Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Transkript

1 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning

2 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan Moberg, Vägverket, Bengt Skagersjö, Svenska Kommunförbundet Publikation: 2004:80 Utgivningsdatum: ISSN: Nyckelord: Grundvärde, dimensioneringsgrund, sektion, vägrum, gaturum, linjeföring, korsning, trafikplats, sidoanläggning, busshållplats, vändplats, rastplats, vägutrustning, gatuutrustning, räcke, krockskydd, viltpassage, viltskydd, vägmarkering, vägkantstolpe, vägmärke, vägvisning, trafiksignal, vägbelysning, gatubelysning, vägtyp, motorväg, mötesfri väg, gångväg, cykelväg, gata, farthinder Distributör: Vägverket, Butiken, Borlänge. Telefon , fax , e-post: AB Svensk Byggtjänst, Stockholm. Telefon , fax e-post:

3 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Innehåll VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Beteckningar Val av standard Landsbygd Motorväg Fyrfältsväg Mötesfri motortrafikled Motortrafikled Mötesfri landsväg Bred 2-fälts väg Normal 2-fälts väg Smal 2-fälts väg Tätort Gator avsedda för genomfart Kommunala vägar Längsgående markeringar Mittlinje Körfältslinje Spärrlinje Varningslinje Anvisningspil om förberedande upplysning om spärrlinje Ledlinje Linje för reserverat körfält Cykelfältslinje Intermittent kantlinje Heldragen kantlinje Vägbanereflektorer Korsningar Stopplinje Väjningslinje Övergångsställe Cykelöverfart Bullerremsor Trafikplatser Accelerations- och retardationsfält, högerav- och högerpåsvängskörfält Ramper Övriga markeringar Körfältspilar Anvisning om körfältsbyte Spärrområde Texter BUSS TAXI Stopp...36 VGU VV publikation 2004:

4 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Vägnummer Lastzon Uppställningsplats Förbudsmarkeringar och sicksacklinje Färdväg för cyklister och mopedförare Förberedande upplysning om väjningsplikt Handikappsymbol Markering gupp Bullerräfflor Vägkantsutmärkningar Kantstolpar Utformning av kantstolpe Placering i sidled Korsning Räckesreflektorer Mitträcken Sidoräcken Bilaga 1 Siktmätning för spärr- och varningslinjer Utrustning Organisation Mätningsinstruktion Före mätning Under mätning Efter mätning Utsättning Bilaga 2 Sektionsritningar VGU VV publikation 2004:

5 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Vägmarkeringar används huvudsakligen för att ge trafikanterna visuell ledning och information, antingen för att förtydliga eller komplettera grundregler i Trafikförordningen TrF (1998:1276) eller särskilda regler som utmärkts med vägmärken enligt Vägmärkesförordningen VMF (1978:1001). Vägmarkeringar kan också användas för att informera trafikanterna om förhållanden längre fram i färdriktningen som kräver att någon form av åtgärd behöver vidtas. Sådana markeringar är exempelvis anvisning om körfältsbyte och förberedande upplysning om väjningsplikt. Vägkantsutmärkning används för att komplettera vägmarkeringar och ge visuell ledning på längre avstånd. Genom att använda både vägmarkeringar och vägkantsutmärkningar får trafikanten en bättre rumsuppfattning. VGU VV publikation 2004:

6

7 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 1 Beteckningar 1 Beteckningar Vägmarkeringar styrs av Trafikförordningen TrF (1998:1276), Vägmärkesförordningen VMF (1978:1001) och Vägverkets författningssamling VVFS. Vägmarkeringsstandard definieras av kant- och mittlinjetyp, synbarhet och buller Kant-/mittlinjetyp: HX = heldragen linje med X meters bredd. IX = intermittent linje med X meters bredd. Intermittensen anges med linjens längd och mellanrum i meter. Buller: B = ska avge buller. Buller kan åstadkommas genom fräsning av asfalt eller kraftigt profilerade eller strukturerade linjer. Markeringar som ger bullereffekt bör undvikas om det kan orsaka störningar för närliggande bebyggelse. Exempel på olika vägmarkeringsstandard: H(0,30)VB Heldragen 0,30 m bred kantlinje med krav på synbarhet i väta och bullereffekt. H(0,20)N Heldragen 0,20 m bred kantlinje med normala synbarhetskrav utan bullereffekt. I(0,15)V 1+2 Intermittent 0,15 m bred kantlinje med 1 m markering och 2 m lucka, med krav på synbarhet vid väta. Definitioner enligt Svensk standard SS-EN 1436 (funktionskrav på vägmarkeringar): N V Qd R S = normal standard = krav på synbarhet även vid vått väglag = luminanskoefficient (dagsynbarhet). Den egenskap hos vägmarkering som beskriver den relativa mängden ljus som reflekteras mot föraren, om ljuskällan är himlavalvet en mulen dag. Luminanskoefficienten anges i enheten [mcd/(m2*lux)]. = retroreflexion (nattsynbarhet). Anger den egenskap hos vägmarkering som beskriver den relativa mängden av det egna fordonsljuset som reflekteras tillbaka mot föraren. Retroreflexionen anges i enheten [mcd/(m2*lux)]. = friktion. SRT-värde (Skid Resistance Test) är ett värde på friktion, som erhålls med friktionspendel. Den är dimensionslös. CIL = totala mängden reflekterat ljus från en yta i förhållande till totala mängden infallande ljus mot samma yta. CIL-värdet anges i enheten [cd/lux]. VGU VV publikation 2004:

8 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 1 Beteckningar Vägmarkeringars funktionsegenskaper redovisas i Regler för underhåll av vägmarkeringar (RUV) och ATB Väg, kapitel H Vägmarkering. 6 VGU VV publikation 2004:

9 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 2 Val av standard 2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för kantlinjen enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL 2-1. TABELL 2-1 Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning VÄGTYP HASTIGHET Landsbygdsmiljö 70 km/h 90 km/h 110 km/h Motorväg H(0,30)VB H(0,30)VB H(0,30)VB Fyrfältsväg H(0,20)VB H(0,20)VB H(0,20)VB Mötesfri motortrafikled 1) H(0,30)VB H(0,30)VB H(0,30)VB Motortrafikled H(0,30)VB H(0,30)VB H(0,30)VB Mötesfri landsväg 1) - vänster kantlinje H(0,30)VB H(0,30)VB H(0,30)VB - höger kantlinje H(0,20)VB H(0,20)VB H(0,20)VB Övriga flerfältiga vägar på landsbygd 2) H(0,20)N H(0,20)N H(0,20)N Bred 2-fälts väg (11-14 m) 2) I(0,10)N 1+2 alternativt 2) H(0,10)N Normal 2-fälts väg (6,5-11 m) 2) I(0,10)N 1+2 alternativt 2) H(0,10)N I(0,15)V 1+2 H(0,10)V I(0,15)N 1+2 H(0,10)N I(0,15)V 1+2 H(0,10)V I(0,15)N 1+2 H(0,10)N Smal 2-fälts väg (< 6,5 m) I(0,10)N 1+2 I(0,10)N 1+2 I(0,10)N 1+2 Tätortsmiljö 50 km/h 50 km/h 70 km/h 90 km/h Gator avsedda för genomfart I(0,10)N 1+2 I(0,10)N 1+2 H(0,10)N Övriga gator Lokalgator På bred och normal landsväg markeras heldragen kantlinje framförallt vid stor andel GC-trafik 1) Under utredning 2) Vid ÅDT 4000 används våtsynbara vägmarkeringar. Inom tättbebyggt område markeras gator avsedda för genomfart med längsgående vägmarkeringar. Finns kantsten och vägbelysning på genomfarten kan kantlinjer utelämnas, utom genom korsningar. På övriga gator behöver längsgående vägmarkeringar inte utföras. 2.1 Landsbygd För landsbygdsvägar finns det under vissa vägtyper en tabell med och en tabell utan vägbelysning. För att gå ner i standard på vägmarkeringen krävs det i dessa fall att vägbelysningen är sammanhängande på en sträcka 2,0 km. Det är då tillåtet att frångå kraven om våtsynbara markeringar även fast ÅDT Om vägbelysning saknas skall det alltid vara våtsynbara vägmarkeringar om ÅDT 4000 (gäller alla längsgående vägmarkeringar förutom vid av- och påfarter). VGU VV publikation 2004:

10 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 2 Val av standard På mötesfria vägar där man som etapplösning endast utför vägmarkeringar i avvaktan på uppsättning av mitträcken, bör markeringarna utföras enligt ritning för mötesfri väg (med mitträcke) Motorväg På motorvägar bör frästa bullerräfflor anläggas i vägrenen, se 6.11 Bullerräfflor. TABELL 2-2 Vägmarkeringsstandard på motorväg med eller utan vägbelysning VÄGMARKERINGSSTANDARD linjetyp kantlinje körfältslinje - vid av- och påfart 70 km/h H(0,30)VB I(0,15)V 3+9 I(0,30)N Fyrfältsväg TABELL 2-3 Vägmarkeringsstandard på fyrfältsväg utan vägbelysning VÄGMARKERINGSSTANDARD linjetyp kantlinje körfältslinje - vid av- och påfart 70 km/h H(0,20)VB I(0,15)V 3+9 I(0,30)N 3+3 TABELL 2-4 Vägmarkeringsstandard på fyrfältsväg med vägbelysning VÄGMARKERINGSSTANDARD linjetyp kantlinje körfältslinje - vid av- och påfart 70 km/h H(0,10)N I(0,10)N 3+9 I(0,30)N Mötesfri motortrafikled TABELL 2-5 Vägmarkeringsstandard på mötesfri motortrafikled utan vägbelysning VÄGMARKERINGSSTANDARD linjetyp vänster kantlinje höger kantlinje körfältslinje - vid av- och påfart 70 km/h H(0,30)VB H(0,30)VB I(0,15)V 3+9 I(0,30)N VGU VV publikation 2004:

11 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 2 Val av standard TABELL 2-6 Vägmarkeringsstandard på mötesfri motortrafikled med vägbelysning VÄGMARKERINGSSTANDARD linjetyp vänster kantlinje höger kantlinje körfältslinje - vid av- och påfart 70 km/h H(0,20)N H(0,20)N I(0,15)N 3+9 I(0,30)N Motortrafikled Motortrafikled har upphört att gälla som vägtyp. För befintliga motortrafikleder som ännu inte förändrats till mötesfri motortrafikled gäller följande vägmarkeringsstandard. TABELL 2-7 Vägmarkeringsstandard på motortrafikled utan vägbelysning VÄGMARKERINGSSTANDARD linjetyp 70 km/h kantlinje H(0,30)VB mittlinje I(0,15)V 3+9 körfältslinje - vid av- och påfart I(0,15)V 3+9 I(0,30)N 3+3 TABELL 2-8 Vägmarkeringsstandard på motortrafikled med vägbelysning linjetyp kantlinje VÄGMARKERINGSSTANDARD 70 km/h H(0,20)N mittlinje I(0,15)N 3+9 körfältslinje - vid av- och påfart I(0,15)N 3+9 I(0,30)N Mötesfri landsväg Vägmarkeringsstandard för mötesfri landsväg är för närvarande under utredning. TABELL 2-9 Vägmarkeringsstandard på mötesfri landsväg med eller utan vägbelysning VÄGMARKERINGSSTANDARD linjetyp vänster kantlinje höger kantlinje körfältslinje - vid av- och påfart 70 km/h H(0,30)VB H(0,20)VB I(0,15)V 3+9 I(0,30)N 3+3 VGU VV publikation 2004:

12 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 2 Val av standard Bred 2-fälts väg En bred 2-fälts väg har en vägbredd på meter. För breda landsvägar som markeras med 2+1 körfält bör standard väljas som för mötesfri motortrafikled om mitträcken avses att sättas upp inom de närmaste åren. TABELL 2-10 Vägmarkeringsstandard på bred 2-fälts väg med normal körfältsbredd, utan vägbelysning VÄGMARKERINGSSTANDARD linjetyp 70 km/h 90 km/h kantlinje I(0,10)N 1+2 H(0,10)N I(0,15)V 1+2 H(0,10)V mittlinje I(0,10)N 3+9 I(0,15)V 3+9 körfältslinje - vid av- och påfart I(0,10)N 3+9 I(0,30)N 3+3 I(0,15)V 3+9 I(0,30)N 3+3 TABELL 2-11 Vägmarkeringsstandard på bred 2-fälts väg med normal körfältsbredd, med vägbelysning VÄGMARKERINGSSTANDARD linjetyp 70 km/h 90 km/h kantlinje I(0,10)N 1+2 H(0,10)N I(0,10)N 1+2 H(0,10)N mittlinje I(0,10)N 3+9 I(0,15)N 3+9 körfältslinje - vid av- och påfart I(0,10)N 3+9 I(0,30)N 3+3 I(0,15)N 3+9 I(0,30)N Normal 2-fälts väg TABELL 2-12 Vägmarkeringsstandard på normal 2-fälts väg utan vägbelysning VÄGMARKERINGSSTANDARD linjetyp 70 km/h 90 km/h kantlinje I(0,10)N 1+2 H(0,10)N I(0,15)N 1+2 H(0,10)N mittlinje I(0,10)N 3+9 I(0,10)N 3+9 körfältslinje - vid av- och påfart I(0,10)N 3+9 I(0,30)N 3+3 I(0,10)N 3+9 I(0,30)N 3+3 TABELL 2-13 Vägmarkeringsstandard på normal 2-fälts väg med vägbelysning VÄGMARKERINGSSTANDARD linjetyp 70 km/h kantlinje I(0,10)N 1+2 mittlinje I(0,10)N 3+9 körfältslinje - vid av- och påfart I(0,10)N 3+9 I(0,30)N VGU VV publikation 2004:

13 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 2 Val av standard Smal 2-fälts väg TABELL 2-14 Vägmarkeringsstandard på smal 2-fälts väg med och utan vägbelysning VÄGMARKERINGSSTANDARD linjetyp 70 km/h kantlinje I(0,10)N 1+2 mittlinje I(0,10)N 3+9 körfältslinje - vid av- och påfart I(0,10)N 3+9 I(0,30)N Tätort Inom tättbebyggt område markeras gator avsedda för genomfart med längsgående vägmarkeringar. Finns kantsten och vägbelysning kan kantlinjer utelämnas. Om genomfartsgatan är huvudled och har kantsten och vägbelysning räcker det att markera kantlinje endast genom korsning med anslutande väg. Markering av mittlinje på väg och gata inom tättbebyggt område kan markeras som I(X) 3+3, där X är antingen 0,10 m eller 0,15 m. Inom tätorter antas att det finns vägbelysning, då gäller TABELL Gator avsedda för genomfart TABELL 2-15 Vägmarkeringsstandard för genomfartsgator VÄGMARKERINGSSTANDARD linjetyp 50 km/h 70 km/h 90 km/h kantlinje I(0,10)N 1+2 I(0,10)N 1+2 H(0,10)N spärrlinje H(0,10)N H(0,10)N H(0,10)N mittlinje I(0,10)N 3+3 I(0,10)N 3+9 I(0,10)N 3+9 körfältslinje - vid av- och påfart I(0,10)N 3+3 I(0,20)N Kommunala vägar I(0,10)N 3+9 I(0,20)N 3+3 I(0,10)N 3+9 I(0,20)N 3+3 På det kommunala vägnätet, bör samma vägmarkeringsstandard användas som på det statliga vägnätet. VGU VV publikation 2004:

14

15 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 3 Längsgående markeringar 3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område. Om dessa vägar/gator har kantsten och vägbelysning kan kantlinjer utelämnas. Mittlinje ska ej markeras vid vägbanebredder < 6,0 m. Något förenklat kan man säga att längsgående vägmarkeringar på sträcka har tre funktioner, nämligen: att leda trafiken genom att ge visuell ledning, t.ex. ge upplysning om körbanans och körfältens sträckning. att upplysa om farliga avsnitt eller speciella förhållanden längs vägen, t.ex. varningslinje. att reglera trafiken eller förstärka trafikregler, t.ex. omkörningsförbud och spärrlinje. Följande linjetyper används i normala fall: mittlinje körfältslinje spärrlinje varningslinje anvisningspil om körfältsbyte ledlinje linje för reserverat körfält cykelfältslinje kantlinje intermittent kantlinje heldragen vägbanereflektorer. TABELL 3-1 Ritningar över längsgående markeringar VÄGTYP BETECKNING Motorväg MV Fyrfältsväg 4FV Mötesfri motortrafikled MML Motortrafikled ML Mötesfri landsväg MLV Under utredning Bred landsväg ( 2-fält, BLV m) Normal landsväg (2-fält, 6,5- NLV 11 m) Smal landsväg (2-fält < 6,5 m) SLV Flerfältsväg i tätort FFV 2-fältsväg i tätort 2FV VGU VV publikation 2004:

16 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 3 Längsgående markeringar 3.1 Mittlinje På alla belagda vägar utanför tättbebyggt område samt gator avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område, med vägbanebredd 6,0 m skall mittlinje markeras. Mittlinje utförs med bredden 0,10 m eller 0,15 m och intermittensen 3+9 eller 3+3. Mittlinje ska ha det utseende som framgår av FIGUR 3-1. FIGUR 3-1 Mittlinje På europavägar, riksvägar och viktiga länsvägar skall 15 cm mittlinje markeras. Kommentar: Viktiga länsvägar som ska markeras med 15 cm mittlinje beslutas av regionen. I normala fall markeras mittlinjen med I(X) 3+9, men på vägar eller gator inom tättbebyggt område kan mittlinjen markeras I(X) 3+3, där X=bredd i meter. 3.2 Körfältslinje Körfältslinje skall markeras: mellan genomgående körfält och accelerations-/retardationsfält mellan genomgående körfält och körfält för svängande trafik mellan körfält i samma riktning. De linjebredder som får användas är i meter 0,10, 0,15, 0,20, 0,30 och 0,40. Intermittensen är 3+3 eller 3+9. Där flera körfält i samma riktning kanaliseras i olika riktningar som t.ex. i korsningar eller på avfarter på motorvägar ska körfältslinjen i dessa fall vara 14 VGU VV publikation 2004:

17 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 3 Längsgående markeringar dubbelt så bred som i vanliga fall. Det betyder att en körfältslinje som är 15 cm bred blir i dessa fall 30 cm bred. Körfältslinje ska ha det utseende som framgår av FIGUR 3-2. FIGUR 3-2 Exempel på körfältslinje med bredden 0,20 m 3.3 Spärrlinje Spärrlinje skall användas vid vägbanebredder 7,5 m utanför tättbebyggt område enligt TABELL 1-1 i bilaga 1. På väg med två eller flera körfält för färd i vardera riktningen skall dubbel spärrlinje vara utförd som skiljelinje mellan trafikriktningarna. Spärrlinje används också för att förstärka utmärkningen av omkörningsförbud eller då passage av mittlinjen är olämpligt. Där avbrott i spärrlinje eller spärrområde görs vid in- och utfart, får avbrottet markeras och skall då ha längden 1,0 m och mellanrummet 1,0 m. Linjekombinationer med spärrlinje skall användas på vägar med vägbanebredd 7,5 m. På vägar med vägbana < 7,5 m markeras varningslinje. Spärr- eller varningslinje på grund av nedsatt sikt behöver inte vara utförd inom tättbebyggt område med VR 50 km/h. En gång- och cykelbana får avgränsas mot körbanan med en spärrlinje. De linjebredder som får användas är i meter 0,10, 0,15, 0,20, 0,30 och 0,40. Spärrlinje ska ha det utseende som framgår av FIGUR 3-3. FIGUR 3-3 Exempel på spärrlinje med bredd 0,20 m VGU VV publikation 2004:

18 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 3 Längsgående markeringar 3.4 Varningslinje Varningslinje skall användas enligt samma kriterier för skymd sikt som 3.3 Spärrlinje, vid vägbanebredder < 7,5 m. Varningslinjen ersätter då mittlinjen. Varningslinje kan även användas på sträcka där omkörningsförbud föreskrivits. Varningslinje utförs, med bredden 0,10 m eller 0,15 m och intermittensen 9+3. Varningslinje ska ha det utseende som framgår av följande figur. FIGUR 3-4 Varningslinje 3.5 Anvisningspil om förberedande upplysning om spärrlinje Anvisningspil får användas utom tättbebyggt område, som förberedande upplysning om spärrlinje eller spärrområde på väg med 2 körfält och trafik i vardera riktningen. Anvisningspil ska ha det utseende som framgår av FIGUR 3-5. FIGUR 3-5 Anvisningspil 3.6 Ledlinje Ledlinje bör användas som vägledning för vänstersvängande trafikanter, men endast i komplicerade korsningar. Sådana korsningar har flera trafiköar och där det finns uppenbar risk att komma in i körfält för motriktad trafik. 16 VGU VV publikation 2004:

19 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 3 Längsgående markeringar Finns det mer än ett körfält för sväng åt samma håll i vägkorsning, skall ledlinje vara utförd såväl mellan dessa körfält som till vänster om det längst till vänster belägna körfältet. Ledlinje utföres med bredden 0,10, 0,15, 0,20 eller 0,30 m och intermittensen 1+1. FIGUR 3-6 Exempel på ledlinje med bredden 0,20 m 3.7 Linje för reserverat körfält Linje för reserverat körfält avskiljer ett körfält som är reserverat för fordon i linjetrafik m.fl. Lokal trafikföreskrift skall finnas för att markera reserverat körfält. Texten BUSS ska markeras i körfältet. När ett körfält är reserverat endast under vissa tider kan det vara lämpligt att utelämna texten i körfältet. Början och slut på linje för reserverat körfält ska ha intermittensen 1+1 och i övrigt 3+3. Linjebredd ska vara 0,20 eller 0,30 m. På vägavsnitt där fordon inte tillåts lämna reserverat körfält ska denna linje ersättas med spärrlinje. Om körfält reserveras för trafik mot färdriktningen på en i övrigt enkelriktad gata ska dubbel spärrlinje finnas mellan körfälten i stället för linje för reserverat körfält. Denna markering ska upphöra på sådant avstånd före korsning eller avfart att svängande trafik inte behöver korsa det reserverade körfältet. FIGUR 3-7 Linje för reserverat körfält 3.8 Cykelfältslinje Cykelfältslinje används mellan cykelfält och andra körfält. Om beläggningen på ett cykelfält ska ges en avvikande färg bör rödbrun färgton användas för att få enhetlighet i landet. VGU VV publikation 2004:

20 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 3 Längsgående markeringar Cykelfältslinje ska ha bredden 0,2 m eller 0,5 m och intermittensen 0,2+0,2 eller 0,5+0,5. FIGUR 3-8 Cykelfältslinje Om det finns särskilda skäl till det får istället spärrlinje användas. 3.9 Intermittent kantlinje Kantlinje skall markeras på alla belagda vägar utanför tättbebyggt område och på gator avsedda för genomfart. Om vägen eller gatan har kantsten och vägbelysning kan kantlinjer utlämnas. Kantlinje utförs med bredden 0,10, 0,15, 0,20 eller 0,30 m och intermittensen 1+2. FIGUR 3-9 Intermittent kantlinje med bredden 0,20 m 3.10 Heldragen kantlinje Heldragen kantlinje skall markeras på vägar där det bedöms olämpligt med biltrafik utanför körfältet. Den kan också användas för att öka synbarheten. Bredden på en heldragen kantlinje kan vara 0,10, 0,20, 0,30 eller 0,40 m. Vid öppningar i heldragna kantlinjer bör ledlinje markeras istället för kantlinjen. Ledlinjen ska då ha samma bredd som den heldragna kantlinjen den föregås av. 18 VGU VV publikation 2004:

21 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 3 Längsgående markeringar FIGUR 3-10 Heldragen kantlinje med bredden 0,20 m Före avsmalningar vid broar och liknande samt före vägavsnitt där trafik på vägren är olämplig eller utgör fara, skall heldragen kantlinje användas för att leda ut trafik från vägrenen. Linjetypen skall vara H(0,30)VB. Kantlinjen ska vara minst så lång som TABELL 3-2 anger. TABELL 3-2 Längd på heldragen linje före avsmalning V TILL L 1 L 2 L 3 L km/h m m m m FIGUR 3-11 Heldragen kantlinje före avsmalning 3.11 Vägbanereflektorer Vägbanereflektorer kan användas i följande fall: vid arbete på väg. som komplettering för längsgående vägmarkeringar för att ge bättre visuell ledning. Vägbanereflektorer som används vid arbete på väg skall vara orange enligt färgboxen i EN 1436 och dessutom följa EN Vägbanereflektorer får, där särskilt stort behov föreligger, komplettera kantlinje, mittlinje, varningslinje, spärrlinje samt begränsningslinje i spärrområden. De skall då vara vita och ha c/c-avståndet 24 m mellan VGU VV publikation 2004:

22 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 3 Längsgående markeringar reflektorerna. I horisontalkurvor med radie 700 m skall c/c-avståndet vara 12 m. När vägbanereflektorerna ska komplettera heldragen kantlinje eller begränsningslinje i spärrområde ska de placeras precis innanför linjen i körfältet. I övriga fall placeras reflektorerna i linjen. FIGUR 3-12 Vägbanereflektorer vid arbete på väg som ersätter eller kompletterar längsgående markeringar 20 VGU VV publikation 2004:

23 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar 4 Korsningar TABELL 4-1 Vägmarkeringsritningar BETECKNING BESKRIVNING 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug: A-H1m 3-vägs, typ B med refug i sekundärväg: B-1m B-2m 4-vägs, typ B med refug i sekundärväg: B-4m B-5m 3-vägs, typ C med separat körfält för vänstersvängande: C-1m 4-vägs, typ C: C-2m C-3m 4-vägs, typ D, cirkulationsplats: D-1m D-4m. flera körfält 4-vägs, typ E, trafiksignal: E-1m E-3m komp Flera körfält, ledlinjer. Påfarter och högerpåsvängskörfält: MVpåfart-2m 2FBpåfart-1m Avfarter och högeravsvängskörfält: MVpA-2m MVkA-2m. 2FBkA 1m Motorvägspåfart. Högerpåsvängskörfält på bred tvåfältsväg Parallellavfart på motorväg. Kilavfart på motorväg Kilavfart eller kilformat högeravsvängskörfält på bred 2-fältsväg Mötesfria vägar: MLV-1m MLV-2m MLV-3m MLV-4m Övriga ritningar: MVavslut-m 2FBstigning-1m Anv-pil-1 Inledning/avslutning på motorväg. Stigningsfält på bred tvåfältsväg. Anvisningspil om förberedande upplysning. VGU VV publikation 2004:

24 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar Följande linjetyper används i normala fall: stopplinje väjningslinje övergångsställe cykelöverfart bullerremsor. 4.1 Stopplinje Vid fordonssignaler, särskilda cykelsignaler, kollektivtrafiksignaler samt signaler vid rörlig bro, flygfält eller utryckningsstation skall stopplinje vara utförd. Vid vägkorsning ska stopplinje vara placerad så nära den korsande vägens kant som möjligt och så att fordonsförare som stannar vid linjen erhåller bästa möjliga sikt i korsningen. Fordonet får inte med någon del inkräkta på vägbanan som är avsedd för korsande trafik. Vid signalanläggning bör stopplinje vara placerad 1-2 m före signalen. Där signalanläggning används vid rörlig bro, flygfält eller utryckningsstation bör dock stopplinje vara utförd ca: 5 m före signalen. Vid s.k. cykelbox läggs stopplinjen längre från signalen (se del Korsningar ). Stopplinje ska ha det utseende och de dimensioner som framgår av FIGUR 4-1. FIGUR 4-1 Stopplinje 4.2 Väjningslinje Väjningslinje kan markeras där väjningsplikt gäller enligt Trafikförordningen TrF (1998:1276), eller enligt lokal trafikföreskrift. Vid vägkorsning ska väjningslinje vara placerad så nära den korsande vägens kant som möjligt och så att fordonsförare som stannar vid linjen erhåller bästa möjliga sikt i korsningen. Fordonet får inte med någon del inkräkta på vägbanan som är avsedd för korsande trafik. Väjningslinje ska ha det utseende och de dimensioner som framgår av FIGUR VGU VV publikation 2004:

25 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar FIGUR 4-2 Väjningslinje 4.3 Övergångsställe Markering av övergångsställe skall vara utförd på belagd väg där vägmärke Övergångsställe är uppsatt eller där det finns gångsignal. FIGUR 4-3 Övergångsställe VGU VV publikation 2004:

26 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar 4.4 Cykelöverfart Cykelöverfart kan markeras på plats som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana.. För att visa lämplig färdväg i en korsning i andra fall används ledlinje. Övergångsställe får utgöra ena begränsningslinjen av en cykelöverfart. Cykelöverfart markeras enligt FIGUR 4-4. FIGUR 4-4 Cykelöverfartsmarkering 4.5 Bullerremsor Bullerremsor (eng. rumble-strips) kan användas för att göra fordonsföraren observant på att han nalkas en plats som kräver särskild uppmärksamhet. Bullerremsor består av upphöjningar som anläggs tvärs över körbanan för att åstadkomma buller och vibrationer i fordonen. Remsorna byggs vanligen upp med vit vägmarkeringsmassa. De ska läggas vinkelrätt mot körriktningen före den punkt som kräver den särskilda uppmärksamheten. Höjden bör vara ca: 4 mm. Remsorna bör läggas ut i grupper med 3 stycken i varje. Ju fler remsor per grupp desto större blir effekten. Genom att efterhand minska avståndet mellan remsorna och grupperna, åstadkommer man en känsla av fartökning trots konstant hastighet. På detta sätt kan effekten förstärkas. 24 VGU VV publikation 2004:

27 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar FIGUR 4-5 Exempel på utförande av bullerremsor VGU VV publikation 2004:

28

29 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 5 Trafikplatser 5 Trafikplatser 5.1 Accelerations- och retardationsfält, högerav- och högerpåsvängskörfält TABELL 5-1 Ritningar över på- och avfarter Påfarter och högerpåsvängskörfält: MVpåfart-2m Motorvägspåfart. 2FBpåfart-1m Högerpåsvängskörfält på bred tvåfältsväg. Avfarter och högeravsvängskörfält: MVpA-2m Parallellavfart på motorväg. MVkA-2m Kilavfart på motorväg. 2FBkA-1m Kilavfart eller kilformat högeravsvängskörfält på bred tvåfältsväg 5.2 Ramper Rampens kantlinje skall alltid markeras heldragen med samma linjebredd som primärvägens kantlinje. VGU VV publikation 2004:

30

31 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 6 Övriga markeringar 6 Övriga markeringar Markeringar som inte är längsgående eller tvärgående räknas som övriga markeringar. Till dessa hör följande: körfältspilar anvisning om körfältsbyte spärrområde texter uppställningsplats förbud att stanna och parkera förbud att parkera sicksacklinje färdväg för cyklister och mopedförare förberedande upplysning om väjningsplikt handikappsymbol markering av gupp bullerräfflor bullerremsor (se 4.5). 6.1 Körfältspilar Körfältspilar skall normalt markeras i följande fall: i tillfart med fler än två körfält (dock ej cirkulationsplats se nedan ) i tillfart med två körfält där körning rakt fram inte medges i båda fälten körfält som övergår i avfartsväg. I varje körfält är det lämpligt att markera minst 2 körfältspilar. Avståndet mellan pilarna bör vara ca: 25 m. Körfältspilar ska vara i överstorlek på väg med VR 70 km/h. Där de finns i skilda körfält i en tillfart skall de vara placerade jämsides. I tillfarter med två eller flera körfält till cirkulationsplatser bör inte körfältspilar markeras i körfälten. Pildelar FIGUR 6-1 Uppbyggnad av körfältspilar VGU VV publikation 2004:

32 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 6 Övriga markeringar Pilens placering i körfältet FIGUR 6-2 Placering av körfältspilar i körfältet Hastighet 50 km/h FIGUR 6-3 Måttsättning av körfältspilar i normalstorlek 30 VGU VV publikation 2004:

33 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 6 Övriga markeringar 70 km/h FIGUR 6-4 Måttsättning av körfältspilar i överstorlek 6.2 Anvisning om körfältsbyte Anvisning om körfältsbyte bör finnas före plats där körfält upphör exempelvis vid stigningsfält, omkörningsfält eller i frånfart. Den ska vara i överstorlek på väg där tillåten hastighet är 70 km/h eller högre. Markeringen ska vara placerad mitt i det körfält som upphör. Storleken på markeringen kan vara antingen 5,0 m (normal storlek), eller 7,5 m (överstorlek). FIGUR 6-5 Anvisning om körfältsbyte i överstorlek VGU VV publikation 2004:

34 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 6 Övriga markeringar TABELL 6-1 c/c-avstånd i meter mellan körfältspilar vid olika hastigheter MELLAN PIL 50 KM/H (3 PILAR) 70 KM/H (4PILAR) 90 KM/H (5 PILAR) 1 och och och och Summa Pilnumreringen börjar där körfältslinjen upphör och går sedan bakåt i färdriktningen. 6.3 Spärrområde Spärrområde bör vara utfört på vägyta som inte får trafikeras. Inom tätort med vägbelysning skall spärrområde Tätort användas. Utom sådant område ska spärrområde Normalt användas vid vägbelysning och Förstärkt utan vägbelysning. Se TABELL 6-2. TABELL 6-2 Spärrområdestyper Typ av spärrområde MÅTT I M Lutning Mellan linjer Linje Fylld yta 2) Begränsnings Tätort 1:2 3,0 0,2 1,5 H(0,20)N Normalt 1:2 6,0 0,4 1,5 H(0,20)N Förstärkt 1:2 3,0 1) 0,4 1,5 H(0,30)VB 1) Vid mycket långa spärrområden kan c/c-avståndet ökas till 6,0 meter. 2) Den fyllda ytan mäts inklusive begränsningslinjerna, alltså dess utsidor. Om spärrområdets längd överstiger 30 m ska spetsen helfyllas och då fylls den till yttermåttet (utsidan av begränsningslinjerna) 1,5 m. Om spärrområdet är kortare än 30 m markeras endast vinklar eller snedställda linjer. Spärrområde utförs med streckad begränsningslinje där ytan får trafikeras vid omkörning av långsamtgående fordon. Begränsningslinjen ska ha intermittensen 1+1 eller 3+3. De snedställda linjerna inne i spärrområdet får vara vinkelrätt avklippta. linje 32 VGU VV publikation 2004:

35 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 6 Övriga markeringar FIGUR 6-6 Detaljutformning av spärrområde i primärväg, både normalt och förstärkt spärrområde VGU VV publikation 2004:

36 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 6 Övriga markeringar FIGUR 6-7 Detaljutformning av spärrområde i sekundärväg, både normalt och förstärkt spärrområde 34 VGU VV publikation 2004:

37 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 6 Övriga markeringar 6.4 Texter För att förtydliga vägmarkeringar eller vägmärken kan texter i vägbanan eller i gatan användas BUSS Texten BUSS kan användas för att förtydliga utmärkningen av ett reserverat körfält, se FIGUR 6-8: FIGUR 6-8 Texten BUSS TAXI TAXI kan användas för att förtydliga utmärkningen av vägmärket Taxistation. FIGUR 6-9 Texten TAXI VGU VV publikation 2004:

38 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 6 Övriga markeringar Stopp Texten STOPP kan användas tillsammans med vägmärket Stopp vid vägkorsning eller järnvägskorsning. Det får inte användas som förberedande upplysning om stopplikt. Det ska se ut som FIGUR FIGUR 6-10 Exempel på texten STOPP Vägnummer Vägnummer på vägbanan kan användas för att förstärka vägvisningen i komplicerade korsningar. Vägnummer markeras utan ram i körfältet Lastzon Texten LASTZON kan användas för att förstärka utmärkning av vägmärke om lastzon. 36 VGU VV publikation 2004:

39 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 6 Övriga markeringar 6.5 Uppställningsplats Markering för uppställningsplats används för att ange plats för uppställning av fordon på en parkeringsplats eller längs en vägsträcka. FIGUR 6-11 Uppställningsplats Även heldragen linje kan användas. Markeras uppställningsplatsen helt eller delvis på gångbana ska heldragen linje användas. 6.6 Förbudsmarkeringar och sicksacklinje Förbudsmarkeringar och sicksacklinje används där de behövs för att upplysa om förbud att parkera, förbud att stanna och parkera eller busshållplats. Markeringarna kan användas för att upplysa om dels sådana lokala trafikföreskrifter som utmärkts med vägmärken och dels generella regler för stannande och parkering på väg enligt trafikförordningen. Markeringarna ska alltid ha bredden 0,10 m. Markeringen förbud att stanna och parkera fordon består av heldragen gul linje längs körbanekanten. Markeringen förbud att parkera fordon består av gul linje med intermittensen 1+1. Linjen kan även användas för att upplysa om busshållplats. Sicksacklinje är gul och används om det behövs tillsammans med någon av ovanstående markeringar. VGU VV publikation 2004:

40 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 6 Övriga markeringar FIGUR 6-12 Förbudsmarkeringar och sicksacklinje 6.7 Färdväg för cyklister och mopedförare Markeringen Färdväg för cyklister och mopedförare kan användas för att utmärka färdvägar för cyklister och mopedförare på cykelbanor och cykelfält. På cykelbana kan mittlinje markeras I(0,10)1+3. På en gemensam gång- och cykelbana, kan uppdelning av gång- resp. cykeltrafik göras med spärrlinje. Cykelsymbolen kan användas utan pilsymbolen. 38 VGU VV publikation 2004:

41 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 6 Övriga markeringar FIGUR 6-13 Markeringar av färdväg för cyklister och mopedförare 6.8 Förberedande upplysning om väjningsplikt Denna markering får användas om märke väjningsplikt, eller stopp vid vägkorsning eller järnvägskorsning satts upp. För VR 70 km/h används den större symbolen (typ 1), annars används den mindre symbolen (typ 2). VGU VV publikation 2004:

42 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 6 Övriga markeringar FIGUR 6-14 Förberedande upplysning om väjningsplikt 6.9 Handikappsymbol Symbolen kan användas som förtydligande på parkeringsplatser som är reserverade för rörelsehindrade med särskilt tillstånd. FIGUR 6-15 Handikappsymbol 6.10 Markering gupp Gupp som anläggs som farthinder bör förses med vit kvadratisk markering enligt figuren nedan. Se även del Vägmärken. 40 VGU VV publikation 2004:

43 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 6 Övriga markeringar FIGUR 6-16 Markering av gupp 6.11 Bullerräfflor Det finns ett antal olika typer av räfflor, bl.a. Pennsylvaniaräffla, men flera delstater i USA har sin egen design och sedan finns djup och grund svensk räffla. Det är inte så mycket som skiljer dessa i utformning och utförande. För en närmare beskrivning av utförande se VTI notat Ofrivilligt överskridande av kantlinjen. Räfflorna är placerade i grupper om 10. Avståndet mellan grupperna är lika långt som längden på en grupp med räfflor. Räfflor bör läggas på motorväg. Placeringen av dessa ska då vara i vägrenen ungefär 0,5 m utanför körbanan. c/c 30 cm 17 cm 13 cm 50 cm 287 cm räfflor 287 cm utan räfflor Djup 1,3 cm FIGUR 6-17 Utförande av Pennsylvaniaräffla VGU VV publikation 2004:

44

45 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 7 Vägkantsutmärkningar 7 Vägkantsutmärkningar Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med reflexer, räckesreflektorer, snöstör (behandlas inte här). Det är viktigt att reflekterande vägkantsutmärkningar är rätt inställda i förhållande till fordonens körriktning och att de hålls rena. Då finns det möjlighet att upprätthålla den visuella ledningen även under mörker och dimma. Vägkantsutmärkningar kan användas för att bland annat: förbättra den visuella ledningen på vägsträckor förstärka markering av förändringar i vägens typsektion längs korta avsnitt, markera oväntade förändringar i linjeföringen förstärka den visuella ledningen med kantstolpar längs så kallade adaptationssträckor vid övergång mellan belyst och obelyst vägsträcka förstärka synintrycket av spärrområden och refuger i korsningar. 7.1 Kantstolpar Kantstolpar skall användas på normala tvåfältsvägar och övriga bredare vägar som saknar vägbelysning, med ÅDT för aktuellt år samt VR 90. På vägsträcka med räcken kan räckesreflektorer användas i stället för kantstolpar. Kommentar: ÅDT-0 är aktuell årsdygnstrafik, eller vid nyprojektering, öppningsårets årsdygnstrafik. Ändring av sektion, trafikflöde eller referenshastighet längs vägavsnitt kortare än 2 km ska inte medföra avbrott Utformning av kantstolpe Utformning av kantstolpe sker enligt de funktionskrav som finns i preliminär EN-standard Kantstolpar skall antingen förses med reflektorer eller med reflekterande material. Den projicerade bredden av en kanstolpe inkl. reflektor finns i TABELL 7-1 TABELL 7-1 Kantstolpars projicerade bredd KLASS PROJICERADE BREDDEN I MM PB 0 Inga prestanda bestämda PB PB VGU VV publikation 2004:

46 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 7 Vägkantsutmärkningar PB 0 kan användas vid vägbelysning för att t.ex. förstärka förändringar i typsektion och vid refuger. PB 1 får användas vid adaptionssträckor (övergång mellan belyst och obelyst vägsträcka). PB 2 ska användas i alla övriga fall. Kantstolpar ska vara vita och eftergivliga. Höjden skall vara 105 cm räknat från beläggningsytans nivå. På den övre delen ska det finnas ett 25 cm svart horisontellt band. Kantstolpar ska normalt vara försedda med en reflektor av prismatyp eller reflekterande folie, centralt placerad i det svarta bandet. Reflektorernas centrum ska placeras på höjden ca: 80 cm över beläggningsytans nivå. Reflektorer skall vara antingen: rektangulära, centralt placerade i det svarta fältet, med en area 7200 mm2 cirkulära med en diameter 60 mm, parvis centralt placerade i det svarta fältet, lodrätt med 100 mm mellanrum. Reflektorer ska vara vita utom vid busshållplats, parkeringsplats och korsning/anslutning, då de ska vara gula. En vit rektangulär reflektor ska ha ett reflexvärde (nyvärde) 1100 CIL. Motsvarande reflexvärde för rund reflektor ska vara 800 CIL. För gul reflektor ska 65 % av ovanstående värden uppnås Placering i sidled Kantstolpe ska placeras ca: 1,0 m utanför vägbanekant. Där avståndet mellan vägbanekant och dikesbotten är litet eller vid vägsektion med minst 9 m bredd får dock sidoavståndet vara 0,5 m. Kantstolpars placering i sidled ska vara konstant på så långa sträckor som möjligt. Om olika sidoavstånd måste användas bör skillnaden mellan dessa utjämnas längs minst tre stolpavstånd. Längs dubbelriktad väg ska kantstolpe för varje körriktning visa rektangulär reflektor längs vägens högra sida och runda reflektorer längs vägens vänstra sida. Längs enkelriktad väg, dvs. även motorväg och motorvägsramp, ska kantstolpar visa rektangulära reflexer. Avståndet mellan kantstolpar skall vara 50 m på raksträcka och i konkav vertikalkurva. Dessutom skall minst tre stolpar på samma sida vara synliga samtidigt. På motorväg skall avståndet vara 100 m. Kantstolpar ska sättas upp längs vägbanans båda sidor. Stolpavståndet i kurva vid radie 700 m ska vara 25 m. Vid konvex vertikalkurva med radie 2500 m ska c/c-avståndet vara 25 m. 44 VGU VV publikation 2004:

47 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 7 Vägkantsutmärkningar FIGUR 7-1 Förtätning av kantstolpar Korsning Vid korsningstyp C på en väg som saknar kantstolpar, ska stolpar placeras på en sträcka från ca 100 m före till ca 100 m efter refug, se FIGUR 7-2. Längs vägens vänstra sida ska stolpen vara utan reflektor. Används kantstolpar i spärrområdet eller refugen ska dessa visa rektangulär reflex mot trafiken. FIGUR 7-2 Kantstolpar förbi korsningstyp C En primärväg som är markerad med kantstolpar, ska i en trafikplats även ha kantstolpar längs ramperna. Vid avsmalnande väg ska kantstolparna kompletteras av utmärkning enligt FIGUR 7-3. Dessutom ska det finnas en linje H(0,30)VB, för att leda ut trafiken från vägrenen, enligt FIGUR VGU VV publikation 2004:

48 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 7 Vägkantsutmärkningar FIGUR 7-3 Kantstolpar vid avsmalnande väg (för kantlinjens utformning 3.10) 7.2 Räckesreflektorer Räckesreflektorer bör användas på alla vägar med VR 90 som saknar vägbelysning. De används både på mitträcke och på sidoräcke. Är räcket kortare än 50 meter behöver inte reflektorer användas. Räckesreflektorer ska vara vita och ha ett reflexvärde (nyvärde) 1100 CIL Mitträcken Reflektorerna bör placeras på följande ungefärliga höjder och c/c avstånd: TABELL 7-2 Reflektorers placering på mitträcken som är placerade nära vägbanekant SEKTION HÖJD ÖVER BELÄGGNINGSKANT C/C-AVSTÅND (M) FÖR CENTRUM PÅ REFLEKTORN (CM) MML och MLV Avsmalning - från 2 till 1 kf.* MV och Flerfältsväg Sidoräcken TABELL 7-3 Reflektorers placering på sidoräcken HÖGER SIDA I HÖJD ÖVER BELÄGGNINGSKANT C/C-AVSTÅND (M) TRAFIKRIKTNINGEN FÖR CENTRUM PÅ REFLEKTORN (CM) Kurvradie > 700 m Kurvradie 700 m Motorväg VGU VV publikation 2004:

49 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 7 Vägkantsutmärkningar Kommentar: på MML och MLV pågår utredning om den optimala placeringen av räckesreflektorer på mitträcket. Innan slutgiltiga rekommendationer föreligger har den lägst plcerade reflektorn tagits bort tills vidare. VGU VV publikation 2004:

50

51 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Bilaga 1 Siktmätning för spärr- och varningslinjer Bilaga 1 Siktmätning för spärr- och varningslinjer Spärrlinjer fyller en viktig funktion genom att de upplyser om begränsad sikt och anger att fordon inte får föras över linjen. De frisiktsvärden som skall tillämpas anges i TABELL 1-1. TABELL 1-1 Frisiktsvärden och gränsvärden. TILLÅTEN HASTIGHET FRISIKTSVÄRDE GRÄNSVÄRDE KM/H M M Mätning av skymd sikt för spärr- och varningslinjer sker enligt förutsättningarna i Siktsträckor för spärrlinje. Mätningen utförs alltid i vägens mitt och där den fria sikten är som sämst, och det bör ske under lövperioden. Skymd sikt beroende på grenar eller buskar registreras som skymd sikt, men om erforderliga siktsträckor kan uppnås genom t.ex. buskröjning bör detta ske. Hänsyn tas inte till tillfälligt siktskymmande företeelser. Mätning och registrering av skymd sikt bör ske med minsta möjliga störningar för övrig trafik. Om de uppmätta frisiktsvärdena understiger de värden som finns i TABELL 1-1 för frisikt så ska spärrlinje markeras. Om nästa spärrlinje börjar på ett avstånd från den föregående som understiger gränsvärdet i tabellen så skall spärrlinjerna sammanbindas. 1 Utrustning Följande utrustning är viktig för att kunna utföra siktmätningen på ett smidigt och korrekt sätt: fordon utrustade med trippmätare typ Coralba eller motsvarande, radiomodem eller GPS för uppmätning av avstånd mellan fordon, rörlig kamera monterad i ögonhöjd (1,1 m) och anordning i observationshöjd (1,1 m), monitor för observation av skymd respektive fri sikt, dator eller protokoll för registrering, beräkningsprogram för spärr- och varningslinjer. VGU VV publikation 2004:

52 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Bilaga 1 Siktmätning för spärr- och varningslinjer 2 Organisation Patrullen består av två fordon utrustade enligt ovan som registrerar skymd resp. fri sikt under kontinuerlig färd. 3 Mätningsinstruktion Mätning ska alltid utgå från knutpunkt enligt Vägdatabanken (VDB). LDATF (färskhetsdatum på VDB-körning) krävs för att kunna koppla mätdata mot aktuellt länkdata. 3.1 Före mätning Mätprotokoll fylls i med följande uppgifter om förutsättningar för mätningarna: skyltad hastighet, belagd vägbredd, frisiktssträcka, gränsvärde, vägnummer, från knutpunkt, datum. Uppgifter inhämtas från VDB om vägsträckans hastighet och vägbredd, så att förändringar blir införda på rätt sektion. Kalibrera fordonens C-proffsmätare på en uppmätt m lång vägsträcka. Man kan använda sig av sträckan 500m också. Denna kalibrering upprepas så snart närhet till kontrollsträcka finns eller vid misstanke om fel i längdregistreringen. Rimlighetsbedömning sker kontinuerligt mellan VDB:s knutpunkter. Kalibrering av utrustningen sker beroende på om den är placerad i förbilen eller efterbilen, och utförs enligt tillverkarens manual. I efterbilen ska aktuellt frisiktsavstånd definieras. Vid frisiktsmätningens start körs bilarna intill varandra så att avståndet mellan dem är 0 m. I detta läge nollställs de båda bilarnas TRIP2 mätare. 3.2 Under mätning Under mätningens gång registreras sektionerna för skymd och fri sikt i dator eller på mätprotokoll. Om den skymda sikten är mindre än 20 m görs ingen åtgärd. Mellan 20 och 49 m förlängs spärr- respektive varningslinjen till 50 m. Förlängningen sker i bakåtriktningen så att linjen möter trafiken tidigare från respektive håll. Om avståndet mellan två sträckor med skymd sikt är under gränsvärdet dras linjerna ihop. Vid spärrlinje gäller detta i samma riktning och för varningslinje gäller det alla. 50 VGU VV publikation 2004:

53 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Bilaga 1 Siktmätning för spärr- och varningslinjer Mätningen utförs mellan två knutpunkter. Om avståndet mellan dessa är > 12 km mäts en extra punkt in t.ex. broskarv, större vägtrumma, enskild väg eller andra lämpliga etappunkter. Förfordonets trippmätare justeras mot efterfordonets längdmätare efter högst 10 km mätning. Om vägen är mycket kurvig behöver man justera oftare. Bilarna körs intill varandra när justering görs. Väg med varningslinje (< 7,5 m belagd bredd) där vägbredden tillfälligt blir 7,5 m, ändras ej till spärrlinje då den längden på den bredare sträckan är < 3,0 km. Siktsträckan som används under mätning ändras inte vid tillfällig hastighetssänkning. 3.3 Efter mätning När etappsträckan är färdigmätt beräknas slutgiltigt sektionerna för spärrrespektive varningslinjerna med hänsyn till slopande, förlängning samt hopdragning av dessa. Det slutliga resultatet dokumenteras och sparas. 3.4 Utsättning Utsättning sker i mätriktningen för att undvika fel som beror på avvikelser i avståndet mellan knutpunkterna till förhållandet mellan siktmätningen och VDB-mätningen. VGU VV publikation 2004:

54

55 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Bilaga 2 Sektionsritningar Bilaga 2 Sektionsritningar MV H(0,30)VB Motorväg, heldragna, 30 cm breda kantlinjer, synbarhet i väta och bullereffekt. VGU VV publikation 2004:

56 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Bilaga 2 Sektionsritningar 54 VGU VV publikation 2004:

57 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Bilaga 2 Sektionsritningar 4FV H(0,20)VB Fyrfältsväg, heldragna, 20 cm breda kantlinjer, synbarhet i väta och bullereffekt. Vägmarkeringsstandard med vägbelysning är H(0,10)N. VGU VV publikation 2004:

58 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Bilaga 2 Sektionsritningar 56 VGU VV publikation 2004:

59 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Bilaga 2 Sektionsritningar ML H(0,30)VB Motortrafikled, heldragna, 30 cm breda kantlinjer, synbarhet i väta och bullereffekt. Vägmarkeringsstandard med vägbelysning är H(0,20)N. VGU VV publikation 2004:

60 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Bilaga 2 Sektionsritningar 58 VGU VV publikation 2004:

61 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Bilaga 2 Sektionsritningar MML H(0,30)VB Mötesfri motortrafikled, heldragna, 30 cm breda kantlinjer, synbarhet i väta och bullereffekt. Vägmarkeringsstandard med vägbelysning är H(0,20)N. VGU VV publikation 2004:

62 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Bilaga 2 Sektionsritningar 60 VGU VV publikation 2004:

63 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Bilaga 2 Sektionsritningar BLV I(0,15)V 1+2 Bred landsväg, intermittenta, 15 cm breda kantlinjer, 1 m markering och 2 m lucka. Alternativt kan man markera H(0,10), heldragen 10 cm bred kantlinje. Vägmarkeringsstandard med vägbelysning är I(0,10)N 1+2. VGU VV publikation 2004:

64 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Bilaga 2 Sektionsritningar 62 VGU VV publikation 2004:

65 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Bilaga 2 Sektionsritningar NLV I(0,15) 1+2 Normal landsväg, intermittenta, 15 cm breda kantlinjer, 1 m markering och 2 m lucka. Alternativt kan man markera H(0,10), heldragen 10 cm bred kantlinje. Vägmarkeringsstandard med vägbelysning är I(0,10)N 1+2. Kommentar: Europavägar, riksvägar och viktiga länsvägar markeras med 15 cm mittlinje VGU VV publikation 2004:

66 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Bilaga 2 Sektionsritningar 64 VGU VV publikation 2004:

67 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Bilaga 2 Sektionsritningar SLV I(0,10)N 1+2 Smal landsväg, intermittenta, 10 cm breda kantlinjer, 1 m markering och 2 m lucka. Vägmarkeringsstandard med vägbelysning är I(0,10)N 1+2. Kommentar:Europavägar, riksvägar och viktiga länsvägar markeras med 15 cm mittlinje. VGU VV publikation 2004:

68 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Bilaga 2 Sektionsritningar 66 VGU VV publikation 2004:

69 VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING Bilaga 2 Sektionsritningar FFV I(0,10)N 1+2 Flerfältsväg, intermittenta, 10 cm breda kantlinjer, 1 m markering och 2 m lucka. VGU VV publikation 2004: