HANDBOK FÖR HÅLLPLATSERS UTFORMNING OCH UTRUSTNING

Transkript

1 HANDBOK FÖR HÅLLPLATSERS UTFORMNING OCH UTRUSTNING Andra utgåvan

2 Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Trafimark AB, Göteborg Uppdrag: Uppdragsnummer :27 Sökväg: 2 (36)

3 Förord Västtrafiks hållplatshandbok syftar till att vara ett stöd till dom som arbetar med att utforma hållplatser inom Västtrafiks verksamhetsområde d.v.s. Västra Götalands Län. Hållplatshandboken beskriver förutom utformning och utrustning på hållplatser även avtal och olika aktörers roll inom kollektivtrafiken. Hållplatshandboken kommer att kompletteras i nästa utgåva med ett kapitel om utformning av knutpunkter/terminaler och ett om resecentrum/stationer. I framtagandet av Västtrafiks Hållplatshandbok har Skånetrafikens Hållplatshandbok 2004, Trafikkontoret i Göteborg Policy för utformning och utrustning av hållplatser samt Bättre busshållplatser utgiven av Svenska Kommunförbundet, Vägverket, Svenska Lokaltrafikföreningen och Kommunikationsforskningsberedningen använts som källmaterial. Västtrafiks Hållplatshandbok finns som ett digitalt dokument på vt-pool.com. På denna Internetsida kommer det att läggas ut revideringar och kompletteringar av Hållplatshandboken när sådana görs. Med Hållplatshandboken är förhoppningen att de som arbetar med hållplatsutformning får ett bra stöd och riktlinjer för att skapa attraktiva och anpassade hållplatsmiljöer till gagn för våra resenärer. Västtrafik AB Infra Lars-Erik Pedersén Projektledare / Drift och Underhållsingenjör 3 (36)

4 Innehållsförteckning 1 Västtrafiks vision, affärsidé, mål och strategier 5 2 Ansvarsfördelning Mellan Västtrafik, kommuner och väghållare Inom Västtrafik 7 3 Hållplatsfakta 8 4 Olika aktörer inom kollektivtrafiken Kommuner Västtrafik Vägverket Banverket Jernhusen Trafikutövare 9 5 Resenärens krav Allmänt Kvalitetsfaktorer Funktionshindrade 15 6 Klassificering 16 7 Standardbeskrivning av olika hållplatstyper inklusive exempel Allmänt Olika hållplatstyper 18 8 Geometrisk utformning 22 9 Material, utrustning inklusive information Visuell profil Material Trafikantinformation Väg till och från hållplats Ramper Belysning Vägvisning Drift och underhåll Design Ordlista Referenser 25 Bilaga 1 Lagar och förordningar. 4 (36)

5 1 Västtrafiks vision, affärsidé, mål och strategier Västtrafiks vision Det naturliga valet när man reser. Affärsidé På uppdrag av våra ägare organiserar och utvecklar Västtrafik kollektivtrafiken i Västra Götaland. Det gör vi genom att ta reda på invånarnas resbehov och köper den trafik som behövs. Verksamheten finansieras genom biljettintäkter och ersättning från ägarna. Kärnvärden Enkelt, mänskligt och pålitligt. Ägarnas mål Västtrafiks marknadsandel och antalet kollektiva resor ska öka. Västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra Götaland blir rundare. Västtrafik ska öka tillgängligheten till kollektivtrafiken för personer med funktionshinder och arbeta för en samordning av allmän och särskild kollektivtrafik. Västtrafik ska utforma kollektivtrafiken så att jämställdhet mellan könen främjas, dvs. så att både kvinnor och mäns resandebehov tillgodoses. Västtrafik ska erbjuda trafik med god miljöanpassning. Invånarna ska vara mycket nöjda med Västtrafik. Kollektivtrafiken ska uppfattas som det bästa sättet att tillgodose resbehov och uppnå noll-visionen. Västtrafiks mål Vi ska öka resandet med 15 % till Värdet av den samhällsnytta vi producerar ska vara högre än den ersättning vi får från våra ägare. Vi ska göra det möjligt för minst 90 % av de funktionshindrade att åka med den allmänna kollektivtrafiken Västtrafik ska utforma kollektivtrafiken så att jämställdhet mellan könen främjas, dvs. så att både kvinnor och mäns resandebehov tillgodoses. 5 (36)

6 Västtrafiks strategi Vi ska leda och driva utvecklingen Öka kollektivtrafikens snabbhet gentemot bilen Utveckla trafiken i marknadsstarka områden Öka punktligheten och förbättra störningsinformationen Öka tryggheten för både förare och resenärer Öka allmänhetens kännedom om och förtroende för Västtrafik och vår trafik. Fortsatt vara och uppfattas som det mest miljöriktiga och trafiksäkra sättet att resa. Bygga ut trafiken mellan regionens utpekade målorter och starkt bidra till regionförstoringen. Genomföra Västtrafiks handlingsplan ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder Alltid fokusera på resenärens bästa. Övergripande mål för Västtrafik Infra Västtrafik Infra ska förvalta och utveckla trafikanläggningar för att Västtrafik ska uppfattas och bli mer attraktivt och konkurrenskraftigt. Strategi för Västtrafik Infra Stegvis förbättra viktig infrastruktur inom verksamhetsområdet genom att på rätt plats etablera rätt koncept, standard och kvalitet för att skapa en effektiv plattform för bolagets vidare utveckling. Strategiska mål för Västtrafik Infra Våra anläggningar ska alltid upplevas ha en bra kvalitet. Miljöaspekten ska vägas in från planering till förvaltning. Våra anläggningar ska upplevas vara säkra och trygga. Alla våra fastigheter ska vara tillgängliga för alla senast Driftnettot ska efter kundnyttan vara positivt för varje enhet. För att uppnå våra mål behövs stöd och riktlinjer för hur hållplatsmiljöerna bör utformas så att de är anpassade för resenärens bästa och uppfattas som attraktiva. 6 (36)

7 2 Ansvarsfördelning 2.1 Mellan Västtrafik, kommuner och väghållare Enligt lag (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik skall det i varje län finnas en trafikhuvudman som ansvarar för den lokala och regionala linjetrafiken för persontransporter. I Västra Götaland har kommunerna och Västra Götalandsregionen gemensamt ansvar. Uppgifterna sköts av aktiebolaget bildat för ändamålet, Västtrafik AB. Västtrafik har därmed fått ansvar från regeringen att fullföra de uppgifter som ankommer på trafikhuvudmannen enligt lag om ansvar för viss kollektiv persontrafik. Aktieägaravtalet styr arbetet mellan parterna som är regionen och kommunerna inom Västra Götalands län. Alla parter har ett gemensamt ansvar för att investeringar i befintliga och nya anläggningar för den kollektiva trafikens behov utformas så att en ändamålsenlig trafik kan bedrivas kostnadseffektivt och med god trivsel för resenärerna. Avtalet reglerar vem som svarar för investeringar i befintliga och nya anläggningar, underhåll och skötsel, vägar, körytor och markanläggningar. Vägverket som ofta är väghållarmyndighet tillsammans med kommunerna, har det samlande ansvaret för ett miljöanpassat vägtransportsystem. Parterna i Aktieägaravtalet är ense om att gemensamt påverka väghållaren så att väghållaren skall kunna bidra till att leva upp till detta. 2.2 Inom Västtrafik Inom Västtrafik är organisationen upplagd som en beställare/utförandeorganisation. Där respektive affärsområde fattar beslut om trafikering/hållplatsstandard. Övriga funktioner arbetar på uppdrag av affärsområdet. 7 (36)

8 3 Hållplatsfakta Genom Västtrafik får invånarna i Västra Götaland tillgång till ca: fordon i form av bussar, tåg, spårvagnar och båtar. De kan utnyttja hållplatser från Strömstad i nordväst till Tranemo i sydost varav ca 100 är knutpunkter/terminaler och ca 70 är resecentra/stationer. 4 Olika aktörer inom kollektivtrafiken Västtrafik kör sammanlagt ca mil under ett normaldygn, en sträcka motsvarande 6 varv runt jorden. All hållplatsdata finns i en databas (Urban). Alla hållplatser är koordinatsatta och all information om utrustning och material finns tillgängligt. Det förekommer många olika aktörer med skilda funktioner och uppgifter inom kollektivtrafiken. Ett bra samspel mellan de olika aktörerna krävs för att kollektivtrafiken ska fungera väl. 4.1 Kommuner Kommunerna är ofta markägare och väghållarmyndighet inom tätortens geografiska områden. De är också bygglovsmyndighet och skall godkänna utformning och placering av väderskydd och eventuellt andra förekommande bygglovspliktiga anordningar på 4.2 Västtrafik Västtrafiks uppgift är att inom angivna ekonomiska ramar och med i övrigt angivna trafikpolitiska mål på bästa sätt anpassa kollektivtrafiken i Västra Götalands Län efter de resbehov som finns. Västtrafik föreslår placering och utformning av hållplatser och Samarbetet mellan kommuner, väghållaren och Västtrafik måste fungera väl både vid byggandet och underhållet av hållplatser, bytespunkter, knutpunkter och resecentrum. hållplatser, bytespunkter, knutpunkter och resecentrum. Det är alltid önskvärt att Västtrafik och kommunen för en dialog när det gäller nya hållplatser eller förändringar av hållplatser, bytespunkter, knutpunkter och resecentrum. terminaler/bytespunkter för vidare samråd med kommunerna och väghållaren. Västtrafik genomför även egna investeringar i regionala terminaler och anläggningar. Västtrafik ska verka för att den lokala och regionala trafiken är tillgänglig även för funktionshindrade. 8 (36)

9 4.3 Vägverket Vägverket har ett samlat ansvar för ett miljöanpassat vägtransportsystem som ställer höga krav på trafiksäkerhet med hänsyn tagen till tillgänglighet och regional balans. Vägverket ska verka för handikappanpassning av kollektivtrafiken. Även ansvaret för att kollektivtrafikens konkurrenskraft stärks inom hela vägtransportsystemet ligger hos Vägverket. Vägverket ska vara samlande och pådrivande, stimulera och driva på utvecklingen och träffa överenskommelser med andra aktörer inom området. 4.4 Banverket Banverket äger och underhåller alla spårområden och plattformar längs järnvägarna. Ofta finns busshållplatser och terminaler lokaliserade intill Vägverket är väghållarmyndighet och har ansvar för europavägar, riksvägar och länsvägar. Detta innebär att Vägverket kan vara väghållarmyndighet för vissa större vägar genom kommunernas tätorter. Vägverket ska också medverka vid utformning av hållplatser inom sitt väghållningsområde och ansvarar för projektering och byggandet av desamma. Vägverket ger även tillstånd för nya hållplatsers placering och utrustning. järnvägsstationerna. Busshållplatserna är dock oftast placerade på kommunal mark och därmed utanför Banverkets områden. 4.5 Jernhusen Jernhusen äger, förvaltar och utvecklar Sveriges fastighetsbestånd av stationer, tågverkstäder och godsmagasin längs järnvägen. 4.6 Trafikutövare Trafikutövare är den entreprenör som kör på uppdrag av Västtrafik. Då Västtrafik inte äger några fordon löper allt på entreprenad. Ett undantag finns och det är pendeltåg och vissa regionaltåg som Västtrafik äger. 9 (36)

10 5 Resenärens krav 5.1 Allmänt Ansvaret för planering, utformning, skötsel och drift av kollektivtrafiken har beskrivits ovan och är fördelat mellan olika huvudmän med olika intressen och önskemål. Det är dock resenärernas önskemål som är av avgörande betydelse eftersom det i alla sammanhang är den enskilda resenären som avgör om hon/han ska åka kollektivt eller inte. Resenärernas behov måste därför vara styrande för kollektivtrafiken vilket ställer krav på den kollektivtrafikansvarige då detta inte är en homogen grupp. Som resenär 5.2 Kvalitetsfaktorer Tillgängligt och trafiksäkert Tillgänglighet är ett av de fem transportpolitiska mål: Transportsystemet bör utformas så att alla människor har en god tillgänglighet till de transporter som krävs för att de skall kunna ha ett arbete, upprätthålla goda sociala kontakter och utföra vardagslivets bestyr och så att den personliga integriteten och friheten främjas. 1) Västtrafiks ansvarar för att motverka de negativa konsekvenser som följer av olika typer av funktionshinder, såsom isolering, svårigheter att resa och röra sig fritt eller social utslagning. En ökad tillgänglighet för funktionshindrade underlättar också för övriga resenärer. 1) Hållplatsen ska vara tillgänglig och trafiksäker. Vägen till och från hållplatsen ska vara den trafiksäkraste men också den attraktivaste, och helst den kortaste. Tillgängligheten bestäms 1) Transportpolitiska propositionen 1997/98:56 sidan 19. värderar man bl.a. följande faktorer högt enligt marknadsundersökningar genomförda av Västtrafik: trygghet och säkerhet, information till resenärerna, komfort, restid och punktlighet. Hållplatsens form och innehåll ska medverka till att väntetiden upplevs kort. Krav på hög bekvämlighet, fysisk tillgänglighet och korta gångavstånd gör att lokaliseringen av hållplatsen blir särskilt viktig. Några av resenärernas krav kan uppfyllas genom att arbeta med följande kvalitetsfaktorer: (Andra krav som t.ex. punktlighet behandlas inte i denna rapport.) av en rad faktorer. Hur många resenärer som kan nå hållplatsen och samtidigt hur lätt det är att nå den med olika färdmedel. Hur den fysiska tillgängligheten/utformningen är för personer med olika funktionshinder. Tillgängligheten tillgodoses genom att placera gångpassager rätt samt av väl utformade gång- och cykelvägar, ramper och gångtunnlar. Övergångsställen i anslutning till hållplatsen kräver att man tar extra hänsyn vid utformningen. Foto 1 visar hållplatsmiljön vid Järntorget i Göteborg 10 (36)

11 5.2.2 Trygghet/Synbarhet Det kanske allra viktigaste för en resenär är att känna sig trygg 2) på sin hållplats. Många saker samverkar för att resenären ska känna sig trygg. Det är bl.a. viktigt att hållplatsen ska vara överblickbar såväl när det är ljust som när det är mörkt. Belysning krävs dels för att kunna öka trevnaden och tryggheten, dels för att resenären ska kunna ta del av information samt för att föraren tidigt ska kunna upptäcka väntande resenärer. Såväl väderskydd som hållplats i övrigt skall kännas inbjudande, bekväma och trygga. Trygghet skapar även tillförlitlighet för kollektivtrafiksystemet. För resenären, speciellt den ovana och resenärer med vissa typer av funktionshinder, är det viktigt att hållplatsen är tydligt markerad, att den syns på långt håll samt att det framgår vilka busslinjer som trafikerar hållplatsen. Foto 2 Stolpe vid Trollåsen i Göteborg 2) Trygghet är att inte känna rädsla, oro eller obehag. 11 (36)

12 5.2.3 Trafikantinformation För att kunna åka kollektivt krävs det kunskap. Som trafikant behöver man information såväl före, under, som efter resan. Trafikantinformation så som hållplatsnamn, tidtabell, taxa mm är därför viktigt. En stolpe med tidtabell är minimikrav. Nya informationssystem som realtidsinformation som visar hur lång tid det är till nästa avgång, skapar säkerhet och trygghet hos resenären och inger förtroende. Utformningen och placeringen av informationen ska vara sådan att personer med olika funktionshinder kan ta del av densamma. Foto 4 LCD-display i vänthall. Mariestad Foto 5 Pelare med inbyggd LCDdisplay Foto 3 Stolpe i Tibro med inbyggd högtalare för tidtabellutrop 12 (36)

13 5.2.4 Komfort och trivsel Komfort och trivsel på hållplatsen är minst lika viktig som på bussen. Hållplatsens material, utrustning och design är olika åtgärder som ökar komfort och trivsel. Åtgärderna beskrivs närmare i kapitel 9 Material, utrustning inklusive information Sittbänkar För resenären upplevs väntetiden som en större uppoffring än åktiden. En sittplats betyder därför mycket för en resenär, eftersom det är bekvämt och att väntetiden kan utnyttjas till att vila eller läsa en bok. Passagerare som har relativt långt avstånd till hållplatsen tar extra god tid på sig för att vara säkra på att inte missa bussen. Detsamma gäller vid låg turtäthet. Passagerarna värderar då sittbänk och väderskydd högt Väderskydd Komfort och bekvämlighet värderas högt och det räcker med ca 20 påstigande per dygn för att motivera kostnaden för ett väderskydd 3). För resenären är det viktigt att kunna skydda sig mot regn och blåst, och då värderas ett väderskydd med sittbänk i lä högt. Foto 6 Sittbänk typ City, Göteborg Det kan ofta vara motiverat med väderskydd även när resenärerna är få. På speciellt utsatta platser eller när andelen resenärer med funktionshinder är hög bör väderskydd sättas upp 3) Källa Bättre busshållplatser, Svenska Kommunförbundet 13 (36)

14 5.2.7 Framkomlighet påverkar restid Framkomlighet för buss påverkas av både trafikförhållandena på gatan, och förhållandena vid in- och utkörningen och av stopptid för på- och avstigande passagerare. Angöringstiden på hållplatsen bör vara så kort som möjligt Utrymme Inkörningen till hållplatsen bör vara så rak och bekväm som möjligt. Utrymmet bör vara tillräckligt stort för antalet bussar som samtidigt angör hållplatsen Miljö, estetik och stadsbild Resandet är den form av kommunikation som innebär att människor förflyttar sig från en plats till en annan, vilket i sin tur leder till nya möjligheter att uppleva och utföra. Hållplatsen är den fysiska struktur som beskriver detta resande.behovet av hållplatser visar på stadens storlek och signifikans och blir därför en viktig del i stadsbilden: I en stor stad finns många hållplatser. En liten stad behöver kanske bara en hållplats, den där fjärrbussen stannar. I en stor stad ökar avstånden och människor måste åka för att ta sig runt. Stadens liv har utvecklats till att fler åker till fler ställen och hållplatsen är den plats där resan börjar. Att resa kollektivt innebär en frihet i att kunna transporteras utan att behöva göra något själv förutom att gå på. Man behöver heller inte parkera, eller betala för parkering, eller gå från en parkering långt bort, eller skynda sig tillbaka när parkeringstiden gått ut. I idealfallet går bussen ända hemifrån, precis dit du ska. Där lämnar du bussen vid gatan och när du skall hem igen kommer bussen och hämtar dig. Lokaliseringen av dessa ställen, hållplatser, är därför av största betydelse. En enhetlig utformning av busshållplatserna underlättar för människor att hitta bussen från andra hållplatser än den de brukar åka ifrån, Genom att tydligt ange var bussen stannar samt smidig på- och avstigning för passagerarna förkortas angöringstiden och därigenom restiden. Utrymme på plattformen skall vara tillräckligt stort för väntande passagerare samt att väderskydd skall ha en tillräcklig storlek. vilket gör systemet mer flexibelt för resenärerna. För att fler skall välja bussen som transportmetod måste hela resan upplevas trevlig och trygg. Självklara måsten är att bussen kommer, och helst när den skall. Men även miljön på bussen och vid hållplatsen är viktiga delar av upplevelsen. Är hållplatsen skräpig eller mörk och skrämmande, väljer folk en annan hållplats eller ett annat färdsätt. Slarvigt uppställda cyklar eller cyklar som är slänga huller om buller ger hela hållplatsen ett skräpigt intryck. En väl fungerande cykelparkering underlättar för människor att hålla ordning. Parkerade cyklar ska inte utgöra ett hinder för t ex förbipasserande rullstolsanvändare eller blinda personer. Cykelparkeringen bör därför utformas med omsorg och placeras med hänsyn till detta. Hållplatsens belysning är en viktig del av helheten. Hållplatsen skall vara ordentligt upplyst utan att blända. Människor skall utan problem kunna se varandra, och när bussen kommer. Förutom grundbelysning som tillfredställer behovet att se, kan vissa viktiga hållplatser kompletteras med extra miljöbelysning 14 (36)

15 Hållplatserna kan rangordnas utifrån dess betydelse för linjenätet. Vissa hållplatser kan poängteras mer, t ex knutpunkter eller ändhållplatser. Dessa hållplatser kan utformas lite extra för att på så sätt tydliggöra linjenätets struktur för resenärerna.hållplatsen måste även fungera i människors närmiljö, som boende eller brukare. Därför måste hållplatsen vara estetiskt tilltalande. Hållplatsen bör ligga i närheten men inte i vägen, vilket i sig kan vara en motsättning. En vacker hållplats känns dock ofta mindre i vägen. Gedigna material och god design bidrar till en vacker helhet. Växter som många är allergiska mot ska inte placeras intill hållplatsen. Hållplatsen är den plats där de människor står som strax skall vara med om upplevelsen: resandet. 5.3 Funktionshindrade Att anpassa kollektivtrafiken till människor med funktionshinder ställer höga krav på utformningen av hållplatsen i lika hög grad som på fordonet. Rikstrafiken har i Hela Resan -projektet definierat funktionshinder: Funktionshinder är en begränsning av en individs fysiska och/eller psykiska förmåga. Ett funktionshinder kan vara förvärvat eller medfött, temporärt eller bestående. Hindret uppstår i samspel med omgivningen, situationen. Målgruppen är alltså inte en homogen grupp, utan består av många olika mindre grupper med mycket olika nivå på sitt funktionshinder. Dessutom kan funktionshindrets storlek (egentligen handikappet) variera beroende på miljön. Man kan dock samordna åtgärder eftersom ett flertal åtgärder uppfyller kravet för många av grupperna. Det är viktigt att komma ihåg att en ökat tillgänglighet för funktionshindrade i de flesta fall även underlättar för övriga resenärer. Dessutom tillhör en minskning av funktionsförmågan det Foto 7 Busshållplats utanför Herrljunga järnvägsstation som representerar en trevlig hållplatsmiljö normala åldrandet, vilket betyder att vi alla i någon utsträckning kommer att drabbas av någon form av funktionsnedsättning under vår levnad. 4) Alla statliga trafikverk, de fyra kommunförbunden, Västra Götalandsregionen och Västtrafik har gemensamt tagit fram en handbok med riktlinjer och standard/normer. I kapitel 8 Geometrisk utformning samt kapitel 9 Material, utrustning inklusive information beskrivs åtgärder för att göra kollektivtrafiken tillgänglig för funktionshindrade. 4 ) En tillgänglig kollektivtrafik för alla, Underlag till handlingsplan Ökat tillgänglighet för personer med funktionshinder, Västtrafik (36)

16 6 Klassificering Hållplatser delas in i fyra huvudgrupper, tätort, landsbygd, knutpunkt/terminal och resecentrum/station. Tätort Klass A Klass B Klass C fler än 99 påstigande/dygn påstigande/dygn Färre än 20 påstigande/dygn Landsbygd Klass A Klass B Klass C fler än 99 påstigande/dygn påstigande/dygn färre än 20 påstigande/dygn Knutpunkt/Terminal Klass A fler än 99 påstigande/dygn Klass B påstigande/dygn Klass C färre än 20 påstigande/dygn Resecentrum/Station Utrustning på respektive hållplatsläge anpassas till funktion och trafikering. Generellt kan sägas att Resecentrum/Stationer skall ha en genomgående hög standard. Det finns även andra kriterier att ta hänsyn till vid bestämmande av hållplatsklass. Närhet till skola/dagis/servicehem ställer högre krav på hållplatsens trafiksäkerhet. Vid skolor, där trängseln på busshållplatserna kan vara stor och flera bussar vara inne samtidig, bör varje buss ha sitt bestämda hållplatsläge och väntytorna avgränsas med skyddsräcke mot körytorna för att minska risken för att någon stiger eller knuffas ut framför en buss. Om hållplatsen används av barn kan det behövas väderskydd trots ett litet antal resande. Om det inte finns väderskydd på rätt sida av vägen söker barn ofta skydd i väderskydd på motsatta sidan eller på andra närliggande platser som portar, träd eller byggnader. Farliga situationer kan då uppstå när bussen kommer körande. 16 (36)

17 Standard för respektive hållplatsklass Nedanstående tabell visar fysisk standard, utrustning och trafikantinformation för respektive hållplatsklass. Tätort Landsbygd Knutpunkt/ Terminal A B C A B C A B Hållplatsutrustning - Västtrafiks ansvar Topptavla x x Tidtabellkassett x x x x x x x x Väderskydd x x x x x x Belyst väderskydd x x x x Informationstavla x x x x x x Display för realtidsinformation x x x Trafikantinformation- Västtrafiks ansvar Hållplatsnamn x x x x x x x x Tidtabell x x x x x x x x Riktningsdestination x x x x x x x Fysisk utformning - Väghållarens ansvar Hållplats med plattform x x x x x x x x Hållplatsomr. skyddat från cykeltrafik 5) x x x x Anslutande gång / cykelväg x x x x x x Markbeläggning/kontrastmarkering 6) x x x Taktil markbeläggn. samt ledstråk 7) x x x Stoppmärke x x x x Skyddsräcke 8) x x x x x x x x Papperskorg 9) x x x x x x Utvändig sittbänk 9) x x x Allmän belysning x x x x x x x Hållplatsbelysning 9) x x x 5) I utformningen av hållplatsytan skall man alltid sträva efter att inte ha en cykelbana som korsar hållplatsytan 6) Vid särskilda behov skall detta också finnas på hållplatser med mindre än 100 resenärer 7) Vid särskilda behov skall detta också finnas på hållplatser med mindre än 100 resenärer 8) Skyddsräcke skall finnas om det finns behov ur säkerhetsaspekt oavsett resandet 9) Västtrafik ansvarar för denna utrustning inom Göteborgs stad 17 (36)

18 7 Standardbeskrivning av olika hållplatstyper inklusive exempel 7.1 Allmänt Standard för respektive hållplatsklass skall inte ses på som absolut. Detta innebär att standardbeskrivningen inte nödvändigtvis behöver gälla för befintliga hållplatser. Västtrafik strävar mot långsiktiga mål och vid nyproduktion skall standard för respektive hållplatsklass eftersträvas. Hållplatser kan delas in i olika kategorier beroende på hur hållplatsen ser ut och vilka som utnyttjar den. 7.2 Olika hållplatstyper I följande kapitel ger Västtrafik riktlinjer och förslag till hur hållplatser ska utformas beroende på hållplatsens lokalisering och funktion. Valet av hållplatstyp görs utifrån en samlad värdering av funktion, lokalisering, linjetillhörighet, tillgängliga resurser och standardkrav för varje hållplatsklass. Tätort Landsbygd Körbanehållplats Vägrenshållplats Fickhållplats Avskild hållplats Liten fickhållplats 18 (36)

19 7.2.1 Tätort För utformning av hållplatser i tätorter baserar rekommendationerna sig på standardritningar från Trafikkontoret, Göteborgs Stad. Standardritningarna finns i Trafikkontorets projekterings- och utförandeanvisningar, TPU, som finns på internet. Standardritning av busshållplats med och utan väderskydd inkluderat möblering. Utformning av bussficka och timglashållplats. Foto 8 visar hur en timglas hållplats har utformats på Rosendalsgatan i Göteborg. När bussen stannar för att släppa av och på passagerare går det inte för andra bilar att ta sig förbi. Hastigheten hålls nere genom att det oftast anläggs ett farthinder i samband med hållplatsen Foto 9 visar en hållplats på Nolehultsvägen i Göteborg utformad enligt standardritning med väderskydd och möblering. Kantstödshöjden är 17 cm 19 (36)

20 Handbok för hållplatsers utformning och utrustning Landsbygd För utformning av hållplatser på landsbygden gäller Vägverkets, Vägar och gators utformning, VGU, Sidoanläggningar, kapitel 1, Busstrafikanläggningar. Hållplatser ska normalt utformas för boggibuss, typfordon Boggibuss (Bb). I VGU Sidoanläggningar under kapitel behandlas hållplatser i landsbygdsmiljö. Där finns vägledning för val av hållplatstyp utifrån trafikmängd. I kapitel beskrivs utformning av olika hållplatstyper, på landsbygd väljs normalt något av följande alternativ. Körbanehållplats, enligt figur 1-45 Foto 10 visar bantad utbyggnad av körbanehållplats Vägrenshållplats, enligt figur 1-46 Foto 11 visar ett exempel på vägrenshållplats som ännu inte byggts om Fickhållplats, enligt figur 1-48 vid VR 70 Foto 12 visar en fickhållplats utmed Väg (36)

21 Avskild hållplats, enligt, figur 1-50 Foto 12 Bilden är tagen i Igelstorp utanför Skövde och visar hur en avskild hållplats kan utformas med markering mellan körbana och hållplats Liten fickhållplats, enligt figur 1-54 Foto 13 Visar en bantad version av liten fickhållplats 21 (36)

22 Handbok för hållplatsers utformning och utrustning 8 Geometrisk utformning Geometrisk utformning av körytor, bredder och längder, framgår av Vägar och gators utformning VGU och Trafikkontorets projekterings- och utförandeanvisningar, TPU. Rak inkörning Rak inkörning är viktig för att fordonet ska komma så nära hållplatsens kant som möjligt samt undvika svep över Foto 14 visar rak inkörning till hållplats SKF på Artillerigatan i Göteborg 22 (36) plattformen med skador på fordonet som följd. Rak inkörning ger också resenärerna en bekväm resa eftersom sidorörelser då kan undvikas. De fysiska förutsättningarna och trafikmängderna kan göra det omöjligt att åstadkomma rak inkörning. Andra lösningar måste då övervägas.

23 9 Material, utrustning inklusive information 9.1 Visuell profil Arbetsmaterial för Visuell profil för vänthallar, topptavlor samt terminalbågar håller på att utarbetas. 9.2 Material Körbaneytan För att undvika beläggningsskador på busshållplatser, vanligast i form av kraftig spårbildning 10), ska hållplatser utformas med asfaltbundna bärlager och slitlager av skelettyp. Mest slitstark yta ger betongbeläggning eller marksten på ett cement- eller asfaltbundet bärlager. Dagvattenbrunn får inte finnas längs angöringssträckan eftersom detta kan orsaka ojämna sättningar, exempel på val av körbaneyta: När den visuella profilen är klar kommer materialet att finnas under kapitel 12 Design. Fler en 200 bussar per dygn Mellan bussar per dygn Färre än 100 bussar per dygn Bussterminaler och vändslingor Platsgjuten markbetong/marksten på bundet bärlager Asfaltbundet bär-, bind- och slitlager Asfaltbundet bind- och slitlager. Platsgjuten markbetong/marksten på bundet bärlager Asfaltbundet bind- och slitlager. 11) 10) Spårbildning är deformationer som bildas speciellt under varma sommardagar. Värmen sänker viskositeten i bindemedlet vilket gör asfaltbetongen instabil. 11) Gäller för vändslingor som t.ex. trafikeras av linjer med enbart morgon och kvällstrafik. 23 (36)

24 Handbok för hållplatsers utformning och utrustning Plattform Plattformen ska ha en tillräcklig storlek med hänsyn till de antal bussar och resenärer som använder hållplatsen samt ha en bredd som gör det möjligt att manövrera en rullstol. Utformning framgår av Vägar och gators utformning, VGU, och Trafikkontorets projekterings- och utförandeanvisningar, TPU. Minimimått framgår av regionens handikappanvisningar. Plattformens kant närmast kantstödet ska förses med en vit kantremsa, så att synsvaga och personer med andra orienteringssvårigheter lätt kan uppfatta den. Ytan på plattformen ska vara så slät och horisontell som möjligt. Plattformen bör inte luta mer än 2% i sidled eller i längsled, brantare lutning kan vara svår att använda för personer med nedsatt rörelseförmåga. Markbeläggningen ska ha hård och jämn yta, någon form av gångbaneplattor är bäst. Smågatsten och asfalt är sämre val för rörelsehindrade och synsvaga. Positionen där påstigning sker ska vara horisontell. Plattformen ska samtidigt vara plan på det sättet att avvikelser från planheten, i matematisk mening, inte tillåts. Argumentet är i första hand att undvika risken för vattenansamlingar. Nivåförändringar, som kan göras mycket korta, 1 till 2 m, löses med ramp i den maximala lutningen 8%. Nedanstående bild visar hur hållplatsytan bör utformas med olika material för att visa skillnaden mellan hållplatsyta och körbaneyta. Hållplatsen är även utformad med ett taktilt ledstråk för att underlätta för synskadade att hitta hållplatsens väderskydd och bussens påstigningsdörr. Signalplattorna i ledstråket läggs med räfflorna parallellt med gångriktningen. Foto 15 visar användning av olika material på en hållplatsyta 24 (36)

25 9.2.3 Kantstöd Inom några år kommer flertalet fordon vara i låggolvsutförande. En hög hållplatsplattform anpassar insteget till låggolvsfordon och ger en förhöjd bekvämlighet vid på- och avstigning. Vid all nyanläggning och ombyggnad bör därför 17 cm kantstöd användas på hela plattformens linje mot körytan. Högt kantstöd förutsätter rak inkörning. Svepytor bör särskilt beaktas vid anläggning med högt kantstöd och låggolvsfordon. Vid anläggning med högt kantstöd vid bussfickor bör lång inkörning eftersträvas. Inkörningsradien ska vara tillräcklig stor för att undvika svepskador på bussen. Rakt huggna kantstöd rekommenderas inte eftersom påkörning skär sönder däcken Kollektivtrafikstöd Foto 16 visar exempel på högt kantstöd i Göteborg Kollektivtrafikstöd av betong, höjd 17 cm, används vid plattformen. Vid plattformens början och slut används särskilt anslutningsstöd för att överbrygga höjdskillnaden från 17 cm till 12 cm. Foto 17 visar 17 cm högt kollektivtrafikstöd vid hållplats Tuve Centrum i Göteborg Granitkantstöd När kollektivtrafikstöd inte används skall gradhuggen kantsten användas på raksträckan i en bussficka. Gradhuggen kantsten gör att materielskador på bussens däck undviks. Normalhöjd vid körbanekant är då 16 cm. 25 (36)

26 Handbok för hållplatsers utformning och utrustning Övergångsställe/gångpassage Vid övergångsställen ska nivåskillnaden mellan gångyta och köryta utjämnas med en ramp till 0-nivå för rörelsehindrade. I den del av övergångsstället som är avsedd för synskadade sätts ett 40 mm högt kantstöd enligt VGU. (I Göteborgs kommun gäller 60 mm) Foto 18 visar en gångpassage i anslutning till en hållplats i Göteborg Hållplatsstolpe Hållplatsstolpen markerar hållplatsen, och placeras enligt standardritningar. Utstickande skyltar bör placeras minst 2,2 m över mark. Foto 19 visar en enkel hållplatsstolpe Almedal i Göteborg 26 (36)

27 9.2.5 Väderskydd Väderskyddets väggar ska ansluta mot mark så att det är möjligt för synskadade att definiera dem med käppning. Väderskydd på plattform placeras med öppningen mot gatan med hänsyn till funktionshindrade. Storleken Sittbänkar Sittbänk kan förekomma såväl inne i väderskyddet som utanför detta. Den ska i båda fallen möta de krav på form och dimensioner som nämns nedan. Bänkar ska vara lätta att sköta och hålla rena. Minsta krav är att bänkar ska ha armstöd, men även ryggstöd är värdefullt för äldre och rörelsehindrade. Sittytan ska vara på nivån 500 mm över mark. Bänkar ska vara utrustade med 200 mm höga armstöd och sitsen får ej luta bakåt. Det är ett mål att sträva efter samma typ av bänkar med hänsyn till drift och underhåll. på väderskyddet och antalet bestäms av dimensionerande antal påstigande passagerare. Väderskyddet bör möjliggöra plats för rullstol helst 100*145 cm men minst 90*140 cm. Foto 20 En bänk i en varm och inbjudande. form är, förutom ett värde för den resande, en tillgång i hållplatsens miljö i mer allmän mening Belysning Vid belysta gator bör hållplatsen vara upplyst enligt samma krav som för gatan och helst även med kompletterande punktbelysning. Punktbelysning markerar hållplatsläget samt underlättar läsningen av tidtabeller. Även ur trivsel och trygghetsskäl kan det vara motiverat. Klass A hållplatser skall ha invändig belysning och lokal belysning avsedd för hållplatsytan. Där lokal belysning skall utföras föreslås 4,0 m stolpar med armatur som tas fram i samråd med Västtrafik och respektive kommun. Belysningsstyrkan bör vara minst 15 lux för klass A och B. För klass C och D bör den vara minst 5 lux. Foto 21 Belysningsstolpe vid busshållplats på Ullevi Södra i Göteborg 27 (36)

28 9.2.8 Växter Växter som kan ge allergiska reaktioner t ex starkt doftande växter ska inte planteras intill hållplatsen Papperskorg Papperskorg ska finnas när antalet påstigande passagerare överstiger 20 och placeras utanför gångvägen/plattformen. Papperskorgar skall vara funktionella och vara lätta att montera. Tömning bör Cykeltrafik och -parkering Samverkan mellan trafikslagen förbättras genom att det finns goda cykelvägar samt parkeringsmöjligheter i anslutning till hållplatserna. Cykelparkeringen, bör när underlaget är tillräckligt stort, förses med tak med möjlighet att låsa fast cyklar. Parkeringen ska lokaliseras i direkt anslutning till hållplatsen men väl avskild från hållplatsytan och gångbanan Bilangöring Vid hållplatser, som ibland används för bilparkering och angöring till kiosk eller affär, ska en speciell bilangöringsplats Pendelparkering Möjligheter att parkera vid hållplatsen underlättar bytet mellan bil och buss. Pendelparkeringar är en god service och behovet utreds från fall till fall. kunna ske från botten och korgen skall vara försedd med ett skydd mot regnvatten samt vara monterad på egen bärare. För att öka säkerheten och tryggheten för de synskadade, är det lämpligt att även separera cykeltrafiken från hållplatsen. Cykelbana i anslutning till hållplatsen bör föras bakom väderskydd för att undvika konflikter mellan cyklister och av- och påstigande passagerare. anordnas så att bussen kan angöra (nå) hållplatsläget. Handikappsparkeringsplatser bör utgöra 5% av det totala antalet och som minst 1 plats Toalett Även en toalett kan anläggas intill större resecentrum/stationer eftersom det ökar hållplatsens status samt bekvämligheten för både förare och resenärer. 28 (36)

29 9.3 Trafikantinformation För att kunna åka kollektivt krävs det att resenären får information både före, under och efter resan. Före resan behöver trafikanten veta var hållplatsen finns, hur man tar sig dit, när bussen går, var den stannar osv. På hållplatsen behöver resenären få bekräftat de frågor han hade före resan Textning och placering av skyltar Textstorlek 18 mm per meter beräknat läsavstånd bör användas. Skyltar bör vara väl belysta. De skall även gå att komma nära intill skylten så att de kan läsas av rullstolsburna Hållplatsnamn Namnet ska ge identitet åt hållplatsen och vara ett samlande element för allt som finns och händer på hållplatsen Tidtabell och realtidsinformation Med några få påstigande är det tillräckligt med hållplatsnamn, tidtabell, taxeinformation och ansvarig trafikutövare. Även information som linjenätskarta, destinationsnamn är värdefullt för en resenär. Vid större anläggningar är det värdefullt att veta Linjenätskarta För alla hållplatsklasser, förutom i tätort med mindre än 20 påstigande, ska information finnas om vilken linje som går varthän och var eventuella byten görs Närområdeskarta Vid behov kan det vara aktuellt med en närområdeskarta för avstigande resenärer som inte är bekanta med området. Samtliga passagerare ska få information om hållplatsnamn, tidtabell och taxeoch biljettinformation. Ansvarig trafikutövare ska alltid finnas på tidtabellsbladen. För information om typsnitt, färgval hänvisas till Västtrafiks grafiska manual. bytesbussars hållplatslägen och att få information om närområdet. Realtidsinformation är aktuellt när antalet påstigande passagerare överstiger 100. Informationen ska göras lättläst och lättbegriplig för resenären. Reella kartor kan behövas som komplement till en stiliserad linjenätskarta. 29 (36)

30 9.3.6 Högtalare Högtalarljudet bör ha god ljudkvalitet och kort efterklang Taktil informationstavla Det bör vara en målsättning att taktil informationstavla sätts upp vid större knutpunkter/terminaler och resecentrum/stationer. Vid behov kan det vara aktuellt att sätta upp även tavlor i mindre hållplatsklasser. Ett komplement/alternativ till informationstavla kan vara högtalare som ger information till resenären. Utropet aktiveras genom att resenären trycker på en knapp. Foto 22 visar taktil tavla på Nils Ericsonterminalen 30 (36)

31 10 Väg till och från hållplats Även vägen till och från hållplatsen ska beaktas när hållplatser lokaliseras. En vanlig hållplatstyp längs såväl landsbygdsvägar som längs huvudvägar i tätort är vägrenshållplats. Olycksrisken för gående på vägar med snabb trafik bör därför beaktas och separata gångvägar till hållplatserna bör finnas Ramper Ramp bör finnas som alternativ till trappa längs gångvägen för barnvagnar såväl som för rullstolar. Den bör utformas med en fri bredd av minst 1,5 m och räcke på rampens båda sidor. För att minska risken att person i rullstol åker av rampen bör den förses med avåkningsskydd. Detta kan utgöras av en minst 4 cm högt kantstöd eller av ett räckesrör med höjden 5-30 cm. Friliggande ramp i terräng utformas enligt Vägar och gators utformning, VGU, (se även Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader, BFS 2004:15 ALM1). Gångvägen bör vara fri från olika lösa hinder t ex skyltar, blomlådor och utskjutande grenar från träd och buskar lägre än 2,2 m. Allergiframkallande växter ska ej placeras intill gångvägen. Sittplatser bör finnas i tätorter längs gångvägen var 25:e meter. En ramp bör luta inte luta mer än 5 %. Nivåskillnaden delas upp i ramper med mellanliggande vilplan. Höjdskillnaden får vara högst 0,5 m mellan vilplanen som utförs minst 2 m långa. Lutning i sidled bör vara högst 2% och vilplanen bör förses med bänk. Före rampens början och slut märks rampen ut med beläggning som avviker i färg och struktur från omgivande mark. Den avvikande beläggningen läggs över hela rampens bredd med en längd av minst 0,4 m. Foto 23 visar hur en ramp utformas med lutningar och vilplan 31 (36)

32 10.2 Belysning För anslutande gång- och cykelbanor bör belysningsstyrkan enligt REBEL 91 vara ca 5 lux. Stolparna bör placeras på 10.3 Vägvisning För att underlätta för resenärer som sällan reser med kollektivtrafik bör vägvisning användas. Störst behov för vägvisning finns vid centrumanläggningar, järnvägsstationer samma sida om gångvägen, 0,5 m utanför gångytan. och andra större bytespunkter eftersom många resenärer där saknar lokalkännedom. Vägvisning till hållplatsen bör visa var hållplatsen finns samt den lämpligaste vägen dit. 32 (36)

33 11 Drift och underhåll Drift och underhåll av hållplatser är en viktig del av hur kollektivtrafiken uppfattas av resenärerna. Regelbunden tillsyn av hållplatsen och dess närområde skapar förtroende för hela kollektivtrafiksystemet eftersom hållplatsen är något som både är synligt och fysiskt påtagligt. Drift- och underhållsstandarden påverkar ett flertal faktorer som är viktiga för resenären såsom tillgänglighet, framkomlighet, säkerhet, komfort, estetik, skönhet och trevnad. Enligt Aktieägaravtal för Västtrafik aktiebolag regleras ansvaret för drift och underhåll enligt följande: Västtrafik skall svara för kostnaderna för byggnader och väntutrymmen liksom för anordningar för själva driften av trafiken, såsom stolpar, informationssystem, cykelställ och anordningar för passagerarnas komfort (väderskydd, bänkar* och papperskorgar*) när utformning och utrustning följer Västtrafiks Standard. Erforderliga investeringar i befintliga och nya anläggningar, liksom underhåll och skötsel, för den kollektiva trafiken, t ex vägar, körytor och markanläggningar, skall ombesörjas och bekostas av väghållare om överenskommelse om annat inte träffas. Ansvaret ligger hos väghållare när det gäller körytor, vägbelysning, anslutande gång- och cykelvägar, och övriga markanläggningar inom väghållningsområdet samt anordningar för passagerarnas komfort i de flesta fall där dessa inte följer Västtrafiks standard. Drift- och underhållsaspekterna måste beaktas redan vid utformningen och val av utrustning på hållplatsen. En rätt utformad hållplats är lättare att sköta och genom att välja utrustning som både är estetiskt tilltalande och lätt att underhålla eller byta ut kan standarden upprätthållas. Det kan vara bättre att välja en lägre standard som sköts än en högre som inte sköts. I en del sammanhang råder ett delat ansvar för drift- och underhållsfrågorna mellan trafikhuvudman och väghållare som kan innebära problem. Några exempel är att körytan snöröjs eller löv tas bort medan gångvägar och väntytor inte är framkomliga. Det är därför viktigt att på ett tydligt sätt klara ut vem som har ansvar för vad. Genom att upprätta driftplaner kan tydligt angivna standardnivåer med mål och nyckeltal redovisas. I en sådan kan exempelvis underhållsfrekvensen anges för olika delar av hållplatsen (papperskorgar töms dagligen, väderskydd tvättas varannan månad, snöröjning skall ske vid ett visst snödjup o s v). * Gäller endast i Göteborgs stad 33 (36)

34 12 Design Designfrågor hänvisas till Västtrafiks grafiska manual. 34 (36)

35 13 Ordlista Bytespunkt Display Hållmärke Hållplats Hållplatspelare Informationstavla Knutpunkt/ Terminal Realtidstavla Resecentrum Station Taktil tavla Terminaltavla Tidtabellskassett Tidtabellstavla Väderskydd Hållplats vid vilken resenären kan göra ett byte såväl mellan samma trafikslag som till ett annat, med två eller flera korsvisa linjer. Elektronisk informationstavla med text av tex. lysdioder. Markering av avvikande färg eller material som ska visa var bussen ska stanna. En hållplats kan bestå av flera hållplatslägen Belyst eller obelyst pelare, som är placerad på hållplatsen för att ge resenären information om hållplatsnamn, trafikerade linjer, destinationsnamn samt eventuell lägesbokstav. Anslagstavla i vänthallen för linjenätskarta, taxeinformation och tidtabeller. En bytespunkt med visst utbud av service för reserelaterade behov såsom exempelvis biljettförsäljning. Knutpunkterna bör om möjligt samlokaliseras med andra, för staden viktiga målpunkter såsom arbetsplatser, handel och bostäder. Anger ankomst- och avgångstider. Ett resecentrum innebär en fysisk sammankoppling av olika trafikslag och därmed olika trafikföretag. Färdmedlen kan vara olika kollektiva färdmedel, taxi, bil och cykel. Hela resekedjan måste kunna representeras vid resecentrumet. Ett resecentrum innehåller ofta ett stort utbud av service till resenärerna. Ordinarie uppehållsplats för tåg vid järnväg, vid vilken resande kan stiga av och på och som är försedd med perronger, större byggnad för biljettförsäljning mm. kan finnas. Informationstavla utformad för synskadade. Informationen är byggt upp i flera lager i form av reliefer. Vid större hållplatser redovisas de trafikerande linjerna på en terminaltavla. Tavlan visar linjer, destination samt från vilket hållplatsläge linjen avgår från. En tavla för tidtabell som monteras i väderskydd eller på stolpe. Vid hållplatser, som trafikeras av många linjer är informationstavlan inne i vänthallen inte tillräcklig. Då monteras en större tavla, en tidtabellstavla, utanför vänthallen. Väderskydd för resenärerna, som är placerad på hållplatsen. Utseendet varierar pga. olika fabrikat och storlekar. 35 (36)

36 14 Referenser Bussar och Lugna gatan, Kör buss snabbt utan att det går fort, En idéskrift från Skånetrafiken i samarbete med Vägverket Region Skåne Bygg i kapp handikapp, Boverket. Bättre busshållplatser, Idéskrift om hur vi kan utveckla kollektivtrafiken genom högre kvalitet på landets busshållplatser. Svenska Kommunförbundet, Vägverket, Svenska Lokaltrafikföreningen, Kommunikationsforskningsberedninge n, ISBN: En tillgänglig kollektivtrafik för alla, Underlag för handlingsplan Ökat tillgänglighet för personer med funktionshinder, Västtrafik, PM Goda exempel på utformning av busshållplatser med betoning på funktionshindrades behov och möjligheter, VBB VIAK, Vägverket.. Publikation 2000:25. Hållplatsboken, konceptutgåva (ej publicerad), VBB VIAK, Svenska Kommunförbundet. Policy för utformning och utrustning av hållplatser, Trafikkontoret Göteborgs Stad. Rapport nr 10:1997. Riktlinjer för busshållplatsers standard och tillgänglighet, Vägverket Region Stockholm samt Stockholms lokaltrafik SL. Rapport. 1999:0388. Riktlinjer och standard/normer för fysisk tillgänglighet för personer med olika funktionshinder inom trafiken i Västra Götaland, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Vägverket, Västra Götalandsregionen, Västtrafik i samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland, Skånetrafikens Hållplatshandbok 2004, Skånetrafiken. Vägverkets VGU Busstrafikanläggningar. Publikation 2004: (36)

37 Bilaga 1 Lagar och förordningar Såväl lokalisering som utformning av hållplatser styrs och påverkas av flera lagar och förordningar. Plan- och bygglagen (PBL 1987:10) Översiktsplanen är obligatorisk. Den behandlar mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling för kommunens hela yta. Detaljplanen ska visa den närmare regleringen av marken. Av detaljplaner bör det framgå var hållplatser ska placeras. För att uppföra en byggnad eller anläggning, bygga till eller göra vissa ändringar krävs det bygglov. Väderskydd är i regel bygglovspliktiga. PBL innehar bestämmelser om tillgänglighet för personer med funktionshinder. Sedan juli 2000 pågår en översikt av kraven samt arbete med att förtydliga dessa. Väglagen (VägL. 1971:948) Väglagen reglerar byggandet och drift av allmän väg. I Väglagen anges bl. a att väg ska hållas i ett för samfärdseln tillfredsställande skick och att skäliga sanitära hänsyn och trevnadshänsyn ska tillgodoses. Miljöbalken (MB 1998:808 ) Vid större anläggningar som terminaler måste anläggningen följa Miljöbalkens rekommendationer. Vid hållplatser är det kommunerna med väghållningsansvaret som måste uppfylla Miljöbalkens riktlinjer. Trafikförordningen (SFS 1998:1276) I trafikförordningen (Trf 1998:1276), som gäller från 1 oktober 1999, anges bestämmelser för trafik på väg och i terräng. Enligt Trf 10.kap meddelas lokala trafikföreskrifter av kommunen och länsstyrelsen. Vägmärkesförordningen (VMF 1978:1001) VMF omfattar anvisningar för trafik genom vägmärken, vägmarkeringar och trafiksignaler.

38 Lagen om handikappanpassad kollektivtrafik (1979:558) Den som för tillsyn och utövar trafik ansvarar för att trafiken anpassas med hänsyn till resenärer med funktionshinder. Vid all planering av kollektivtrafiken ska funktionshindrades behov beaktas och de färdmedel som används skall så långt det är möjligt vara lämpade för resenärer med funktionshinder. Propositionen Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken Propositionen fastställer att människor med funktionshinder ska kunna vara fullt delaktiga i samhällslivet och att denna aspekt ska ingår som en naturlig del i all samhällsplanering. Propositionen bestämde även att kraven ska ses över och skärpas vilket inledde arbetet med att se över och skärpa kraven i PBL (se ovan PBL). Förordning om statsbidrag till vissa kollektivtrafikanläggningar mm (SFS 1988:1017) Reglerar statsbidrag till bl. a busshållplatser och kollektivtrafikfordon. Förordning om länsplaner för regional transportinfrastruktur (1997:263) Beskriver förutsättningar för länsplaneringen och regionplaneringen. Lagen om huvudmannaskap Reglerar att det i varje län ska finnas länstrafikansvariga som ansvarar för den lokala och regionala kollektivtrafiken och trafikhuvudmannens uppgifter. Boverkets författningssamling, BFS 2004:15 ALM 1 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader.