VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar"

Ulrika Andersson
för 7 år sedan
Visningar:

1 VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 KORSNINGAR Tabell Vägmarkeringsritningar. Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug: A-H1m 3-vägs, typ B med refug i sekundärväg: B-1m B-2m 4-vägs, typ B med refug i sekundärväg: B-4m B-5m 3-vägs, typ C med separat körfält för vänstersvängande: C-1m 4-vägs, typ C: C-2m C-3m 4-vägs, typ D, cirkulationsplats: D-1m D-4m flera körfält. 4-vägs, typ E, trafiksignal: E-1m E-3m komp Flera körfält, ledlinjer. Påfarter och högerpåsvängskörfält: MVpåfart-2m Motorvägspåfart. 2FBpåfart-1m Högerpåsvängskörfält på bred tvåfältsväg Avfarter och högeravsvängskörfält: MVpA-2m Parallellavfart på motorväg. MVkA-2m Kilavfart på motorväg. 2FBkA 1m Kilavfart eller kilformat högeravsvängskörfält på bred 2-fältsväg Mötesfria vägar: MLV-1m MLV-2m MLV-3m MLV-4m Övriga ritningar: MVavslut-m Inledning/avslutning på motorväg. 2FBstigning-1m Stigningsfält på bred tvåfältsväg. Anv-pil-1 Anvisningspil om förberedande upplysning. VV-publikation 2002:

2 22 (50) 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning VU 94S-2 Följande linjetyper används i normala fall: stopplinje väjningslinje övergångsställe cykelöverfart bullerremsor Stopplinje Vid fordonssignaler, särskilda cykelsignaler, kollektivtrafiksignaler samt signaler vid rörlig bro, flygfält eller utryckningsstation skall stopplinje vara utförd. Vid vägkorsning ska stopplinje vara placerad så nära den korsande vägens kant som möjligt och så att fordonsförare som stannar vid linjen erhåller bästa möjliga sikt i korsningen. Fordonet får inte med någon del inkräkta på vägbanan som är avsedd för korsande trafik. Vid signalanläggning bör stopplinje vara placerad 1-2 m före signalen. Där signalanläggning används vid rörlig bro, flygfält eller utryckningsstation bör dock stopplinje vara utförd ca: 5 m före signalen. Stopplinje ska ha det utseende och de dimensioner som framgår av följande figur. Figur Stopplinje VV-publikation 2002:121

3 VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 23 (50) Väjningslinje Väjningslinje kan markeras där väjningsplikt gäller enligt Trafikförordningen TrF (1998:1276), eller enligt lokal trafikföreskrift. Vid vägkorsning ska väjningslinje vara placerad så nära den korsande vägens kant som möjligt och så att fordonsförare som stannar vid linjen erhåller bästa möjliga sikt i korsningen. Fordonet får inte med någon del inkräkta på vägbanan som är avsedd för korsande trafik. Väjningslinje ska ha det utseende och de dimensioner som framgår av följande figur. Figur Väjningslinje Övergångsställe Markering av övergångsställe skall vara utförd på belagd väg där vägmärke Övergångsställe är uppsatt eller där det finns gångsignal. Figur Övergångsställe. VV-publikation 2002:

4 24 (50) 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning VU 94S Cykelöverfart Cykelöverfart kan markeras på plats som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana.. För att visa lämplig färdväg i en korsning i andra fall används ledlinje. Övergångsställe får utgöra ena begränsningslinjen av en cykelöverfart. Cykelöverfart markeras enligt nedanstående figur. Figur Cykelöverfartsmarkering VV-publikation 2002:121

5 VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 25 (50) Bullerremsor Bullerremsor (eng. rumble-strips) kan användas för att göra fordonsföraren observant på att han nalkas en plats som kräver särskild uppmärksamhet. Bullerremsor består av upphöjningar som anläggs tvärs över körbanan för att åstadkomma buller och vibrationer i fordonen. Remsorna byggs vanligen upp med vit vägmarkeringsmassa. De ska läggas vinkelrätt mot körriktningen före den punkt som kräver den särskilda uppmärksamheten. Höjden bör vara ca: 4 mm. Remsorna bör läggas ut i grupper med 3 stycken i varje. Ju fler remsor per grupp desto större blir effekten. Genom att efterhand minska avståndet mellan remsorna och grupperna, åstadkommer man en känsla av fartökning trots konstant hastighet. På detta sätt kan effekten förstärkas. Figur Exempel på utförande av bullerremsor. VV-publikation 2002:

6 26 (50) 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning VU 94S VV-publikation 2002:121

Relevanta dokument

4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m

4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4 Korsningar TABELL 4-1 Vägmarkeringsritningar BETECKNING BESKRIVNING 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug: A-H1m 3-vägs, typ B med refug i sekundärväg: B-1m B-2m 4-vägs,