Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion
|
|
- Britt Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister Februari 2007 Kortversion
2 Projektgrupp Sara Malm Krister Isaksson Projektledare, tillgänglighet Trafiksäkerhet, oskyddade trafikanter Nina Waara Sara Björlin Lidén Krister Spolander Maria Nordlöf Josefin Johansson Anders Bernhardsson Uppdragsansvarig, utvärdering, tillgänglighet Utvärdering, observationer Trafiksäkerhet, oskyddade trafikanter (underkonsult) Observationer, platsbesök, rapport Observationer, platsbesök Observationer, platsbesök
3 Rekommendationer för utformning av separeringen mellan gående och cyklister Bakgrund Separering av gående och cyklister syftar främst till att öka de gåendes trygghet men är även viktig för trafiksäkerheten. Då gående och cyklister samsas på samma bana känner många gående sig osäkra eftersom cyklisterna kan färdas så fort och tyst att de gående överraskas. Trafikkontoret får ofta synpunkter från pensionärsråd och handikappråd om att cykeltrafiken uppfattas som ett problem och separering mellan gående och cyklister framförs ofta som ett krav. Det saknas dock kunskap om hur separeringen mellan gående och cyklister bör utformas, särskilt utifrån behoven hos personer med synnedsättning, men också behov hos personer med rörelsenedsättning, cyklister, nyttotrafiken och hur utformningen fungerar ur driftssynpunkt, till exempel vid snöröjning, städning och underhåll. För att öka kunskapen om hur olika typer av separeringar fungerar för olika trafikantgrupper har Trafikkontoret genomfört en utvärdering av olika sätt att separera gående och cyklister på gång- och cykelbanor. I den här kortversionen av huvudrapporten redovisas den bedömning och analys av olika typer av separering som gjordes i projektet. Studien baseras på observationer av gång- och cykeltrafiken, platsbesök med personer med synoch rörelsenedsättning samt diskussioner med personer med syn- och rörelsenedsättning, cyklister, nyttotrafiken och drift- och underhållsansvariga. Studien omfattar 15 platser i Stockholm med olika utformning av separeringen mellan gående och cyklister. Platserna representerade vidare olika trafikmiljöer, från trafikintensiva innerstadsmiljöer till både centrummiljöer och boendemiljöer i ytterstaden. Behoven på gång- och cykelvägar hos personer med syn- respektive rörelsenedsättning Gång- och cykelvägars utformning är avgörande för hur personer med syn- och rörelsenedsättning kan ta sig fram på egen hand. För personer med rörelsenedsättning är framkomligheten viktigast, medan det för personer med synnedsättning är säkerheten och möjligheten att orientera sig som är viktigast. Med personer med rörelsenedsättning menas både personer som använder någon typ av gånghjälpmedel som till exempel rullstol, rollator eller käpp, och personer med dolda rörelsehinder. Personer med hjärt- eller lungsjukdom, reumatism, hjärnskada eller whiplashskada kan mycket väl utgöra personer med rörelsenedsättning där rörelsenedsättningen inte alltid är märkbar för omgivningen. Gångförmågan kan vara helt eller delvis nedsatt. Man kan gå dåligt på grund av att man inte orkar, har ont, är orörlig eller inte kan styra sina rörelser. Dålig balans eller koordination och smärta är andra orsaker till gångsvårigheter. Gångsvårigheter medför att man behöver korta avstånd, jämnt och fast underlag utan branta lutningar varken i längs- eller sidled och tätt placerade sittplatser med mera. Personer med rörelsenedsättning som använder gånghjälpmedel som rullstol eller rullator har också svårt att snabbt förflytta sig i sidled. Detta ställer krav på utrymme vid höga flöden av gående och cyklister. Personer med synnedsättning utgörs dels av synsvaga personer som orienterar sig med hjälp av lite syn och av blinda personer som orienterar sig med hjälp av den vita käppen. Nyckeln till orientering och förflyttning för personer med synnedsättning är ledstråk. Med ledstråk menas någonting att följa, av sammanhängande gångytor som en synskadad person kan särskilja från omgivande ytor. För att vara säkra ska ledstråk dessutom vara fria från hinder och faror och vara utformade så att både synsvaga och blinda personer kan följa dem. 3
4 Gångvägar kan mycket väl utformas så att de blir lättframkomliga för personer med rörelsenedsättning, säkra för alla och samtidigt utgör ledstråk för personer med synnedsättning. Beläggningen måste vara jämn, till exempel av betongplattor med täta fogar, bundet grus eller asfalt. Gångvägen måste också ha en taktil yta som synskadade kan följa. För att underlätta för synsvaga personer bör gångvägen även ha en visuell markering i kontrasterande färg mot övriga material. Tillräckligt god kontrast ges av: - visuell kontrast - kontrastskillnaden mellan ytorna måste vara minst 40 % eller 0,40 enligt Natural Color System (NCS) - taktil kontrast - Taktil kontrast utomhus ska vara minst 1 cm Vid separerade gång- och cykelbanor är det också viktigt att även andra trafikanter än de synskadade förstår hur separeringen är utformad, det vill säga förstår vilken del av banan som är till för gående och vilken del som är till för cyklister. Detta är en trygghetsfaktor för alla oskyddade trafikanter, men av särskild vikt för personer med synnedsättning. Sammanfattningsvis underlättas framkomligheten för personer med rörelsenedsättning av ett jämnt och fast underlag utan lutningar i längs- eller sidled. För personer med synnedsättning är det viktigt med taktil och visuell information om miljöns utformning. Erfarenheter av observationsstudierna Observationerna ger inga indikationer på att gående och cyklister är bättre på att hålla sig till sin bana baserat på olika utformningar av separeringen. Däremot visar studien att mycket få konflikter sker: - i höga flöden - då observerades färre personer som rör sig på fel bana, i låga flöden fler - i låga flöden utan korsande trafik - här går många gående på fel bana men inga konflikter observerades. Trafikantflödet hade stor inverkan på trafikanternas beteende, ju större flöde desto större andel höll sig till rätt bana. De gående påverkades av både flödet av gående och cyklister; ju högre flöden desto större andel gående gick på gångbanan. De cyklande påverkades främst av cyklistflödets storlek, det vill säga ju fler cyklande desto mer korrekt beteende. Då flödet var lägre var det fler gående och cyklister på fel bana men inte fler konflikter. I låga flöden har man möjlighet att väja undan eller korrigera sitt beteende innan en konflikt uppstår. Gång- och cykelbanans bredd påverkade inte de gåendes beteende. Bredden hade däremot tydlig påverkan på cyklisternas beteende; ju bredare banor desto större andel cyklade på cykelbanan. Tidigare studier från Lunds Tekniska Högskola och Luleå Tekniska Univesitet har även visat att förekomsten av målade cykelsymboler på cykelbanan har stor inverkan både på andelen gående och på andelen cyklande som håller sig till rätt bana. 4
5 Referensgruppernas bedömning Den samlade bedömningen bygger på erfarenheter och synpunkter på de olika utformningarna av separeringen mellan gående och cyklister utifrån trafikmiljö, observationer, platsbesök med synsvaga personer, blinda personer och personer med rörelsenedsättning samt referensgruppsmöten med drift- och underhållsansvariga, yrkestrafiken och cyklister. Bedömningen bygger dels på liknande utformning och dels på liknande upplevelser av utformningen. Det vill säga att bedömningen lyfts från de 15 platser som ingick i projektet till att med dessa som utgångspunkt bedöma hur olika möjliga utformningar kan påverka de grupper av trafikanter som referensgrupperna representerar. Till viss del förkommer även de olika utformningarna i olika typer av stadsmiljöer, från trafikerade innerstadsmiljöer till förortscentra och bostadsmiljöer. Detta har också kommit upp under diskussionerna där man diskuterat möjligheten att använda mer påkostade och lättorientarade utfomningar i miljöer med mycket trafik och i centrala områden som till exempel innerstaden eller stadsdelscentra, och enklare utformningar i miljöer med låga flöden och stor andel trafikanter med en lokal anknytning, det vill säga kunskap om hur omgivningen är uppbyggd. I tabellen nedan sammanfattas referensgruppernas analys och bedömning. Tecknen i tabellen tolkas enligt följande: + betyder att den sammantagna bedömningen är positiv. Ett plus betyder att underlag/separering fungerar bra för gruppen. Rörande anläggning, drift och underhåll betyder ett + att åtgärden är kostnadseffektiv, det vill säga billigare än vad som bedöms som normalt. - betyder att den sammantagna bedömningen är negativ. Ett minus betyder att underlag/separering fungerar dåligt för gruppen. Rörande anläggning, drift och underhåll betyder ett - att åtgärden inte är kostnadseffektiv, det vill säga den är dyrare än normen. ~ betyder att åtgärden ges ett medelbetyg, några nackdelar och några fördelar kan ofta identifieras. Ett ~ betyder att underlag/separering fungerar OK för gruppen, det kunde vara bättre men även sämre. Rörande anläggning, drift och underhåll betyder ett ~ att kostnaden för åtgärden ligger ungefär som genomsnittet, den är medelhög. Yt a Se pa re r i ng Rekom me n- dation Synsvag Blind Rörelsehindrad Cyklist Nyttotrafik Anläggning Betong/Asfalt Målad linje ~ ~ Asfalt/Asfalt Målad linje ~ Betong/Asfalt Smågatsten 3 ~ ~ ~ ~ Asfalt/Asfalt Smågatsten ~ + Betong/Asfalt Trädrad 4 + ~ Granithäll/Granithäll Kopparmärken ~ ~ Betong/Asfalt Nivåskillnad D&U Fotnot till tabellen: Den tredje bästa åtgärden, betong/asfalt och småsten har färre positiva omdömen än de på plats 4, men saknar helt negativa omdömen. Åtgärden fungerar alltså dugligt för samtliga. Den gemensamma slutsatsen av referensgruppernas analys och bedömning är att gångbanan och cykelbanan ska utformas i olika material som ger en logisk signal om vilken bana som är till för gående respektive cyklister. Den föredragna materialskillnaden bestod av betongplattor på gångbanan och asfalt på cykelbanan. Logiken i detta utgår från erfarenheter av hur gatumiljöer ofta är utformade. Då en bana med betongplattor finns intill en bana av asfalt uppfattas ytan med betongplattor vara till för gående och ytan med asfalt vara till för cyklister. Detta fungerar framförallt visuellt, men kan även fungera taktilt förutsatt att gång- och cykelvägen inte är för bred. Om skalan är stor visade det sig vara svårt för framförallt blinda personer att uppfatta hur miljön var utformad. 5
6 Nr 1: Betong för gående, asfalt för cyklister, målad linje separerar Den sammanvägt bästa utformningen bedömdes vara den där gångbanan består av betongplattor och cykelbanan av asfalt och där gränsen dem emellan markeras av en vit målad linje. Denna utformning fick positiva omdömen från alla brukare och innebär rimliga kostnader för anläggning, drift och underhållning. Dessa material bedömdes ge en logisk signal om vilken bana som är till för gående respektive cyklister och utformningen bedömdes vara ett bra alternativ i miljöer med höga trafikflöden och/eller med många viktiga målpunkter. Exempel på sådana miljöer är till exempel trafikintensiva stadsmiljöer och områden med centrumfunktioner i ytterstadsområden. På den aktuella platsen förekom dock en oavsiktlig kant mellan betongplattorna och asfalten vilken ytterligare förstärktes av den nymålade linjen. Utformningen med en målad linje har vanligtvis inte denna funktion. Utfomningen hade alltså en taktil funktion som vanligtvis inte förekommer i denna utformning. Den visuella kontrasten var också mycket god då linjen var nymålad. Bedömningen visar på behovet av en tillräckligt kontrasterande separering, både visuellt och taktilt, snarare än på valet av just en målad linje som separeringsform. Nr 2: Asfalt för gående, asfalt för cyklister, målad linje separerar Den sammanvägt näst bästa utformningen bedömdes vara den där både gångbanan och cykelbanan består av asfalt och där gränsen dem emellan markeras av en vit målad linje. Utformningen fick positiva omdömen från alla brukare utom de blinda referenspersonerna. Den är billig att anlägga men medför normala drift- och underhållskostnader. Utformningen föreslogs i parkmiljöer och i bostadsområden med lite trafik utifrån antagandet om att gång- och cykelvägarna i framförallt bostadsområden främst används av dem som bor där och således är bekanta med miljön. Detta underlättar orienteringen samtidigt som de låga flödena innebär mindre risk för konflikter. Samma argument användes för gång- och cykelvägar i parkmiljöer där de omgivande ytorna, till exempel gräs, ger synsvaga och blinda möjlighet att använda denna materialskillnad som ledstråk. Att i denna miljö hamna på fel bana bedömdes inte medföra någon risk för konflikter på grund av det låga flödet av trafikanter. 6
7 Nr 3: Betong för gående, asfalt för cyklister, 3 4 rader smågatsten separerar Den sammanvägt tredje bästa utformningen bedömdes vara den där gångbanan består av betongplattor och cykelbanan av asfalt och där gränsen dem emellan markeras av 3-4 rader smågatsten. Synskadade och blinda personer gav denna utformning ett medelbetyg medan övriga brukare var positiva. Ur anläggnings- och drift och underhållsynpunkt innebär utfomningen sannlikt inga kostnader utöver det som kan betraktas som normalt. Personerna med synnedsättning kunde uppfatta smågatstenen men hade emellanåt svårt att uppfatta att detta var separeringen mellan gående och cyklister. Till viss del kan detta kopplas till skalan på de platser som besöktes men också till att blandning av olika typer av plattor och marksten är svårtolkad, även för seende personer vilket visats i en studie från Luleå Tekniska Universitet. Eftersom denna typ av utfomning ofta förekommer i trafikintensiva lägen är det även svårt att få ner skalan även om kontrasten skulle kunna ökas med hjälp av vit smågatsten. Denna innebär dock högre kostnader för anläggning, drift och underhåll. Nr 4(a): Asfalt för gående, asfalt för cyklister, 3 4 rader smågatsten separerar Den sammanvägt fjärde bästa utformningen bedömdes vara den där gångbanan och cykelbanan består av asfalt och där gränsen dem emellan markeras av 3 4 rader smågatsten. Synskadade och blinda personer gav denna utformning negativa omdömen medan övriga brukare var positiva. Ur anläggningssynpunkt innebär detta sannolikt inga extra kostnader mot vad som kan betraktas som normalt. Utformningen är kostnadseffektiv ur drift- och underhållssynpunkt. Personerna med synnedsättning kunde uppfatta smågatstenen men hade svårt att förstå vad den innebar och även vilken del av banan som var till för gående respektive cyklister. Att i denna miljö hamna på fel bana bedömdes dock inte medföra någon risk för konflikter på grund av det låga flödet av trafikanter. Skillnaden mellan denna utformning och den näst bästa utformningen är främst att de synskadade personerna hade svårt att förstå vad smågatstenen var till för. 7
8 Nr 4(b): Betong för gående, asfalt för cyklister, trädrad separerar På delad fjärdeplats hamnade utformningen med gångbanan av betongplattor och cykelbana av asfalt där gränsen dem emellan markeras av en trädrad. Blinda personer gav utformningen ett medelbetyg medan övriga brukare var positiva. För synsvaga personer kunde trädraden underlätta orienteringen i gaturummet. Ur anläggnings-, drift- och underhållssynpunkt är denna utformning mer kostsam än vad som betraktas som normalt. De blinda personerna hade svårt att uppfatta träden och att dessa utgjorde separering mellan gående och cyklister. Utrymmet mellan träden användes också ofta för uppställning av cyklar och reklam vilket ytterligare förvårade tolkningen av miljön. Ett förslag var att sammanbinda den kant av storgatsten som omgav varje träd så att en kant bildas. Denna skulle dels kunna följas av synskadade men också kunna utgöra en gräns för en tydligare möbleringszon mellan träden. En tydligare och mer lättolkad miljö skulle på så sätt kunna skapas. De synskadade personerna hade generellt sett svårt att tolka miljön då den breda gångytan inte gav några hållpunkter. Nr 6: Granithällar för gående, granithällar för cyklister, kopparpluppar separerar Den sammanvägt näst sämsta utformningen bedömdes vara den där gångbanan och cykelbanan består av granithällar och där gränsen dem emellan markeras av kopparpluppar. Synskadade personer gav denna utformning negativa omdömen, personer med rörelsenedsättning gav utformningen ett medelbetyg, övriga brukare var positiva. Utformningen innebär högre kostnader än normalt för anläggning men medför inga extra kostader för drift och underhåll. De synskadade personerna kunde inte orientera sig i denna miljö som helt saknar kontraster. Separeringen kunde inte uppfattas, varken visuellt eller taktilit. Den omgivande smågatstenen förvirrar ytterligare, blandning av olika typer av plattor och marksten är svårtolkad även för seende personer vilket visats i en studie från Luleå Tekniska Universitet. 8
9 Nr 7: Betong för gående, asfalt för cyklister, en nivåskillnad separerar Den sammanvägt sämsta utformningen bedömdes vara den där gångbanan består av betongplattor och cykelbanan av asfalt och där gränsen dem emellan markeras av en nivåskillnad. Blinda personer gav denna utformning positiva omdömen. Övriga brukare gav utfomningen negativa omdömen. Den innebär också högre kostnader än normalt för anläggning, drift och underhåll. Vid ett enda tillfälle i studien var separeringen så tydlig att personerna med rörelsenedsättning uppgav att deras framkomlighet påverkades. En person i elrullstol kan ibland välja att använda cykelbanan, men kan med denna utformning inte välja att byta mellan gång- och cykelbanan vilket gör att spontana stopp omöjliggörs. Utformningen uppfattas tydligt av de blinda personerna och uppskattas som taktil ledning. Utformningen var dock problematisk för de av de synsvaga personerna som har svårt att bedöma avstånd och nivåskillnader. Det är alltså endast de blinda personerna som tycker att denna utformning fungerar bra för dem. Det är också den enda åtgärd som tillfredsställer de blinda personernas behov av taktil ledning, då det förefaller vara slumpen som försett den bästa åtgärden som tillfredsställer alla grupper med en minimal kant som kan användas som ledstråk för denna grupp (nr 1). 9
10 Rekommendationer för utformning av separering mellan gående och cyklister Med utgångspunkt i de observationer som genomförts, referensgruppernas analys och bedömning samt tidigare genomförda studier inom detta område rekommederas följande vid utformning av separerade gång- och cykelvägar: Gångbanan beläggs med betongplattor och cykelbanan med asfalt: - i innerstadsmiljöer med höga flöden av gående och cyklister - i miljöer med centrumfunktioner och viktiga målpunkter för allmänheten (även om flödena av gående och cyklister inte är så höga) Gångbanan och cykelbanan beläggs med asfalt: - i boendemiljöer med låga flöden - i parkmiljöer Separeringen mellan gångbanan och cykelbanan ska utformas så att den ger: - tillräcklig taktil infomation - tillräcklig kontrasterande information Med tillräckligt menas här: - visuell kontrast: kontrastskillnaden mellan ytorna måste vara minst 40 % eller 0,40 enligt Natural Color System (NCS) - taktil kontrast: Taktil kontrast utomhus ska vara minst 1 cm Separeringen ska vidare underhållas så att den taktila och kontrasterande informationen bibehålls över tid. Utöver ovanstående ska följande beaktas vid utformning av separerade gång- och cykelvägar: För personer med synnedsättning är det viktigt att: - beakta att smågatsten ofta inte fungerar som separering vare sig taktilt eller visuellt. Även om man taktilt uppfattar smågatstenen är innebörden inte självklar varför separering med smågatsten oftast bara blir relevant för de personer med synnedsättning som känner till miljön. För synsvaga personer är det viktigt att: - i de fall då smågatsten används som separering så kan en färgskillnad (här vit) möjliggöra att separeringen kan användas som ledstråk. För blinda personer är det viktigt att: - få information om hur de skall tolka den omgivande vägmiljön - att stringens skapas i framtida utformning så att det blir enklare att förstå hur stråk och separeringar ska tolkas. För personer med rörelsenedsättning är det viktigt att: - vid höga flöden ska extra utrymme på gångbanan skapas för att åstadkomma god tillgänglighet till platsen. 10
11 För cyklister är det viktigt att: - framkomligheten inte hindras av nivåskillnader som gör det omöjligt att köra om, en nivåskillnad kan också utgöra en fara vid höga flöden. För yrkestrafiken är det viktigt att: - det inte finns flera nivåskillnader än kantstenen i direkt anslutning till gatan. Denna utgör inga problem då det finns utrustning för att lyfta gods över en kant - det finns en skyddszon mellan banan närmast gatan och kantstenen så att lastning och lossning av gods kan ske utan att gång- och cykeltrafiken hindras. För drift- och underhållsåtgärder samt anläggning är det viktigt att: - utformningarna inte är dyrare än normalt att anlägga och att de inte medför större behov av drift- och underhållsåtgärder än vad som betraktas som normalt. 11
12 Källmaterial Cykeln i staden Utformning av cykelstråk i Stockholms innerstad. Trafikkontoret, 2005:4. Trafikkontoret, Stockholms stad. Vägverket Region Skåne Funktionshinder, handikapp, miljö. En idéskrift om hur tillgängligheten i samhället kan förbättras. Vägverket. Jonsson, L och Hydén C Utformning av separering av fotgängare och cyklister. Lund, Institutionen för Teknik och samhälle, Trafikteknik. Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Teknik och Samhälle, Lunds Universitet, Månsson, K Bygg för alla. Svensk Byggtjänst och NHR. Synskadades Riksförbund Informationsblad om utformning av offentliga miljöer med hänsyn till synskadade personer ( Viklund, L Utformning av separering mellan fotgängare och cyklister på gång- och cykelstråk. Luleå, Institutionen för Samhällsbyggnadsteknik, Trafikteknik. Institutionen för Samhällbyggnadsteknik, Luleå Tekniska Universitet. Vägars utformning och standard, VGU Vägverket.
Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning
Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den
Läs merUtformning av separering av gående och cyklande
Utformning av separering av gående och cyklande Lisa Jonsson Christer Hydén 2005 Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Teknik och samhälle Trafik och väg Arbetsrapport CODEN:LUTVDG/(TVTT-7205)1-125/2005
Läs merMotion om säkrare gång- och cykelvägar
2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för
Läs merFörbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007
Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 2 Innehåll Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Förutsättningar 6 Funktionella brister i vägnätet 6 Riktlinjer
Läs mer4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Läs mer10 Gaturummets innehåll
10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,
Läs merUtvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion
Utvärdering av lekplatser i Stockholm Januari 2005 Kortversion Tillgängliga lekplatser Det här är en kortfattat beskrivning av det som kommit fram i en tillgänglighetsundersökning av 8st lekplatser i Stockholm
Läs merUtformning av upphöjda gångpassager
Utformning av upphöjda gångpassager för ökad tillgänglighet och säkerhet för personer med synskada En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Paulina Eriksson Förord Denna skrift är baserad
Läs mer3. Checklista för allmänna platser
3. Checklista för allmänna platser Nr. KONTROLLPUNKTER 11 MARKBELÄGGNINGAR (12 ) 11.1 Förekommer ojämna markbeläggningar som utgör hinder för personer i rullstol eller med rollator? (T.ex. löst grus eller
Läs merTillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011.
Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Förklaringar: Grön ruta: god tillgänglighet Röd ruta: det som kan förbättras Kontrastmarkering.
Läs merLedstråk för personer med synskada
Ledstråk för personer med synskada Vid byte mellan kollektiva färdmedel En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Håkan Lindström Förord Denna skrift är baserad på Håkan Lindströms examensarbete
Läs merLathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare
Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare Alla exempel och förslag i lathunden är tagna från GCM-handbok: utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Boken
Läs merHur orienterar personer som är blinda längs ett kontinuerligt ledstråk?
Beställningsnr 89087 Hur orienterar personer som är blinda längs ett kontinuerligt ledstråk? Sammanfattning Agneta Ståhl, Lunds Tekniska Högskola Mai Almén, Hinderfri Design AB Titel: Hur orienterar personer
Läs merTillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn,
Tillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn, Gustavsborg, Lasarettet och centrala delar av Mörrum Tyréns
Läs merTillgänglighetsinventering av Skandia teatern
Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av uppdraget... 4
Läs merPM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun
PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:
Läs merInledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet
Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,
Läs merNu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt
Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Har du som fastighetsägare satt dig in i frågan om enkelt avhjälpta hinder? Om inte så är det hög tid nu! Varför denna broschyr?
Läs merSari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE
1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)
Läs merTillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker
Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av
Läs merKONTRASTMARKERINGAR I TRAPPOR. Utvärdering och rekommendationer. Mars 2005
KONTRASTMARKERINGAR I TRAPPOR Utvärdering och rekommendationer Mars 2005 Titel KONTRASTMARKERINGAR I TRAPPOR Utvärdering och rekommendationer Datum 2005 03 01 Beställare Stockholms gatu- och fastighetskontor
Läs merTillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder
Fysiska hinder Att hitta inom området För att besökare med funktionsnedsättning ska hitta inom området krävs tydlig information. För att synskadade och blinda ska kunna ta till sig information kan man
Läs merLandskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet...
Landskrona kommun Tillgänglighet förutsätter framkomlighet... Innehållsförteckning Enkelt avhjälpta hinder Stråk Principer för enhetlighet Taktila (kännbara) plattor Kupol- och sinusplattor Pollare och
Läs merVV publikation 2002:120 2002-11
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2
Läs merAntagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT
Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte
Läs merVad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?
www.pitea.se/trafik Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? Obevakat övergångsställe Lagtext: Vad innebär lagen? Exempel i Piteå: En del av en väg som är avsedd att användas av gående
Läs merTillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie
Bulletin 243 Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Lisa Sakshaug Christer Hydén Åse Svensson 2009 1 Lunds Tekniska
Läs merInspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen
Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås Den perfekta cykelparkeringen 2 Cykelparkeringar Ja, tack! Västerås är en kommun med en stolt cykeltradition. Att
Läs merSjälvklar parkering 3.0 Gatan talar
Självklar parkering 3.0 Gatan talar Meddelande 6:2006 Trafikkontoret Parkering 2 Förord Trafikkontoret gav 2001 ut en rapport om Självklar parkering (Rapport nr 13:2001). Denna följldes upp ett år senare
Läs mer6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar
6 Övriga markeringar Markeringar som inte är längsgående eller tvärgående räknas som övriga markeringar. Till dessa hör följande: körfältspilar anvisning om körfältsbyte spärrområde texter uppställningsplats
Läs merANVISNINGAR Grävning i allmän mark
ANVISNINGAR Grävning i allmän mark 2014-04-29 Rev 2015-06-25 INLEDNING Allmän mark används till anläggningar som är till nytta för kommunens innevånare. På ytan finns t ex gator, vägar och parker, och
Läs merSjöfartsverkets författningssamling
Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassning av passagerarfartyg med hänsyn till personer med funktionshinder; beslutade den 12 november 2004. SJÖFS 2004:25
Läs merPål Reijer, Svensk Kyrkogårdskultur www.reijer.se
Pål Reijer, Svensk Kyrkogårdskultur www.reijer.se Tillgängligheten på kyrkogården enkelt avhjälpta hinder Om att förenkla kyrkogårdsbesöket för personer med nedsatt rörelseförmåga eller syn. Men glöm inte
Läs merCHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT
CHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT Checklistan är till hjälp vid bedömningen av kulturobjekts tillgänglighet för personer med rörelse- eller funktionshinder. Rikta gärna eventuella frågor
Läs merAtt ta bort enkelt avhjälpta hinder!
Att ta bort enkelt avhjälpta hinder! Förslag till åtgärder för att förbättra tillgängligheten i Söderköpings kommun Bakgrund I vårt land ska gator, parker, torg, handels- och kulturnäringar samt andra
Läs merMotion, Utveckla Linköping som en cykelstad
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-02-05 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-805 Per-Erik Hahn Dnr KS 2011-610 Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS
Läs merSvar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319
Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme
Läs merHandlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång
Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad
Läs merCYKELSTRÅK ÖVER PLATSBILDNINGAR - EN STUDIE AV TRAFIKSÄKERHET VID OLIKA UTFORMNINGAR
CYKELSTRÅK ÖVER PLATSBILDNINGAR - EN STUDIE AV TRAFIKSÄKERHET VID OLIKA UTFORMNINGAR Juni 2015 Detta projekt har utförts under juli 2014 - juni 2015 med följande organisation: Finansiär Skyltfonden Trafiksäkerhetsenheten
Läs merBRAND 2010 Mai Almén
Mångfald och Jämställdhet i Byggprocessen Både tillgängligheten och frångängligheten för personer med funktionsnedsättningar skall garanteras enligt Boverkets Byggregler Funktionshinder PBL 2 kap 4, 3
Läs merInformation till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.
1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar
Läs merRapport över tillgänglighet. i Cirkus Cirkörs lokaler
Rapport över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler Inledning Accessum har i uppdrag att inventera Cirkus Cirkörs lokaler på Värdshusvägen 7 i Alby för att identifiera ev. hinder mot tillgänglighet för
Läs mer4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.
4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas
Läs merSjälvklar parkering 2.0
Självklar parkering 2.0 Meddelande 3:2002 Trafikkontoret Parkering Förord Trafikkontoret gav 2001 ut en rapport om Självklar parkering (nr 13:2001). Syftet med rapporten var att visa exempel på hur vi
Läs merFÖRSVARSSPEL. Högt försvarsspel Spelare samarbetar för att vinna boll på motståndarlaget planhalva.
FÖRSVARSSPEL Högt försvarsspel Spelare samarbetar för att vinna boll på motståndarlaget planhalva. Lågt försvarsspel Försvarsspelet inleds ungefär i höjd med mittlinjen. Markeringsförsvar - Zonförsvar
Läs merNykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25
Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merTillgänglighetshandboken
Tillgänglighetshandboken Krav och riktlinjer för utformning av tillgängliga och användbara miljöer för personer med funktionsnedsättningar, på allmänna platser och i lokaler dit allmänheten har tillträde
Läs merSERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset
SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Mataffären Frisören Släktkalaset Inledning SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Serviceguiden är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland och Västra
Läs merTrafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet
Trafikförordningen 1 Grundbestämmelse TrF kap 2 Bestämmelser för alla trafikanter 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna,
Läs merCykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2
Dnr Sida 1 (13) 2013-12-17 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-02-07 Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Förslag till beslut 1. Trafik-
Läs merÅtgärdslistan Rapport över tillgänglighet. Biografen Zita Folkets Bio Stockholm
Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet Biografen Zita Folkets Bio Stockholm INNEHÅLL Angöring, parkering... 3 Entréer... 3 Allmänt om lokaler... 3 Förflyttningsvägar... 3 Biosalonger... 4 Biosalong
Läs merTrappor, ledstänger. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen
Trappor, ledstänger Finlands byggbestämmelsesamling del F1 I F1 föreskrivs bl.a. följande om trappor: I byggnader med förvaltnings-, serviceoch affärsutrymmen skall trappsteg i entréhallar och andra utrymmen
Läs merTillgängliga Lund. ett projekt med fotgängarna i fokus. Idag? Imorgon! Trafikdage på Aalborg Universitet 2005 1
Tillgängliga Lund ett projekt med fotgängarna i fokus Idag? Imorgon! Trafikdage på Aalborg Universitet 2005 1 Allmänt om projektet Bakgrund Stadens gator och offentliga rum skall vara tillgängligt för
Läs merMiljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10
Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12 Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Detta program sammanfattar de krav och riktlinjer som Älmhults kommun ställer på utformning av uteserveringar
Läs merSå här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken
Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från
Läs merPM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...
Läs merTillgänglighet för alla. Myt eller verklighet?
Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet? Seminarium om oskyddade trafikanter NVF Malmö 26 april 2007 Professor Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola 070426 Personerna och hindren Tillgänglighet
Läs merFÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN
FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD
Läs merTillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun
Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun med riktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö för personer med nedsatt funktionsförmåga Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden Antagen
Läs merEtikett och trafikvett
Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det
Läs merStadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31
Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning
Läs merUpprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Planbeskrivningen
Uppdragsbeslut 2012-12-11 Samrådsbeslut 2012-12-11 Detaljplan för del av Oskarshamn 3:3 m.fl. fastigheter Gyllings väg Centralorten, Oskarshamns kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret
Läs merBakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23
Bakgrundsdel Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Cykelplan Trollhättan 2013 Cykelplan Trollhättan 2013, bakgrundsdel, har upprättats av en projektgrupp bestående av Andreas Emanuelsson, Utredningsingenjör
Läs merVäg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona
Till Ängelholms kommun att. Ann Kristin Wiiberg Östra vägen 2 262 80 Ängelholm och Till Trafikverket Region Syd Box 543 291 25 Kristianstad Väg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona Efter
Läs merPraktiska tips i kollektivtrafiken
Praktiska tips i kollektivtrafiken Resan börjar hemma För att resa med kollektivtrafiken måste man kunna ta sig till och från hållplatsen. Denna väg får inte vara ett hinder. Många hållplatser och gångvägarna
Läs merträbänkar träspång 1 rad vitblommande körsbärsträd
Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Entrétorg Entrétorg Entrétorg vid Hedeleden Entrén från den kommande Hedeleden markeras av de gärdesgårdar som finns i området idag
Läs merEnkelt avhjälpta hinder
Enkelt avhjälpta hinder - Trafikkontorets åtgärdsstrategi stockholm.se - Trafikkontorets åtgärsstrategi Utgivningsdatum: Februari 2015 Utgivare: Trafikkontoret Kontaktperson: Catarina Nilsson 3 (45) Förord
Läs merTRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018
2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR
Läs merMILJÖBEDÖMNING (sidhänvisn avser "Bygg ikapp handikapp" (Handikappinstitutet, 1995) A. UTOMHUSMILJÖ A B1 B2 C D E F G H I J K L M N ANTECKNINGAR
MILJÖBEDÖMNING (sidhänvisn avser "Bygg ikapp handikapp" (Handikappinstitutet, 1995) A. UTOMHUSMILJÖ A B1 B2 C D E F G H I J K L M N ANTECKNINGAR Allmänt (s 37-42, 183-96) Kan markeras om det står cyklar,
Läs merRävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik
Läs merMedborgarförslag, Märka upp cykelbanor
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-02-13 Teknik och samhällsbyggnadskontoret Dnr SBN 2012-173 Per-Erik Hahn KS 2012-462 Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag, Märka upp cykelbanor TEKNIK OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORETS
Läs merOffentlig miljö i Arvika
Offentlig miljö i Arvika Riktlinjer November 2013 Varför riktlinjer? Syftet med riktlinjer för den offentliga miljön i Arvika är att skapa en säker framkomlighet och samtidigt bevara en trivsam miljö kring
Läs merUteserveringar och markupplåtelse. Regler, råd och rekommendationer
Uteserveringar och markupplåtelse Regler, råd och rekommendationer Uteserveringar och upplåtelse av offentlig mark i Sotenäs Råd och rekommendationer Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Sotenäs kommun
Läs merMILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:
1(10) MILJÖBILDER Nr 3 oktober 2015, Årgång 16 Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: o Att köra i cirkulationsplatser o Cykelpassager och cykelöverfarter o Omkörning på väg o Utfart
Läs merTillgängligheten hos passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg som används för allmänna transporter
1 (9) Utfärdad: xx.xx.2012 Träder i kraft: [1.1.2013] Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009) 6 4 mom., 15 3 mom., 16 och 23 1 mom.
Läs merGehls analysmetod, Fröslunda centrum
Gehls analysmetod, Fröslunda centrum Sammanfattning Platsen är attraktiv för att vara under vintersäsongen eftersom besökare till och med satt i den kalla vårsolen, men den skulle kunna bli mycket bättre
Läs mer2014-02-04. 1 Avslå den del av motionen som förespråkar enkelriktade cykelbanor.
kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-02-04 35 Motion angående gång- och cykelbanor. (AU 11) KS 2013-327 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag med den ändringen att beslutssats
Läs merHur ska vi tillgänglighetsanpassa våra kyrkogårdar?
Hur ska vi tillgänglighetsanpassa våra kyrkogårdar? - med fokus på gångbara ytor Anna Dafgård 2011-05-07 Omslagsbilden är från Naturkirkegården i Holbaek, Danmark. Fotograf Anna Dafgård 1 Innehåll 1. Inledning...
Läs merPM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder
PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder 2015-07-09 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykeltrafik i stor lutning... 3 3 Cykel i citybanan service- och räddningstunnel... 4 4 Förslag
Läs merRiktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun
2014-11-19 1(7) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Eslövs kommun ställer vid utformning av uteserveringar. Målsättningen är
Läs merAtt träna och köra eldriven rullstol
Bilaga 12:5 1(13) Att träna och köra eldriven rullstol Mål och delmål för barn och ungdomar. Tidsfaktorn är viktig vilket ställer krav på den som skall handleda. att kunna invänta att inte skynda på att
Läs merTillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott
Juni 2013 Rapport från Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott Uppdragsgivare: Ålands landskapsregering/museibyrån 1 Innehåll: Inledning
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (1978:1001); SFS 1999:720 Utkom från trycket den 3 augusti 1999 utfärdad den 1 juli 1999. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen
Läs merInnehåll 5 Placering och utformning av busshållplatser... 5 2
Innehåll 5 Placering och utformning av busshållplatser... 5 2 5.1 Allmänt om busshållplatser... 5-2 5.2 Vilka arbetsuppgifter tar Skånetrafiken i samband med nybygge eller ombyggnad.... 5-2 5.3 Anpassning
Läs merKapitel 23 Lekplatser Riktlinje:
Kapitel 23 Lekplatser Riktlinje: Alla barns rätt till lek och fritid fastslås i FN:s barnkonvention. Oberoende av funktionsförmåga, etnicitet, kön, ålder och social bakgrund har alla barn, ungdomar och
Läs merDe gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Läs merCykelplan. Gävle 2010
Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:
Läs merCykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund
Förenklad åtgärdsvalstudie Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Skåne 2014-06-13 2 Förenklad åtgärdsvalstudie cykelförbindelser Malmö-Arlöv-Åkarp- Hjärup-Lund 1. BAKGRUND... 4
Läs merHandbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken
Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com
Läs merDet digitala cykelvägnätet. Fråga Vägdata. Vi vet. Just nu. finns det 2 762 700 meter. cykelnät i Skåne. Vägdata en förutsättning för rätt beslut
Det digitala cykelvägnätet 1010100011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110000010010111000010000001000111110001010101010001111000010000111010 1111010101111101010000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merNVF -träff i Lund, fokus forskning. Emma Newman 2013-05-22
NVF -träff i Lund, fokus forskning Emma Newman 2013-05-22 Att vara blind på passage och perrong - som en resa utan skyltar och signaler Licentiat avhandling klar vt 2010 Lunds Tekniska Högskola, avdelningen
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 vägmärkesförordningen (2007:90) och beslutar
Läs merCykeln i staden. Utformning av cykelstråk i Stockholms stad
Cykeln i staden Utformning av cykelstråk i Stockholms stad Titel: Cykeln i staden. Utformning av cykelstråk i Stockholms stad KONTAKTPERSON: Krister Isaksson (krister.isaksson@tk.stockholm.se) FÖRFATTARE:
Läs merTillgängliga gästhamnar för besökare med olika funktionsnedsättningar
20070906 RSK 516 2007 Reviderad 20100118 Tillgängliga gästhamnar för besökare med olika funktionsnedsättningar i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland HK 20070906 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merRiktlinjer för basutformning för bostäder
Riktlinjer för basutformning för bostäder BASUTFORMADE BOSTÄDER ÄR BÄTTRE FÖR ALLA Basutformning ökar möjligheten för den som drabbas av nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att bo kvar i sin bostad.
Läs merHållplatshandbok. Faställd av Trafikstyrelsen 2014-03-20, 8
Hållplatshandbok Faställd av Trafikstyrelsen 2014-03-20, 8 Innehållsförteckning Sid Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1 Ansvarsfördelning... 4 1.1 Olika aktörer inom kollektivtrafiken... 4 1.2 Landstinget
Läs merLösa konflikter som orsakar skada
Lösa konflikter som orsakar skada Definitionen av konflikt är en meningsskiljaktighet eller dispyter i vilken de inblandade parterna upplever att deras behov eller intressen hotas. Det finns öppna konflikter
Läs merTILLGÄNGLIGHETSPLAN. 49 r gar [Vi @tierp se TIERPS FÖR OFFENTLIG UTEMILJÖ IIIERP ;\ISÖMMUNI KOMMUN SAM HÄLLSBYGGNADSEN HETEN
TIERPS KOMMUN SAM HÄLLSBYGGNADSEN HETEN Antagen av... Dnr: TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR OFFENTLIG UTEMILJÖ IIIERP ;\ISÖMMUNI 4r -.. n gata 7 h-rjrekagåt R.54 :0-, 029-1-2 69 49 r gar [Vi @tierp se 2015 Samhällsbyggnadsenheten,
Läs merÅtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla
Åtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla 2014 01 29 Innehåll Tolkning av åtgärdsförslagen... 3 Angöring, parkering... 3... 3 Entré Järnvägsgatan 25... 3... 3 Kapprum...
Läs mer