Utkom från trycket Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter den 30 mars 1989 om trafiksignaler, flerfärgssignaler; allmänna föreskrifter

Transkript

1 Utkom från trycket Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter den 30 mars 1989 om trafiksignaler, flerfärgssignaler; allmänna föreskrifter Trafiksäkerhetsverket föreskriver med stöd av 83 vägmärkesförordningen (1978:1001) följande. Föreskrifter markeras med kryss till vänster om teten. Allmänna råd saknar sådan markering. 1 Definitioner I trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om trafiksignaler har använts beteckningar med följande definitioner. Akustisk signal Signal avsedd för synskadade som komplette rar gångsignal. Allgåfas Fasbild där grönt ljus endast visas i samtliga gångsignaler i en korsning. Blandfas Fasbild där två motriktade tillfarter har grönt ljus samtidigt utan separatreglering av sekun därkonflikter. Delvis separatreg- En trafikström som kan regleras både i bland lering fas och separat. Detektor Anordning för att avkänna trafikelement. Eftergrönt Fasbild där en av två motriktade tillfarter bi behåller grönt ljus efter det för tillfarterna ge mensamma gröna ljuset. Etrasignal Signal avsedd för viss del av trafik som regle ras med huvudsignal. Kan vara enljus (mar keringssignal) eller tvåljus (undantagssignal). Fientliga signal- Signalgrupper som sinsemellan inte får visa grupper grönt samtidigt. Framryckningstid (Se säkerhetstid) 1

2 Förgrönt Fasbild där en av två motriktade tillfarter vi sas grönt ljus före det för tillfarterna gemen samma gröna ljuset. Huvudsignal Signal avsedd för all trafik i en tillfart eller en deltillfart. Körfältssignal Signal över körfält för reglering av trafiken i körfältet. LHOVRA-teknik En styrstrategi. Ljudsignal Signal avsedd för gång- och cykeltrafikanter som komplement till ljussignal och blinksig nal. Markeringssignal (Se etrasignal) Ofullständig signal- Innebär att konflikten mellan trafik på hu reglering vudväg och korsande trafik (vanligen gång trafikanter) endast regleras när detta påkallas genom detektoranmälan (vanligen tryck knapp). Omloppstid Tidrymd mellan två på varandra följande vä lingar till grönt ljus i samma signalgrupp. Privilegietid En signalgrupp som har tillåtelse att väla till grönt ljus, men saknar grönbehov kan mäta en privilegietid under vilken grönbehov kan inkomma och resultera i en väling till grönt ljus. 2

3 Primärkonflikt Konflikter mellan rakt fram gående trafik strömmar från korsande tillfarter. Figur 9.0:1 Primärkonflikter Rödlampskontroll Säkerhetsfunktion som släcker anläggningen vid bortfall av samtliga rödljus i en biltillfart. 3

4 Sekundärkonflikt Konflikter mellan svängande och mötande fordonsströmmar eller mellan svängande for don, cyklister och gående. Figur 9.0:2 Sekundärkonflikter Separat signal- (Se signalreglering) reglering Signalgrupp Signaler med samma signalbild. Signalreglering Tidseparering av trafikströmmar med hjälp av signalanläggning. Tidsepareringen avser alla primärkonflikter, dvs konflikter mellan rakt fram gående trafik strömmar från korsande tillfarter. Om även sekundärkonflikter, dvs konflikter mellan svängande och mötande fordonsströmmar el ler mellan svängande fordon, cyklister och gående regleras, föreligger separat signalreg lering (separatreglering) av dessa trafikström mar. 4

5 Skyttelsignal- Anläggning som används för väelvis regle anläggning ring av mötande trafikströmmar som endast kan avvecklas i en riktning åt gången. Slussning Etappvis signalreglerat övergångsställe eller cykelöverfart. Säkerhetstid Tidrymd som av säkerhetsskäl måste förflyta mellan grönt ljus i två fientliga signalgrupper. Säkerhetstiden dimensioneras av skillnaden mellan utrymningstid och framryckningstid till konfliktpunkten mellan fientliga ström mar. Säkerhetstiden omräknas till i styrapparaten inställbar spärrtid eller röd tid. Figur 9.0: 3 Schematisk beskrivning av sambandet mellan välingstid och säkerhetstid. Undantagssignal (Se etrasignal) Utrymningstid (Se säkerhetstid) Välingstid Tid för sammanhängande välingsföljder i fientliga signalgrupper. 2 Synbarhet Signaler skall vara väl synliga. 5

6 3 Säkerhetstid 3.1 Allmänt Säkerhetstid skall finnas. Säkerhetstiden skall vara så lång att en utrymmande trafikant hinner passera konfliktpunkten innan den nås av en framryckande trafikant. Säkerhetstiden skall för gående vara så lång att han hinner passera den längsta delsträcka som signalen avser. Vid beräkning av säkerhetstid skall utgås från stopplinje för fordon och från kantsten för gående. 6

7 Figur 9.0:4 Primära konflikter vid beräkning av säkerhetstid 7

8 Säkerhetstiden skall vara den längsta tid som erhålls för olika kom binationer av trafikantelement. Den skall beräknas för kombina tionerna som är -markerade i figur 9.0:5 Figur 9.0:5 8

9 Figur 9.0:6 Konflikter får inte förekomma vid användning av markeringssignal 9 TSVFS 1989: 55

10 3.1.2 Säkerhetstiden skall endast avse trafikantelement i primärkon flikt. I blandfas bör säkerhetstiden ökas med hänsyn till att svängande trafik kan fördröjas i korsningen. Är svängande trafik separatreglerad skall även säkerhetstiden beräknas för denna Säkerhetstid behövs inte vid väling till eftergrönt. 3.2 Fordonstrafik (utom cykel- och mopedtrafik) Vid beräkning av Säkerhetstid skall räknas med högst följande for donshastigheter 12 m/s (43 km/tim) vid en högsta tillåten hastighet för vägen av 50 km/tim 15 m/s (54 km/tim) vid en högsta tillåten hastighet för vägen av 70 km/tim För fordon skall räknas med längden 6 m. Är andelen långa fordon stor bör dock räknas med en fordonslängd av minst 15 m. 3.3 Cykel- och mopedtrafik Vid beräkning av Säkerhetstid skall räknas med följande hastighe ter 5 m/s (18 km/tim) för cykeltrafik 8 m/s (28 km/tim) för mopedtrafik För cykel och moped skall räknas med längden 2 m. 3.4 Gångtrafik Vid beräkning av Säkerhetstid skall räknas med en utrymningshas tighet av högst 1,4 m/s (5 km/tim) Vid blinkande grönt ljus skall säkerhetstiden beräknas enligt föl jande två kriterier varvid den längsta säkerhetstiden skall väljas (se fig 9.0:7). a) Utrymmngshastighet av högst 1,2 m/s, b) 5 s grönblinktid och en utrymningshastighet av 2 m/s. 10

11 Figur 9.0:7 4 Gultider 4.1 Rött + gult ljus skall visas 1,5 s. 4.2 Grönt+ gult ljus skall visas 4 s vid en högsta tillåten hastighet för vägen av 50 km/tim eller lägre och 5 s vid en högre hastighet. Dock får tiden minskas 2 s vid tillämpning av variabelt grön + gult i LHOVRA 1 s om fordonens hastighet avsevärt understiger vägens högsta tillåtna hastighet. 4.3 I cykelsignaler skall grönt + gult ljus visas minst 3 s. 5 Gröntider 5.1 Grönt ljus skall visas minst 4 s. Saknas närvarodetektor i anslut ning till stopplinje skall grönt ljus visas minst 6 s. 5.2 Grönt ljus i cykelsignal skall visas minst 5 s. Gröntiden bör dock vara så lång att en cyklist som startat vid grönperiodens början hin ner korsa hela vägbanan. Härvid skall räknas med en hastighet av 5 m/s (18 km/tim). 5.3 Tiden för grönt ljus i gångsignal bör vara så lång att en gående som startat vid grönperiodens början hinner korsa hela vägbanan innan gångsignalen välar till rött. Härvid skall räknas med en gånghastighet av högst 1.4 m/s. 11

12 6 Omloppstider Omloppstiden bör vara så kort som möjligt. Den bör inte överstiga 90 s. 7 Startförlopp Vid tändning av signaler skall visas gulblink i fordonssignaler och cykelsignaler i minst 5 s. Därefter skall visas fast gult ljus i 5 s följt av rött ljus i samtliga signaler under minst 5 s. Gångsignaler skall visa rött ljus vid fast gult ljus i fordons- och cykelsignal. Då enbart övergångsställe är signalreglerat i tillfart till korsning som regleras med väjnings- eller stopplikt får gulblink uteslutas vid tändning. 8 Undantag Undantag från dessa föreskrifter prövas av trafiksäkerhetsverket. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 april LARS EGGERTZ Dick Ivarsson (Trafikbyrån) 12