Ökad tillgänglighet för funktionshindrade med fokus på Botkyrkas centrumområden. September 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ökad tillgänglighet för funktionshindrade med fokus på Botkyrkas centrumområden. September 2005"

Transkript

1 Ökad tillgänglighet för funktionshindrade med fokus på Botkyrkas centrumområden September 2005

2 Förord I maj 2000 antog Riksdagen propositionen Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken. I juni samma år fastställdes tydligare krav på tillgänglighet i Planoch bygglagen. I december 2003 trädde en författning i kraft som innehåller föreskrifter och allmänna råd till Plan- och bygglagen med krav på undanröjande av enkelt avhjälpta hinder, i lokaler, på allmänna platser och även till lokaler dit allmänheten har tillträde. Ungefär var femte kommunmedborgare i Botkyrka kommun har en mera omfattande funktionsnedsättning. För att förbättra villkoren för dessa människor, och därmed skapa en kommun för alla, har Botkyrka kommun tagit fram ett handikappolitiskt program Botkyrka tillgängligt 2010 som ska behandlas i Kommunfullmäktige i slutet av september Det finns många brister i den fysiska miljön och ett omfattande arbete återstår. För att skapa en utemiljö som är tillgänglig för alla har ett första steg tagits i och med denna skrift. Genom detta arbete har vi skapat oss en uppfattning om kvarvarande tillgänglighetsarbetes omfattning. Ett gediget inventeringsarbete har genomförts, möjliga lösningar har presenterats och kostnader för att åtgärda dessa har redovisats. Utredningen fokuserar på centrumområden i kommunen och de centrala stråk och viktiga målpunkter som finns i anslutning till dessa. Arbetet Ökad tillgänglighet för funktionshindrade - med fokus på Botkyrkas centrumområden är tillsammans med rapporten Leka på lika villkor ett steg mot en tillgänglig miljö för alla. 2

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Syfte och medverkande 5 Bakgrund 5 Begreppsförklaringar 6 Arbetsgång 7 Metod enligt Tillgänglig stad 7 Primära stråk, avgränsning 7 Inventering av stråkens användbarhet 9 Åtgärdsanalys och utbyggnadsordning 9 Riktlinjer för utformning av utemiljön 11 Underlag 11 Gångbana 11 Trappa 12 Ramp 13 Vägvisning, info 13 Övergångsställe 13 Busshållplats 14 Parkering och angöring 14 Generella brister 15 Måluppfyllelse och fortsatt arbete 18 Kontroll av måluppfyllelse 18 Konsekvensbedömning 18 Fortsatt arbete 18 Referenser 19 BILAGA A; checklista för inventering 20 BILAGA B; brister och förslag till åtgärder 21 3

4 Sammanfattning Ungefär var femte kommunmedborgare i Botkyrka kommun har en mera omfattande funktionsnedsättning. För att förbättra villkoren för dessa människor, och därmed skapa en kommun för alla, har Botkyrka kommun tagit fram ett handikappolitiskt program Botkyrka tillgängligt 2010 som ska behandlas i Kommunfullmäktige i slutet av september Ökad tillgänglighet för funktionshindrade - med fokus på Botkyrkas centrumområden är nästa steg i tillgänglighetsarbetet. Denna skrift fokuserar på centrumområden i kommunen med de centrala stråk och viktiga målpunkter som finns i anslutning till dessa. Arbetet med att åstadkomma en tillgänglig miljö inom Botkyrka kommun följer den process som beskrivs i Svenska Kommunförbundets idéskrift Tillgänglig stad. Processen innebär fyra steg: 1. Kartläggning av primära stråk 2. Inventering av stråkens användbarhet 3. Åtgärdsanalys och åtgärdsprogram 4. Kontroll av måluppfyllelse, konsekvensbedömning Sex primära gångstråk, samtliga med en sträckning genom ett lokalt centrum, har valts ut inom kommunen. Gångstråken ligger i Vårsta, Tumba, Tullinge, Hallunda/Norsborg, Fittja och Alby. Stråken har bristinventerats och åtgärder har föreslagits för att förbättra dess användbarhet. Vidare har en konsekvensbedömning och kostnadsuppskattning genomförts av föreslagna åtgärder. Följande utbyggnadsordning föreslås: 1. Stråket i Hallunda/Norsborg, total kostnad kkr 2. Stråket i Vårsta, total kostnad kkr 3. Stråket i Fittja, total kostnad 388 kkr 4. Stråket i Alby, total kostnad kkr 5. Stråket i Tullinge, total kostnad kkr 6. Stråket i Tumba, total kostnad kkr Tekniska förvaltningen i Botkyrka har som målsättning att alla de sex primära gångstråken ska vara åtgärdade innan år För att säkra att stråken utformas på rätt sätt ska stråkens användbarhet testas av personer med olika funktionsnedsättningar. Det fortsatta tillgänglighetsarbetet omfattar komplettering och utökning av antalet primära stråk som ska göras användbara. De åtgärder som föreslås bör följas upp och kontrolleras. Genom nära samarbete med övriga förvaltningar, markägare och fastighetsägare kan Botkyrka bli en tillgänglig kommun för alla. Ett styrande dokument för fortsatt arbete är kommunens handikappolitiska program, vilket samordnar arbetet över förvaltningsgränserna. Att åtgärda alla brister på samma gång är inte rimligt ur ett ekonomiskt perspektiv. En prioritering och utbyggnadsordning av de sex stråken har därför tagits fram. Utbyggnadsordningen följer principen att de stråk som i förhållande till antalet trafikanter ger störst nytta per krona åtgärdas först. 4

5 Inledning Syfte och medverkande Syftet med denna rapport är att åstadkomma en tillgänglig miljö för alla inom Botkyrka kommun. Att tryggt kunna röra sig inom kommunen är en central fråga som ska beaktas vid all planering. Det är speciellt viktigt att ta hänsyn till de behov som barn, äldre och människor med någon form av funktionshinder har. Projektet har letts av Johan Ericsson, Botkyrka kommun. Övriga medverkande är Ebrahim Khajeh Zadeh, Karin Jansson och Ulrika Persson, Botkyrka kommun samt Anna Bergström, Lisa Söderholm och Patrik Lundqvist, Tyréns AB. Bakgrund 1993 antog FN 22 standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättningar jämlikhet och delaktighet. Standardregel nr 5 som behandlar området tillgänglighet säger att den fysiska miljön ska göras tillgänglig för alla människor. Sverige, liksom flertalet länder, har förbundit sig att förverkliga reglernas intensioner. Genom Nationell handlingsplan för handikappolitiken, som Riksdagen antog år 2000, har nationella mål och inriktning för arbetet slagits fast. Ett av målen i handlingsplanen är att samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättningar och i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Det handikappolitiska arbetet ska inriktas på att identifiera och undanröja hinder för sådan delaktighet. I den nationella handlingsplanen betonas vikten av att kommunerna upprättar övergripande handikapprogram med riktlinjer för hur villkoren för personer med funktionsnedsättningar kan förbättras. Botkyrka kommun har tagit fram ett handikappolitiskt program, Botkyrka tillgängligt Detta program är baserat på Förenta Nationernas 22 standardregler om delaktighet och jämlikhet. I Botkyrkas handikappolitiska program har FN:s standardregler tolkats och preciserats på kommunal nivå. Därmed ska dessa regler införlivas i det vardagliga arbetet. Programmet inklusive åtgärdsplan ska fungera som ett styrinstrument för arbetet i de olika förvaltningarna, vilka ansvarar för genomförandet av de konkreta åtgärderna. Det handikappolitiska programmet gäller fram till och med 2010, det vill säga det år då riksdagen har beslutat att hela Sverige ska vara ett land där alla dagens enkelt åtgärdade hinder inte längre innebär svårigheter i någons vardag. Denna utredning är ett led i Tekniska förvaltningens strävan mot att åtgärda alla enkelt avhjälpta hinder i gatu- och parkmiljö. Tekniska förvaltningens styrregel utifrån det handikappolitiska programmet är regel 5, Tillgänglighet, som lyder: Kommunen skall göra den fysiska miljön tillgänglig oavsett vilka och hur stora funktionsnedsättningar människor har. Kommunen skall också se till att människor med funktionsnedsättningar får tillgång till information och möjligheter till kommunikation. Utifrån denna regel arbetar nu gata- och parkenheten på Tekniska förvaltningen med utomhusmiljön i gatu- och parkmark. I Boverkets rapport Delaktighet för alla, regeringsuppdrag M2000/2750/Hs, betonas vikten av att kommunen har ett måldokument för ökad tillgänglighet som bör ingå i översiktsplanen. Tanken är att denna utredning ska vara underlag för framtagande av en plan som rör hela tekniska förvaltningens verksamhet. 5

6 Begreppsförklaringar Funktionshinder - samlingsbegrepp för ett stort antal fysiska och intellektuella skador eller sjukdomar som kan vara antingen bestående eller av övergående natur. Funktionsnedsättning - anger en nedsättning i en persons förmåga att till exempel förflytta sig i trafiknäten. Handikapp - uppstår då personer med funktionshinder möter för dem otillgängliga miljöer. Handikapp är således inte en egenskap utan betecknar förhållandet mellan individen och omgivningen. Tillgänglighet - innebär att man självständigt kan ta sig fram i miljön och nå olika målpunkter. Stråk - sammanhängande förbindelse mellan en startpunkt och en målpunkt, till exempel en gångväg. Taktil - avser känsel eller beröring. Taktil beläggning kan utgöras av taktila plattor som är kännbara med käpp eller fötter, exempelvis sinusplattan, ribbplattan och kupolplattan. Kontrastmarkering - kan utgöras av färg som är starkt kontrasterande mot omgivningen, till exempel vit färgmassa mot svart asfaltyta. Kontrastmarkering kan användas för att markera belysningsstolpar, trappor med mera. Akustik - avser ljud. Akustiska signaler är signaler som uppfattas genom hörseln. Visuell - avser något som uppfattas med synen, exempelvis röd och grön gubbe på trafiksignaler. 6

7 Arbetsgång Metod enligt Tillgänglig stad Arbetet med att åstadkomma en tillgänglig miljö för alla inom Botkyrka kommun följer den process som beskrivs i idéskriften Tillgänglig stad, utgiven av Svenska Kommunförbundet i maj Processen innebär fyra steg: De utvalda stråken i Botkyrka ligger i Vårsta, Tumba, Tullinge, Hallunda/Norsborg, Fittja och Alby. Stråken har valts ut utifrån lokalisering av skolor, särskilt boende/äldreboende, centrum, vårdcentraler och terminaler. Samtliga sex stråk har en sträckning genom ett lokalt centrum. 5. Kartläggning av primära gångstråk 6. Inventering av stråkens användbarhet 7. Åtgärdsanalys och åtgärdsprogram 8. Kontroll av måluppfyllelse, konsekvensbedömning I detta arbete har sex primära gångstråk valts ut. Dessa stråk har inventerats i fält och åtgärder har föreslagits för att förbättra stråkens användbarhet. En konsekvensbedömning och kostnadsuppskattning har genomförts av föreslagna åtgärder. Människor har olika behov och ställer därför olika krav på utemiljön. För att uppnå en tillgänglig miljö för alla krävs därför riktade åtgärder för människor med funktionshinder. Med funktionshinder avses i detta arbete synskada, rörelsehinder, hörselskada och intellektuella funktionshinder. Primära stråk, avgränsning Stråkstrategin utgår ifrån att man får störst nytta av insatta resurser om man åtgärdar de stråk som har flest trafikanter och lägst åtgärdskostnad först. Planeringen börjar med en inventering av viktiga startoch målpunkter. Exempel på målpunkter är skolor, arbetsplatser, offentlig service, butiker, rekreationsanläggningar, hållplatser och terminaler. Primärt stråk och målpunkter i Vårsta 7

8 Primärt stråk och målpunkter i Hallunda/Norsborg Primärt stråk och målpunkter i Tumba Primärt stråk och målpunkter i Tullinge Primärt stråk och målpunkter i Fittja 8

9 En stor otrygghet kan upplevas av oskyddade trafikanter då de ska korsa en gata. Det är därför viktigt att övergångsställen och gångpassager utformas på ett tydligt sätt, både för människor med, och utan handikapp. Personer med rörelsehinder och med barnvagn behöver en sänkt kantsten för att underlätta passage. Blinda och synsvaga behöver taktil markbeläggning och en kant att orientera sig efter, medan övriga personer med nedsatt orienteringsförmåga behöver en kontrastmarkering. Inventeringen i Botkyrka har genomförts utifrån en checklista bestående av sju kategorier; gångbana, trappa, ramp, vägvisning/ info, övergångsställe, busshållplats, parkering/angöring. Checklistan återfinns i bilaga A. Primärt stråk och målpunkter i Alby Inventering av stråkens användbarhet Inventeringen av de primära stråken har gjorts utifrån de behov som människor med funktionshinder har. Busshållplatser, gångbanor, övergångsställen, gatumöblering med mera behöver anpassas för att göra utemiljön tillgänglig för alla. I den yttre miljön finns hinder som kan göra stråket oanvändbart för personer med en viss typ av funktionshinder. Ett sådant hinder kan till exempel för en synskadad vara att ledstråk saknas över en torgyta. För en rullstolsburen kan det handla om att en gångbana eller passage är så smal att rullstolen inte kan passera, eller att det finns en trappa i ett stråk men ingen kompletterande ramp. Åtgärdsanalys och utbyggnadsordning Inventeringsresultatet visar vilka hinder som måste undanröjas för att skapa ett stråk som är användbart för alla. I åtgärdsanalysen har alternativa åtgärder studeras för att avlägsna dessa hinder. Analysens resultat redovisas stråkvis i bilaga B, där typ av brist och förslag till möjlig åtgärd har listats. Alla brister och åtgärdsförslag har även dokumenterats i en databas som är kopplad till ett kartmaterial. Tanken med kartdatabasen är att den ska uppdateras allt eftersom fler stråk inventeras och brister åtgärdas. Att åtgärda alla brister på samma gång är inte rimligt ur ett ekonomiskt perspektiv. En prioritering och utbyggnadsordning av de sex stråken har därför tagits fram. I vilken turordning stråken ska åtgärdas följer effektivitetsprincipen. Det innebär att de stråk, som i förhållande till antalet trafikanter ger störst nytta per krona, åtgärdas först. En bedömning har gjorts utifrån stråkens resalstring och antalet trafikanter, start- och målpunkternas betydelse samt åtgärdskostnad. 9

10 Följande utbyggnadsordning föreslås: 1. Stråket i Hallunda/Norsborg, total kostnad kkr 2. Stråket i Vårsta, total kostnad kkr 3. Stråket i Fittja, total kostnad 388 kkr 4. Stråket i Alby, total kostnad kkr 5. Stråket i Tullinge, total kostnad kkr 6. Stråket i Tumba, total kostnad kkr Utbyggnadsordningen är ett förslag som tagits fram utifrån dagens förutsättningar. Prioriteringen kan givetvis modifieras om förutsättningarna förändras. Oavsett utbyggnadsordning bör passa-pååtgärder utföras när tillfälle ges. 10

11 Riktlinjer för utformning av utemiljön Underlag Tillgänglighetsarbetet har utgått från de riktlinjer, råd och anvisningar som utarbetats i rapporterna Tillgänglig stad av Svenska kommunförbundet, Riktlinjer för busshållplatsers standard och tillgänglighet av Vägverket och Storstockholms lokaltrafik samt Stockholm - en stad för alla, utemiljöprogrammet av Stockholms gatu- och fastighetskontor. Gångbana med möbleringszon Ytterligare rapporter som funnits med som en förutsättning i arbetet är Leka på lika villkor, Trafikplan Botkyrka, Gång- och cykelplan i Botkyrka och Säkra gångpassager i Botkyrka. Utifrån dessa dokument har en checklista tagits fram som använts vid inventeringsarbetet (se bilaga A). Checklistan innehåller följande delar: gångbana, trappa, ramp, vägvisning/info, övergångsställe, busshållplats och parkering/angöring. Gångbana En gångbana bör vara minst 2,0 meter bred. Gångbanans yta ska vara slät och halkfri. Trasig beläggning ska lagas och uppstickande plattor bytas ut. Gångbanor ska inte luta mer än 2 % (1:50) i längsled. Vid branta lutningar bör gångbanan förses med räcke och eventuella vilplan med sittmöjlighet. Föremål som utgör hinder för synskadade bör förläggas till en möbleringszon om gångbanan är bredare än 4 meter. Hinder kan utgöras av stolpar, reklamskyltar, cykelställ och sittbänkar. Om gångbanan är smalare än 4 meter bör föremålet tas bort, kringbyggas eller förses med en kontrasterande markering. Fria höjden över gångbanan bör inte vara lägre än 2,5 meter. Ett hinder lägre än 2,2 meter utgör en fara för en synskadad person. Exempel på hur man genom en kantsten kan leda en synskadad förbi ett hinder Hinder såsom stolpar och vägmärken ska placeras högre än 2,2 meter 11

12 Om en yta används av både gående och cyklister bör dessa separeras från varandra. Gående och cyklister kan separeras genom en vit målad linje, kantsten eller materialskillnad. För en synskadad är den bästa lösningen att separera genom en kantsten eller med hjälp av ett avvikande material som dels åstadkommer olika känsla, dels en kontrastskillnad mellan ljust och mörkt. För människor med synskada är det viktigt att det finns sammanhängande och tydliga gångstråk. Ledstråk är till för att leda och orientera och bildar en obruten kedja från start till mål. Ledstråk kan utgöras av exempelvis en husfasad, en kantsten eller ett räcke. Räcken bör utformas med en underliggare 0,2 meter över mark som den synskadade kan känna med teknikkäppen. Stora öppna ytor, såsom torg och terminaler, kan behöva ledstråk. Detta kan skapas genom två rader av taktila plattor som den synskadade kan känna med skon eller med teknikkäppen. Ledstråk bör utformas så att det både är kännbart (taktilt) och kontrasterande mot omgivningen. Trappa Trappor bör märkas ut med en kontrasterande ytbeläggning vid trappans början och slut. Ledstänger ska finnas utmed trappans båda sidor. Dessa ska vara förlängda 0,3 meter vid trappans början och slut, 0,9 meter höga och av runt tvärsnitt. Ledstänger ska dras obrutna genom eventuella vilplan. Utformning av en trappa Ledstråk av taktila plattor, ribbplattor visar gångriktning och kupolplattor visar riktningsändring eller stopp 12

13 Ramp En ramp ska luta högst 5 % (1:20). Längre ramper än 10 meter bör delas upp och förses med vilplan. Början och slutet av rampen märks ut med en avvikande ytbeläggning. Ytan ska vara taktil och kontrasterande mot övrig markyta. Ledstänger ska finnas utmed rampens båda sidor. Dessa ska vara 0,9 meter höga, av runt tvärsnitt och förses med underliggare 0,2 meter över mark. Ledstänger ska dras obrutna genom eventuella vilplan. En ramp bör finnas som komplement till trappan Övergångsställe Kantstenshöjden ska vara 3 centimeter på hela övergångsställets bredd. En rad med vita betongplattor läggs mot kantstenen för att ge en kontrast mot övrig gångbana. Två rader av taktila plattor läggs tvärs gångriktningen som orientering för synskadade. Utformning av övergångsställe med en vit plattrad och taktila plattor tvärs gångbanan Vägvisning, info Skyltar ska placeras utanför gångstråk men placeras så att det går att komma intill och läsa. Skyltar ska också placeras så både stående och personer som använder rullstol kan läsa informationen. Informationsskyltar ska ha god och ej bländande belysning och skylttexten ska ha god kontrast mot skyltbotten. Övergångsställets vägmärkesstolpe placeras innan övergångsstället i höjd med de vita plattorna. Stolpen kan med fördel förses med en kontrastmarkering samt ett handtag att ta tag i när man står och väntar på att gå över gatan. Övergångsställen ska placeras så att gatan kan korsas vinkelrätt. För att ge stöd åt personer med dålig balans, samt ge synskadade en riktningsvisare, kan ett kort räcke med handtag placeras vid övergångsstället. Signalreglerade övergångsställen bör utrustas med en akustisk signal. En platta med taktil information talar om korsningens utseende och övergångsställets riktning. Tryckknappen placeras vinkelrät mot gångriktningen och ca 0,8 meter över mark. För att 13

14 rörelsehindrade ska kunna nå tryckknappen måste ytan vid signalstolpen utformas så att en rullstol eller en rollator kan placeras intill stolpen. Signalstolpe med handtag Tydligt markerat hållplatsområde som är skyddat från cykeltrafik Ordnad cykeluppställning Kantstenshöjd 16 centimeter Taktil markbeläggning och kontrastmarkering för synskadade Regnskydd med sittbänk som har armstöd Informationstavla, linjekarta och tidtabell God allmänbelysning Skräpkorg, eventuell lutningsbräda Busshållplats i klass 1 - fler än 100 påstigande per dygn Busshållplats Vägverket Region Stockholm har tillsammans med Storstockholms Lokaltrafik utarbetat riktlinjer för handikappanpassning av busshållplatser. I rapporten Riktlinjer för busshållplatsers standard och tillgänglighet delas busshållplatser in i olika klasser utifrån antalet påstigande per dygn. Klass 1 innebär fler än 100 påstigande/dygn, klass 2 innebär påstigande/dygn och klass 3 innebär 5-20 påstigande/dygn. Klasserna ställer olika krav på busshållplatsernas standard, en hållplats i klass 1 har exempelvis en högre standard än en hållplats i klass 3. Parkering och angöring Vid offentlig verksamhet, såsom vårdcentral och affärscentrum, ska det vara möjligt att angöra och parkera bil med handikapptillstånd, gärna 10 meter från entré. Handikapplatsens mått ska vara minst 3,6 x 6 meter. För att underlätta för personer med rörelsehinder att ta sig upp på gångbanan ska kantstenen vara sänkt på en sträcka av en meter vid angöring och handikapplats. Alla busshållplatser i Botkyrka har inventerats utifrån de riktlinjer som gäller för klass 1. Dessa är: 14

15 Generella brister Många brister är återkommande utmed stråken i Botkyrka. Nedan redovisas hur de vanligaste bristerna kan se ut och förslag till åtgärder för dessa. Åtgärdsförslagen är hämtade utifrån de riktlinjer och exempel som beskrivits i föregående kapitel. Brist: bristande ledstråk för synskadade Åtgärd: kantsten anläggs i gångbanans bakkant Brist: buskage hänger över gångbanan Åtgärd: buskaget röjs bort så att det inte utgör ett hinder för gående Brist: vippskylt placerad i ledstråk för synskadade Åtgärd: skylten tas bort eller flyttas Brist: överväxt räcke saknar underliggare för käppning Åtgärd: buskage röjs bort och räcket byts ut mot en modell med underliggare 20 cm ovan mark 15

16 Brist: gång- och cykelbana är ej separerad Åtgärd: separering genom tre rader av vit gatsten Brist: överväxt kantsten Brist: synskadade saknar ledstråk över Åtgärd: gräs röjs bort så att synskadade torgytan kan utnyttja kantstenen som ledstråk Åtgärd: två rader av taktila plattor anläggs över den öppna ytan Brist: uppstickande brunn och ojämn beläggning i gångbanan Åtgärd: beläggningen justeras mot brunnen Brist: signalreglerat övergångsställe saknar anpassning till olika handikapp, dålig målning Åtgärd: övergångsstället handikappanpassas genom sänkt kantsten för rullstol och kontrastplattor för synsvaga, tryckknappslådor sänks och förses med taktil info, målningen förbättras 16

17 Brist: cykeluppställning utgör hinder i gångbanan Åtgärd: cykeluppställningen byggs in genom kantsten Brist: sittbänk saknar armstöd, yta för Brist: busshållplats är ej handikapprullstol saknas bredvid bänken anpassad Åtgärd: ny sittbänk med armstöd, ytan Åtgärd: hållplatsen byggs om enligt bredvid bänken plattsätts SLs principmodell Brist: trapporna saknar kontrastmarkering för synsvaga och godkända räcken som är genomgående genom vilplan Åtgärd: kontrastmarkering på första och sista trappsteget, nya räcken som är förlängda 0,3 m före/efter trappan och genomgående genom vilplan Brist: otillgänglig sittbänk pga hög kantsten Åtgärd: nivåskillnaden åtgärdas genom utfyllnad och plattsatt yta/ramp 17

18 Måluppfyllelse och fortsatt arbete Kontroll av måluppfyllelse Det handikappolitiska programmet Botkyrka tillgängligt 2010 ska gälla fram till och med 2010, det år då riksdagen har beslutat att Sverige ska vara ett land där alla dagens enkelt åtgärdade hinder inte längre innebär svårigheter i någons vardag. I och med förordningen om enkelt avhjälpta hinder har kommunen kravet på sig att utemiljön ska vara tillgänglig för alla. Åtgärder för att undanröja enkelt avhjälpta hinder ska vidtas omgående och hindren ska vara undanröjda före utgången av Målsättningen för Tekniska förvaltningen i Botkyrka är att alla de sex primära stråken i Vårsta, Tumba, Tullinge, Hallunda/Norsborg, Fittja och Alby ska vara åtgärdade innan år Vidare ska stråkens användbarhet kontrolleras av personer med olika form av funktionsnedsättning, detta för att säkra att stråken utformas på rätt sätt. Konsekvensbedömning Genom att bygga bort hinder och anpassa gångbanor, trappor, ramper och gångpassager blir utemiljön tillgänglig för fler människor. Restider och resvägar kan bli kortare och framkomligheten ökar. Tydlig vägvisning och skyltning innebär ökad orienterbarhet och en begripligare trafikmiljö. En anpassad busshållplats kan få fler människor att åka med kollektiva färdmedel. Vidare ökar tryggheten och självständigheten för människor med funktionsnedsättningar i och med att de kan röra sig friare i utemiljön. Vid val av åtgärder har målkonflikter mellan olika typer av trafikanter och funktionshinder i stort sett kunnat undvikas. Föreslagen åtgärd för en form av funktionshinder kan utformas så att den inte påverkar ett annat funktionshinder negativt. Vid utformningen av övergångsställe ska exempelvis kantstenen sänkas för rullstol och rollator, medan taktila plattor och kontrastplattor anläggs för att underlätta för synskadade. En målkonflikt har dock uppkommit under arbetets gång gällande separering mellan gående och cyklister. Separering har inte konsekvent föreslagits utmed alla gång- och cykelvägar. En anledning är att många gång- och cykelvägar i Botkyrka är försedda med bommar för att förhindra mopedtrafik. En skiljeremsa skulle få konsekvensen att cyklisterna leds rakt in i bommen. En annan anledning är att det saknas en bra modell för att utforma korsningar mellan separerade gång- och cykelvägar. Där det förekommer många korsningspunkter har separering inte föreslagits på grund av svårigheten att utforma dessa på ett säkert och tydligt sätt. Där separering har föreslagits, skiljs gående från cyklister genom tre rader av vit gatsten. Det avvikande materialet kan dels kännas med fötter och teknikkäpp, dels är den vita nyansen kontrasterande mot den mörkare asfalten. Vid detaljutformning av ledstråk, kontrastmarkeringar etcetera är det angeläget att försöka få material och färg att passa in i miljön på ett estetiskt tilltalande sätt. Fortsatt arbete Denna utredning är en början till att kartlägga behovet av åtgärder på gatu- och parkmark. Dock behövs fler åtgärder för att klara hela resan. För funktionshindrade är det viktigt att man kan ta sig från punkt A till punkt B utan hinder, varför kedjeresor måste studeras. Detta görs genom att i första hand resor som sammanbinder de högst 18

19 Referenser rangordnade start- och målpunkterna identifieras, för att sedan behovsanpassas. Ett hinder på ett stråk ingående i en kedjeresa kan innebära att hela resan inte kan göras av alla. Det fortsatta tillgänglighetsarbetet omfattar komplettering och utökning av antalet primära stråk som ska göras användbara. Successivt görs allt större delar av Botkyrka kommun tillgänglig för alla. Det material som samlats i denna första utredning måste sparas och vidare hållas aktuellt genom nya uppdateringar. Vid inventering av nya stråk ska brister och åtgärdsförslag dokumenteras digitalt i kommunens databas. När bristen så småningom är åtgärdad är det angeläget att databasen uppdateras. De åtgärder som föreslås bör följas upp och kontrolleras. Genom en kontroll av att planerade åtgärder är genomförda och att de utformats på rätt sätt uppnås god kvalitet. Kontrollen genomförs stråk för stråk allteftersom de färdigställs. Denna enkla åtgärd kan och bör kombineras med att personer med olika form av funktionsnedsättning får testa stråkens användbarhet. Vid anläggande av nya trafik- eller parkområden måste de förslag som finns i denna skrift följas för att undvika att nya hinder byggs och att volymen brister ökar. Även vid underhållsåtgärder, såsom förnyelse av beläggning, ska till exempel kantstensmått anpassas efter ny beläggning. Tillgänglig stad Svenska kommunförbundet maj 2003 Riktlinjer för busshållplatsers standard och tillgänglighet Vägverket och Storstockholms lokaltrafik november 1999 Stockholm - en stad för alla, utemiljöprogrammet Stockholms gatu- och fastighetskontor maj 2001 Leka på lika villkor Tekniska förvaltningen, Botkyrka kommun Trafikplan Botkyrka Botkyrka kommun november 2000 Gång- och cykelplan i Botkyrka Botkyrka kommun oktober 1996 Säkra gångpassager på huvudvägnätet i Botkyrka kommun Botkyrka kommun mars 2000 Botkyrka tillgängligt 2010 Handikappolitiskt program Botkyrka kommun 2005 TRAST - Trafik för en attraktiv stad Sveriges Kommuner och Landsting, Vägverket, Banverket och Boverket 2004 Ett fortsatt arbete med tillgänglighetsfrågor är nödvändigt. Tillgänglighet för funktionshindrade i hela kommunen åstadkoms genom nära samarbete med handikapporganisationerna, övriga förvaltningar, markägare och fastighetsägare. Ett styrande dokument för fortsatt arbete är kommunens handikappolitiska program, vilket pekar på och samordnar arbetet över förvaltningsgränserna. Det är nödvändigt att det ges utrymme i budget för att åtgärda de brister som upptäcks. 19

20 BILAGA A; checklista för inventering Gångbana Är gångbanan tillräckligt bred (minst 1,8 m)? Lutning max 1:50 (1:20 max 5-10 m, 1:12 max 5 m) Finns vilplan med sittbänk? Farliga hinder? Är dessa kontrastmarkerade? Kan de flyttas? Hur är beläggningen, underhållet? Finns ledstråk? Finns höga kantstenar? Är gående och cyklister separerade? Har räcken underliggare 0,2 m över mark för käppning? Trappa Finns kontrastmarkering vid trappans början och slut? Finns trappnos? Finns ledstänger? Är dessa rätt utformade (på båda sidor av trappan, av runt tvärsnitt, höjd 0,9 m, förlängda 0,3 m före/efter trappan)? Är ledstängerna dragna genom eventuella vilplan? Ramp Lutning bör vara max 1:20, bredd 1,3 m, längd 10 m Finns vilplan med sittbänk? Finns kontrastmarkering vid rampens början och slut? Är rampen halksäker, finns avåkningsskydd? Finns ledstänger? Är dessa rätt utformade (på rampens båda sidor, av runt tvärsnitt, höjd 0,9 m, förlängda 0,3 m före/efter rampen, underliggare 0,2 m över mark för käppning)? Vägvisning, info Är vägvisningens placering ok? Är texthöjden ok? Finns ytterligare behov av vägvisning? Övergångsställe Är placeringen av övergångstället rätt? Hur är beläggning och målning? Finns övergångställe över cykelbana? Mittrefugens bredd (bör vara minst 1,5 m bred)? Finns kantsten? Är den tydlig för synskadade (3 cm) och sänkt för rullstolar? Finns kontrastmarkering (en rad vita plattor) utmed kantstenen? Finns taktil markbeläggning? Stolpens placering, är stolpen väl synlig, kontrastmarkerad? Signalstolpens placering? Är signalstolpens tryckknappslåda placerad 0,8 m över mark? Finns taktil info på tryckknapplådan? Busshållplats Leds eventuell cykelbana bakom väderskyddet? Finns ordnad cykeluppställning? Är kantstenen vid påstigning 16 cm hög? Taktil markbeläggning (ribb- och kupolplattor) vid påstigning? Kontrastmarkering (två rader vita plattor) längs plattformen? Finns väderskydd? Finns sittbänk med armstöd? Plats för rullstol under väderskyddet? Finns tidtabell och linjekarta? Är de placerade på en höjd som kan läsas av rullstolsburna? Parkering och angöring Är HK-platsens mått ok (3,6 m x 6 m)? Är kantstenen sänkt? Finns angöring för taxi och färdtjänst? Är kantstenen sänkt? Finns ledstråk från P/taxizon mot t ex centrum? 20

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 2 Innehåll Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Förutsättningar 6 Funktionella brister i vägnätet 6 Riktlinjer

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Tillgänglig utemiljö

Tillgänglig utemiljö Tillgänglig utemiljö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet vid ny och ombyggnad av allmän plats. Upprättad av Gatu- och trafikavdelningen samt Gatu- och parkdriftavdelningen 2011 Senast reviderad

Läs mer

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Förord Alla människor är rörelsehindrade under någon del av livet. Under det första året sker transporten i en rullstol som kallas

Läs mer

Flyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder

Flyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Flyinge Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Juni-juli 2006 Inventering av viktiga stråk Stråk Drabbade Problem 1 Västergård Ljungbjersvägen. Foto 1:1-1:6 Visuell sidoavgränsning

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antagen av Kommunstyrelsen Mariestad

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 PM 1 av 5 2009-05-14 Tekniska nämnden Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 Bakgrund I slutet av 2008 gjordes en uppföljning av Gator och parkers tillgänglighetsarbete under åren 2002-2008.

Läs mer

Gårdstånga. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder

Gårdstånga. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Gårdstånga Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Juni-juli 2006 Stråk Stråk 1 Sandyvägen Flyingevägen. Foto 1:1a-b -1:2 Belysning ej testad Belysning provas Visuell sidoavgränsning

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program Handikappolitiskt program Innehållsförteckning Förord 2 Sida Åtgärder i kommunerna 3-4 Lagar 5 Socialtjänstlagen, 1 kap 1 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 5, 6 7 Plan- och bygglagen

Läs mer

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Avvägningar Om ett hinder ska anses vara enkelt avhjälpt beror på om Nyttan av åtgärden Förutsättningarna på platsen

Läs mer

Att ta bort enkelt avhjälpta hinder!

Att ta bort enkelt avhjälpta hinder! Att ta bort enkelt avhjälpta hinder! Förslag till åtgärder för att förbättra tillgängligheten i Söderköpings kommun Bakgrund I vårt land ska gator, parker, torg, handels- och kulturnäringar samt andra

Läs mer

Landskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet...

Landskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet... Landskrona kommun Tillgänglighet förutsätter framkomlighet... Innehållsförteckning Enkelt avhjälpta hinder Stråk Principer för enhetlighet Taktila (kännbara) plattor Kupol- och sinusplattor Pollare och

Läs mer

3. Checklista för allmänna platser

3. Checklista för allmänna platser 3. Checklista för allmänna platser Nr. KONTROLLPUNKTER 11 MARKBELÄGGNINGAR (12 ) 11.1 Förekommer ojämna markbeläggningar som utgör hinder för personer i rullstol eller med rollator? (T.ex. löst grus eller

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn,

Tillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn, Tillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn, Gustavsborg, Lasarettet och centrala delar av Mörrum Tyréns

Läs mer

Ledstråk för personer med synskada

Ledstråk för personer med synskada Ledstråk för personer med synskada Vid byte mellan kollektiva färdmedel En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Håkan Lindström Förord Denna skrift är baserad på Håkan Lindströms examensarbete

Läs mer

Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse

Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse Synskadades Riksförbund 2010-04-30 Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse Innehåll Inledning... 1 Ledstråk...

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2004:15 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller oriente ringsförmåga

Läs mer

Tillgängliga bostadsområden

Tillgängliga bostadsområden Tillgängliga bostadsområden Projekt Tillgängliga bostadsområden, 2007 Text: Zdenka Sramkova, Anders Nordholm, Handikappförbunden Illustrationer: Nuno Ventura Bento, KCT Stockholm 2 Tillgängligt samhälle

Läs mer

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Kommunerna i Fyrbodal Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunerna i länet har tagit fram förslag till riktlinjer för fysisk

Läs mer

Långsele - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006

Långsele - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006 Långsele - en tillgänglighetsinventering Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006 Inventeringen genomfördes under juli 2006 av Linda Åberg och Susanna Rudehill. Denna rapport

Läs mer

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63 Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun Antagen av KF 2010-04-14 63 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Stockholms stadsdelsområden

Tillgänglighetsplan för Stockholms stadsdelsområden S GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET 040219 Tillgänglighetsplan för Stockholms stadsdelsområden Metodik Februari 2004 2 Förord Stockholms stad har som mål att bli världens mest tillgängliga huvudstad senast

Läs mer

Mars 2004 GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET. Tillgänglighetsplan. för Skarpnäcks stadsdelsområde

Mars 2004 GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET. Tillgänglighetsplan. för Skarpnäcks stadsdelsområde Mars 2004 GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET Tillgänglighetsplan för Skarpnäcks stadsdelsområde Förord Tillgänglighetsprojektet på gatu- och fastighetskontoret har sedan år 1999 arbetat med att göra förbättringar

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Näsåker - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006

Näsåker - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006 Näsåker - en tillgänglighetsinventering Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006 Inventeringen genomfördes under juli 2006 av Linda Åberg och Susanna Rudehill. Denna rapport

Läs mer

Ökad tillgänglighet. i centrala Piteå. Ett arbete med stöd av idéskriften Tillgänglig stad. Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 8

Ökad tillgänglighet. i centrala Piteå. Ett arbete med stöd av idéskriften Tillgänglig stad. Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 8 Ökad tillgänglighet i centrala Ett arbete med stöd av idéskriften Tillgänglig stad Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 8 Projektorganisation Projektledare Per Lidström kommun Miljö- och byggkontoret

Läs mer

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en

Läs mer

Information till checklista för egenkontroll av enkelt avhjälpa hinder i publika lokaler

Information till checklista för egenkontroll av enkelt avhjälpa hinder i publika lokaler Örnsköldsviks kommun maj 2014 INFORMATION FRÅN BYGG- OCH MILJÖAVDELNINGEN FÖRETAG Information till checklista för egenkontroll av enkelt avhjälpa hinder i publika lokaler 1. Fysiska hinder 1.1 Parkeringsplats

Läs mer

Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion

Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister Februari 2007 Kortversion Projektgrupp Sara Malm Krister Isaksson Projektledare, tillgänglighet Trafiksäkerhet, oskyddade trafikanter

Läs mer

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö EN STAD FÖR ALLA 2010 Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö December 2008 EN STAD FÖR ALLA... 2 MÅL... 2 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 2 NATIONELL PLAN FÖR HANDIKAPPOLITIKEN...

Läs mer

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015 Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELSTÄLL 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder Fysiska hinder Att hitta inom området För att besökare med funktionsnedsättning ska hitta inom området krävs tydlig information. För att synskadade och blinda ska kunna ta till sig information kan man

Läs mer

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm Politisk målsättning Stockholm ska bli världens mest tillgängliga huvudstad Alla problem för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Tillgänglighetsplan för trafiknät i Flen och Malmköping

Tillgänglighetsplan för trafiknät i Flen och Malmköping ANTAGANDEHANDLING Tillgänglighetsplan för trafiknät i Flen och Malmköping Landsvägsgatan i Malmköping Götgatan i Flen Handläggare Britt-Marie Andersson, Plan- och byggkontoret Lina Gustavsson, Utvecklingskontoret

Läs mer

Prov-inventering av Bollhuset i Lunds kommun med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder

Prov-inventering av Bollhuset i Lunds kommun med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder Prov-inventering av Bollhuset i Lunds kommun med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder Bakgrund och syfte Prov-inventeringen av Bollhuset i Lunds kommun med avseende

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-31, 39

TILLGÄNGLIGHETSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-31, 39 TILLGÄNGLIGHETSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-31, 39 SAMMANFATTNING En person med funktionshinder blir handikappad först när han/hon utsätts för hinder i den omgivande miljön. För att så många

Läs mer

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Har du som fastighetsägare satt dig in i frågan om enkelt avhjälpta hinder? Om inte så är det hög tid nu! Varför denna broschyr?

Läs mer

EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på

EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder eller Vanliga brister och Saker att tänka på I detta dokument har vi försökt att notera ner vanliga brister och saker att tänka, som vi har upptäckt vid genomförda handikappinventeringar

Läs mer

Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare

Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare Alla exempel och förslag i lathunden är tagna från GCM-handbok: utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Boken

Läs mer

Utformning av upphöjda gångpassager

Utformning av upphöjda gångpassager Utformning av upphöjda gångpassager för ökad tillgänglighet och säkerhet för personer med synskada En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Paulina Eriksson Förord Denna skrift är baserad

Läs mer

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun Riktlinjerna i den här foldern gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar, torg,

Läs mer

Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott

Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott Juni 2013 Rapport från Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott Uppdragsgivare: Ålands landskapsregering/museibyrån 1 Innehåll: Inledning

Läs mer

Ledstråk. Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart

Ledstråk. Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Ledstråk Att hitta rätt och veta var man är, det vill väl alla. För många räcker det med att använda sig av s.k. landmärken, man ser på långt håll vilken riktning

Läs mer

Handikappparkering: måla ny parkering med spärrlinjer på båda sidor

Handikappparkering: måla ny parkering med spärrlinjer på båda sidor 1. Östra Boulevarden-Norra Kaserngatan vid Bastionen Handikappparkering: måla ny parkering med spärrlinjer på båda sidor ca 1500:- verklig kostnad:.. Justering av gångpassage. Södra sidan fräsning och

Läs mer

Tipsa om din kandidat till S:t Julianpriset på www.stockholm.se/tillganglig eller ring tipstelefonen 08-508 26 699.

Tipsa om din kandidat till S:t Julianpriset på www.stockholm.se/tillganglig eller ring tipstelefonen 08-508 26 699. BLOMQUIST ANNONSBYRÅ 2008 32 tips som ökar tillgängligheten i din butik Stockholm ska vara en stad för alla. Det ska vara enkelt att ta sig fram på gator och torg, i offentliga lokaler, i butiker och restauranger

Läs mer

Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun

Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun med riktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö för personer med nedsatt funktionsförmåga Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden Antagen

Läs mer

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde.

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverket har i november 2003 meddelat föreskrifter och allmänna råd (BFS 2003:19)

Läs mer

Tillgänglighets plan. Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats. Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden

Tillgänglighets plan. Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats. Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden Tillgänglighets plan Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden 0.0.5 Innehåll Bakgrund 3 Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö

Läs mer

Tillgänglighetsprogram för Malmö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet för funktionshindrade vid ny- och ombyggnad av allmän plats

Tillgänglighetsprogram för Malmö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet för funktionshindrade vid ny- och ombyggnad av allmän plats Tillgänglighetsprogram för Malmö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet för funktionshindrade vid ny- och ombyggnad av allmän plats juni 2008 1 Tillgänglighetsprogram för Malmö. Krav och riktlinjer

Läs mer

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019 Cykelöverfarter Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta Trafik och Gatudagarna 151019 Bakgrund Nya trafikregler då cyklister korsar körbana - Gäller från 2014-09-01 då alla cykelöverfarter

Läs mer

Riktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö

Riktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö Riktlinje 2003-06-03 Riktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö TN-2/2008 310 Antagna av tekniska nämnden 2003-06-03. Reviderad 2007. Reviderad 2008-01-24. Riktlinjerna ska ses som en vägledning

Läs mer

2. Checklista för publika lokaler

2. Checklista för publika lokaler 2. Checklista för publika lokaler Nr. KONTROLLPUNKTER 1 NIVÅSKILLNADER (6 ) 1.1 Allmänt 1.1.1 Kan man nå byggnaden utan att passera trappa eller trappsteg? 1.1.2 Kan man stiga in i byggnaden utan att passera

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM SNURROM 2016-05-11

GESTALTNINGSPROGRAM SNURROM 2016-05-11 GESTALTNINGSPROGRAM 2016-05-11 - ENTRÉN - Den första plats som besökare och boende i Snurrom kommer möta är en platsbildning, ett mindre torg. Hela ytan blir upphöjd till torgnivå och platsen blir en ordnad

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde

Läs mer

BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1

BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1 BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1 BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BFS 2003:19 HIN 1 Utgivare: Sten Bjerström 1 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder

Läs mer

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats 2013-04-18 1(6) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för skyltning på offentlig plats Riktlinjerna gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar,

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

4 Utrustning för gång- och cykeltrafik

4 Utrustning för gång- och cykeltrafik 4 Utrustning för gång- och cykeltrafik 4.1 Allmänt För att GC-anläggningar skall fungera bra krävs att de har en väl genomtänkt och utförd detaljutformning samt att de är väl underhållna. Detaljerna och

Läs mer

Protokoll trygghetscykling 1 sep 2014

Protokoll trygghetscykling 1 sep 2014 Teckenförklaring Utredning pågår Ska åtgärdas et åtgärdat Struket, ska ej åtgärdas Protokoll trygghetscykling 1 sep 2014 Slinga A, medsols Ledare Karolina Oxfall (Vit markering på kartan). 1 Kungsbron

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder

Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder HALLSTAHAMMARS KOMMUN Kultur & Fritid 2006-03-06 F Ö R S L A G Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder BAKGRUND Handikapplan för Hallstahammar kommun

Läs mer

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad

Läs mer

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE 1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011.

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Förklaringar: Grön ruta: god tillgänglighet Röd ruta: det som kan förbättras Kontrastmarkering.

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

med föreskrifter om handikapp- den 18 juni 1992 anpassning av passagerarfartyg; SFH beslutade den 6 april 1992 1.2.4

med föreskrifter om handikapp- den 18 juni 1992 anpassning av passagerarfartyg; SFH beslutade den 6 april 1992 1.2.4 Sjöfartsverkets författningssamling SJÖFS 1992:10 Sjöfartsverkets kungörelse Utkom från trycket med föreskrifter om handikapp- den 18 juni 1992 anpassning av passagerarfartyg; SFH beslutade den 6 april

Läs mer

Tillgänglighetshandboken

Tillgänglighetshandboken Tillgänglighetshandboken Krav och riktlinjer för utformning av tillgängliga och användbara miljöer för personer med funktionsnedsättningar, på allmänna platser och i lokaler dit allmänheten har tillträde

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst

Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst KAPITEL 9 BELYSNING 9.1 Ledande dokument Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst EL AMA 12 Allmän material- och arbetsbeskrivning för eltekniska

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:13 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder Enkelt avhjälpta hinder - Trafikkontorets åtgärdsstrategi stockholm.se - Trafikkontorets åtgärsstrategi Utgivningsdatum: Februari 2015 Utgivare: Trafikkontoret Kontaktperson: Catarina Nilsson 3 (45) Förord

Läs mer

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås Den perfekta cykelparkeringen 2 Cykelparkeringar Ja, tack! Västerås är en kommun med en stolt cykeltradition. Att

Läs mer

Handbok för en tillgängligare utemiljö

Handbok för en tillgängligare utemiljö Handbok för en tillgängligare utemiljö Antagen av tekniska nämnden 2002, reviderad 2006 och 2011 HELSINGBORGS STAD helsingborg.se Förord För att alla ska kunna ha möjligheter att ta del av vårt samhälle

Läs mer

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Arbetet med att uppnå full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning har bedrivits i Sverige sedan cirka 40 år tillbaka. Under 1990

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassning av passagerarfartyg med hänsyn till personer med funktionshinder; beslutade den 12 november 2004. SJÖFS 2004:25

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglighet

Riktlinjer för tillgänglighet Riktlinjer för tillgänglighet i offentlig utemiljö Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2013-01-23 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Projektledare: Karoline Hällgren Foto: Karoline Hällgren Linköpings

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Tillgänglighet i gatumiljö

Tillgänglighet i gatumiljö Södertälje kommun, samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Ett handlingsprogram för ökad tillgänglighet i den yttre offentliga miljön Dokumentinformation Titel Tillgänglighet i gatumiljö

Läs mer

Junsele - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill, Samhällsbyggnadskontoret juli 2008

Junsele - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill, Samhällsbyggnadskontoret juli 2008 Junsele - en tillgänglighetsinventering Susanna Rudehill, Samhällsbyggnadskontoret juli 2008 Sammanfattning 2004 fastställdes Handikappolitiskt handlingsprogram av fullmäktige, Sollefteå kommun. Där finns

Läs mer

Plan för tillgänglighet och delaktighet

Plan för tillgänglighet och delaktighet Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Antaget av kommunfullmäktige den 30 september 2013, 65 Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Planens syfte och

Läs mer

Innehåll 5 Placering och utformning av busshållplatser... 5 2

Innehåll 5 Placering och utformning av busshållplatser... 5 2 Innehåll 5 Placering och utformning av busshållplatser... 5 2 5.1 Allmänt om busshållplatser... 5-2 5.2 Vilka arbetsuppgifter tar Skånetrafiken i samband med nybygge eller ombyggnad.... 5-2 5.3 Anpassning

Läs mer

BILAGA 2: Högsby kommuns riktlinjer för tillgänglighet

BILAGA 2: Högsby kommuns riktlinjer för tillgänglighet BILAGA 2: Högsby kommuns riktlinjer för tillgänglighet FÖRORD I föreliggande bilaga till Tillgänglighetsplan för Högsby kommun finns riktlinjer för arbetet med att öka tillgängligheten i kommunen. Det

Läs mer

Funktionskontroll av Sunderbystråket i Luleå

Funktionskontroll av Sunderbystråket i Luleå Norrbottenskretsen skontroll av Sunderbystråket i Luleå september 2014-1 - Hösten 2013 en funktionskontroll av Björkskatastråket enligt den metodik som Cykelfrämjandet i Norrbotten har utvecklad. Under

Läs mer

Brf Hägern, Varvet - Analys

Brf Hägern, Varvet - Analys Anonyma entréer. Negativt Stor, öppna ytor som inte hänger ihop Betraktelseytor utan användbart innehåll Outnyttjad yta vid vattnet Dålig vattenkontakt Få samlings-/sittplatser Anonyma entréer För få cykelplatser

Läs mer

Tillgänglighetsinventering. - av Österslättskolan,Klockebackskolan, Norrevångskolan, Möllegårdens skola och Hällaryds skola

Tillgänglighetsinventering. - av Österslättskolan,Klockebackskolan, Norrevångskolan, Möllegårdens skola och Hällaryds skola Tillgänglighetsinventering - av Österslättskolan,Klockebackskolan, Norrevångskolan, Möllegårdens skola och Hällaryds skola Tyréns AB December 2005 Denna utredning har utförts under november-december 2005

Läs mer

Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne.

Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne. Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne. Parkeringsplats Finns parkering inom 25 m gångavstånd till publik

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av

Läs mer

BRA FÖR ALLA. En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer

BRA FÖR ALLA. En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer BRA FÖR ALLA En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer Innehåll Förutsättningar... 1 Handikapparkering... 1 Gångväg till entré... 2 Entré... 3 Dörr... 3 Vindfång... 3 Tröskel...

Läs mer

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter 2015-03-30 Förvaltningsnamn Avsändare Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter Tillgången till ett dynamiskt och mångfacetterat kulturliv berikar

Läs mer

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård 1 (5) Avdelningen för nsjukvård Geriatrikenheten Checklista fysisk tillgänglighet Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård Företagsnamn Organisationsnummer Verksamhetens

Läs mer

NVF -träff i Lund, fokus forskning. Emma Newman 2013-05-22

NVF -träff i Lund, fokus forskning. Emma Newman 2013-05-22 NVF -träff i Lund, fokus forskning Emma Newman 2013-05-22 Att vara blind på passage och perrong - som en resa utan skyltar och signaler Licentiat avhandling klar vt 2010 Lunds Tekniska Högskola, avdelningen

Läs mer

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till!

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till! CHECK it out! Alla ska vara välkomna att delta i Studiefrämjandets verksamhet. För att det ska bli verklighet måste vi också göra det möjligt för alla att delta. Det innebär att vi ska ha god tillgänglighet

Läs mer

Fördjupningsmaterial för studiecirkelledare till filmen. Attans! en film om tillgänglighet

Fördjupningsmaterial för studiecirkelledare till filmen. Attans! en film om tillgänglighet Fördjupningsmaterial för studiecirkelledare till filmen Attans! en film om tillgänglighet Projekt Tillgängliga bostadsområden, Handikappförbunden, Sundbyberg 2010 Texter: Zdenka Sramkova Foto: Claes Herrlander

Läs mer