genomföra ett projekt. Vi använder programmet LabVIEW för att ni redan nu skall bli bekant med dess grunder till hjälp i kommande kurser.

Läs mer

Att spara tid eller spara liv

Att spara tid eller spara liv VECTURA Att spara tid eller spara liv En rapport om andelen utfärdade och betalade fortkörningsböter till svenskregistrerade och utlandsregistrerade lastbilar och bussar under 29 Haglund Helene 211-5-29

Läs mer

PM Trafik. 1. Förutsättningar. Trafikutredning detaljplan ETERN 3, Umeå

PM Trafik. 1. Förutsättningar. Trafikutredning detaljplan ETERN 3, Umeå Trafik Datum 2014-06-04 Uppdrag Planförfattare Från Till nummer Trafikutredning detaljplan ETERN 3, Umeå Planavdelningen Umeå kommun Mats Burström, Gustav Edvinsson, Ramböll Sv AB Anders Dieter Aubry,

Läs mer

Vägar och gators utformning

Vägar och gators utformning VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Supplement del Korsning Högeravsvängskörfält 2007-06 Högeravsvängskörfält Högeravsvängskörfält används där genomgående flöde på primärväg samt antalet

Läs mer

FINAL REPORT PART F:

FINAL REPORT PART F: Royal Institute of Technology Centrum för Trafiksimulering TRAFFIC PERFORMANCE ON MAJOR ARTERIALS FINAL REPORT PART F: Yttäckande Trafikmätningar (Traffic Measurements) Royal Institute of Technology Centre

Läs mer

Hårstorp 1:1 industri

Hårstorp 1:1 industri Ramböll Sverige AB Trafikanalys -Korsningen Gronvägen--- Finspångs Tekniska Verk Linköping 2007-02-26 Finspångs Tekniska Verk Trafikanalys -Korsningen Gronvägen Datum 2007-02-26 Uppdragsnummer Utgåva/Status

Läs mer

ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING

ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 1 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING 2 VV Publ 2002:148 ATB VINTER 2003 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 3 Innehållsförteckning 1 Definitioner

Läs mer

Kalibrering av restidsfunktioner Förslag till metodik och datainsamlingsupplägg

Kalibrering av restidsfunktioner Förslag till metodik och datainsamlingsupplägg Kalibrering av restidsfunktioner Förslag till metodik och datainsamlingsupplägg Johan Olstam Clas Rydergren (LiU), Joakim Ekström (LiU), David Gundlegård (LiU), Erik Jenelius (KTH) Agenda Bakgrund och

Läs mer

Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Trafikverket Region Öst Stefan Tykesson Planering Besöksadress: Tullgatan 8 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se stefan.tykesson@trafikverket.se Direkt: 010-123 57 72 Beredningsunderlag till förslag

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

1 Grundvärden för trafikmiljön

1 Grundvärden för trafikmiljön 1 Grundvärden för trafikmiljön Trafikmiljöns egenskaper beskrivs i VGU med: friktion hos beläggningsytan siktobjekt i vägrummet. 1.1 Friktion Friktion är ett grundvärde i VGU för att bestämma: största

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING E16 HANRÖLEDEN - VÄG 293 LEKSANDSVÄGEN STIGAREGATAN I FALUN

PM TRAFIKUTREDNING E16 HANRÖLEDEN - VÄG 293 LEKSANDSVÄGEN STIGAREGATAN I FALUN COOP FASTIGHETER AB PM TRAFIKUTREDNING E16 HANRÖLEDEN - VÄG 293 LEKSANDSVÄGEN STIGAREGATAN I FALUN Falun 2015-04-23 PM TRAFIKUTREDNING E16 HANRÖLEDEN VÄG 293 LEKSANDSVÄGEN STIGAREGATAN I FALUN Datum 2015-04-23

Läs mer

S we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

S we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm SOLLENTUNA KOMMUN Väsjö Trafikanalys Uppdragsnummer 2127109000 Version 0.95 Sweco Infrastructure AB Sthlm Trafikanalys Martin Holmstedt och Andrew Cunningham 1 (15) S w e co Skolgatan 2 B SE-891 33 Örnsköldsvik,

Läs mer

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Jönköpings län

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Jönköpings län Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Jönköpings län 2016-01-31 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

Nordic Human Factors Guideline NHFG

Nordic Human Factors Guideline NHFG Nordic Human Factors Guideline NHFG (Del 2) Konsekvens av förklaringsmodellen: Den självförklarande vägen eller the Self Explaining Road (SER) Ett nordiskt samarbete under Nordiska Väggeometrigruppen 1

Läs mer

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs B, kapitel 2

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs B, kapitel 2 Kapitel.1 101, 10 Exempel som löses i boken. 103 Testa genom att lägga linjalen lodrätt och föra den över grafen. Om den på något ställe skär grafen i mer än en punkt så visar grafen inte en funktion.

Läs mer

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta SIGTUNA KOMMUN Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta 2012-12-13 Uppsala Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta Datum 2012-12-13 Uppdragsnummer 61381254612 Utgåva/Status Version

Läs mer

BILAGA 6.1: INSTRUKTION TILL ANBUDSFORMULÄR SÄKO 2015

BILAGA 6.1: INSTRUKTION TILL ANBUDSFORMULÄR SÄKO 2015 KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 6.1: INSTRUKTION TILL ANBUDSFORMULÄR SÄKO 2015 Instruktion till anbudsformulär,

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Fysikexperiment, 7,5 hp, för FK2002 Onsdagen den 15 december 2010 kl. 9-14. Skrivningen består av två delar A och B. Del A innehåller enkla frågor och

Läs mer

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och

Läs mer

Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter. enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning

Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter. enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2013-02-22 Trafikverket Region Syd Stefan Johansson Enhet Samhällsbehov Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se stefan.u.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123

Läs mer

6 Rampers linjeföring

6 Rampers linjeföring 6 Rampers linjeföring Ramper ska ges en utformning och terränginpassning som tillsammans med erforderliga vägmarkeringar och vägmärken/trafikantinformation ger förarna tillräcklig visuell ledning för ett

Läs mer

Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson

Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson Bakgrund Omkring år 2000: Vägverket sökte möjligheter för att öka

Läs mer

RAPPORT - TRAFIK. Fjällvyn Loftsdalen. Upprättad av: Truls Persson. Granskad av: Olov Näslund. Uppdrag. Datum UPPDRAGSNUMMER

RAPPORT - TRAFIK. Fjällvyn Loftsdalen. Upprättad av: Truls Persson. Granskad av: Olov Näslund. Uppdrag. Datum UPPDRAGSNUMMER RAPPORT - TRAFIK Uppdrag Fjällvyn Loftsdalen UPPDRAGSNUMMER 16034 Uppdragsledare Truls Persson Datum 2016-08-25 Upprättad av: Truls Persson Granskad av: Olov Näslund Innehållsförteckning 1 Uppdrag och

Läs mer

Förutsättningar. Trafik. Väg och trafik. ÅDT* 1997 (Varav tung trafik) väg 1194: 4,0 m 370 (~10) väg 1195 Karö: 4,0/5,5 m 1170 (~30)

Förutsättningar. Trafik. Väg och trafik. ÅDT* 1997 (Varav tung trafik) väg 1194: 4,0 m 370 (~10) väg 1195 Karö: 4,0/5,5 m 1170 (~30) Förutsättningar Trafik Väg och trafik Skyltad hastighet på de berörda vägarna är 70 km/tim. Trafiken beräknas öka med cirka 1 % per år fram till år 2020. Bro över Karösundet Bron är byggd 1966 och har

Läs mer

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge 2015-02-19 Dnr KTF2015-0044 Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn 073-866 59 62 E-post lena.hubsch@ul.se Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4)

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Anna Svensson UPPRÄTTAD AV. Oscar Lewin

UPPDRAGSLEDARE. Anna Svensson UPPRÄTTAD AV. Oscar Lewin UPPDRAG 11045 HAMMARSHUS TRAFIK UPPDRAGSNUMMER 2510165070 UPPDRAGSLEDARE Anna Svensson UPPRÄTTAD AV Oscar Lewin DATUM 8-23 GRANSKAD AV Joakim Bengtsson Malin Zetterqvist Bakgrund Nya handels- och bostadsområde

Läs mer

3 Placering och linjeföring

3 Placering och linjeföring KORSNINGAR 3 Placering och linjeföring 3 Placering och linjeföring För trafikanten är intrycket av ett möte mellan olika vägar beroende av hur mötet "annonseras". Intrycken kan förstärkas eller försvagas

Läs mer

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning? När vi nu lärt oss olika sätt att karaktärisera en fördelning av mätvärden, kan vi börja fundera över vad vi förväntar oss t ex för fördelningen av mätdata när vi mätte längden av en parkeringsficka. Finns

Läs mer

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER 7000175000 1.

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER 7000175000 1. repo001.docx 2012-03-2914 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 UPPDRAGSNUMMER 7000175000 STOCKHOLM TRAFIKPLANERING JOHANNA FICK UPPDRAGSLEDARE KARIN RENSTRÖM GRANSKARE

Läs mer

Trafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås

Trafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Beställare: ALINGSÅS KOMMUN 441 81 ALINGSÅS Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box

Läs mer

Sökgränser: (0.9-1.3) * Vönskad. Önskad arb.punkt Fläktkurva

Sökgränser: (0.9-1.3) * Vönskad. Önskad arb.punkt Fläktkurva Sökgränser vid direktdrift utan frekvensomriktare Vanligtvis för direktdrivna fläktar med fast varvtal så hamnar inte önskad arbetspunkt exakt på fläktkurvan. Den verkliga arbetspunkten blir då den önskade

Läs mer

8.2 VAL AV TRAFIKPLATSTYP

8.2 VAL AV TRAFIKPLATSTYP VU 94S-2 8 Trafikplatser 15 (94) 8.2 VAL AV TRAFIKPLATSTYP Val av trafikplatstyp ska redovisas i Val av trafikteknisk standard, se del 4. Trafikplatstyp bestäms av: referenshastighet i olika förbindelser

Läs mer