Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007
|
|
- Siv Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007
2 2
3 Innehåll Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Förutsättningar 6 Funktionella brister i vägnätet 6 Riktlinjer för gatuutformning för ökad tillgänglighet 6 Förslag till ätgärder 10 Torget och busstorget 10 Anslutningen från torget till åpromenaden och åpromenaden 13 Östra hamnplan 14 Uppskattade kostnader för föreslagna åtgärder 15 3
4 4
5 Inledning Bakgrund och syfte Tillgänglighet för alla är både en jämlikhets- och en demokratifråga. En förutsättning för full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor är att den byggda miljön är tillgänglig och användbar för alla. I regeringens handlingsplan finns ett mål uppställt att hela Sverige skall vara tillgänglighetsanpassat till 2010 enligt propositionen Från patient till medborgare. Detta innebär att stadens gator och offentliga rum skall vara tillgängliga för alla, även för äldre och personer med funktionsnedsättning. Ingen ska behöva vara utestängd från yrke, samhällsfunktioner och sociala kontakter på grund av brister i den fysiska utformningen. Olycksstatistiken visar också tydligt att risken att råka ut för en trafikolycka ökar med stigande ålder. Många äldre skadas i fallolyckor som beror på hål eller andra ojämnheter i gångytan, höga trottoarkanter eller liknande. Arbetet har utförts enligt den inventeringsmetod som förslås i Svenska kommunförbundets handbok Tillgänglig stad. Åtgärdsanalysen har baserats på den samlade bilden av brister i tillgänglighet i det aktuella området. Ofta finns flera möjliga åtgärder som kan vidtas för att förbättra användbarheten. Förslag till åtgärder har gjorts utifrån flera faktorer, men förmågan att bidra till förbättrad tillgänglighet i förhållande till kostnaden har varit av avgörande betydelse. Uppdraget har utförts av WSP Samhällsbyggnad i Stockholm. Projektledare på kommunens tekniska enhet har varit Therése Bjerketorp och Stig Tördahl. Till denna rapport hör en typritning på ett övergångsställe och en busshållplats. I den nationella handlingsplanen betonas särskilt vikten av att kommunerna upprättar övergripande handikapprogram med riktlinjer för hur villkoren för personer med funktionsnedsättningar kan förbättras. En viktig uppgift inom ramen för dessa program är att göra förflyttningar med olika färdsätt till stadens alla målpunkter möjliga för alla. Detta innebär dels att befintliga förbindelser måste ses över, dels att tillgänglighetsanspråk måste tillämpas vid nybyggnad, ombyggnad och komplettering av trafiknäten. Föreliggande rapport har utförts på uppdrag av tekniska enheten på Trosa kommun. Uppdraget omfattar de centrala delarna av Trosa, delar av åpromenaden samt Östra hamnplan, se karta. Arbetet har utförts enligt Svenska Kommunförbundets handbok Tillgänglig stad, en handbok med syftet att stödja kommunerna i arbetet med den del av tillgänglighetsplaneringen som omfattar trafiknäten inom kommunen. Arbetet ska ge en översiktlig bild av brister i tillgängligheten för personer med funktionshinder och utgöra ett underlag för planering av åtgärder som förbättrar möjligheterna för personer med funktionshinder att ta sig till målpunkter utmed viktiga stråk. Illustration över det aktuella området. 5
6 Förutsättningar Funktionella brister i vägnätet Personer med funktionsnedsättning och deras förmåga att röra sig i gångtrafiknätet har inte beaktats fullt ut i planeringssammanhang. Dessa planeringsbrister har skapat en grupp individer, som blivit handikappade med avseende på deras möjligheter att nå önskade målpunkter i staden. Handikappet syftar alltså på förhållandet mellan den omgivande miljön och individen. Riktlinjer för gatuutformning för ökad tillgänglighet Följande riktlinjer baseras på gällande normer och riktlinjer och omfattar riktlinjer för utformning av gångstråk, busshållplatser och trappor. Gångbana En gångbana bör vara minst 2,5 meter bred. Gångytan ska vara slät och halkfri och inte luta mer än 2 % (1:50) i längsled. Vid branta lutningar bör gångbanan förses med räcke och eventuella vilplan med sittmöjligheter. Hinder på gångbana kan t ex utgöras av stolpar, reklamskyltar, cykelställ och sittbänkar. I de fall gångbanan är bredare än 4 meter ska hinder förläggas till en möbleringsyta. En gränslinje ska skilja möbleringsytan från den fria gångytan. Vid gångbanor som är smalare än 4 meter tas föremålen bort, kringbyggs eller förses med en kontrasterande markering. Den fria höjden bör vara 2,5 meter. Hinder lägre än 2,1 meter utgör en fara för synskadade. Handikappad person. Icke handikappad person. (Källa: Stockholm en stad för alla ) Orsakerna är många till varför det blivit så, men den troligen viktigaste är okunskap om de funktionshindrades förmåga och begränsningar samt om de följande tekniska krav som bör ställas på lutningar, bredder, ytor m.m. Om en yta används av både gående och cyklister bör dessa separeras från varandra genom en vitmålad linje eller materialseparering. Materialseparering är den bästa lösningen för synskadade. Olika material på gångbanan och cykelbanan åstadkommer dels olika känsla, dels en kontrastskillnad mellan ljusa plattor och mörk asfalt. 6
7 För personer med synskada är det viktigt att det finns sammanhängande och tydliga gångstråk. Ledstråk är till för att leda och orientera och bilda en obruten kedja från start till mål. Ledstråk kan utgöras av en husfasad, en kantsten eller ett räcke. Ledstråk bör utformas med både taktila (kännbara) och visuella kontraster. Räcken bör utformas med en underliggare 20 cm över marken som den synskadade kan känna med teknikkäpp. Torg och platser kan behöva ledstråk vilket kan skapas genom två rader av taktila plattor som den synskadade kan känna med skon eller med teknikkäpp. Taktil och kontrasterande beläggning används för att markera gångytan och riktningsförändringar samt målpunkter. Platser och punkter där man måste göra ett vägval, dvs. där ledstråket delar upp sig i två riktningar, markeras med avvikande ytmaterial. Trappa En trappa ska vara minst 1,3 meter bred så att två personer kan gå i bredd. Stegutförandet är lämpligen 0,3 meter på plansteget och 0,15 meter på sättsteget. Början och slut på trappor markeras med en ca 0,4-0,8 meter bred avvikande yta som taktilt och visuellt kontrasterar mot övrig markyta. Ledstänger ska finnas utmed ömse sidor av trappan. Ledstängerna ska vara förlängda 0,3 meter vid trappans början och slut och bör sitta på 0,9 meters höjd och vara obrutna genom eventuella vilplan. Trappor utomhus bör ha minst 3 och högst 8 steg. Längre trappor bör avdelas med vilplan, gärna med sittmöjlighet. 7
8 Ramp En ramp ska luta högst 5 % (1:20). Längre ramper än 10 meter bör delas upp och förses med vilplan. Början och slut ska markeras med avvikande ytbeläggning. Ytan ska vara taktil och konstaterades mot övrig markyta. Ledstänger ska finnas utmed rampens båda sidor. Dessa ska vara 0,9 meter höga, av runt tvärsnitt och ska förses med underliggare 0,2 meter ovan mark. Ledstänger ska dras obrutna genom eventuella vilplan. Övergångsställe Kantstenshöjden ska vara 3 cm över hela övergångsställets bredd. En rad med vita betongplattor läggs mot kantstenen för att ge en kontrast mot övrig gångbana. Minst 2 rader av taktila plattor läggs tvärs gångriktningen som orientering för synskadade. Har övergångsstället en mittrefug som är bredare än 3-4 meter ska även den förses med 3 cm kantsten, dock ingen vit plattrad. De vita zebraränderna ska vara 0,4 meter smalare än mittrefugens gångyta. Stolpen med Herr Gårman -skylten placeras före övergångsstället i höjd med de vita plattorna. Stolpen kan med fördel förses med en kontrastmarkering samt ett handtag att ta tag i när man står och väntar på att gå över gatan. Övergångsställen ska placeras så att gatan kan passeras vinkelrätt. För att ge stöd åt personer med dålig balans samt ge synskadade en riktningsvisare, kan ett kort räcke med handtag placeras vid övergångsstället. Signalreglerade övergångsställen bör utrustas med en akustisk signal. En platta med taktil information talar om korsningens utformning och övergångsställets riktning. Tryckknappen placeras 0,8 meter ovan mark vinkelrätt mot gångriktningen. För att rörelsehindrade ska kunna nå tryckknappen måste ytan vid signalstolpen utformas så att en rullstol eller rullator kan placeras intill stoplen. En särskild typritning för ett tillgängligt övergångsställehar tagits fram i detta projekt, se bifogad typritning. 8
9 Belysning En god och jämn belysning är ett gemensamt behov för synskadade och hörselskadade. Bra belysning underlättar för hörselskadade att avläsa teckenspråk, läpprörelser, ansiktsuttryck med mera. En bra och jämn belysning ger synskadade möjligheter att nyttja sina synrester på ett optimalt sätt och kan vara avgörande för om en synsvag person kan orientera sig eller inte. Belysningen där man förflyttar sig bör vara jämn och anordnad så att synsvaga och personer med nedsatt rörelseförmåga kan uppfatta hur underlaget ser ut, och så att hörselskadade eller döva kan uppfatta teckenspråk och läsa på läppar. En bra belysning är inte bländande, ger goda kontraster och riktig färgåtergivning. Belysningen ska vara jämn med extra ljus på det som särskilt ska uppmärksammas, till exempel entréer, informationstavlor, övergångsställen. Busshållplats En tillgänglig busshållplats ska ha ett tydligt markerat hållplatsområde som är skyddat från cykeltrafik. Om en gång- och cykelbana passerar busshållplatsen leds den förslagsvis bakom hållplatsen för att minimera risken för konflikt med gående. För stora hållplatser är det lämpligt att anordna en tydligt avgränsad cykeluppställningsplats, så att synskadade inte riskerar att kollidera med parkerade cyklar. Bra kontrastmarkering underlättar för funktionshindrade att uppmärksamma busshållplatsen. Vita plattor läggs längs kantstenen i hållplatsläge och vid utkörningssträcka. Gångvägarna till och från busshållplatsen ska ha hög tillgänglighet. Genom förhöjd kantsten vid busshållplatsen underlättas påstigningen för rörelsehindrade. Kantstenshöjden ska vara 16 cm. För att underlätta bussens angöring kan kantstenen utformas med en avfasad kant. Möbleringen av busshållplatsen anpassas till alla grupper av trafikanter. Väderskydd ska vara försedda med sittbänk med armstöd. Om det är många på- och avstigande kan det behövas mer utrymme under regnskyddet - detta bör helst lösas med ett större regnskydd och inte flera små för att underlätta orienterbarheten. Väderskyddet ska ha belysning. Busshållplatsen förses med en informationstavla med tidtabeller med stor text, en linjekarta och närområdeskarta. En särskild typritning för en väl utformad busshållplats har tagits fram i detta projekt, se bifogad typritning. 9
10 Bristanalys och förslag till åtgärder Torget och busstorget Torget ligger centralt i Trosa och utgör en knutpunkt mellan kommersiell service och samhällsfunktioner som till exempel biblioteket. Både torget och bebyggelsen runt torget är gamla och präglas av äldre planeringsideal. På torget förekommer blandtrafik, det vill säga att all typ av trafik samsas på samma yta även om det finns särskilda gångstråk och körytor. Den lillla skalan och de låga hastigheterna innebär att trafiken förekommer på de gåendes villkor. Start- och målpunkter utgörs av kollektivtrafikhållplatser, butiksentréer, bankomat, bibliotek samt åpromenaden. Torget är flackt och utan större höjdskillnader. Det finns dock ränndalar som gör att gångytan inte är plan. Ytmaterialet utgörs till största del av gatsten vilket också utgör ett framkomlightesproblem för personer med nedsatt rörlighet. Ledstråk saknas. Belysningen är bristfällig. Genom plant ytmaterial kan gångstråken på ömse sidor av torget göras plana och tillgängliga för personer med rörelsehinder. Vid korsningspunkter sänks kantstenen för att underlätta passage. En del av gångytan utformas som ett ledstråk för synskadade. Belysningen förstärks och förbättras. Bild 1 Gångytan närmast husen byggs om till en plan gångyta. Anslutning till butiksentréer anordnas. Möbleringszonen behålls som idag. Belysningen förstärks och förbättras. Bild 2 Rampen till åpromenaden bibehålls men ytmaterialet byts ut. För att tydligt skilja gångstråket över bron från rampen ned mot åpromenaden förlängs broräcket för att undvika olyckor. Belysningen förtärks för att öka orienteringen. För att underlätta passage och orientering skiljs gångytan från möbleringszonen där butiker kan ställa ut varor till försäljning, skyltar, cafébord och stolar med mera. För att öka tillgängligheten till butikerna ska ramper anordnas till trapporna in till butikslokalerna. Dessa anläggs förslagsvis snedställt utmed fasaden. Bild 3 Gångstråken fortsätter på andra sidan av bron och läggs närmast husen med anslutningar till butiksentréerna. En möbleringszon anordnas mellan körytan och gångstråket. Särskilda cykelparkeringsplatser anordnas. Belysningen förbättras. 10
11 Bild 4 Fotomontage över trottoar och möjliga anslutningar till butiker. Bild 7 På insidan av pollarna byts ytmaterialet ut så att en plan gångyta erhålls. Ledstråk anläggs i gångstråket. Anslutningen till bankomaten förses med ramp. Belysningen förbättras.. Bild 5 Idag är det otydligt vad som är gångyta och vad som är möbleringszon. För en rörelshindrad med vissa utrymmeskrav för att komma fram med sitt hjälpmedel blir det onödiga omvägar. Detta är också en svårnavigerad miljö för synskadade. Ökad belysning förbättrar orienteringsmöjligheterna. Bild 6 Entrén till biblioteket byggs om för att underlätta för framförallt rörelsehindrade att komma in (redan planerat). Belysning bör markera entrén. Bild 8 På andra sidan anläggs torgplatser för sommarförsäljning innan för lyktstolparna. Ytanför lyktstolparna byts ytmaterialet ut så att gångytan blir plan. Ett ledstråk anläggs i gångytan. Belysningen förstärks. Bild 9 Gångstråken med taktila ytor fortsätter fram till kvarterets slut. Detta kvarter kommer att byggas om i samma stil som torget och kompletteras med bostäder och erforderliga tillgänglighetsanpassningar utförs i samband med ombyggnationen. 11
12 Bild 10 Den befi ntliga trottoaren ges en plan gångyta genom byte av ytmaterial. Ett lestråk anläggs i trottoaren. Passager anordnas på lämpliga ställen. Här sänks kantstenen för att underlätta passage. Belsyningen förstärks och förbättras. Bild 13 Busshållplatsen tillgänglighetsanpassas enligt kommunens typritning för busshållplatser. Busshållplatsen knyts samman med övriga ledstråk på busstorget. Busshållplatsen markeras med särskild belysning. Bild 11 Ytmaterialet på busstorget är plant och lättmanövrerat. Ledstråk för synskadade saknas dock. Även här kan det vara bra att tydligt visa vad som är gångyta respektive möbleringszon, cykelparkering etc. Belysningen på torget förbättras. Bild 12 Vinterunderhållet genererar grus som gör det svårt för rörelsehindrade att ta sig fram. Gruset skulle också försvåra för synskadade att nyttja framtida ledstråk. Då vinterunderhåll inte längre är nödvändigt ska gruset omgående tas upp. 12
13 Anslutningen från torget till åpromenaden och åpromenaden Anslutningen till åpromenaden från torget är brant och ligger i en krök. Genom att anlägga en trottoar framför fasaden kan en del av höjdskillnaden tas upp redan innan kröken utan att erforderliga ramplutningar behöver frångås. Bild 14 Anslutningen till åpromenaden utgörs av en brant slänt i en kurva. Underlaget är ojämnt och svårt att vinterunderhålla. Genom att anlägga en trottoar kan en del av höjdskillnaden mellan torget och åpromenaden tas upp. Nedsänkt kantsten vid passager anordnas. Gångstråket utmed åpromenaden görs om till en hårdgjord yta, förslagsvis används så kallat limmat grus för att bibehålla det ursprungliga utseendet. Ett ledstråk anläggs mitt på den hårdgjorda ytan. Bild 15 Åpromenadens utseende bibehålls i största möjliga utsträckning. Gångytan görs om till en hårdgjord yta med ledstråk. Belysningen utmed åpromenaden förstärks och förbättras. Övergången till åpromenaden sker på en plan övergångsyta som också fungerar som vilplan för rampen. Rampen förses med räcke och utförs i ett plant ytmaterial som utseendemässigt stämmer väl överens med övriga ytmaterial på torget. Rampen blir lättare att vinterunderhålla och kan med god utformning anpassas till den gamla miljön på torget och längs med åpromenaden. Utmed åpromenaden anläggs parkbänkar minst var 100 meter, helst tätare. Parkbänkarna ska stå på en hårdgjord yta som ansluter till det hårdgjorda gångstråket. Parkbänkarna ska vidare vara försedda med rygg- och armstöd och placeras så att en rullstol kan ställas bervid parkbänken, det vill säga så att en person som sitter på bänken kan sitta brevid en person i rullstol. Bild 16 En ramp kan utformas på många sätt, det viktiga är att funktionen med vilplan mellan ramperna kan anläggas. Bilden illustrerar i första hand funktion och utrymmesbehov. 13
14 Östra hamnplan Östra hamnplan med sitt läge vid ån med hotell och restauranger utgör en central plats i Trosa. Platsen är upplåten för både biltrafik och gångtrafik och framförallt sommartid sker trafikeringen på de gåendes villkor då platsen attraherar många besökare. Bild 17 Även denna del av åpromenaden förses med en hårdgjord gångyta med ledstråk. Belysningen förstärks och förbättras i hela området. De parkeringsplatser som finns på Östra hamnplan bör flyttas till förmån för en tydlig gångyta. T ex skulle p-fickor kunna anläggas utmed ån. P-plaserna utmed Hamngården behålls men byggs in i en gemensam p-ficka med ett övergångsställe mellan Hamngården och kiosken på bilden. Annan lokalisering för kioskverksamhet och liknande ska eftersträvas. Bild 19 En gångyta anläggs utmed fasaderna längs kajen. Denna avslutas med ett övergångsställe mellan Hamgården och kiosken på bilden. Det är dock otydligt vilka ytor som är upplåtna för biltrafik respektive gång- och cykeltrafik. För att öka tydlighet och orienterbarhet samt för att säkra gångpassager för gående bör framförallt ytorna i anslutning till fasaderna göras om till gångytor. Detta kan t ex göras genom olika materialval. Om nivåskillnader används (trottoar) skall denna sänkas vid passager. På denna plats bör även ett övergångsställe anläggas för att öka tydligheten för trafikanterna. Bild 18 Ytan mot fasaderna görs om till gångyta. Parkeringarna kan t ex fl yttas till p-fi ckor längs ån. Utanför Hamngården anläggs en gångyta som genom nivåskillnad eller materialval markerar gångytan. Bild 20 Parkeringsplatserna byggs in i en gemensam p-fi cka. Ett övergångsställe anläggs i bildens framkant. 14
15 Uppskattade kostnader för åtgärder Här följer en översiktlig kostnadsuppskattning för olika typer av åtgärder. Den faktiska kostnaden kommer sannolikt att avvika både uppåt och nedåt beroende på materialval och eventuella terränganpassningar. Kostnadsbedömningen ger dock en uppfattning om hur mycket det kommer att kosta. Kostnadsbedömningen baseras på erfarenhetsvärden från liknande åtgärder och avser material och byggkostnad. Byggherrekostnader och eventuella projekteringskostnader ligger utanför. Större åtgärder som t ex ombyggnad av övergångställen kräver viss projektering. I dessa fall bedöms ett påslag på ca 50 % vara rimligt. Utställning av åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammet har varit utställd under två veckor i februari 2007 på biblioteken i Trosa, Vagnhärad och Västerljung. I samband med utställningen höll Tekniska kontoret på Trosa kommun även ett informationsmöte för pressen. Vidare har rapporten skickats på remiss till berörda myndigheter. De synpunkter som kommit in från allmänheten, organisationer och myndigheter har beaktats i den mån de rört innehållet i åtgärdsprogrammet. Övriga synpunkter på bland annat drift och underhåll av kommunens gator, åtgärdsplanens geografiska omfattning och andra förslag har tagits till vara av Tekniska kontoret. Följande kostnader har uppskattats för olika åtgärder (exkl. moms): Anläggning av ny plan gångyta (1,5 meter bred): 2200 kr/meter Anlägning av ny plan gångyta (2 meter bred): 3000 kr/meter Förlängning av räcke: kr/meter Anläggning av torgplatser: 900 kr/kvm Limmat grus, 3 meter bred med taktil yta i mitten: 2300 kr/meter 15
16 16
17 17
18 Stockholm-Globen Besöksadress: Arenavägen 7 Tel:
Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning
Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den
Läs merTillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn,
Tillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn, Gustavsborg, Lasarettet och centrala delar av Mörrum Tyréns
Läs merUtvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion
Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister Februari 2007 Kortversion Projektgrupp Sara Malm Krister Isaksson Projektledare, tillgänglighet Trafiksäkerhet, oskyddade trafikanter
Läs mer3. Checklista för allmänna platser
3. Checklista för allmänna platser Nr. KONTROLLPUNKTER 11 MARKBELÄGGNINGAR (12 ) 11.1 Förekommer ojämna markbeläggningar som utgör hinder för personer i rullstol eller med rollator? (T.ex. löst grus eller
Läs merLandskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet...
Landskrona kommun Tillgänglighet förutsätter framkomlighet... Innehållsförteckning Enkelt avhjälpta hinder Stråk Principer för enhetlighet Taktila (kännbara) plattor Kupol- och sinusplattor Pollare och
Läs merTillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011.
Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Förklaringar: Grön ruta: god tillgänglighet Röd ruta: det som kan förbättras Kontrastmarkering.
Läs merPM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...
Läs merSari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE
1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)
Läs merAtt ta bort enkelt avhjälpta hinder!
Att ta bort enkelt avhjälpta hinder! Förslag till åtgärder för att förbättra tillgängligheten i Söderköpings kommun Bakgrund I vårt land ska gator, parker, torg, handels- och kulturnäringar samt andra
Läs mer10 Gaturummets innehåll
10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,
Läs merSjöfartsverkets författningssamling
Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassning av passagerarfartyg med hänsyn till personer med funktionshinder; beslutade den 12 november 2004. SJÖFS 2004:25
Läs merNu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt
Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Har du som fastighetsägare satt dig in i frågan om enkelt avhjälpta hinder? Om inte så är det hög tid nu! Varför denna broschyr?
Läs merTillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder
Fysiska hinder Att hitta inom området För att besökare med funktionsnedsättning ska hitta inom området krävs tydlig information. För att synskadade och blinda ska kunna ta till sig information kan man
Läs merInledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet
Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,
Läs merUtvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion
Utvärdering av lekplatser i Stockholm Januari 2005 Kortversion Tillgängliga lekplatser Det här är en kortfattat beskrivning av det som kommit fram i en tillgänglighetsundersökning av 8st lekplatser i Stockholm
Läs merLedstråk för personer med synskada
Ledstråk för personer med synskada Vid byte mellan kollektiva färdmedel En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Håkan Lindström Förord Denna skrift är baserad på Håkan Lindströms examensarbete
Läs merTillgänglighetshandboken
Tillgänglighetshandboken Krav och riktlinjer för utformning av tillgängliga och användbara miljöer för personer med funktionsnedsättningar, på allmänna platser och i lokaler dit allmänheten har tillträde
Läs merTrappor, ledstänger. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen
Trappor, ledstänger Finlands byggbestämmelsesamling del F1 I F1 föreskrivs bl.a. följande om trappor: I byggnader med förvaltnings-, serviceoch affärsutrymmen skall trappsteg i entréhallar och andra utrymmen
Läs merRiktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun
2014-11-19 1(7) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Eslövs kommun ställer vid utformning av uteserveringar. Målsättningen är
Läs merUTREDNING Certifikatet Tillgängligt i Esbo för företag och tjänster
UTREDNING Certifikatet Tillgängligt i Esbo för företag och tjänster 1 (5) ANVISNINGAR Vänligen skicka den ifyllda blanketten per e-post till adressen esteeton.espoo@espoo.fi Syftet med blanketten är att
Läs merUtformning av upphöjda gångpassager
Utformning av upphöjda gångpassager för ökad tillgänglighet och säkerhet för personer med synskada En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Paulina Eriksson Förord Denna skrift är baserad
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM SNURROM 2016-05-11
GESTALTNINGSPROGRAM 2016-05-11 - ENTRÉN - Den första plats som besökare och boende i Snurrom kommer möta är en platsbildning, ett mindre torg. Hela ytan blir upphöjd till torgnivå och platsen blir en ordnad
Läs merStadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31
Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning
Läs merVad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?
www.pitea.se/trafik Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? Obevakat övergångsställe Lagtext: Vad innebär lagen? Exempel i Piteå: En del av en väg som är avsedd att användas av gående
Läs mer4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Läs merMotion om säkrare gång- och cykelvägar
2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för
Läs merNykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25
Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merTillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun
Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun med riktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö för personer med nedsatt funktionsförmåga Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden Antagen
Läs merUteserveringspolicy. för. Hedemora kommun
Uteserveringspolicy för Hedemora kommun Sida 2(9) HISTORIK Instans Beslut / Händelse Datum Christian Blomberg, Tyréns Skapad 36 verksamheter som kan tänkas vilja Remiss samt informationsmöte 2013-04-30
Läs mer4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.
4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas
Läs merUteserveringar i Borås Stad
Uteserveringar i Borås Stad Bild: Superstudio INLEDNING INLEDNING Våra gator, torg och parker är en tillgång för stadens alla invånare och besökare. En levande och attraktiv stadskärna kräver planering
Läs merSjälvklar parkering 3.0 Gatan talar
Självklar parkering 3.0 Gatan talar Meddelande 6:2006 Trafikkontoret Parkering 2 Förord Trafikkontoret gav 2001 ut en rapport om Självklar parkering (Rapport nr 13:2001). Denna följldes upp ett år senare
Läs mer4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER
4. HANDEL HANDEL På östra delen av området föreslås en handelsplats med inriktning mot storskalighandel och livsmedel. I tre av kvarteren kommer bostäder kombineras med handel i bottenvåningarna. En unik
Läs merInspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen
Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås Den perfekta cykelparkeringen 2 Cykelparkeringar Ja, tack! Västerås är en kommun med en stolt cykeltradition. Att
Läs merEnkelt avhjälpta hinder
Enkelt avhjälpta hinder - Trafikkontorets åtgärdsstrategi stockholm.se - Trafikkontorets åtgärsstrategi Utgivningsdatum: Februari 2015 Utgivare: Trafikkontoret Kontaktperson: Catarina Nilsson 3 (45) Förord
Läs merÅtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla
Åtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla 2014 01 29 Innehåll Tolkning av åtgärdsförslagen... 3 Angöring, parkering... 3... 3 Entré Järnvägsgatan 25... 3... 3 Kapprum...
Läs merKvalitetskrav för uteserveringar i Örebro
Kvalitetskrav för uteserveringar i Örebro Kvalitetskrav för uteserveringar i Örebro Det har blivit allt populärare att ordna uteserveringar i Örebro. Det är en glädjande utveckling som överensstämmer med
Läs merHandlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång
Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad
Läs merUpprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Planbeskrivningen
Uppdragsbeslut 2012-12-11 Samrådsbeslut 2012-12-11 Detaljplan för del av Oskarshamn 3:3 m.fl. fastigheter Gyllings väg Centralorten, Oskarshamns kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret
Läs merHandikappparkering: måla ny parkering med spärrlinjer på båda sidor
1. Östra Boulevarden-Norra Kaserngatan vid Bastionen Handikappparkering: måla ny parkering med spärrlinjer på båda sidor ca 1500:- verklig kostnad:.. Justering av gångpassage. Södra sidan fräsning och
Läs merTillgängligheten hos passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg som används för allmänna transporter
1 (9) Utfärdad: xx.xx.2012 Träder i kraft: [1.1.2013] Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009) 6 4 mom., 15 3 mom., 16 och 23 1 mom.
Läs merRapport över tillgänglighet Stockholms Läns Museum, Sickla
2014 01 29 Rapport över tillgänglighet Stockholms Läns Museum, Sickla Inledning Accessum har i uppdrag att inventera Stockholms läns museum på Järnvägsgatan 25 i Sickla för att identifiera ev. hinder mot
Läs merTrafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Utredare Linda Lundberg Therese Nyman STOCKHOLM 2014-05-19 Bildkälla: VTI (2009) Fokus på barn i trafiken. Bakgrund Skolelever
Läs merTillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker
Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av
Läs merUppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson
PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:
Läs merBemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan
Datum Dnr 2012-05-10 2012-T0111-5 1(6) Miljö-, byggnadsoch teknikförvaltningen Samtliga berörda på Västergatan Bemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan Bakgrund Tekniska nämnden har fått i
Läs merMörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen
FÄRJESTADENS HANDELSOMRÅDE GESTALTNINGSPROGRAM Bilaga till detaljplan för del av Algutsrum 20:10 Brofästet, östra delen. Dnr 06/67, 2009-05-08 Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen INNEHÅLL
Läs merTillgänglighetsinventering av Skandia teatern
Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av uppdraget... 4
Läs merLathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare
Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare Alla exempel och förslag i lathunden är tagna från GCM-handbok: utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Boken
Läs merTILLGÄNGLIGHETSPLAN. 49 r gar [Vi @tierp se TIERPS FÖR OFFENTLIG UTEMILJÖ IIIERP ;\ISÖMMUNI KOMMUN SAM HÄLLSBYGGNADSEN HETEN
TIERPS KOMMUN SAM HÄLLSBYGGNADSEN HETEN Antagen av... Dnr: TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR OFFENTLIG UTEMILJÖ IIIERP ;\ISÖMMUNI 4r -.. n gata 7 h-rjrekagåt R.54 :0-, 029-1-2 69 49 r gar [Vi @tierp se 2015 Samhällsbyggnadsenheten,
Läs merBilaga 1 Inventeringsprotokoll
Uppdragsnr: 10177948 Daterad: 2013-09-23 Reviderad: Handläggare: Malin Hjort Tillgänglighetsinventering Oxelösund För skolor, förskolor och kommunala offentliga lokaler, grupp- och äldreboenden Status:
Läs merKUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01
KUNGSBACKA KOMMUN Trafikutredning Göteborg 2013-03-01 Trafikutredning Datum 2013-03-01 Uppdragsnummer 61441255720 Utgåva/Status Slutleverans v:\44\12\61441255720\3_teknik\t\dokument\pm 2013-03-01.doc Kinell
Läs merBRAND 2010 Mai Almén
Mångfald och Jämställdhet i Byggprocessen Både tillgängligheten och frångängligheten för personer med funktionsnedsättningar skall garanteras enligt Boverkets Byggregler Funktionshinder PBL 2 kap 4, 3
Läs merBusshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.
2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga
Läs merInformation till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.
1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar
Läs merSamrådet 11-16. Sakägare. Miljönämnden Trafikverket. Socialnämnden Öresundskraft Kultur- och. fritidsnämnden Länsstyrelsen. de inkommit.
ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖRR FASTIGHETEN HJÄRNARP 3:233 MFL ÄNGELHOLMS KOMMUN UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE SAMRÅDET Samrådet om planförslaget redovisas i en samrådsredogörelse daterad 2010-11-16. HUR UTSTÄLLNINGEN
Läs merUteserveringar och markupplåtelse. Regler, råd och rekommendationer
Uteserveringar och markupplåtelse Regler, råd och rekommendationer Uteserveringar och upplåtelse av offentlig mark i Sotenäs Råd och rekommendationer Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Sotenäs kommun
Läs mer7 Förstudie väg 1000, Orsa
Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre
Läs merHur orienterar personer som är blinda längs ett kontinuerligt ledstråk?
Beställningsnr 89087 Hur orienterar personer som är blinda längs ett kontinuerligt ledstråk? Sammanfattning Agneta Ståhl, Lunds Tekniska Högskola Mai Almén, Hinderfri Design AB Titel: Hur orienterar personer
Läs merFÖRSTUDIE AUGUSTI 2014 UTREDNING AV HUVUDENTRÉ OCH AKUTENTRÉ MÖLNDALS SJUKHUS HUS S
UTREDNING AV HUVUDENTRÉ OCH AKUTENTRÉ MÖLNDALS SJUKHUS HUS S SID 2/14 INNEHÅLL SID 1. SAMMANFATTNING 3 2. REGIONÖVERGRIPANDE PLANERING 3 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 3 4. FASTIGHET 3 5. FÖRSLAG 5 6. TIDPLAN OCH
Läs merRemissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige
Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige Nr BBR Synpunkt 3:XX 1. 111 Boverket utvidgar begreppen tillgänglig och användbar till att avse också för personer med nedsatt orienteringsförmåga.
Läs merRAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)
UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8
Läs merDOKUMENTATION OMBYGGNAD AV GLASSTORGET DIALOGMÖTE 2013 02 28 FÖRSAMLINGSHEMMET NORA
DOKUMENTATION OMBYGGNAD AV GLASSTORGET DIALOGMÖTE 2013 02 28 FÖRSAMLINGSHEMMET NORA 1 Nora kommun genomförde 2013 02 28 ett dialogmöte ang ombyggnad av det sk Glasstorget i centrala Nora. Mötet var ett
Läs merFÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN
FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD
Läs merRiktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall
Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall Våren 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2014 04 28 69 Innehållsförteckning Inledning sid 1 Tillstånd och bygglov 4 Policy för utformning, råd och riktlinjer 6
Läs mer4.8 ETAPPUTBYGGNAD. 4.8.1 Regionbussterminal. Oberoende av vilket alternativ och vilken bangårdslösning
TÄNKBARA LAYOTER HALMSTAD RESECENTRUM 4.6 PENDELPARKERINGAR Pendelparkeringarna lokaliseras söder om resecentrum och till största del väster om spårområdet. I första hand utförs dessa som markparkeringar
Läs mer1 Befintliga förhållanden
Norsborgsdepån Gestaltningsprogram byggnader och yttre miljö Innehållsförteckning 1. Befintliga förhållanden 1.1 Byggnader och nuvarande användning 1.2 Landskap 1.3 Vägar 2 Förändringar 2.1 Markingrepp
Läs merSvar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319
Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme
Läs merLångsele - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006
Långsele - en tillgänglighetsinventering Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006 Inventeringen genomfördes under juli 2006 av Linda Åberg och Susanna Rudehill. Denna rapport
Läs merBilaga 1. Nya färjeleder i Stockholm, Bergs oljehamn Frihamnen Utredning 100316
Bilaga 1. Nya färjeleder i Stockholm, Bergs oljehamn Frihamnen Utredning 100316 Sammanfattning Vägverket planerar en färjeled mellan Bergs oljehamn, Nacka, och Frihamnen, Stockholm. Syftet med färjeleden
Läs merAnvisning och riktlinjer vid användande av offentlig plats
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Anvisning och riktlinjer vid användande av offentlig plats ANTAGET AV: "[Klicka här och skriv]" DATUM: "[Fyll i datum enlingt ÅÅÅÅ]" ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:
Läs merTillgänglig utemiljö
Tillgänglig utemiljö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet vid ny och ombyggnad av allmän plats. Upprättad av Gatu- och trafikavdelningen samt Gatu- och parkdriftavdelningen 2011 Senast reviderad
Läs merRävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik
Läs merSjälvklar parkering 2.0
Självklar parkering 2.0 Meddelande 3:2002 Trafikkontoret Parkering Förord Trafikkontoret gav 2001 ut en rapport om Självklar parkering (nr 13:2001). Syftet med rapporten var att visa exempel på hur vi
Läs merTRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018
2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR
Läs merMiljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10
Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12 Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Detta program sammanfattar de krav och riktlinjer som Älmhults kommun ställer på utformning av uteserveringar
Läs merAnalys - problem. Ytan mellan cirkulationen och torget upplevs som rörig med dess mångfald av olika markmaterial och utrustningsdetaljer.
Analys - aktivitet Lite bakgrund till hur vi har tänkt. Stora delar av Kanaltorget ligger i skugga framåt eftermiddagen. Något som gör att man vill dra sittplatser österut, mot Byälven. (Solgränsen är
Läs merTillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie
Bulletin 243 Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Lisa Sakshaug Christer Hydén Åse Svensson 2009 1 Lunds Tekniska
Läs merStadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE
1(9) Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2010.10.214 GESTALTNINGSPROGRAM
Läs merPM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun
PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:
Läs merYttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen
Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv
Läs merDe gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Läs merTillgängliga gästhamnar för besökare med olika funktionsnedsättningar
20070906 RSK 516 2007 Reviderad 20100118 Tillgängliga gästhamnar för besökare med olika funktionsnedsättningar i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland HK 20070906 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merTRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2014-2016
2014-02-18 TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2014-2016 Trafiksäkerhetsåtgärd från 2013, trafikseparering med pollare på Rosenvägen i Enebyberg. TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2014 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2
Läs merd " li " i 0 0 5 0 i fil ''' 0. 0 a a di dik SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Stockholm 2012-05-16
i 0 0 5 0 d " li " 1 0 0 11 1 i fil ''' 0. 0 a a di dik 0 SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Bygglov Stockholm 2012-05-16 R A Nybyggnad förskola Beckombergavägen SakkunnighetsIntyg
Läs merTillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott
Juni 2013 Rapport från Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott Uppdragsgivare: Ålands landskapsregering/museibyrån 1 Innehåll: Inledning
Läs merBakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23
Bakgrundsdel Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Cykelplan Trollhättan 2013 Cykelplan Trollhättan 2013, bakgrundsdel, har upprättats av en projektgrupp bestående av Andreas Emanuelsson, Utredningsingenjör
Läs merFlyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder
Flyinge Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Juni-juli 2006 Inventering av viktiga stråk Stråk Drabbade Problem 1 Västergård Ljungbjersvägen. Foto 1:1-1:6 Visuell sidoavgränsning
Läs merOmvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter
2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på
Läs merÅTGÄRDSPROTOKOLL TRYGGHETSVANDRING GRÅBO 9/2 2010 1(7)
ÅTGÄRDSPROTOKOLL TRYGGHETSVANDRING GRÅBO 9/2 2010 1(7) Trottoarpratare är ett problem för bl.a. synskadade Lågt placerade reklamflaggor som man tvingas ducka för. Bygga på lägenheter ovanpå affärer och
Läs merInnehåll 5 Placering och utformning av busshållplatser... 5 2
Innehåll 5 Placering och utformning av busshållplatser... 5 2 5.1 Allmänt om busshållplatser... 5-2 5.2 Vilka arbetsuppgifter tar Skånetrafiken i samband med nybygge eller ombyggnad.... 5-2 5.3 Anpassning
Läs merÅtgärdslistan Rapport över tillgänglighet. Biografen Zita Folkets Bio Stockholm
Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet Biografen Zita Folkets Bio Stockholm INNEHÅLL Angöring, parkering... 3 Entréer... 3 Allmänt om lokaler... 3 Förflyttningsvägar... 3 Biosalonger... 4 Biosalong
Läs merRapport över tillgänglighet. i Cirkus Cirkörs lokaler
Rapport över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler Inledning Accessum har i uppdrag att inventera Cirkus Cirkörs lokaler på Värdshusvägen 7 i Alby för att identifiera ev. hinder mot tillgänglighet för
Läs merMILJÖBEDÖMNING (sidhänvisn avser "Bygg ikapp handikapp" (Handikappinstitutet, 1995) A. UTOMHUSMILJÖ A B1 B2 C D E F G H I J K L M N ANTECKNINGAR
MILJÖBEDÖMNING (sidhänvisn avser "Bygg ikapp handikapp" (Handikappinstitutet, 1995) A. UTOMHUSMILJÖ A B1 B2 C D E F G H I J K L M N ANTECKNINGAR Allmänt (s 37-42, 183-96) Kan markeras om det står cyklar,
Läs merKARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12
KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12 Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare
Läs merÅtkomlighet för Räddningstjänsten
PM Åtkomlighet för Räddningstjänsten Upprättad: 2012-10-24/ EM Diarienr: 2012/107-MBR-191 Reviderad: Godkänd av: Stellan Jakobsson Avdelningschef, Mälardalens Brand- och Räddningsförbund Inledning Detta
Läs merPål Reijer, Svensk Kyrkogårdskultur www.reijer.se
Pål Reijer, Svensk Kyrkogårdskultur www.reijer.se Tillgängligheten på kyrkogården enkelt avhjälpta hinder Om att förenkla kyrkogårdsbesöket för personer med nedsatt rörelseförmåga eller syn. Men glöm inte
Läs merÅtgärdsplan - Trygghetsvandring i Vingåkers kommun 2012
Åtgärdsplan - Trygghetsvandring i Vingåkers kommun 2012 Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandring är en metod som har utvecklats i Göteborg. Tillsammans med bland annat lokala föreningar, företag
Läs merEtikett och trafikvett
Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det
Läs merGenerella Riktlinjer för planering av avfallshantering.
Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering. Råd och anvisningar vid framtagande av underlag för detaljplaner och annan planering, bygglov etc. för bostäder och verksamheter. 1. Kommunal renhållningsansvar
Läs mer