Ökad tillgänglighet för funktionshindrade med fokus på Botkyrkas centrumområden. September 2005

Transkript

1 Ökad tillgänglighet för funktionshindrade med fokus på Botkyrkas centrumområden September 2005

2 Förord I maj 2000 antog Riksdagen propositionen Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken. I juni samma år fastställdes tydligare krav på tillgänglighet i Planoch bygglagen. I december 2003 trädde en författning i kraft som innehåller föreskrifter och allmänna råd till Plan- och bygglagen med krav på undanröjande av enkelt avhjälpta hinder, i lokaler, på allmänna platser och även till lokaler dit allmänheten har tillträde. Ungefär var femte kommunmedborgare i Botkyrka kommun har en mera omfattande funktionsnedsättning. För att förbättra villkoren för dessa människor, och därmed skapa en kommun för alla, har Botkyrka kommun tagit fram ett handikappolitiskt program Botkyrka tillgängligt 2010 som ska behandlas i Kommunfullmäktige i slutet av september Det finns många brister i den fysiska miljön och ett omfattande arbete återstår. För att skapa en utemiljö som är tillgänglig för alla har ett första steg tagits i och med denna skrift. Genom detta arbete har vi skapat oss en uppfattning om kvarvarande tillgänglighetsarbetes omfattning. Ett gediget inventeringsarbete har genomförts, möjliga lösningar har presenterats och kostnader för att åtgärda dessa har redovisats. Utredningen fokuserar på centrumområden i kommunen och de centrala stråk och viktiga målpunkter som finns i anslutning till dessa. Arbetet Ökad tillgänglighet för funktionshindrade - med fokus på Botkyrkas centrumområden är tillsammans med rapporten Leka på lika villkor ett steg mot en tillgänglig miljö för alla. 2

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Syfte och medverkande 5 Bakgrund 5 Begreppsförklaringar 6 Arbetsgång 7 Metod enligt Tillgänglig stad 7 Primära stråk, avgränsning 7 Inventering av stråkens användbarhet 9 Åtgärdsanalys och utbyggnadsordning 9 Riktlinjer för utformning av utemiljön 11 Underlag 11 Gångbana 11 Trappa 12 Ramp 13 Vägvisning, info 13 Övergångsställe 13 Busshållplats 14 Parkering och angöring 14 Generella brister 15 Måluppfyllelse och fortsatt arbete 18 Kontroll av måluppfyllelse 18 Konsekvensbedömning 18 Fortsatt arbete 18 Referenser 19 BILAGA A; checklista för inventering 20 BILAGA B; brister och förslag till åtgärder 21 3

4 Sammanfattning Ungefär var femte kommunmedborgare i Botkyrka kommun har en mera omfattande funktionsnedsättning. För att förbättra villkoren för dessa människor, och därmed skapa en kommun för alla, har Botkyrka kommun tagit fram ett handikappolitiskt program Botkyrka tillgängligt 2010 som ska behandlas i Kommunfullmäktige i slutet av september Ökad tillgänglighet för funktionshindrade - med fokus på Botkyrkas centrumområden är nästa steg i tillgänglighetsarbetet. Denna skrift fokuserar på centrumområden i kommunen med de centrala stråk och viktiga målpunkter som finns i anslutning till dessa. Arbetet med att åstadkomma en tillgänglig miljö inom Botkyrka kommun följer den process som beskrivs i Svenska Kommunförbundets idéskrift Tillgänglig stad. Processen innebär fyra steg: 1. Kartläggning av primära stråk 2. Inventering av stråkens användbarhet 3. Åtgärdsanalys och åtgärdsprogram 4. Kontroll av måluppfyllelse, konsekvensbedömning Sex primära gångstråk, samtliga med en sträckning genom ett lokalt centrum, har valts ut inom kommunen. Gångstråken ligger i Vårsta, Tumba, Tullinge, Hallunda/Norsborg, Fittja och Alby. Stråken har bristinventerats och åtgärder har föreslagits för att förbättra dess användbarhet. Vidare har en konsekvensbedömning och kostnadsuppskattning genomförts av föreslagna åtgärder. Följande utbyggnadsordning föreslås: 1. Stråket i Hallunda/Norsborg, total kostnad kkr 2. Stråket i Vårsta, total kostnad kkr 3. Stråket i Fittja, total kostnad 388 kkr 4. Stråket i Alby, total kostnad kkr 5. Stråket i Tullinge, total kostnad kkr 6. Stråket i Tumba, total kostnad kkr Tekniska förvaltningen i Botkyrka har som målsättning att alla de sex primära gångstråken ska vara åtgärdade innan år För att säkra att stråken utformas på rätt sätt ska stråkens användbarhet testas av personer med olika funktionsnedsättningar. Det fortsatta tillgänglighetsarbetet omfattar komplettering och utökning av antalet primära stråk som ska göras användbara. De åtgärder som föreslås bör följas upp och kontrolleras. Genom nära samarbete med övriga förvaltningar, markägare och fastighetsägare kan Botkyrka bli en tillgänglig kommun för alla. Ett styrande dokument för fortsatt arbete är kommunens handikappolitiska program, vilket samordnar arbetet över förvaltningsgränserna. Att åtgärda alla brister på samma gång är inte rimligt ur ett ekonomiskt perspektiv. En prioritering och utbyggnadsordning av de sex stråken har därför tagits fram. Utbyggnadsordningen följer principen att de stråk som i förhållande till antalet trafikanter ger störst nytta per krona åtgärdas först. 4

5 Inledning Syfte och medverkande Syftet med denna rapport är att åstadkomma en tillgänglig miljö för alla inom Botkyrka kommun. Att tryggt kunna röra sig inom kommunen är en central fråga som ska beaktas vid all planering. Det är speciellt viktigt att ta hänsyn till de behov som barn, äldre och människor med någon form av funktionshinder har. Projektet har letts av Johan Ericsson, Botkyrka kommun. Övriga medverkande är Ebrahim Khajeh Zadeh, Karin Jansson och Ulrika Persson, Botkyrka kommun samt Anna Bergström, Lisa Söderholm och Patrik Lundqvist, Tyréns AB. Bakgrund 1993 antog FN 22 standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättningar jämlikhet och delaktighet. Standardregel nr 5 som behandlar området tillgänglighet säger att den fysiska miljön ska göras tillgänglig för alla människor. Sverige, liksom flertalet länder, har förbundit sig att förverkliga reglernas intensioner. Genom Nationell handlingsplan för handikappolitiken, som Riksdagen antog år 2000, har nationella mål och inriktning för arbetet slagits fast. Ett av målen i handlingsplanen är att samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättningar och i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Det handikappolitiska arbetet ska inriktas på att identifiera och undanröja hinder för sådan delaktighet. I den nationella handlingsplanen betonas vikten av att kommunerna upprättar övergripande handikapprogram med riktlinjer för hur villkoren för personer med funktionsnedsättningar kan förbättras. Botkyrka kommun har tagit fram ett handikappolitiskt program, Botkyrka tillgängligt Detta program är baserat på Förenta Nationernas 22 standardregler om delaktighet och jämlikhet. I Botkyrkas handikappolitiska program har FN:s standardregler tolkats och preciserats på kommunal nivå. Därmed ska dessa regler införlivas i det vardagliga arbetet. Programmet inklusive åtgärdsplan ska fungera som ett styrinstrument för arbetet i de olika förvaltningarna, vilka ansvarar för genomförandet av de konkreta åtgärderna. Det handikappolitiska programmet gäller fram till och med 2010, det vill säga det år då riksdagen har beslutat att hela Sverige ska vara ett land där alla dagens enkelt åtgärdade hinder inte längre innebär svårigheter i någons vardag. Denna utredning är ett led i Tekniska förvaltningens strävan mot att åtgärda alla enkelt avhjälpta hinder i gatu- och parkmiljö. Tekniska förvaltningens styrregel utifrån det handikappolitiska programmet är regel 5, Tillgänglighet, som lyder: Kommunen skall göra den fysiska miljön tillgänglig oavsett vilka och hur stora funktionsnedsättningar människor har. Kommunen skall också se till att människor med funktionsnedsättningar får tillgång till information och möjligheter till kommunikation. Utifrån denna regel arbetar nu gata- och parkenheten på Tekniska förvaltningen med utomhusmiljön i gatu- och parkmark. I Boverkets rapport Delaktighet för alla, regeringsuppdrag M2000/2750/Hs, betonas vikten av att kommunen har ett måldokument för ökad tillgänglighet som bör ingå i översiktsplanen. Tanken är att denna utredning ska vara underlag för framtagande av en plan som rör hela tekniska förvaltningens verksamhet. 5

6 Begreppsförklaringar Funktionshinder - samlingsbegrepp för ett stort antal fysiska och intellektuella skador eller sjukdomar som kan vara antingen bestående eller av övergående natur. Funktionsnedsättning - anger en nedsättning i en persons förmåga att till exempel förflytta sig i trafiknäten. Handikapp - uppstår då personer med funktionshinder möter för dem otillgängliga miljöer. Handikapp är således inte en egenskap utan betecknar förhållandet mellan individen och omgivningen. Tillgänglighet - innebär att man självständigt kan ta sig fram i miljön och nå olika målpunkter. Stråk - sammanhängande förbindelse mellan en startpunkt och en målpunkt, till exempel en gångväg. Taktil - avser känsel eller beröring. Taktil beläggning kan utgöras av taktila plattor som är kännbara med käpp eller fötter, exempelvis sinusplattan, ribbplattan och kupolplattan. Kontrastmarkering - kan utgöras av färg som är starkt kontrasterande mot omgivningen, till exempel vit färgmassa mot svart asfaltyta. Kontrastmarkering kan användas för att markera belysningsstolpar, trappor med mera. Akustik - avser ljud. Akustiska signaler är signaler som uppfattas genom hörseln. Visuell - avser något som uppfattas med synen, exempelvis röd och grön gubbe på trafiksignaler. 6

7 Arbetsgång Metod enligt Tillgänglig stad Arbetet med att åstadkomma en tillgänglig miljö för alla inom Botkyrka kommun följer den process som beskrivs i idéskriften Tillgänglig stad, utgiven av Svenska Kommunförbundet i maj Processen innebär fyra steg: De utvalda stråken i Botkyrka ligger i Vårsta, Tumba, Tullinge, Hallunda/Norsborg, Fittja och Alby. Stråken har valts ut utifrån lokalisering av skolor, särskilt boende/äldreboende, centrum, vårdcentraler och terminaler. Samtliga sex stråk har en sträckning genom ett lokalt centrum. 5. Kartläggning av primära gångstråk 6. Inventering av stråkens användbarhet 7. Åtgärdsanalys och åtgärdsprogram 8. Kontroll av måluppfyllelse, konsekvensbedömning I detta arbete har sex primära gångstråk valts ut. Dessa stråk har inventerats i fält och åtgärder har föreslagits för att förbättra stråkens användbarhet. En konsekvensbedömning och kostnadsuppskattning har genomförts av föreslagna åtgärder. Människor har olika behov och ställer därför olika krav på utemiljön. För att uppnå en tillgänglig miljö för alla krävs därför riktade åtgärder för människor med funktionshinder. Med funktionshinder avses i detta arbete synskada, rörelsehinder, hörselskada och intellektuella funktionshinder. Primära stråk, avgränsning Stråkstrategin utgår ifrån att man får störst nytta av insatta resurser om man åtgärdar de stråk som har flest trafikanter och lägst åtgärdskostnad först. Planeringen börjar med en inventering av viktiga startoch målpunkter. Exempel på målpunkter är skolor, arbetsplatser, offentlig service, butiker, rekreationsanläggningar, hållplatser och terminaler. Primärt stråk och målpunkter i Vårsta 7

8 Primärt stråk och målpunkter i Hallunda/Norsborg Primärt stråk och målpunkter i Tumba Primärt stråk och målpunkter i Tullinge Primärt stråk och målpunkter i Fittja 8

9 En stor otrygghet kan upplevas av oskyddade trafikanter då de ska korsa en gata. Det är därför viktigt att övergångsställen och gångpassager utformas på ett tydligt sätt, både för människor med, och utan handikapp. Personer med rörelsehinder och med barnvagn behöver en sänkt kantsten för att underlätta passage. Blinda och synsvaga behöver taktil markbeläggning och en kant att orientera sig efter, medan övriga personer med nedsatt orienteringsförmåga behöver en kontrastmarkering. Inventeringen i Botkyrka har genomförts utifrån en checklista bestående av sju kategorier; gångbana, trappa, ramp, vägvisning/ info, övergångsställe, busshållplats, parkering/angöring. Checklistan återfinns i bilaga A. Primärt stråk och målpunkter i Alby Inventering av stråkens användbarhet Inventeringen av de primära stråken har gjorts utifrån de behov som människor med funktionshinder har. Busshållplatser, gångbanor, övergångsställen, gatumöblering med mera behöver anpassas för att göra utemiljön tillgänglig för alla. I den yttre miljön finns hinder som kan göra stråket oanvändbart för personer med en viss typ av funktionshinder. Ett sådant hinder kan till exempel för en synskadad vara att ledstråk saknas över en torgyta. För en rullstolsburen kan det handla om att en gångbana eller passage är så smal att rullstolen inte kan passera, eller att det finns en trappa i ett stråk men ingen kompletterande ramp. Åtgärdsanalys och utbyggnadsordning Inventeringsresultatet visar vilka hinder som måste undanröjas för att skapa ett stråk som är användbart för alla. I åtgärdsanalysen har alternativa åtgärder studeras för att avlägsna dessa hinder. Analysens resultat redovisas stråkvis i bilaga B, där typ av brist och förslag till möjlig åtgärd har listats. Alla brister och åtgärdsförslag har även dokumenterats i en databas som är kopplad till ett kartmaterial. Tanken med kartdatabasen är att den ska uppdateras allt eftersom fler stråk inventeras och brister åtgärdas. Att åtgärda alla brister på samma gång är inte rimligt ur ett ekonomiskt perspektiv. En prioritering och utbyggnadsordning av de sex stråken har därför tagits fram. I vilken turordning stråken ska åtgärdas följer effektivitetsprincipen. Det innebär att de stråk, som i förhållande till antalet trafikanter ger störst nytta per krona, åtgärdas först. En bedömning har gjorts utifrån stråkens resalstring och antalet trafikanter, start- och målpunkternas betydelse samt åtgärdskostnad. 9

10 Följande utbyggnadsordning föreslås: 1. Stråket i Hallunda/Norsborg, total kostnad kkr 2. Stråket i Vårsta, total kostnad kkr 3. Stråket i Fittja, total kostnad 388 kkr 4. Stråket i Alby, total kostnad kkr 5. Stråket i Tullinge, total kostnad kkr 6. Stråket i Tumba, total kostnad kkr Utbyggnadsordningen är ett förslag som tagits fram utifrån dagens förutsättningar. Prioriteringen kan givetvis modifieras om förutsättningarna förändras. Oavsett utbyggnadsordning bör passa-pååtgärder utföras när tillfälle ges. 10

11 Riktlinjer för utformning av utemiljön Underlag Tillgänglighetsarbetet har utgått från de riktlinjer, råd och anvisningar som utarbetats i rapporterna Tillgänglig stad av Svenska kommunförbundet, Riktlinjer för busshållplatsers standard och tillgänglighet av Vägverket och Storstockholms lokaltrafik samt Stockholm - en stad för alla, utemiljöprogrammet av Stockholms gatu- och fastighetskontor. Gångbana med möbleringszon Ytterligare rapporter som funnits med som en förutsättning i arbetet är Leka på lika villkor, Trafikplan Botkyrka, Gång- och cykelplan i Botkyrka och Säkra gångpassager i Botkyrka. Utifrån dessa dokument har en checklista tagits fram som använts vid inventeringsarbetet (se bilaga A). Checklistan innehåller följande delar: gångbana, trappa, ramp, vägvisning/info, övergångsställe, busshållplats och parkering/angöring. Gångbana En gångbana bör vara minst 2,0 meter bred. Gångbanans yta ska vara slät och halkfri. Trasig beläggning ska lagas och uppstickande plattor bytas ut. Gångbanor ska inte luta mer än 2 % (1:50) i längsled. Vid branta lutningar bör gångbanan förses med räcke och eventuella vilplan med sittmöjlighet. Föremål som utgör hinder för synskadade bör förläggas till en möbleringszon om gångbanan är bredare än 4 meter. Hinder kan utgöras av stolpar, reklamskyltar, cykelställ och sittbänkar. Om gångbanan är smalare än 4 meter bör föremålet tas bort, kringbyggas eller förses med en kontrasterande markering. Fria höjden över gångbanan bör inte vara lägre än 2,5 meter. Ett hinder lägre än 2,2 meter utgör en fara för en synskadad person. Exempel på hur man genom en kantsten kan leda en synskadad förbi ett hinder Hinder såsom stolpar och vägmärken ska placeras högre än 2,2 meter 11

12 Om en yta används av både gående och cyklister bör dessa separeras från varandra. Gående och cyklister kan separeras genom en vit målad linje, kantsten eller materialskillnad. För en synskadad är den bästa lösningen att separera genom en kantsten eller med hjälp av ett avvikande material som dels åstadkommer olika känsla, dels en kontrastskillnad mellan ljust och mörkt. För människor med synskada är det viktigt att det finns sammanhängande och tydliga gångstråk. Ledstråk är till för att leda och orientera och bildar en obruten kedja från start till mål. Ledstråk kan utgöras av exempelvis en husfasad, en kantsten eller ett räcke. Räcken bör utformas med en underliggare 0,2 meter över mark som den synskadade kan känna med teknikkäppen. Stora öppna ytor, såsom torg och terminaler, kan behöva ledstråk. Detta kan skapas genom två rader av taktila plattor som den synskadade kan känna med skon eller med teknikkäppen. Ledstråk bör utformas så att det både är kännbart (taktilt) och kontrasterande mot omgivningen. Trappa Trappor bör märkas ut med en kontrasterande ytbeläggning vid trappans början och slut. Ledstänger ska finnas utmed trappans båda sidor. Dessa ska vara förlängda 0,3 meter vid trappans början och slut, 0,9 meter höga och av runt tvärsnitt. Ledstänger ska dras obrutna genom eventuella vilplan. Utformning av en trappa Ledstråk av taktila plattor, ribbplattor visar gångriktning och kupolplattor visar riktningsändring eller stopp 12

13 Ramp En ramp ska luta högst 5 % (1:20). Längre ramper än 10 meter bör delas upp och förses med vilplan. Början och slutet av rampen märks ut med en avvikande ytbeläggning. Ytan ska vara taktil och kontrasterande mot övrig markyta. Ledstänger ska finnas utmed rampens båda sidor. Dessa ska vara 0,9 meter höga, av runt tvärsnitt och förses med underliggare 0,2 meter över mark. Ledstänger ska dras obrutna genom eventuella vilplan. En ramp bör finnas som komplement till trappan Övergångsställe Kantstenshöjden ska vara 3 centimeter på hela övergångsställets bredd. En rad med vita betongplattor läggs mot kantstenen för att ge en kontrast mot övrig gångbana. Två rader av taktila plattor läggs tvärs gångriktningen som orientering för synskadade. Utformning av övergångsställe med en vit plattrad och taktila plattor tvärs gångbanan Vägvisning, info Skyltar ska placeras utanför gångstråk men placeras så att det går att komma intill och läsa. Skyltar ska också placeras så både stående och personer som använder rullstol kan läsa informationen. Informationsskyltar ska ha god och ej bländande belysning och skylttexten ska ha god kontrast mot skyltbotten. Övergångsställets vägmärkesstolpe placeras innan övergångsstället i höjd med de vita plattorna. Stolpen kan med fördel förses med en kontrastmarkering samt ett handtag att ta tag i när man står och väntar på att gå över gatan. Övergångsställen ska placeras så att gatan kan korsas vinkelrätt. För att ge stöd åt personer med dålig balans, samt ge synskadade en riktningsvisare, kan ett kort räcke med handtag placeras vid övergångsstället. Signalreglerade övergångsställen bör utrustas med en akustisk signal. En platta med taktil information talar om korsningens utseende och övergångsställets riktning. Tryckknappen placeras vinkelrät mot gångriktningen och ca 0,8 meter över mark. För att 13

14 rörelsehindrade ska kunna nå tryckknappen måste ytan vid signalstolpen utformas så att en rullstol eller en rollator kan placeras intill stolpen. Signalstolpe med handtag Tydligt markerat hållplatsområde som är skyddat från cykeltrafik Ordnad cykeluppställning Kantstenshöjd 16 centimeter Taktil markbeläggning och kontrastmarkering för synskadade Regnskydd med sittbänk som har armstöd Informationstavla, linjekarta och tidtabell God allmänbelysning Skräpkorg, eventuell lutningsbräda Busshållplats i klass 1 - fler än 100 påstigande per dygn Busshållplats Vägverket Region Stockholm har tillsammans med Storstockholms Lokaltrafik utarbetat riktlinjer för handikappanpassning av busshållplatser. I rapporten Riktlinjer för busshållplatsers standard och tillgänglighet delas busshållplatser in i olika klasser utifrån antalet påstigande per dygn. Klass 1 innebär fler än 100 påstigande/dygn, klass 2 innebär påstigande/dygn och klass 3 innebär 5-20 påstigande/dygn. Klasserna ställer olika krav på busshållplatsernas standard, en hållplats i klass 1 har exempelvis en högre standard än en hållplats i klass 3. Parkering och angöring Vid offentlig verksamhet, såsom vårdcentral och affärscentrum, ska det vara möjligt att angöra och parkera bil med handikapptillstånd, gärna 10 meter från entré. Handikapplatsens mått ska vara minst 3,6 x 6 meter. För att underlätta för personer med rörelsehinder att ta sig upp på gångbanan ska kantstenen vara sänkt på en sträcka av en meter vid angöring och handikapplats. Alla busshållplatser i Botkyrka har inventerats utifrån de riktlinjer som gäller för klass 1. Dessa är: 14

15 Generella brister Många brister är återkommande utmed stråken i Botkyrka. Nedan redovisas hur de vanligaste bristerna kan se ut och förslag till åtgärder för dessa. Åtgärdsförslagen är hämtade utifrån de riktlinjer och exempel som beskrivits i föregående kapitel. Brist: bristande ledstråk för synskadade Åtgärd: kantsten anläggs i gångbanans bakkant Brist: buskage hänger över gångbanan Åtgärd: buskaget röjs bort så att det inte utgör ett hinder för gående Brist: vippskylt placerad i ledstråk för synskadade Åtgärd: skylten tas bort eller flyttas Brist: överväxt räcke saknar underliggare för käppning Åtgärd: buskage röjs bort och räcket byts ut mot en modell med underliggare 20 cm ovan mark 15

16 Brist: gång- och cykelbana är ej separerad Åtgärd: separering genom tre rader av vit gatsten Brist: överväxt kantsten Brist: synskadade saknar ledstråk över Åtgärd: gräs röjs bort så att synskadade torgytan kan utnyttja kantstenen som ledstråk Åtgärd: två rader av taktila plattor anläggs över den öppna ytan Brist: uppstickande brunn och ojämn beläggning i gångbanan Åtgärd: beläggningen justeras mot brunnen Brist: signalreglerat övergångsställe saknar anpassning till olika handikapp, dålig målning Åtgärd: övergångsstället handikappanpassas genom sänkt kantsten för rullstol och kontrastplattor för synsvaga, tryckknappslådor sänks och förses med taktil info, målningen förbättras 16

17 Brist: cykeluppställning utgör hinder i gångbanan Åtgärd: cykeluppställningen byggs in genom kantsten Brist: sittbänk saknar armstöd, yta för Brist: busshållplats är ej handikapprullstol saknas bredvid bänken anpassad Åtgärd: ny sittbänk med armstöd, ytan Åtgärd: hållplatsen byggs om enligt bredvid bänken plattsätts SLs principmodell Brist: trapporna saknar kontrastmarkering för synsvaga och godkända räcken som är genomgående genom vilplan Åtgärd: kontrastmarkering på första och sista trappsteget, nya räcken som är förlängda 0,3 m före/efter trappan och genomgående genom vilplan Brist: otillgänglig sittbänk pga hög kantsten Åtgärd: nivåskillnaden åtgärdas genom utfyllnad och plattsatt yta/ramp 17

18 Måluppfyllelse och fortsatt arbete Kontroll av måluppfyllelse Det handikappolitiska programmet Botkyrka tillgängligt 2010 ska gälla fram till och med 2010, det år då riksdagen har beslutat att Sverige ska vara ett land där alla dagens enkelt åtgärdade hinder inte längre innebär svårigheter i någons vardag. I och med förordningen om enkelt avhjälpta hinder har kommunen kravet på sig att utemiljön ska vara tillgänglig för alla. Åtgärder för att undanröja enkelt avhjälpta hinder ska vidtas omgående och hindren ska vara undanröjda före utgången av Målsättningen för Tekniska förvaltningen i Botkyrka är att alla de sex primära stråken i Vårsta, Tumba, Tullinge, Hallunda/Norsborg, Fittja och Alby ska vara åtgärdade innan år Vidare ska stråkens användbarhet kontrolleras av personer med olika form av funktionsnedsättning, detta för att säkra att stråken utformas på rätt sätt. Konsekvensbedömning Genom att bygga bort hinder och anpassa gångbanor, trappor, ramper och gångpassager blir utemiljön tillgänglig för fler människor. Restider och resvägar kan bli kortare och framkomligheten ökar. Tydlig vägvisning och skyltning innebär ökad orienterbarhet och en begripligare trafikmiljö. En anpassad busshållplats kan få fler människor att åka med kollektiva färdmedel. Vidare ökar tryggheten och självständigheten för människor med funktionsnedsättningar i och med att de kan röra sig friare i utemiljön. Vid val av åtgärder har målkonflikter mellan olika typer av trafikanter och funktionshinder i stort sett kunnat undvikas. Föreslagen åtgärd för en form av funktionshinder kan utformas så att den inte påverkar ett annat funktionshinder negativt. Vid utformningen av övergångsställe ska exempelvis kantstenen sänkas för rullstol och rollator, medan taktila plattor och kontrastplattor anläggs för att underlätta för synskadade. En målkonflikt har dock uppkommit under arbetets gång gällande separering mellan gående och cyklister. Separering har inte konsekvent föreslagits utmed alla gång- och cykelvägar. En anledning är att många gång- och cykelvägar i Botkyrka är försedda med bommar för att förhindra mopedtrafik. En skiljeremsa skulle få konsekvensen att cyklisterna leds rakt in i bommen. En annan anledning är att det saknas en bra modell för att utforma korsningar mellan separerade gång- och cykelvägar. Där det förekommer många korsningspunkter har separering inte föreslagits på grund av svårigheten att utforma dessa på ett säkert och tydligt sätt. Där separering har föreslagits, skiljs gående från cyklister genom tre rader av vit gatsten. Det avvikande materialet kan dels kännas med fötter och teknikkäpp, dels är den vita nyansen kontrasterande mot den mörkare asfalten. Vid detaljutformning av ledstråk, kontrastmarkeringar etcetera är det angeläget att försöka få material och färg att passa in i miljön på ett estetiskt tilltalande sätt. Fortsatt arbete Denna utredning är en början till att kartlägga behovet av åtgärder på gatu- och parkmark. Dock behövs fler åtgärder för att klara hela resan. För funktionshindrade är det viktigt att man kan ta sig från punkt A till punkt B utan hinder, varför kedjeresor måste studeras. Detta görs genom att i första hand resor som sammanbinder de högst 18

19 Referenser rangordnade start- och målpunkterna identifieras, för att sedan behovsanpassas. Ett hinder på ett stråk ingående i en kedjeresa kan innebära att hela resan inte kan göras av alla. Det fortsatta tillgänglighetsarbetet omfattar komplettering och utökning av antalet primära stråk som ska göras användbara. Successivt görs allt större delar av Botkyrka kommun tillgänglig för alla. Det material som samlats i denna första utredning måste sparas och vidare hållas aktuellt genom nya uppdateringar. Vid inventering av nya stråk ska brister och åtgärdsförslag dokumenteras digitalt i kommunens databas. När bristen så småningom är åtgärdad är det angeläget att databasen uppdateras. De åtgärder som föreslås bör följas upp och kontrolleras. Genom en kontroll av att planerade åtgärder är genomförda och att de utformats på rätt sätt uppnås god kvalitet. Kontrollen genomförs stråk för stråk allteftersom de färdigställs. Denna enkla åtgärd kan och bör kombineras med att personer med olika form av funktionsnedsättning får testa stråkens användbarhet. Vid anläggande av nya trafik- eller parkområden måste de förslag som finns i denna skrift följas för att undvika att nya hinder byggs och att volymen brister ökar. Även vid underhållsåtgärder, såsom förnyelse av beläggning, ska till exempel kantstensmått anpassas efter ny beläggning. Tillgänglig stad Svenska kommunförbundet maj 2003 Riktlinjer för busshållplatsers standard och tillgänglighet Vägverket och Storstockholms lokaltrafik november 1999 Stockholm - en stad för alla, utemiljöprogrammet Stockholms gatu- och fastighetskontor maj 2001 Leka på lika villkor Tekniska förvaltningen, Botkyrka kommun Trafikplan Botkyrka Botkyrka kommun november 2000 Gång- och cykelplan i Botkyrka Botkyrka kommun oktober 1996 Säkra gångpassager på huvudvägnätet i Botkyrka kommun Botkyrka kommun mars 2000 Botkyrka tillgängligt 2010 Handikappolitiskt program Botkyrka kommun 2005 TRAST - Trafik för en attraktiv stad Sveriges Kommuner och Landsting, Vägverket, Banverket och Boverket 2004 Ett fortsatt arbete med tillgänglighetsfrågor är nödvändigt. Tillgänglighet för funktionshindrade i hela kommunen åstadkoms genom nära samarbete med handikapporganisationerna, övriga förvaltningar, markägare och fastighetsägare. Ett styrande dokument för fortsatt arbete är kommunens handikappolitiska program, vilket pekar på och samordnar arbetet över förvaltningsgränserna. Det är nödvändigt att det ges utrymme i budget för att åtgärda de brister som upptäcks. 19

20 BILAGA A; checklista för inventering Gångbana Är gångbanan tillräckligt bred (minst 1,8 m)? Lutning max 1:50 (1:20 max 5-10 m, 1:12 max 5 m) Finns vilplan med sittbänk? Farliga hinder? Är dessa kontrastmarkerade? Kan de flyttas? Hur är beläggningen, underhållet? Finns ledstråk? Finns höga kantstenar? Är gående och cyklister separerade? Har räcken underliggare 0,2 m över mark för käppning? Trappa Finns kontrastmarkering vid trappans början och slut? Finns trappnos? Finns ledstänger? Är dessa rätt utformade (på båda sidor av trappan, av runt tvärsnitt, höjd 0,9 m, förlängda 0,3 m före/efter trappan)? Är ledstängerna dragna genom eventuella vilplan? Ramp Lutning bör vara max 1:20, bredd 1,3 m, längd 10 m Finns vilplan med sittbänk? Finns kontrastmarkering vid rampens början och slut? Är rampen halksäker, finns avåkningsskydd? Finns ledstänger? Är dessa rätt utformade (på rampens båda sidor, av runt tvärsnitt, höjd 0,9 m, förlängda 0,3 m före/efter rampen, underliggare 0,2 m över mark för käppning)? Vägvisning, info Är vägvisningens placering ok? Är texthöjden ok? Finns ytterligare behov av vägvisning? Övergångsställe Är placeringen av övergångstället rätt? Hur är beläggning och målning? Finns övergångställe över cykelbana? Mittrefugens bredd (bör vara minst 1,5 m bred)? Finns kantsten? Är den tydlig för synskadade (3 cm) och sänkt för rullstolar? Finns kontrastmarkering (en rad vita plattor) utmed kantstenen? Finns taktil markbeläggning? Stolpens placering, är stolpen väl synlig, kontrastmarkerad? Signalstolpens placering? Är signalstolpens tryckknappslåda placerad 0,8 m över mark? Finns taktil info på tryckknapplådan? Busshållplats Leds eventuell cykelbana bakom väderskyddet? Finns ordnad cykeluppställning? Är kantstenen vid påstigning 16 cm hög? Taktil markbeläggning (ribb- och kupolplattor) vid påstigning? Kontrastmarkering (två rader vita plattor) längs plattformen? Finns väderskydd? Finns sittbänk med armstöd? Plats för rullstol under väderskyddet? Finns tidtabell och linjekarta? Är de placerade på en höjd som kan läsas av rullstolsburna? Parkering och angöring Är HK-platsens mått ok (3,6 m x 6 m)? Är kantstenen sänkt? Finns angöring för taxi och färdtjänst? Är kantstenen sänkt? Finns ledstråk från P/taxizon mot t ex centrum? 20