Hållplatsutvärdering i Skåne

Transkript

1 Hållplatsutvärdering i Skåne April-maj 2009

2 Denna utredning har utförts under april-maj 2009 av följande projektorganisation: Beställare Vägverket Region Skåne Box Kristianstad Konsult Tyréns AB Kungsgatan Helsingborg vagverket.kri@vv.se Tel: Fax: Tel: Projektansvarig: Medverkande: Uppdragsansvarig: Handläggare: Oscar Grönvall Emma Holgersson Tyréns uppdragsnummer: Datum: Sökväg: N:\_uppdrag\216012\09 Hållplatsutvärdering\Rapport\hållplatsutvärdering indd

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 Utdrag ur Skånetrafikens hållplatshandbok... 2 Skånetrafikens besiktningsprotokoll...12 Skånetrafikens typritning hållplats Kriterier för hållplats enligt Vägar och gators utformning...15 HÅLLPLATS I TÄTORT MINDRE TERMINAL MOTORVÄGSHÅLLPLATS HÅLLPLATS VID 2+1-VÄG Knivsåsen, väg 11 Dalby-Veberöd...19 HÅLLPLATS PÅ LANDSBYGD Stor hållplats - Ljungaskog Grytåsavägen, Örkelljunga...24 Mellanstor hållplats - Baskemölla Mexicovägen...27 Liten hållplats

4 INLEDNING Text... 1

5 Utdrag ur Skånetrafikens hållplatshandbok 6 Placering och utformning av busshållplatser 6.1 Allmänt om busshållplatser Hållplatsens utformning har stor betydelse för våra resenärer och kan påverka valet av färdmedel i hög grad. Tillsammans med åtgärder såsom ökad punktlighet, större trafikutbud och snabbare resor kan hållplatsens utformning hjälpa till att skapa en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. En modern busshållplats skall kunna fungera som mottagningsstation för olika slags trafikanter. Fotgängare, cyklister, mopedister och bilpendlare skall alla på ett tryggt, enkelt och smidigt sätt kunna komma till och från hållplatserna. De skall också tryggt kunna parkera sina fordon i direkt anslutning till denna för att sedan bekvämt kunna stiga på bussen. Bild Busshållplats vid Kävlinge station Busshållplatsen skall vara tillgänglig för personer med funktionshinder. Detta innebär i praktiken en förhöjd kantsten, taktila ledstråk som är kontrastavvikande i ljushet gentemot omgivande markbeläggning, bänkar med förhöjd sits och utrustade med armstöd, god belysning och tydlig information. En viktig aspekt är också att gångvägar till hållplatser är rätt utformade. Väntetiden tills bussen kommer skall upplevas som komfortabel och vara oberoende av väderleksförhållandena. God och tydlig information skall kunna erhållas under tiden i väderskyddet. Utformningen av hållplatsdetaljerna är här av största betydelse. Hållplatsen skall uppfattas ljus och inbjudande, och inge trygghet för resenärerna oavsett tid på dygnet. I detta sammanhang är trafiksäkerheten en betydelsefull faktor att ta hänsyn till. Placeringen av hållplatsen och de anslutande vägarna för gång-, cykel- och biltrafik måste planeras och utformas på ett trafiksäkert sätt. Detta gäller givetvis för samtliga hållplatslägen, såväl på- som avstigningssidan. Vidare måste de olika förutsättningarna för hållplatser på landsbygden och i tätorter beaktas. Faktorer som fordonshastigheter, trafiktäthet, utrymme och belysning måste studeras. Det är orimligt att samtidigt bygga om eller justera alla hållplatser efter alla krav och synpunkter, men efterhand kan vi successivt genomföra förbättringar och utveckling mot säkrare och mer ändamålsenliga busshållplatser. Skånetrafikens Hållplatshandbok 2006 Lokal del 6-1 2

6 6.2 Ökad tillgänglighet för resenärer med funktionshinder För att uppnå verkligt god tillgänglighet för resenärer med olika slag av funktionshinder krävs många olika insatser inom hela trafiksystemet. Till god hjälp för funktionshindrade är exempelvis nya lågentréfordon, nya anpassade trafikformer, lättillgänglig information och bra marknadsföring, samt hållplatser och bytespunkter som är anpassade i sin fysiska utformning. Även anslutande gång- och cykelvägar måste i detta sammanhang kontrolleras med avseende på framkomlighet för rörelsehindrade personer. Hela reskedjan skall fungera för resenären. Skånetrafiken arbetar konsekvent med att förbättra busshållplatsernas tillgänglighet genom att: lätta och nivåanpassade insteg underlättar för rörelsehindrade speciell fordonsutrustning möjliggör direkt entré för rullstolar konsekvent placerade taktila stråk ger synskadade personer värdefull hjälp tydliga och enkla informationsanslag, med god belysning under mörka tider, underlättar för alla resenärer Bild Hållplats med upphöjd plattform och taktilt ledstråk med god kontrastverkan Bild Ramp vid bussens framdörr på en av Malmös stadsbussar. Busshållplats Fritiden i Västra hamnen i Malmö Skånetrafikens Hållplatshandbok 2006 Lokal del 6-2 3

7 4

8 Plattutformning Standardmåttet på de taktila plattorna är 35x35 cm, men flera tillverkare har även tagit fram plattor i andra storlekar. Ur taktil synpunkt är de nya plattorna 30x20, 21x21 och 23,3x23,3 likvärdiga med 35x35-plattan. Ur orienteringssynpunkt kan stråk med dubbla plattrader (40 respektive 46 cm) till och med vara en fördel, eftersom de blir en något bredare yta att orientera sig efter jämfört med 35 cm stråket. De nya plattstorlekar kan accepteras som alternativ, men 35x35-plattan utgör Skånetrafikens standardplatta. På ritning A9 redovisas hur de alternativa plattstorlekarna skall läggas för att motsvara ursprungsmodellen. För samtliga plattstorlekar förutsätts att man har det rekommenderade mönsterdjupet på PH = 4,5 6,5 mm. Sinusplatta Kupolplatta Bild Mönsterdjup Ljushetskontrast För att få bästa konstrastverkan mellan plattorna och dess omgivning bör man förutom att ha den taktila kontrasten, också ha ljushetskontrast mellan ledstråket och omgivningen. Ambitionen bör vara att skapa en synbar kontrast på minst 0,40 enligt NCS (Natural Colour System). På perronger ska svartgråa taktila plattor förstärktas med vita randplattor, vilket garanterar en god kontrast oberoende av materialet vid sidan av stråket. Samma standard ska gälla på speciella större bussterminaler där ingen annan trafik än buss förekommer. På grund av andra intressen vet vi att man i vissa miljöer inte vill ha kontrasterna mellan stråken och omgivande material. För att tillmötesgå dessa intressen kan det på busshållplatser i vanlig gatumiljö accepteras att man lägger enbart svartgrå taktila plattor. Men om omgivningen så medger bör ljushetskontrast på 0,40 skapas. Bild Ljushetsmätare (Källa: Färginstitutet) Skånetrafikens Hållplatshandbok 2006 Lokal del 6-4 5

9

10

11 6.4 Placering av informationsbäraren Informationsbärarens placering är av stor betydelse. Det är ett riktmärke så att bussen kan angöra hållplatsen på ett exakt och förutbestämt sätt. Informationsbäraren är ofta utrustad med reflexer vilket underlättar bussens angöring i mörker. Det taktila ledstråket för synskadade skall nå bussens främre dörr så att påstigning underlättas. Busshållplatsen definieras av att omfatta ett område fem meter framför och tjugo meter bakom informationsbäraren, se figur Principen gör att bussen stannar vid samma läge varje gång, till stor nytta för alla resenärer inte minst för dem med ett eller flera funktionshinder. Busshållplatsens område kan med fördel utökas genom lokala trafikförordningar. I samband med övergångställe placeras hållplatsen normalt efter övergångstället. Avståndet mellan hållplats och övergångställe skall då vara minst 5 meter. I de fall hållplatsen placeras innan övergångstället skall avståndet mellan hållplatsstolpe och övergångställe inte underskrida 10 meter, se figur För att undvika klämningsolyckor mellan buss och passagerare skall avståndet mellan väg och hållplatsstolpe vara 0,80 meter. Bild Busshållplatsens område, 20+5 meter Bild Placering av hållplats i samband med övergångställe Skånetrafikens Hållplatshandbok 2006 Lokal del 6-7 8

12 6.5 Exempel på busshållplatser bussterminaler Skånetrafiken har under de senaste åren medverkat vid ett flertal ombyggnader som följt de råd och anvisningar som bör prägla kollektivtrafikens angöringspunkter. Bild Busstationen i Sjöbo hållplatsläge för regionala bussar Bild Centralplan i Malmö med sammanbindande ledstråk Skånetrafikens Hållplatshandbok 2006 Lokal del 6-8 9

13 Bild Kungsgatan i Malmö Bild Stortorget i Malmö Bild Svedala Stortorget, klackhållplats i Svedala kommun Skånetrafikens Hållplatshandbok 2006 Lokal del

14 Bild Busshållplats med väderskyddet Kulan City - Trelleborg Övre Bild Större busshållplats Rosengård, Malmö Bild Kårhuset vid Lunds tekniska högskola Skånetrafikens Hållplatshandbok 2006 Lokal del

15 Skånetrafikens besiktningsprotokoll Text... Besiktningsutlåtande över slutbesiktning av hållplatser Besiktningsförrättare: Besiktningsdatum: Närvarande för (B) beställaren: Närvarande för ( E) entreprenören: Övriga närvarande: Besiktning av: Hpl. Namn: Hållplatsläge: Ort: Angörande linjer: Checklista utrustning: Kryssa i den utrustning som finns på hållplatsen Hpl.stolpe (rätt placerad)? Cykelställ Väderskydd Topp Klocka Bänk (sitthöjd cm) Reklamskåp Monitor Papperskorg Tidtabellskåp Namnskylt Granitkantsten (15 cm) Pendlarparkering Betongkansten (17 cm) Vilket sorts väderskydd är det? Antalet cykelplatser? Antalet Pendlarparkeringar? Finns det ryggstöd respektive armstöd på den eventuella bänken? Checklista hållplatsutformning: Timglashållplats: Klackhållplats: Kantstenshållplats: Fickhållplats Saxade hållplatsfickor Konstaterade fel på utrustningen: (B= fel, som enligt besiktningsmannen, skall åtgärdas av entreprenören) (E= fel, som enligt besiktningsmannen, skall åtgärdas av entreprenören) 12

16 Checklista tillgänglighet Genomfört Ej genomfört Hållplatsens utformning Är hållplatsens plattform tillgänglighetsanpassad? Har Skånetrafikens hållplatsstandard följts, d.v.s. har plattformen en längd på 13 m, bredd på 2,3 m och höjd på 17(betongkantsten) repektive 15 cm (granitkantsten)? Kan bussen komma bra in till plattformen d.v.s. har Skånetrafikens hållplatsstandard följts gällande mått på bl.a. hållplatsficka? Finns det ett taktilt stråk placerat vid påstigningsplatsen på plattformen? Står väderskyddet placerat vid påstigningsplatsen? Gång- och cykelbanors utformning Är kopplingen till befintlig miljö bra? Är lutningarna på intilligande gångbanor mindre än 1:12 (8,3%) och helst 1:20 (5%)? Är gångbanebredden intill hållplats bredare än 1,3 meter? (Helst bredare än 2 meter och på kort sträcka minst 0,9 meter) Finns gångpassage med avfasningar i trottoaren vid anslutande vägar/gång och cykelstråk? Har långa ramper en lutning på max 5 % (1:20) med mellanliggande 2 meter vilplan per 0,5 meter höjdskillnad? Har fållor ett passagemått på minst 110 cm? Finns det snubbelkanter? Eventuella trappor och räcken Har trapporna trappräcke som går förbi första och sista trappsteget med ca 30 cm? Är första och sista trappsteget kontrastmarkerat? Finns det ett räcke uppsatt vid branta dikeslutningar? Konstaterade fel på tillgänglighet samt utformning av hållplats och kringliggande ytor: (B= fel, som enligt besiktningsmannen, skall åtgärdas av entreprenören) (E= fel, som enligt besiktningsmannen, skall åtgärdas av entreprenören) Ovanstående fel ska vara åtgärdade senast: Entreprenaden godkännes: 13

17 Skånetrafikens typritning för hållplats Skånetrafiken har ett flertal typritningar över hållplatser. Text... 14

18 Kriterier för hållplats enligt Vägar och gators utformning VGU Info nr 13 augusti 2008, anger kriterierna för utformning av hållplatser anpassade för funktionshindrade. Dessa ska användas i kombination med utformningsråden i VGU Del Sidoanläggningar kapitel 1 Busstrafikanläggningar. Kriterierna gäller för hållplatser med fler än 20 påstigande per dygn. Tabellen anger hur busshållplatsen ska vara utformad och utrustad för att vara anpassad för äldre, rullatoranvändare, rullstolsburna, synsvaga och blinda. VGU Supplement & Info Tabell 2-1 Utformning och utrustning av busshållplats med mer än 20 påstigande per dag Kvalitetsnivå Plattform med full längd och jämn yta Plattformsbredd 2,25 m Plattformshöjd (kantstödet) 16 cm eller högre Kontrasterande kantremsa Taktilt och visuellt ledstråk på plattformen Hållplatsstolpe Bänk med ryggstöd och armstöd Max 5 % lutning till och från hållplatsen Gångbana med jämn yta till och från hållplatsen Belysning busshållplatsområdet Tidtabellinformation ska vara belyst och tillgänglig för funktionshindrade Telefonnummer för upplysning och störningsinformation (även i blindskrift) Kommentar Full längd innebär hela bussens längd. Jämn innebär belagd yta. Längs bussens plats vid plattformen. Minimihöjden 16 cm gäller vid ombyggnad av befintlig hållplats med plattform. Vid nybyggnad gäller minimihöjden 17 cm enligt VGU. Längs bussens plats vid plattformen. Vit färg/massa eller vita plattor som uppfyller kraven (ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS) Ledstråket består normalt av sinusplattor, valplatta och svart kupolplatta. Upp till 50 m från plattform. Jämn innebär belagd yta eller grusad yta med fin fraktion (exempelvis stenmjöl) samt upp till 50 m från plattform. Om el finns på plats eller max 25 m från busshållplast. Alternativt kan solcellsdriven anläggning övervägas. Belysningsklass CE5 ( E = 7,5 lx [min]) Om el finns på plats eller max 25 m från busshållplast. Alternativt kan solcellsdriven anläggning övervägas. H 16 cm BUSS Varningsplatta Max 5 % 2,25 m Kontrasterande kantremsa Riktningsgivande ledstråk Bänk Valplatta Hållplatsstolpe Figur 2-1 Utformning av busshållplats med mer än 20 påstigande per dag 26 VGU VV publikation 2004:80 15

19 HÅLLPLATS I TÄTORT 16

20 MINDRE TERMINAL 17

21 MOTORVÄGSHÅLLPLATS 18

22 HÅLLPLATS VID 2+1-VÄG Knivsåsen, väg 11 Dalby-Veberöd 19

23 20

24 21

25 22

26 23

27 HÅLLPLATS PÅ LANDSBYGD Stor hållplats - Ljungaskog Grytåsavägen, Örkelljunga Asfaltsyta 24

28 Asfaltsyta Ledstråk Informationstavla 25

29 26 Papperskorg

30 Mellanstor hållplats - Baskemölla Mexicovägen 27

31 28

32 Liten hållplats - 29