3 Längsgående markeringar
|
|
- Axel Bergman
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område. Om dessa vägar/gator har kantsten och vägbelysning kan kantlinjer utelämnas. Mittlinje ska ej markeras vid vägbanebredder < 6,0 m. Något förenklat kan man säga att längsgående vägmarkeringar på sträcka har tre funktioner, nämligen: att leda trafiken genom att ge visuell ledning, t.ex. ge upplysning om körbanans och körfältens sträckning. att upplysa om farliga avsnitt eller speciella förhållanden längs vägen, t.ex. varningslinje. att reglera trafiken eller förstärka trafikregler, t.ex. omkörningsförbud och spärrlinje. Följande linjetyper används i normala fall: mittlinje körfältslinje spärrlinje varningslinje anvisningspil om körfältsbyte ledlinje linje för reserverat körfält cykelfältslinje kantlinje intermittent kantlinje heldragen vägbanereflektorer. TABELL 3-1 Ritningar över längsgående markeringar VÄGTYP BETECKNING Motorväg MV Fyrfältsväg 4FV Mötesfri motortrafikled MML Motortrafikled ML Mötesfri landsväg MLV Under utredning Bred landsväg ( 2-fält, BLV m) Normal landsväg (2-fält, 6,5- NLV 11 m) Smal landsväg (2-fält < 6,5 m) SLV Flerfältsväg i tätort FFV 2-fältsväg i tätort 2FV VGU VV publikation 2004:
2 3.1 Mittlinje På alla belagda vägar utanför tättbebyggt område samt gator avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område, med vägbanebredd 6,0 m skall mittlinje markeras. Mittlinje utförs med bredden 0,10 m eller 0,15 m och intermittensen 3+9 eller 3+3. Mittlinje ska ha det utseende som framgår av FIGUR 3-1. FIGUR 3-1 Mittlinje På europavägar, riksvägar och viktiga länsvägar skall 15 cm mittlinje markeras. Kommentar: Viktiga länsvägar som ska markeras med 15 cm mittlinje beslutas av regionen. I normala fall markeras mittlinjen med I(X) 3+9, men på vägar eller gator inom tättbebyggt område kan mittlinjen markeras I(X) 3+3, där X=bredd i meter. 3.2 Körfältslinje Körfältslinje skall markeras: mellan genomgående körfält och accelerations-/retardationsfält mellan genomgående körfält och körfält för svängande trafik mellan körfält i samma riktning. De linjebredder som får användas är i meter 0,10, 0,15, 0,20, 0,30 och 0,40. Intermittensen är 3+3 eller 3+9. Där flera körfält i samma riktning kanaliseras i olika riktningar som t.ex. i korsningar eller på avfarter på motorvägar ska körfältslinjen i dessa fall vara 14 VGU VV publikation 2004:
3 dubbelt så bred som i vanliga fall. Det betyder att en körfältslinje som är 15 cm bred blir i dessa fall 30 cm bred. Körfältslinje ska ha det utseende som framgår av FIGUR 3-2. FIGUR 3-2 Exempel på körfältslinje med bredden 0,20 m 3.3 Spärrlinje Spärrlinje skall användas vid vägbanebredder 7,5 m utanför tättbebyggt område enligt TABELL 1-1 i bilaga 1. På väg med två eller flera körfält för färd i vardera riktningen skall dubbel spärrlinje vara utförd som skiljelinje mellan trafikriktningarna. Spärrlinje används också för att förstärka utmärkningen av omkörningsförbud eller då passage av mittlinjen är olämpligt. Där avbrott i spärrlinje eller spärrområde görs vid in- och utfart, får avbrottet markeras och skall då ha längden 1,0 m och mellanrummet 1,0 m. Linjekombinationer med spärrlinje skall användas på vägar med vägbanebredd 7,5 m. På vägar med vägbana < 7,5 m markeras varningslinje. Spärr- eller varningslinje på grund av nedsatt sikt behöver inte vara utförd inom tättbebyggt område med VR 50 km/h. En gång- och cykelbana får avgränsas mot körbanan med en spärrlinje. De linjebredder som får användas är i meter 0,10, 0,15, 0,20, 0,30 och 0,40. Spärrlinje ska ha det utseende som framgår av FIGUR 3-3. FIGUR 3-3 Exempel på spärrlinje med bredd 0,20 m VGU VV publikation 2004:
4 3.4 Varningslinje Varningslinje skall användas enligt samma kriterier för skymd sikt som 3.3 Spärrlinje, vid vägbanebredder < 7,5 m. Varningslinjen ersätter då mittlinjen. Varningslinje kan även användas på sträcka där omkörningsförbud föreskrivits. Varningslinje utförs, med bredden 0,10 m eller 0,15 m och intermittensen 9+3. Varningslinje ska ha det utseende som framgår av följande figur. FIGUR 3-4 Varningslinje 3.5 Anvisningspil om förberedande upplysning om spärrlinje Anvisningspil får användas utom tättbebyggt område, som förberedande upplysning om spärrlinje eller spärrområde på väg med 2 körfält och trafik i vardera riktningen. Anvisningspil ska ha det utseende som framgår av FIGUR 3-5. FIGUR 3-5 Anvisningspil 3.6 Ledlinje Ledlinje bör användas som vägledning för vänstersvängande trafikanter, men endast i komplicerade korsningar. Sådana korsningar har flera trafiköar och där det finns uppenbar risk att komma in i körfält för motriktad trafik. 16 VGU VV publikation 2004:
5 Finns det mer än ett körfält för sväng åt samma håll i vägkorsning, skall ledlinje vara utförd såväl mellan dessa körfält som till vänster om det längst till vänster belägna körfältet. Ledlinje utföres med bredden 0,10, 0,15, 0,20 eller 0,30 m och intermittensen 1+1. FIGUR 3-6 Exempel på ledlinje med bredden 0,20 m 3.7 Linje för reserverat körfält Linje för reserverat körfält avskiljer ett körfält som är reserverat för fordon i linjetrafik m.fl. Lokal trafikföreskrift skall finnas för att markera reserverat körfält. Texten BUSS ska markeras i körfältet. När ett körfält är reserverat endast under vissa tider kan det vara lämpligt att utelämna texten i körfältet. Början och slut på linje för reserverat körfält ska ha intermittensen 1+1 och i övrigt 3+3. Linjebredd ska vara 0,20 eller 0,30 m. På vägavsnitt där fordon inte tillåts lämna reserverat körfält ska denna linje ersättas med spärrlinje. Om körfält reserveras för trafik mot färdriktningen på en i övrigt enkelriktad gata ska dubbel spärrlinje finnas mellan körfälten i stället för linje för reserverat körfält. Denna markering ska upphöra på sådant avstånd före korsning eller avfart att svängande trafik inte behöver korsa det reserverade körfältet. FIGUR 3-7 Linje för reserverat körfält 3.8 Cykelfältslinje Cykelfältslinje används mellan cykelfält och andra körfält. Om beläggningen på ett cykelfält ska ges en avvikande färg bör rödbrun färgton användas för att få enhetlighet i landet. VGU VV publikation 2004:
6 Cykelfältslinje ska ha bredden 0,2 m eller 0,5 m och intermittensen 0,2+0,2 eller 0,5+0,5. FIGUR 3-8 Cykelfältslinje Om det finns särskilda skäl till det får istället spärrlinje användas. 3.9 Intermittent kantlinje Kantlinje skall markeras på alla belagda vägar utanför tättbebyggt område och på gator avsedda för genomfart. Om vägen eller gatan har kantsten och vägbelysning kan kantlinjer utlämnas. Kantlinje utförs med bredden 0,10, 0,15, 0,20 eller 0,30 m och intermittensen 1+2. FIGUR 3-9 Intermittent kantlinje med bredden 0,20 m 3.10 Heldragen kantlinje Heldragen kantlinje skall markeras på vägar där det bedöms olämpligt med biltrafik utanför körfältet. Den kan också användas för att öka synbarheten. Bredden på en heldragen kantlinje kan vara 0,10, 0,20, 0,30 eller 0,40 m. Vid öppningar i heldragna kantlinjer bör ledlinje markeras istället för kantlinjen. Ledlinjen ska då ha samma bredd som den heldragna kantlinjen den föregås av. 18 VGU VV publikation 2004:
7 FIGUR 3-10 Heldragen kantlinje med bredden 0,20 m Före avsmalningar vid broar och liknande samt före vägavsnitt där trafik på vägren är olämplig eller utgör fara, skall heldragen kantlinje användas för att leda ut trafik från vägrenen. Linjetypen skall vara H(0,30)VB. Kantlinjen ska vara minst så lång som TABELL 3-2 anger. TABELL 3-2 Längd på heldragen linje före avsmalning V TILL L 1 L 2 L 3 L km/h m m m m FIGUR 3-11 Heldragen kantlinje före avsmalning 3.11 Vägbanereflektorer Vägbanereflektorer kan användas i följande fall: vid arbete på väg. som komplettering för längsgående vägmarkeringar för att ge bättre visuell ledning. Vägbanereflektorer som används vid arbete på väg skall vara orange enligt färgboxen i EN 1436 och dessutom följa EN Vägbanereflektorer får, där särskilt stort behov föreligger, komplettera kantlinje, mittlinje, varningslinje, spärrlinje samt begränsningslinje i spärrområden. De skall då vara vita och ha c/c-avståndet 24 m mellan VGU VV publikation 2004:
8 reflektorerna. I horisontalkurvor med radie 700 m skall c/c-avståndet vara 12 m. När vägbanereflektorerna ska komplettera heldragen kantlinje eller begränsningslinje i spärrområde ska de placeras precis innanför linjen i körfältet. I övriga fall placeras reflektorerna i linjen. FIGUR 3-12 Vägbanereflektorer vid arbete på väg som ersätter eller kompletterar längsgående markeringar 20 VGU VV publikation 2004:
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:
Läs merUtdrag ur grundkurs Vägmarkering. Visas på SVMF årsmöte 2013-03-14 Efter ök med Torgny A
Utdrag ur grundkurs Vägmarkering Visas på SVMF årsmöte 2013-03-14 Efter ök med Torgny A VÄLKOMMEN Kurs Vägmarkering Lärare: Torgny Augustsson Hans Holmèn Gunnar Larsson TSFS 2010:171 Transportstyrelsens
Läs mer6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar
6 Övriga markeringar Markeringar som inte är längsgående eller tvärgående räknas som övriga markeringar. Till dessa hör följande: körfältspilar anvisning om körfältsbyte spärrområde texter uppställningsplats
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (1978:1001); SFS 1999:720 Utkom från trycket den 3 augusti 1999 utfärdad den 1 juli 1999. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen
Läs mer4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Läs mer18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar
VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som
Läs merVägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning
2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;
Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar; beslutade den 20 oktober 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 vägmärkesförordningen (2007:90). TSFS 2010:171 Utkom från
Läs merTvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.
8 Tvärfall Med tvärfall avses vägbanans lutning i tvärled. Lutningen anges i förhållande till horisontalplanet. Tvärfallet kan göras dubbelsidigt, s.k. takform, eller enkelsidigt. Enkelsidigt tvärfall
Läs merTvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme
4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.
Läs merVad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?
www.pitea.se/trafik Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? Obevakat övergångsställe Lagtext: Vad innebär lagen? Exempel i Piteå: En del av en väg som är avsedd att användas av gående
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:
Läs mer7 Vägkantsutmärkningar
7 Vägkantsutmärkningar Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med
Läs merInledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet
Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,
Läs merVägars och gators utformning
Vägars och gators utformning E XEMPEL SAMLING VÄGMÄRK EN DEL 1 Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 : 20 0 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Vägars och gators utformning. Exempelsamling vägmärken,
Läs mer4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m
4 Korsningar TABELL 4-1 Vägmarkeringsritningar BETECKNING BESKRIVNING 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug: A-H1m 3-vägs, typ B med refug i sekundärväg: B-1m B-2m 4-vägs,
Läs mer3 Val av trafikplatstyper
3 Val av trafikplatstyper 3.1 Allmänt Trafikplatstyp bestäms av: referenshastighet i olika förbindelser trafikens storlek och sammansättning, dvs. ÅDT-DIM och DIM-dh terrängförhållandena med byggnadstekniska
Läs merRiktlinjer för utmärkning av förbudsmärken. Innehållsförteckning RIKTLINJE 1 (82)
RIKTLINJE 1 (82) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Daniel Bjelke TDOK 2013:0207 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Torbjörn Suneson S 2012-12-10 1.0 Dokumenttitel
Läs merRP 48/2010 rd. Dessutom föreslås att i undantagsbestämmelserna
RP 48/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att vägtrafiklagen ändras. Enligt förslaget
Läs mer12 Lutningar. 12.1 Längslutning
12 Lutningar Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet
Läs merFramkomlighet på gatorna runt Stuvsta J
Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Bakgrund Våra gator behöver ses över utifrån ett framkomlighetsperspektiv för att försäkra oss om att vi har gator där utryckningsfordon och snöröjning kan komma
Läs merRegler för fastighetsägare i Kärrdalen
Regler för fastighetsägare i Kärrdalen Parkera Styrelsen vill meddela följande, att det endast råder P-förbud på Kärrdalsvägen och Myrekärrsvägen enligt beslut från Göteborgs kommun Trafikkontoret och
Läs merStanna och parkera 1
Stanna och parkera 1 Vad är stannande? Med att stanna menas att stå stilla med ett fordon, utom när man stannar 1. för att undvika fara, 2. för att trafikförhållandena kräver det, eller 3. för att parkera
Läs mer11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 45 (50) 11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten.
Läs merTrafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Utredare Linda Lundberg Therese Nyman STOCKHOLM 2014-05-19 Bildkälla: VTI (2009) Fokus på barn i trafiken. Bakgrund Skolelever
Läs merVU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 KORSNINGAR Tabell 11.4-1 Vägmarkeringsritningar. Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug:
Läs merEtikett och trafikvett
Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det
Läs merMotion om säkrare gång- och cykelvägar
2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för
Läs merVV publikation 2002:120 2002-11
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2
Läs merPM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...
Läs merSammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009
2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer
Läs mer10 Gaturummets innehåll
10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,
Läs merVägmärkesförordning (2007:90)
Sida 1 av 41 SFS 2007:90 Källa: Rixlex Utfärdad: 2007-03-08 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:448 Vägmärkesförordning (2007:90) [Fakta & Historik] 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser
Läs merBilaga 2 Beräkningsförutsättningar
Bilaga 2 Beräkningsförutsättningar Belysningstekniska kvalitetsegenskaper och beräkningsförutsättningar. Nedan givna beräkningstekniska förutsättningar är ett utdrag av SS EN 13201-3. Med vägbanan avses
Läs merTORGNY AUGUSTSSON. Vägmarkering. 50-talet Vägmarkering tidigt 50-tal. Läggare från tidigt 50-tal. Utan Historia Ingen Framtid
Vägmarkering TORGNY AUGUSTSSON Vägmarkering HISTORIA Utan Historia Ingen Framtid 2 2011-11-28 50-talet Vägmarkering tidigt 50-tal Redan i slutet av 40-talet fanns denna svenska termoplastläggare att köpa
Läs merMoped klass II Kunskapsprov 2
Moped klass II Kunskapsprov 2 Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift
Läs merPM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun
PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:
Läs merUtkom från trycket Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter den 30 mars 1989 om trafiksignaler, flerfärgssignaler; allmänna föreskrifter
Utkom från trycket Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter den 30 mars 1989 om trafiksignaler, flerfärgssignaler; allmänna föreskrifter Trafiksäkerhetsverket föreskriver med stöd av 83 vägmärkesförordningen
Läs merVU 94S-2 13 Trafiksignaler 11 (109) 13.4 Utrustning
VU 94S-2 13 Trafiksignaler 11 (109) 13.4 UTRUSTNING Ingående enheter i ett signalsystem är: styrutrustning, detektorer, signallyktor och stolpar. Allmänna krav på utrustning inom vägområdet finns i kap
Läs merTrafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet
Trafikförordningen 1 Grundbestämmelse TrF kap 2 Bestämmelser för alla trafikanter 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna,
Läs merInformation till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.
1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar
Läs merRAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus
RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun
Läs merSjälvklar parkering 2.0
Självklar parkering 2.0 Meddelande 3:2002 Trafikkontoret Parkering Förord Trafikkontoret gav 2001 ut en rapport om Självklar parkering (nr 13:2001). Syftet med rapporten var att visa exempel på hur vi
Läs merPresentation av Väg 225
Sorunddanet mars 2006 Presentation av Väg 225 och förbättringsområden En resa från Ösmokorset via Sorunda Ridskola Berga Ristomta Porthus Spångbro Fullbro och Frölunda Mars 2006 1 Sorundanet mars 2006
Läs merOm inget annat anges i dessa grävningsbestämmelser ska allt grävarbete utföras enligt senaste AMA Anläggning för anläggningsarbeten.
Regler för schakt i allmän mark. 2015-03-30 Allmänt Dessa regler gäller schakt inom kommunens väghållningsområde och där Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för grönyteskötseln. Vägföreningar och
Läs merSjälvklar parkering 3.0 Gatan talar
Självklar parkering 3.0 Gatan talar Meddelande 6:2006 Trafikkontoret Parkering 2 Förord Trafikkontoret gav 2001 ut en rapport om Självklar parkering (Rapport nr 13:2001). Denna följldes upp ett år senare
Läs merFÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN
FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD
Läs mer4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.
4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas
Läs merMILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:
1(10) MILJÖBILDER Nr 3 oktober 2015, Årgång 16 Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: o Att köra i cirkulationsplatser o Cykelpassager och cykelöverfarter o Omkörning på väg o Utfart
Läs merRegler för vägmarkeringar i Sverige. Peter Aalto
Regler för vägmarkeringar i Sverige Peter Aalto Gemensam och förankrad målbild för de nya vägutformningsreglerna Klarlägga vilka uppdateringsbehov som finns avseende de krav och råd som ska överföras från
Läs merFöreskrifter för säkerhet vid arbete på väg i Falköpings kommun
Föreskrifter för säkerhet vid arbete på väg i Falköpings kommun Januari 2011 Förord Dessa föreskrifter gäller vid arbete på gator och vägar inom Falköpings kommun där kommunen är väghållare. Föreskrifterna
Läs merJonseredsvägen samt William Gibsons väg i Jonsered
Jonseredsvägen samt William Gibsons väg i Jonsered Beställare: Uppdragsledare: Kvalitetsgranskare: Trafik: Denis Nähring, Partille Kommun Susanna Ohlin, Sweco Civil Charlotte Berglund, Sweco TransportSystem
Läs merCykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss
Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.
Läs mer7 Utformning av belysningsanläggning
7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer
Läs merKriterier gällande blomlådor som trafikhinder
Kriterier gällande blomlådor som trafikhinder Enligt beslut av Samhällsbyggnadsnämnden 2013-05-23 56 Trafiksäkerhet och blomlådor Trafiksäkerhetsarbete handlar om fysiska åtgärder, om att ändra beteende
Läs merKUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01
KUNGSBACKA KOMMUN Trafikutredning Göteborg 2013-03-01 Trafikutredning Datum 2013-03-01 Uppdragsnummer 61441255720 Utgåva/Status Slutleverans v:\44\12\61441255720\3_teknik\t\dokument\pm 2013-03-01.doc Kinell
Läs merSamhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning
Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2008:46 Utkom från trycket den 19 februari 2008 utfärdad den 31 januari 2008. Regeringen föreskriver att 3 kap. 17
Läs merI arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:
4 Alternativ 4.1 Förutsättningar för lokaliseringen I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: Vägkorridorer för ny sträckning av väg 44 studeras, se avsnitt 2.5.1 Geografiska
Läs mer2013-02-12 Ärendenr:TRV 2014/11500
Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2013-02-12 Ärendenr:TRV 2014/11500 Trafikverket Region Stockholm Daniel Andersson Trafikmiljö Besöksadress: Solnastrandväg 98 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se
Läs merProgram för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015
Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen
Läs merVägutformning 94 Del 16
Publikation 1994:062 16 Ritningar och mallar 16.1 Ritningar 16.2 Mallar Vägutformning 94 Del 16 16 RITNINGAR OCH MALLAR 16.1 RITNINGAR VU 94 innehåller följande exempel på ritningar: Kommentar: vägmarkeringsritningar
Läs mer7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken
7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande
Läs merVad gäller för gatan där blomlådorna placeras?
KALIX KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Information till Dig som är intresserad att sätta ut blomlådor Låt gatan blomma! Du har anmält intresse av att ställa ut blomlådor på Din gata för att minska
Läs merSFS 1998:1276 Beteckning Betydelse
Svensk författningssamling Trafikförordning; utfärdad den 17 september 1998. SFS 1998:1276 Utkom från trycket den 13 oktober 1998 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna förordning
Läs merRevidering av felparkeringsavgifter inom
Tjänsteskrivelse 1(3) 2016-05-24 Dnr: TN 2016/102 Tekniska nämnden Revidering av felparkeringsavgifter inom Kävlinge kommun Förslag till beslut Tekniska nämndens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige
Läs mer8 Lokaliseringsmärken för vägvisning
8 Lokaliseringsmärken för vägvisning 8.1 Allmänt Föreskrifter och regler för utformning och användning av lokaliseringsmärken finns i Vägmärkesförordningen, VMF och Vägverkets författningssamling, VVFS.
Läs merAntagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT
Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte
Läs merExempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1
Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad
Läs merÅtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)
Åtgärdsstrategier Flexibilitet är ett nyckelord för studier/analyser i tidiga planeringsskeden. Trots prognoser och utvecklingstrender är det svårt att veta exakt hur rv 55 kommer att utvecklas framöver,
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmärken 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: n Moberg, Vägverket,
Läs merParkeringsutredning Lomma
Parkeringsutredning Lomma Slättäng 2012-05-30 Malmö 2012-05-30 Vectura Consulting AB Box 242, 201 22 Malmö Växel: 0771-159 159 Projektansvarig Jenny Hällstorp, 010-484 62 40 Kontaktpersoner Kristofer Lilja,
Läs merSvar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319
Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme
Läs merKollektivtrafikplan för Huddinge kommun Bilaga 1 Stråk och förslag till utformningsprinciper
Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun Bilaga 1 Stråk och förslag till utformningsprinciper November 2014 GK-2012/550 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. STAMNÄT MED HÖG FRAMKOMLIGHET...
Läs mer14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder
14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och
Läs merI nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.
Tillgänglighet I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. De föreslagna åtgärderna i alternativ B och C ger överlag fortsatt god tillgänglighet till bostäder,
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2014:1265 Utkom från trycket den 7 oktober 2014 utfärdad den 11 september 2014. Regeringen föreskriver att 2 kap.
Läs merNationella hastighetsprojektet 2001
Nationella hastighetsprojektet 1 Förbättrad hastighetsanpassning genom medlemsorganisationerna i Stockholms län Helena Hartzell Notat Bakgrund Hastigheten är den enskilda faktor som har störst betydelse
Läs merSamrådet 11-16. Sakägare. Miljönämnden Trafikverket. Socialnämnden Öresundskraft Kultur- och. fritidsnämnden Länsstyrelsen. de inkommit.
ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖRR FASTIGHETEN HJÄRNARP 3:233 MFL ÄNGELHOLMS KOMMUN UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE SAMRÅDET Samrådet om planförslaget redovisas i en samrådsredogörelse daterad 2010-11-16. HUR UTSTÄLLNINGEN
Läs merMonteringsanvisning/skötselråd. Trafikbuffert enligt 2000/100 VVMB351
Monteringsanvisning/skötselråd Trafikbuffert enligt 2000/100 VVMB351 Godkänd att användas på hela vägnätet. Kontrollera att sammanlänkarna inte är skadade eller böjda. Bufferterna skall placeras i linje.
Läs merSAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö
SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13
Läs merÄrendenr: TRV 2012/52688
Ärendenr: TRV 2012/52688 Trafikverket Region Väst Magnus Andersson Samhälle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se magnus.b.andersson@trafikverket.se Direkt: 010-123 61 40 Beredningsunderlag till förslag
Läs mer7 Förstudie väg 1000, Orsa
Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre
Läs merTRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018
2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR
Läs merFör bättre trafiksäkerhet. Blomlådor i gatan
För bättre trafiksäkerhet. Blomlådor i gatan Enköpings kommun Blomlådor för bättre trafiksäkerhet! Boende har möjligheten att ställa ut blomlådor på sin gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka krav
Läs merPM Sammanställning av upplevda problem och brister
PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats
Läs merHuddinges bilaga till
Natur och Byggnadsförvaltningen Sida 1 : 7 Reviderasd 2015-02-01 Fr.om 2011-01-01 Gäller Handbok Arbete på Väg 2008-03 vid arbeten på och vid väg eller gata eller gatumark i Huddinge. Detta dokument upplyser
Läs merTrafikkonferen. sen 2015-06-03. Trafikreglering
Trafikkonferen sen 2015-06-03 Trafikreglering Nya trafikregler vid cykling - Gäller från 2014-09-01 då alla cykelöverfarter blev cykelpassager - Regeringen har ställt till det med en mellanlösning - skapar
Läs merSPARAS! Myggenäs Väg- och Samfällighetsförening Organisationsnummer: 853300-3938 Box 6065, 471 17 MYGGENÄS myggenasvagforening@tvstjorn.
Myggenäs Väg- och Samfällighetsförening Organisationsnummer: 853300-3938 Box 6065, 471 17 MYGGENÄS myggenasvagforening@tvstjorn.se Till samtliga medlemmar SPARAS! Information från styrelsen Hastighetsbegränsning
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 vägmärkesförordningen (2007:90) och beslutar
Läs merSAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun
Stadsbyggnadskontoret oktober 2009 Karin Norlander SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun Tyresös stadsbyggnadskontor upprättade juni
Läs merVad tycker bussförarna i Trollhättan om Nollvisionsslingan? Peter Rosander Luleå tekniska universitet
Vad tycker bussförarna i Trollhättan om Nollvisionsslingan? Peter Rosander Luleå tekniska universitet På väg till Nollvisionen i Trollhättan var ett nationellt samarbetsprojekt som skulle visa kostnadseffektiva
Läs merKOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162
KOMMUNIKATIONER Allmänt Kommunens utgångspunkter: Tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och leva i Lysekil. Det är därför
Läs merVäg 954, Guntoftavägen, gång- och cykelväg
PM Ändringar efter granskning av vägplan Väg 954, Guntoftavägen, gång- och cykelväg Kungsbacka kommun, Hallands Län Vägplan, 2015-03-31 Projektnummer: 108130 TMALL 0093 PM ändringar efter granskning av
Läs merKommunal författningssamling
Kommunal författningssamling Taxa 2008 nr 6 Taxa för felparkeringsavgifter Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2008 186 Gäller fr o m den 1 augusti 2008 Ersätter KFS 2000 nr 13 ADRESS Nämndhuset 442
Läs merTrafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås
I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Beställare: ALINGSÅS KOMMUN 441 81 ALINGSÅS Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Förord, Sökindex, Begreppsförklaringar. Grundvärden 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Förord, Sökindex, Begreppsförklaringar Grundvärden 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar
Läs merDet digitala cykelvägnätet. Fråga Vägdata. Vi vet. Just nu. finns det 2 762 700 meter. cykelnät i Skåne. Vägdata en förutsättning för rätt beslut
Det digitala cykelvägnätet 1010100011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110000010010111000010000001000111110001010101010001111000010000111010 1111010101111101010000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Riksåklagarens föreskrifter om ändring i Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott; SFS 2015:534 Utkom från trycket den 25 augusti 2015 beslutade
Läs merCykelpassager och Cykelöverfarter
Cykelpassager och Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner
Läs mer