Läsåret 201 Kvalitetsredovisning Vittra Lambohov

Transkript

1 Läsåret 201 Kvalitetsredovisning Vittra Lambohov 2016/2017 Här kan du ta del av en sammanfattning av vårt arbete läsåret 2016/2017. Här finns våra resultat från året och analyser vi gjort utifrån dem. Du kan också se vad vi tar sikte på inför 2017/2018 eftersom analyserna från det här året mynnar ut i vår handlingsplan inför nästa år. Välkommen, Åsa Hallberg Rektor och förskolechef, Vittra Lambohov

2 Fakta om Vittra Lambohov Vittra Lambohov startade I vår verksamhet har vi förskola och grundskola från förskoleklass till åk 9 och fritidshem. Vittra Lambohov är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 föroch grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia. Förskolans lokaler är anpassade utifrån vår pedagogiska idé. Förskolans lärmiljö präglas av nyfikenhet, trygghet, kreativitet och lusten att vilja lära sig. Lärmiljön utvecklas och förbättras kontinuerligt utifrån barnens intressen och behov. Lokalerna är öppna och ljusa och till förskolan hör en fin liten gård. Vi gör även utflykter till närliggande skogsområden och lekparker så att barnen får lära känna och utforska sin närmiljö. Allt vi gör på förskolan har sin utgångspunkt i förskolans läroplan samt Vittras idé och vision och barnens behov, intressen och förutsättningar. Vittra Lambohov är ritad efter Vittras pedagogiska modell med stora öppna lokaler där lärmiljön byggts kring ett gemensamt skoltorg. Skolans lärmiljö är både inspirerande och kreativ och utmanar elevernas nyfikenhet och lust att lära samtidigt som den utmärks av trygghet. Skolan har en mycket stor skolgård som inbjuder till varierad lek, lärande och utveckling. Exempelvis erbjuder gården skog, gräsytor, fotbollsplan, basketplan, lekplats, asfaltsytor samt en grusplan. Fritidshemmets verksamhet bedrivs i samma lokaler som skolan bedriver sin undervisning i för förskoleklass till åk 3. Miljön utgörs av olika ljusa och öppna salar samt en del utav skolbyggnadens gemensamhetsyta. Fritidshemmets lärmiljö är både inspirerande och kreativ och utmanar elevernas nyfikenhet och lust att lära samtidigt som den präglas av trygghet. Fritidshemmet har en mycket stor skolgård som inbjuder till varierad lek och möjligheter till lärande. Exempelvis erbjuder gården skog, gräsytor, fotbollsplan, basketplan, lekplats, asfaltsytor samt grusplan. 2

3 Vittra Lambohov förskola Vårt kvalitetsarbete i förskolan Vi utvärderar kvaliteten i förskolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. När vi arbetar med att utveckla kvaliteten i vår förskola använder vi ett verktyg som vi kallar Funktionell kvalitet. Verktyget stödjer en medvetenhet kring uppdraget. Samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys och skattas på en skala från 2 till 8. Processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med vår förskola. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till de föräldrar som har sitt/sina barn i vår förskola och syftar till att ge oss en bild av hur de upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvensen från föräldrarna på vår förskola var 69 procent i oktober 2016 och 94 procent i februari Fakta om Vittra Lambohov förskola Vi har 72 barn på vår förskola. Vi är organiserade i avdelningar enligt följande: Tomtarna 1-2,5 år, Trollen 2,5-4 år och en 5-årsgrupp. Kvalitetsmål för Vittra Lambohov förskola 2016/2017 Funktionell kvalitet Matematik Förskolan ska erbjuda barnen att utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka och undersöka matematiska begrepp. (Lpfö 98/16 kap 2.2) Natur och teknik 3

4 Förskolan ska erbjuda att barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband med naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur och enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. (Lpfö 98/16 kap 2.2) Upplevd kvalitet: Lärandet genomsyrar hela förskoledagen Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. (Lpfö 98/16 s 7) Samtida undervisning Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskap och färdigheter. (Lpfö 98/16 kap 2.2) Sammanfattning av insatser vi genomfört för att nå våra mål Förskolechef och arbetslagsledare har deltagit i alla interna utvecklingsdagar, kvalitetsdagar och ledarforum inom Vittra. Arbetslagsledare har under året deltagit i Vittras ledarutbildning. Några medarbetare har deltagit i kommunens kompetensutbildningstillfällen om Bornholmsmodellen. Några pedagoger har deltagit i en kompetensutbildning med fokus på NO och teknik. Alla pedagoger har deltagit i kompetensutveckling genom att läsa Se barnet inifrån. Alla pedagoger i arbetslaget har genomfört, följt upp och analyserat varje barns lärande systematiskt under läsåret. Pedagogerna har dagligen haft reflektioner och samlingar med barn i mindre grupper där varje barn getts tillfälle att vara delaktig utifrån sitt eget behov och intresse. Pedagogerna har skapat en röd tråd som genomsyrar hela förskoledagen. Experiment och pedagogstyrda aktiviteter har genomförts under hela dagen såväl inomhus som utomhus. Pedagogerna har på ett tydligt sätt visat på dokumentation kring barnens lärande och utveckling i Vittraboken, veckobrev och i verksamheten. Pedagogerna har skapat en tydlig struktur och har ett professionellt förhållningssätt med fokus på lärande i arbetslaget. Pedagogerna har skapat lärmiljöer utifrån barnens intresse och behov som har lockat till nyfikenhet att upptäcka, utforska och lust att lära. 4

5 Pedagogerna har gett barnen förutsättningar att påverka teman och dagliga aktiviteter i förskolans verksamhet. Arbetslaget har återkommande arbetat med kollegialt lärande under arbetslagsmöten och UFdagar. (Utvärdering - och förberedelsedagar) Arbetslaget har haft återkommande reflektioner varje vecka där de utmanat varandra med syfte att göra varandra lite bättre. Resultat förskola Funktionell kvalitet Bedömning av kvaliteten inom läroplansområderna Normer och värden, Utveckling och lärande samt Barns inflytande för respektive avdelning, sammantaget för vår förskola och totalt för Vittras förskolor. (Skattning från juni 2017.) 5

6 Normer och värden Pedagogerna på förskolan har under uppstartsperioden arbetat med barnens förhållningssätt, lärmiljö, regler, rutiner samt ordning och reda. Vi har haft tydliga strukturscheman i vår verksamhet som hjälpt och väglett oss med våra rutiner under läsåret. Vi har tagit fram ordningsregler i arbetslaget tillsammans med barnen som vi kontinuerligt följt upp för att skapa trygga miljöer för våra barn. Vår lärmiljö har under läsåret formats efter barnens intresse och behov och vi har lärt barnen vikten av att avsluta pågående aktiviteter och ta ansvar för vår gemensamma lärmiljö. Vårt fokus under läsåret har varit att få lugna och trygga barngrupper där barnen har tillit, förtroende och respekterar varandra. För att nå dit har vi haft många gruppstärkande aktiviteter som till exempel namnlekar, samlingar och utflykter i mindre grupper samt tydliga strukturer. Vi har strävat efter att dela barnen i mindre grupper dagligen under varje arbetspass för att på så sätt skapa ännu bättre förutsättningar för lärande. Det har bidragit till trygga barngrupper under läsåret och där barnen i hög utsträckning har visat tillit till sin egen förmåga. I grupperna 3-5 år har vårt arbete med att synliggöra barnens reflektioner på reflektionsväggen och i Vittraboken gett barnen möjlighet att på ett mer synligt sätt respektera och förstå varandras likheter och olikheter. Reflektionen genomförs med hjälp av bilder och samtal där barnen får hjälp att sätta ord på känslor och upplevelser. I förskolans ordningsregler finns ett tydligt förhållningssätt nedskrivet kring hur vi bemöter varandra med respekt och vikten av att vara en bra kompis, något som vi arbetat med kontinuerligt under året. Utveckling och lärande Hela förskolan har arbetat med temat Upptäcka och utforska under året. Temat har utgått från barnens intresse och behov. En framgångsrik metod inom temat och i barnens lärande har varit att använda förskolans material med Babblarna samt vår lärmiljö inom- och utomhus. För att kunna tillgodose barnens behov, intressen och lärande har vi haft barnkonferens i arbetslaget där vi skapat samsyn kring barnen och det har legat till grund för den fortsatta planeringen av temaarbetet. För att kunna höja kvalitén på vår verksamhet ytterligare behöver vi fortsätta att arbeta med att vara lyhörda inför barnens behov. Innehåll, arbetssätt och metoder som används för barnens utveckling har på ett tydligt sätt förankrats med föräldrarna på utvecklingssamtalen under höst- och vårterminen. Vi arbetar alltid utifrån barnens intresse och behov i mindre barngrupper. Barnen startar förmiddagens arbetspass med en fruktstund där vi reflekterar och samtalar kring dagen. Flera barn behöver förberedelse och en tydlig struktur för att känna trygghet och kunna ta till sig ny kunskap genom lek och aktivitet. Här ges barnen möjlighet att påverka dagens aktiviteter och utflyktsmål. Vi har haft flera olika delmål i temat under året med fokus på naturvetenskap, teknik och matematik. 6

7 Barnen har följt olika kretslopp och gjort experiment varje vecka. Vi har utforskat hur teknik fungerar genom att följa olika händelsekedjor. Barnen har till exempel letat efter saker som kan öppna sig och tagit reda på varför lampan tänds. Vi har även tagit reda på vad kroppen behöver för att må bra. Pedagogerna har vid några tillfällen filmat experimentet för att synliggöra processen på ett än mer tydligt sätt. När barnen kan titta flera gånger på det filmade så ökar det barnens förmåga att reflektera över sitt eget lärande. Tomtarnas pedagoger har gjort en stor utveckling under året i sitt arbete med barnen inom naturvetenskap och teknik. De går ofta på utflykter i skogen och utforskar tillsammans med barnen. De följer årstiderna och naturens förändringar och har till exempel samlat pinnar och stenar för att sortera och jämföra. Djur har varit en stor del av temat som lockat barnens intresse. Barnen har också varit delaktiga i experiment där de upptäcker och utforskar hur enkel teknik fungerar. Vi hjälper barnen att sätta ord på föremål för att utveckla språket och öka ordförrådet vilket syns tydligt i barnens dokumentation i Vittraboken. Barns inflytande Barnen har getts möjlighet att påverka temat och dagens aktiviteter genom att på samlingen eller på morgonen få önska vilket rum eller lärmiljö man vill arbeta i, vilken aktivitet man vill göra utomhus eller vart vi ska gå på utflykt. Eftersom pedagogerna lärt känna barnen och deras intressen kan vi ge alla barn utifrån sin egen förmåga möjligheter att påverka sin dag på olika sätt. De barn som har förmågan att välja fritt får göra det medan andra barn ges tydliga valbara alternativ för att skapa struktur och trygghet. Våra samlingar och reflektionsstunder har varit levande under hela året och de nya intressen som väckts hos barnen har vi byggt vidare kring i vårt tema. Pedagogerna har använt lärmiljön som ett verktyg för barnens fortsatta nyfikenhet och lärande samt gjort förändringar i den utifrån barnens intresse och behov. Sammanfattningsvis kan vi se några övergripande saker när vi summerar året. Alla våra grupper på förskolan har getts möjlighet att påverka innehållet i temat och till viss del hur dagarna ska se ut utifrån egna önskemål och behov. Vi har arbetat aktivt med att alla pedagoger har ett deltagande förhållningssätt i barnens lek och aktiviteter för att kunna vägleda och stötta i olika situationer. Pedagogernas systematiska kvalitetsarbete har skapat en större medvetenhet och lett fram till genomtänkta arbetssätt som gynnat barnens lärande i högre utsträckning. Vi har haft en systematik kring utvärdering, analys och reflektion i arbetslaget som ständigt följts upp av arbetslagsledaren. För att fortsätta att utveckla lärandet i vår verksamhet ytterligare behöver vi fortsätta att utvärdera vår verksamhet och kartlägga alla barns behov systematiskt under året. Vi behöver fortsätta att arbeta för goda relationer mellan hem och förskola genom ett professionellt bemötande varje dag. Tack vare våra tydliga rutiner och att vi delat barnen i mindre grupper upplever vi att barnen blivit tryggare och vi 7

8 har skapat bättre förutsättningar för att skapa utmanande och inspirerande lärsituationer. Med hjälp av verktyget Funktionell kvalitet - pedagogiska processer har vi under året sett följande genom att förskolechefen har genomfört auskultationer: Var pedagogerna befinner sig i sitt medvetande kring undervisningsstilar. Hur läroplanen förankras och bidrar till pedagogernas vidare planering i tema och vardagsaktiviteter. Hur pedagoger samarbetar med varandra och delar med sig av sin kunskap och kompetens till kollegor. Vilka styrkor och svagheter som finns hos varje pedagog och kan därmed styra kompetensutbildning efter pedagogens behov samt använda styrkor för att vara förebild och utveckla andra pedagoger i arbetslaget. Utvecklingsområde till nästa läsår är att implementera verktyget Funktionell kvalitéts pedagogiska processer på ett djupare plan i arbetslaget för att varje barn ska få sina behov respekterade och tillgodosedda för att uppleva sitt eget värde genom att väva in de tre olika delarna normer och värden, utveckling och lärande samt barns inflytande i verksamhetens tema och vardagsarbete i barngruppen. 8

9 Bedömning av kvaliteten i förskolans lärmiljö, d.v.s. frågor som rör respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. (Från enkätundersökningen i februari 2017) 9

10 Bedömning av kvaliteten i förskolans undervisning, d.v.s. frågor som rör förskolans sätt att väcka lust, ge stöd och hjälp samt att återkoppla och kommunicera med hemmet gällande barnets utveckling. (Från enkätundersökningen i februari 2017) 10

11 Upplevd kvalitet Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man som förälder är med förskolan, i vilken grad förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan. 11

12 Analys av förskolans resultat Genom vår kundundersökning kan vi se att 90 % av föräldrarna upplever att deras barn känner sig trygga på vår förskola. På frågan om pedagogerna på förskolan ger förutsättningar för barnen att utvecklas så bra som möjligt så har resultatet höjts från 79 % till 82 % vilket är en hög siffra för den här typen av undersökningar. På frågan om det är lugn och ro i lärmiljön så har resultatet minskat från 80 % till 75 %. En anledning till att föräldrarna ger lägre resultat i år kan vara föräldrarnas upplevelser av vår lärmiljö vid hämtning och lämning av barnen. Vi har över tid förbättrat vår lärmiljö så att barnen lättare har hittat material som utmanar och inspirerar. Pedagogerna har kontinuerligt arbetat med medvetenheten om att vara lyhörda för barnens behov och signaler på behov i leken för att kunna skapa en utmanande lärmiljö där barnen kan finna lugn och ro. Att arbeta med kulturen och barnens förhållningssätt till varandra kommer att vara ett vidare utvecklingsområde för förskolan under nästa läsår. I funktionell kvalité ligger vår bedömning på en jämn nivå med värdet 6, vilket innebär att bedömningen är i hög grad på de flesta områden i läroplanen. För målen Matematik och Lek ligger vi högre med ett värde på 8 vilket betyder i mycket hög grad. Vi har fått in matematik som en naturlig del av vardagen i varje arbetspass. Alla barn på förskolan har nu kännedom kring begrepp som hel och halv och fjärdedelar genom vår dagliga fruktstund. De äldre barnen har också undersökt vikt och mängd genom till exempel experiment. Aktiviteter och samtal om färg, form och antal finns dokumenterat i varje barns Vittrabok under hela året. Under samlingen har vi utmanat barnen i reflektion kring enkla matematiska begrepp genom att pröva olika lösningar. Våra 5-åringar kan nu följa ett matematiskt resonemang i flera led. I leken får vi in olika lärsituationer varje dag. Pedagogerna är närvarande och ställer öppna frågor så att barnen utmanas i olika områden. Barnen utmanas i att använda fantasi och blanda den med egna erfarenheter och upplevelser. Olikheter och olika gruppkonstellationer i barngruppen är positivt för barnens utveckling och vi ser att förståelsen för varandra har ökat. Genom leken tränar barnen dagligen på socialt samspel, olika förhållningssätt och turtagning. Varje dag ger vi barnen varierade möjligheter till lek och lärande både utomhus och inomhus i förskolans lärmiljöer. På frågan om mitt barn har möjlighet att påverka verksamhetens innehåll så resultatet sjunkit från 86 % till 69 %. Vi har dock under året aktivt arbetat med barns inflytande på alla avdelningar. Barnen har getts möjlighet att påverka innehåll och planering för temat. Barnen har också getts möjlighet att vara delaktiga i olika beslut och val av utflyktsmål. En vidare utmaning är att fortsätta att förmedla hur barnen har haft inflytande över sitt lärande och den dagliga verksamheten. På frågan som handlar om att pedagogerna arbetar för att alla ska behandla varandra med respekt så har resultatet sjunkit från 95 % till till 75% vilket är både under snittet för Vittra och för Academedia. En 12

13 anledning till resultatet kan vara att vi under året haft flera nya pedagoger i verksamheten och att det tar tid att bygga upp relationer mellan hem och förskola. Vi har inte lyckats att skapa de relationer och den tillit vi önskat med hemmen som vi haft under tidigare år. Det är viktigt för oss att bygga vidare på våra relationer för att skapa ännu mer upplevd trygghet. Barnen har stegvis fått lära sig om demokratiska principer samt att ta ansvar för sina handlingar. Barnen har genom samling och vardagssamtal lärt sig regler och förhållningssätt till varandra vilket blir fortsatt viktigt även nästa läsår. En övergripande förklaring till ett lägre resultat är att kommunikationen mellan vårdnadshavare och barn och pedagoger har utmanats i perioder då vi haft vikarier i vår verksamhet. Att hitta trygga vikarier som vi kan arbeta långsiktigt tillsammans med blir fortsatt viktigt för oss nästkommande läsår. På arbetslagsmöten har vi under året arbetat aktivt för att stärka medvetenheten hos alla pedagoger som arbetar i verksamheten i hur vi blir än mer professionella i vårt bemötande. Till nästa läsår har förskolechef tillsammans med arbetslagsledare gjort flera nyrekryteringar i arbetslaget och på så sätt ökat behörigheten i arbetslaget. Det kommer att bidra till ökad förståelse för förskolans pedagogiska uppdrag och bidra till ett mer professionellt bemötande mellan hem och förskola. Sammanfattning av våra planerade insatser 2017/2018 Vi lägger stort fokus på vår uppstartsperiod där vi skapar förutsättningar för barnen att vara i mindre grupper så att de känner sig trygga och vi planerar för aktiviteter som bidrar till att stimulera barnens nyfikenhet och lärande. Vi gör en tidig kartläggning av barnens intresse och behov på höstterminen som sedan ligger till grund för vidare planering av verksamheten och vårt temaarbete där barnen ges möjlighet till inflytande. Vi startar upp temaarbete inom hållbar utveckling där barnen kan påverka innehållet utifrån intresse och behov. Grunden i vårt temaarbete kommer att utgöras av utforskande, nyfikenhet och lust att lära. Vi levandegör temat under hela dagen och fortsätter att utmana barnen för att skapa utmanande lärsituationer i alla aktiviteter som barnen deltar i. Vi kommer att utmana barnens nyfikenhet och förståelse inom miljö, normer och värden och vår kultur. Vi kommer att fortsätta att systematiskt utvärdera, analysera och kvalitetssäkra verksamheten på våra arbetslagsmöten genom vårt verktyg funktionell kvalité. Vi kommer erbjuda kompetensutveckling inom hållbar utveckling och miljö. Vi kommer att genomföra flera ombyggnationer för att stärka lärmiljön ytterligare. Vi kommer att bygga nya väggar i förskolemiljön, en ny vägg mot matsalen samt en ny lärmiljö på förskolans torg som blir tillgänglig för alla barn på förskolan. 13

14 Kvalitetsmål för Vittra Lambohov förskola 2017/2018 Funktionell kvalitet Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar och förståelse för alla människors lika värde. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och känner omsorg för sin närmiljö. (Lpfö 98/16 kap 2.1) Kulturen Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Barnen ska utveckla självständighet och trygghet till sin egen förmåga. Barnen ska utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter, förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. (Lpfö 98/16 kap 2.2) Upplevd kvalitet: Lärandet genomsyrar hela förskoledagen. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. (Lpfö 98/16 sid 7) Samtida undervisning Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskap och färdigheter. (Lpfö 98/16 kap 2.2) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. (Funktionell kvalité, utveckling och lärande) 14

15 Vittra Lambohov grundskola Vårt kvalitetsarbete i grundskolan Vi utvärderar kvaliteten i skolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi följer upp kunskapsresultat och värdegrundsresultat. Kunskapsuppdraget följer vi upp gemensamt fyra gånger under läsåret; mitten av höstterminen, höstterminens slut, mitten av vårterminen samt vid slutet av läsåret. Vi tittar på i vilken grad vi når kravnivån för godtagbara kunskaper. Den informationen analyseras och utifrån slutsatserna planerar vi för vidare insatser. Vid läsårets slut dokumenteras varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Tillsammans med tillhörande framåtsyftande kommentarer utgör de det skriftliga omdömet. Det skriftliga omdömet används som underlag för varje elevs individuella utvecklingsplan. Efter läsårets slut gör vi en större sammanställning av skolans kunskapsresultat. Den innehåller en sammanställning av andelen som nått kravnivån för godkända kunskaper i årskurs 1-5 och av betyg i årskurs 6-9. Vi sammanställer då också resultaten från de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 och korrelationen mellan resultaten i nationella prov och betyg följs upp för årskurs 6 och 9. Värdegrundsuppdraget följer vi upp genom två kvalitetsundersökningar som ger oss en indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten och kvaliteten i lärmiljön, t.ex. möjligheten till studiero och trygghet. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad elever och föräldrar är nöjda med skolan. Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till elever i årskurs 4-9 och till föräldrar och vårdnadshavare. Kvalitetsundersökningarna syftar till att ge oss en bild av hur elever och föräldrar upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där de inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvens från eleverna var 100 procent i oktober 2016 och 100 procent i februari Svarsfrekvens från föräldrarna var 58 procent i oktober 2016 och 80 procent i februari Fakta om Vittra Lambohov skola Vi har 217 elever på skolan från förskoleklass till årskurs 9. Vi är organiserade enligt följande: Skolan har ett ledningslag bestående av rektor Åsa Hallberg samt: Mattias Griph, biträdande rektor Malin Karlsson, arbetslagsledare och förstelärare Maria Petersson, arbetslagsledare Lisa Eriksson, administratör 15

16 Skolan har ett elevhälsoteam bestående av: Skolsköterska, Stina Evegren Kurator, Anne Morby Skolläkare, Stefan Holmström Specialpedagog, Sophie Sjöstrand Rektor, Åsa Hallberg Studie- och yrkesvägledare, Johan Dahlberg Skolan har ett miniorlag (Fsk-klass - åk 3 samt fritidshem) som leds av en arbetslagsledare. Skolan har ett junior- och seniorlag (åk 4-9) som leds av biträdande rektor. Kvalitetsmål för Vittra Lambohov grundskola 2016/2017 Funktionell kvalitet Kunskapsmål: Alla elever i årskurs 3, 6 och 9 når målen eller kunskapskraven i alla ämnen och ges möjlighet att nå sin fulla potential inom respektive ämne 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2014:458). Vi använder digital teknik för kommunikation och för breddat och fördjupat lärande Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr Kunskaper) Värdegrundsmål: Eleverna på skolan har en god arbetsro Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Läraren ska tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för 16

17 arbetet och samarbete. (Lgr Normer och värden). Vidare är skolans mål att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö och därför ska alla som arbetar inom skolan främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. (Lgr Elevernas ansvar och inflytande). Upplevd kvalitet: Skolan bidrar till utveckling genom att skapa nyfikenhet, ge möjlighet till utforskande samt göra så att eleverna får lust att lära mer Skolans mål är att varje elev kan lära, utforska och arbeta självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga genom att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande samt göra så att eleverna upplever kunskap som meningsfull och att eleverna upplever att kunskapsutvecklingen går framåt (Lgr Kunskaper). Rektor har ett särskilt ansvar för att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleven får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet (Lgr Rektorns ansvar) Sammanfattning av insatser vi genomfört för att nå våra mål Kunskaper Vi har haft en välfungerande elevhälsa som arbetat nära arbetslaget. Skolans matematiklärare har deltagit i matematiklyftet som har drivits av en av skolans förstelärare. Vi har implementerat en Läsa, skriva och räknaplan. Vi har arbetat aktivt med extra anpassningar för att säkerställa att vi har en inkluderande undervisning. Vi har haft utmanande och inspirerande teman som skapat sammanhang och mening. Vi har implementerat Bornholmsmodellen i förskoleklassen. Digital teknik Vi har använt SchoolSoft för att kommunicera bedömning, betyg, skriftliga omdömen och kopplingar mellan uppgifter och Lgr 11 för elever och vårdnadshavare. Vi har använt Gafe (Google apps for education) som digital plattform för våra elever. Eleverna har haft tillgång till digital teknik under hela dagen. Vi har använt väggfasta projektorer för att skapa en digital lärmiljö. Arbetsro Vi har arbetat aktivt under morgonsamling och under arbetspass för att tillsammans med eleverna arbeta med vår värdegrund och våra kärnvärden, ansvarstagande, inkluderande och 17

18 tydliga. Vi har arbetat systematiskt med våra ordningsregler. Vi har utvärderat och följt upp våra ordningsregler tillsammans med våra elever. Vi har tagit ett gemensamt ansvar över våra olika miljöer och arbetat med ansvarsområden och checklistor för att säkerställa att lärmiljön präglats av ordning och reda. Vi har arbetat systematiskt med positiv förstärkning och lågaffektivt bemötande för att stärka arbetsron. Undervisande lärare har följt eleverna till kapprummet när de ska gå hem vid skoldagens slut. Lust att lära mer Vi har arbetat med Ann S Pihlgrens undervisningsstilar för att kunna identifiera olika undervisningsstilar och göra önskvärd förflyttning till de undervisningsstilar som ger bättre utfall. Vi har arbetat kollegialt och samplanerat för att skapa en samtida undervisning. Vi har arbetat med sammanhangsstyrd och erfarenhetsbaserad undervisning. Eleverna har fått inflytande över sin utbildning och eleverna har utifrån ålder och mognad getts möjlighet att påverka sin utbildning. 18

19 Resultat grundskola Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper i samtliga ämnen*, juni 2017 Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 1 97% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 2 81% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 3 91% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 4 78% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 5 83% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 6 83% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 7 67% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 8 80% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 9 81% *samtliga ämnen som eleven haft undervisning i under läsåret Ämne Andel (%) som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, åk 3 Andel (%) som nått kunskapskraven (minst E) åk 6 Andel (%) som nått kunskapskraven (minst E) åk 9 Bild Biologi Ingår i NO Engelska Fysik Ingår i NO Geografi Ingår i SO Hemkunskap Historia Ingår i SO Idrott och hälsa Kemi Ingår i NO Matematik Mod. språk, språkval 100 Modersmål Musik NO 96 Religionskunskap Ingår i SO Samhällskunskap Ingår i SO Slöjd SO 96 Svenska Svenska som andraspråk 0 Teknik

20 Nationella prov årskurs 3, Vt-17 Totalt antal elever i åk 3: 23 Ämne, delprov Antal elever som deltagit i delprovet Andel (%) av deltagande elever som nått kraven Matematik A: muntlig kommunikation % B: talföljd, geometriska mönster % C: förståelse för räknesätten % D: positionssystemet % E: enkla problem % F: mäta, jämföra samt skriftliga räknemetoder % G: överslagsräkning, huvudräkning % Svenska Tala: muntlig uppgift % Enskilt textsamtal 23 92% Stavning och interpunktion 23 96% Läsa: berättande text 23 92% Enskild högläsning % Skriva: faktatext 23 92% Läsa: faktatext 23 92% Skriva: berättande text 23 87% 20

21 Korrelation nationella prov åk 6 och ämnesbetyg Korrelation nationella prov åk 9 och slutbetyg 21

22 Resultat åk 9, över tid Andel (%) elever som nått alla kunskapskrav år 9 91 % 100 % 81 % Andel (%) behöriga till gymnasiet 91 % 100 % 81 % Meritvärde, (baserat på 17 betyg) Salsavärde För att få en nyanserad bild av olika skolors förutsättningar har Skolverket utvecklat SALSA - Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambandsanalyser. Analysverktyget SALSA presenterar betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till ett antal bakgrundsfaktorer; föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands samt fördelningen pojkar/flickor. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå

23 Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat Jämförelse mellan elevernas, föräldrarnas och lärarnas bedömning av kvaliteten i skolans studiemiljö, d.v.s. frågor som rör respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan och kvaliteten i skolans undervisning, d.v.s. frågor som rör skolans sätt att väcka lust, ge stöd och hjälp samt att återkoppla och kommunicera gällande elevens utveckling och lärande. (Från enkätundersökningen i februari 2017.) 23

24 Upplevd kvalitet Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man som elev och förälder är med skolan, i vilken grad skolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära skolan är att vara en perfekt skola. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera skolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad eleverna trivs på skolan och i vilken grad förälder upplever att deras barn trivs. 24

25 Analys av grundskolans resultat Vår kundundersökning visar flera saker som vi behöver kommentera i vår analys. Om vi tittar på frågan som handlar om den upplevda tryggheten kan vi se att både personal och föräldrar har svarat högt och i linje med varandra. Däremot finns det en tydlig diskrepans mellan föräldrar och personal och den upplevda trygghet som eleverna förmedlar i undersökningen. 76% av eleverna känner sig trygga vilket är 3 % högre än för föregående läsår. Den diskrepans som är tydlig mellan den upplevda nöjdheten mellan föräldrar, elever och personal förhåller sig ungefär på samma sätt genom hela undersökningen. Det är egentligen bara på frågan som handlar om att eleverna behandlar varandra med respekt som personalen ger samma värde (58%) som föräldrarna. Över tid har vi sett att föräldrar tenderar till att vara mer nöjda än sina barn och den grupp som är nöjdast är personalen. Ur det perspektivet skiljer sig inte årets resultat från tidigare år. På frågan som handlar om att eleverna behandlar varandra med respekt får vi undersökningens lägsta resultat av eleverna. Däremot är det 66 % av eleverna som tycker att personalen på skolan tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt. Hela 83 % av föräldrarna upplever att personalen tar ansvar. I personalgruppen är det hela 100 % som upplever att de vuxna tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt. Respekt har varit en utmaning i skolan under året. Det kan handla om att eleverna inte respekterar varandras saker eller varandras arbetsro. Det kan även vara att någon elev har utsatt någon annan elev för kränkande behandling. Skolan är tydlig i den här frågan och har utrett de händelser som har kommit till skolans kännedom. Vidare har skolan arbetat systematiskt med skolans värdegrund och skolans ordningsregler. Skolan har arbetat med vår lärmiljö för att göra den än mer stödjande för att ge eleverna förutsättningar att vara trygga i skolan och att utveckla sitt sociala samspel tillsammans med andra. Att eleverna inte upplever att personalen på skolan tar lika stort ansvar över att alla blir behandlade med respekt som upplevelsen hos föräldrar och personal på skolan kan förklaras genom att de kanske inte har samma förståelse för hur skolan tar ansvar. Vidare har de inte heller insyn i allt arbete som skolan gör kring enskilda elevärenden men som föräldrar i högre utsträckning kan ha en förståelse för. Ett område som tangerar det låga elevresultatet för respekt är frågan som handlar om den upplevda arbetsron. Elevernas upplevda arbetsro är lägre än föregående läsår och lägre än snittet för Vittra och Academedia. Arbetsron har varit ett område som vi har arbetat intensivt med i flera år. Till det här läsåret genomförde vi även en omfattande ombyggnation där vi har byggt nya väggar och öppnat upp nya dörrar för att skapa förutsättningar för avgränsade klassrum. Trots omfattande ombyggnationer och ett systematiskt arbete med skolans värdegrund och våra ordningsregler är arbetsro ett område 25

26 som fortsatt framåt är en utmaning för oss. Ett av de högre resultaten i undersökningen är frågan som handlar om elevinflytande. Här följer utfallet samma trend som tidigare där föräldrar och personal svarar högre än eleverna. En vidare utmaning för skolan är att fortsätta synliggöra och kommunicera det elevinflytande som finns. Elevinflytande är en viktig fråga för oss och alla elever ska utifrån ålder och mognad ges reellt inflytande över sin utbildning. En fråga där vi inte fått så höga elevresultat som vi hoppats på är frågan som handlar om att lärarna gör så att eleverna får lust att lära sig mer. Det här är en av de frågor som personalen på skolan svarar högst på. Under året har vi gjort en särskild satsning och arbetat systematiskt med Ann S Pihlgrens forskning om undervisningsstilar. Det har varit viktigt för oss att identifiera lärarnas undervisningsstilar genom till exempel auskultation för att kunna prata och arbeta för en relevant förflyttning till en undervisningsstil som ger högre resultat. Lärarna har under året arbetat sammanhangsstyrt och erfarenhetsbaserat. Undervisningen har varit verklighetsbaserad och samtliga arbetslag har arbetat med olika teman varje period. Att skapa en undervisning som inspirerar och utmanar och som gör att eleverna får lust att lära sig mer är ju en av de frågor som driver lärare framåt. Till nästa läsår kommer vi fortsätta att arbeta för att skapa en lustfylld undervisning och fortsätta att utmana våra elever i arbetssätt, metoder och innehåll som ger höga resultat. En fråga som vi får ett av undersökningens högre resultat på är frågan som handlar om eleverna trivs på skolan. Positiva upplevelser kring trivsel är viktiga för att skapa förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling. Den positiva upplevelsen kring trivseln på skolan kommer vi bygga vidare på under nästa läsår. Korrelation nationella prov och ämnesbetyg åk 6 Statistiken i korrelationsanalysen bygger på den senaste tillgängliga statistik i SIRIS när analysen gjordes. I matematik är det 87,5 % som får samma betyg som sitt resultat på nationella provet. 12,5 % av eleverna får ett högre betyg än sitt resultat på nationella provet. Snittet för riket ligger på 19,9 % högre och motsvarande siffra i kommunen ligger på 19,7 %. I riket är det 72,7 % som får samma betyg som sitt resultat på nationella provet. Motsvarande siffra i kommunen är 73,3 %. I riket är det 7,4 % av eleverna som får ett lägre betyg än sitt resultat på nationella provet. I kommunen är det 7 % som får ett lägre betyg. De elever på skolan som får ett högre betyg har på andra sätt än nationella provet visat sina kunskaper. I svenska är det 50 % av eleverna som får samma betyg som sitt resultat på nationella provet. Det är 50 % av eleverna som får ett högre betyg. I riket är det 67,5 % som får samma betyg som resultatet på sitt nationella prov. I kommunen är motsvarande siffra 64,7 %. I riket är det 22,8 % som får ett högre 26

27 betyg än sitt nationella prov. I kommunen är det 23,5 % som får ett högre betyg. Avvikelsen på skolan förklaras genom att flera elever över tid har visat högre måluppfyllelse än sitt resultat på nationella provet. I engelska är det 72 % som får samma betyg som sitt resultat på nationella provet. Det är 11 % av eleverna som får ett högre betyg. 16 % av eleverna får ett lägre betyg. Snittet i riket är att 73,5 % av eleverna får samma betyg som sitt resultat på nationella provet. Motsvarande siffra i kommunen är 75,8 %. I riket får 6 % av eleverna ett högre betyg än sitt resultat på nationella provet. I kommunen är det bara 3,2 % av eleverna som får ett högre betyg. Det är i riket 20,5 % av eleverna som får ett lägre betyg. Motsvarande siffra i kommunen är 21 %. De elever på skolan som får ett lägre betyg har inte över tid visat att de klarar kunskapskraven på samma nivå som resultatet på sitt nationella prov. Vidare har inte provet testat alla delar vilket också är en förklaring. Korrelation nationella prov och slutbetyg åk 9 Statistiken i korrelationsanalysen bygger på den senaste tillgängliga statistik i SIRIS när analysen gjordes. I samhällskunskap är det 81,25 % som får samma slutbetyg som betyget på nationella provet. Det är tre elever eller 18,75 % som får ett högre slutbetyg än sitt resultat på nationella provet. Snittet för riket ligger på 12,7 % högre och 12,6 % högre i kommunen. De som får ett högre betyg på skolan har på andra sätt än nationella provet visat sina kunskaper. I matematik är det 60 % av eleverna som får samma slutbetyg som på nationella provet. 40 % av eleverna får ett högre slutbetyg än sitt resultat på nationella provet. Avvikelsen på skolan förklaras genom att flera elever var några belägg eller poäng på nationella provet ifrån gränsvärdet för ett högre betyg. Snittet för riket ligger på 28,5 % högre och i kommunen på 26,8 % högre. Snittet för elever som får samma betyg som på nationella provet ligger i riket på 68,2 % och på 61,5 % i kommunen. I NO skrev eleverna prov i biologi. 50 % av eleverna får samma slutbetyg som på nationella provet. 37,5 % får ett högre betyg än sitt resultat på nationella provet. 12,5 % får ett lägre betyg än sitt resultat på nationella provet. Snittet för riket ligger på 28,1 % högre och i kommunen på 28,6 %. högre. Snittet för elever som får samma betyg som på nationella provet ligger i riket på 63,3 % och på 61,3 % i kommunen. Snittet för riket som får ett lägre betyg än resultat på sitt nationella prov ligger på 8,6 % i riket och motsvarande siffra i kommunen ligger på 10,1%. I engelska är det 62,5 % av eleverna som får samma slutbetyg som resultatet på nationella provet. 12,5 % av eleverna får ett högre betyg. 25 % av eleverna får ett lägre betyg. I riket är det 10,4 % som får ett högre betyg. Motsvarande siffra i kommunen är 8,4 %. I riket får 74,4 % av eleverna samma betyg som sitt resultat på nationella provet. Motsvarande siffra för kommunen är 72, 3 %. I riket är det 15,2 % som får ett lägre slutbetyg än sitt resultat på nationella provet. Motsvarande siffra i kommunen 27

28 är 19,3 %. De eleverna som får ett lägre betyg har inte visat sina kunskaper i relation till kunskapskraven i tillräckligt hög utsträckning över tid för att erhålla samma betyg som de skrev på nationella provet. I svenska är det 86 % av eleverna som får samma slutbetyg som sitt resultat på nationella provet. 14 % av eleverna får ett högre betyg. I riket är snittet för elever som får samma resultat på sitt nationella prov i slutbetyg 62 %. I kommunen är motsvarande siffra 61,5 %. I riket får 28,7 % ett högre slutbetyg än sitt resultat på nationella provet. Motsvarande siffra i kommunen är 26,8 %. De som får ett högre betyg på skolan har på andra sätt än nationella provet visat sina kunskaper. I svenska som andraspråk är det 100 % av eleverna som får samma slutbetyg som sitt resultat på nationella provet. I riket är det 62,5 % som får samma slutbetyg som sitt resultat på nationella provet. I kommunen är motsvarande siffra 66,8%. Avvikelsen på skolan förklaras genom att det är ett fåtal elever som läser ämnet vilket gör det svårt att dra några övergripande slutsatser. Övergripande resultatanalys åk 9 I åk 9 har det gått sexton elever, varav sex flickor. Alla flickor når samtliga ämneskrav. Sex av eleverna har inte läst något modernt språk utan i stället haft extra svenska eller engelska. Två elever har haft modersmålsundervisning. Högre betyg har i allmänhet nåtts av två flickor och två pojkar. Procentuellt har således flickor nått högre resultat än pojkar. Om man jämför meritvärden över tid har vi lägre meritvärden än för tidigare läsår. Även om våra meritvärden är över rikssnittet så behöver de ändå kommenteras. Det låga meritvärdet kan delvis förklaras med att det i åk 9 är ett fåtal elever (pojkar) som inte når kunskapskraven i flera ämnen. De eleverna har haft extra anpassningar och åtgärdsprogram under en längre period. Ett par av eleverna som inte når målen i flera ämnen har bara gått på skolan i ett par läsår. Några av eleverna har periodvis haft anpassad studiegång. Alla har annat modersmål än svenska. Flera av eleverna är också per definition nyanlända varför studievägledning på modersmål varit aktuellt. Alla elever har erbjudits lovskola under novemberlov, sportlov och påsklov men alla som har behövt extra undervisning har inte deltagit. Skolan har även erbjudit en extra timme utöver den obligatoriska timplanen där man som elev har kunnat få hjälp i sina ämnen av skolans lärare. De elever som inte når målen i flera ämnen har inte deltagit i den satsningen. Åtgärdsprogrammen har i stor utsträckning inte gett önskat resultat. Åtgärderna borde ha varit mer omfattande och varit mer inriktade på att motivera eleverna till att vilja lära. Stödinsatserna hade där det var möjligt behövts utökats ytterligare. Varje pedagog hade i större utsträckning kunnat ta ansvar för att de extra anpassningarna verkligen gett resultat och genomförs fullt ut. Samarbetet pedagogerna emellan hade också kunnat förbättras ytterligare, exempelvis så att eleverna bemötts på samma sätt av alla pedagoger för att skapa samsyn i undervisningen för eleverna. Extra anpassningarna har utvärderats flera gånger under läsåret, men det har varit upp till respektive pedagog att genomföra anpassningarna i praktiken. Även om elevhälsoteamet har varit inkopplad på flera av eleverna i åk 9 28

29 så hade även arbetet där kunnat intensifierats ytterligare i form av åtgärder och kontakter med hemmet. Sammanfattning av planerade insatser 2017/2018 Vi kommer att implementera Vittras nya verktygsguide om lärmiljö. Vi kommer fortsätta att utveckla skolans arbete med extra anpassningar. Vi kommer att fortsätta att utveckla vår lärmiljö med fler lärverktyg så att den blir mer stödjande. Vi kommer fortsätta att utveckla vår digitala lärmiljö. Vi kommer att satsa på tydliga och gemensamma strukturer för våra elevgrupper. Vi kommer att arbeta kollegialt med hur man tar svåra samtal för att bli ännu mer professionella i vårt bemötande. Vi kommer att ha flera förstelärare som kommer att arbeta systematiskt med att utveckla undervisningen på skolan. Vi kommer att arbeta med en läsa- skriva- och räknegaranti för att öka kunskapsresultaten i skolan. Kvalitetsmål för Vittra Lambohov grundskola 2017/2018 Funktionell kvalitet Kunskapsmål: Alla elever i årskurs 3, 6 och 9 når målen eller kunskapskraven i alla ämnen och ges möjlighet att nå sin fulla potential inom respektive ämne 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka 29

30 funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2014:458). Utveckla en samtida undervisning för att nå högre kunskapsresultat Att vara samtida innebär att ständigt hålla sig uppdaterad, ta del av de senaste rönen och förbättra undervisningen genom att bara använda metoder som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (Verktygsguiden Samtida undervisning 2016.) Värdegrundsmål: Upplevd kvalitet: Utveckla en tillgänglig lärmiljö med fokus på den kulturella, pedagogiska, fysiska och digitala lärmiljön. Alla elever ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Vidare ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. (Lgr 11 2:2 Kunskaper) Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. (Lgr 11 2:3 Elevernas ansvar och inflytande) Eleverna ska ha tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, till exempel bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. (Lgr 11 2:8 Rektorns ansvar) 30

31 Vittra Lambohov fritidshem Kvalitetsarbete i fritidshemmet Vi utvärderar kvaliteten i fritidshemmet utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi utvecklar kvaliteten i vårt fritidshem genom att göra utvärderingar av verksamheten. Det sker i slutet av varje period, alltså sex gånger under året. Utvärderingarna stödjer en medvetenhet kring uppdraget och samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys. Processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med fritidshemmets verksamhet. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till föräldrar i alla Vittras skolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Fakta om Vittra Lambohov fritidshem På vårt fritidshem kan eleverna gå från förskoleklass till åk 3 och vi har 85 elever inskrivna i verksamheten. Vi har organiserat oss enligt följande: Eleverna på fritidshemmet har varit indelade i tre olika grupper och i de grupperna har de haft dagliga samlingar samt genomfört de flesta aktiviteter tillsammans med sin ansvariga pedagog. Fritidshemmets verksamhet bedrivs i samma lokaler som miniorlaget bedriver sin undervisning i. Miljön utgörs av olika ljusa och öppna salar samt en del utav skolbyggnadens gemensamhetsyta. Fritidshemmets lärmiljö är både inspirerande och kreativ och utmanar elevernas nyfikenhet och lust att lära samtidigt som den präglas av trygghet. Fritidshemmet har en mycket stor skolgård som inbjuder till varierad lek och möjligheter till lärande. Exempelvis erbjuder gården skog, gräsytor, fotbollsplan, basketplan, lekplats, asfaltsytor samt 31

32 grusplan. Utöver skolgården gör fritids veckovisa utflykter till närområdets olika skogsdungar och lekplatser. Fritidshemmet utgör en del av miniorlaget men leds av skolans rektor. Kvalitetsmål för Vittra Lambohov fritidshem 2016/2017 Funktionell kvalitet: Fritidshemmet bidrar till utveckling genom att skapa nyfikenhet, ge möjlighet till utforskande samt göra så att eleverna får lust att lära mer. På fritidshemmet arbetar pedagogerna för att skapa meningsfulla aktiviteter som bidrar till att eleverna får lust att lära mer. Fritidshemmet ger även ytterligare möjligheter till att olika ämnesområden samordnas så att eleven får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. (Lgr Kunskaper och 2.8 Rektorns ansvar) Upplevd kvalitet: Eleverna på fritidshemmet är trygga Fritidshemmet har arbetat med att skapa trygghet genom social gemenskap där eleverna respekterar varandra och tillsammans utvecklar regler för arbete och samvaro i gruppen. (Lgr Skolans värdegrund och uppdrag och 2.1 Normer och värden) Eleverna på fritidshemmet har en god arbetsro Pedagogerna på fritidshemmet har aktivt arbetat med att eleverna ska uppfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och att de ska synas i verksamheten. Fritidshemmet har också främjat varje elevs förmåga och vilja att ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. (Lgr Normer och värden och 2.3 Elevernas ansvar och inflytande) Sammanfattning av insatser vi genomfört för att nå våra måll Eleverna har varit indelade i mindre grupper. Varje grupp har haft en ansvarig pedagog som elever och föräldrar har kunnat vända sig till. Det har funnits en tydlig struktur med schema som pedagoger, elever och föräldrar har kunnat följa. Vi har haft en samling vid fritidsdagens början. Vi har ätit mellanmål på mer utspridda tider och i mindre grupper. Vi har haft tydliga och kommunicerade ordningsregler för hela fritidshemmet och kulturkontrakt i varje fritidsgrupp. 32

33 Eleverna har haft inflytande bland annat genom fritidsråd då verksamheten har planerats utifrån elevernas intresse och behov. Pedagogerna har planerat aktiviteter utifrån fritidshemmets kapitel i läroplanen (Lgr 11 kapitel 4). Vi har arbetat aktivt med Ann S Pihlgrens undervisningsstilar med bland annat reflektion och auskultation för att identifiera olika undervisningsstilar. Resultat fritidshemmet Analys av fritidshemmets resultat På frågan mitt barn känner sig trygg på fritidshemmet har resultatet ökat från 75 % till 80 %. Det största fokusområdet på fritidshemmet det här läsåret har varit att skapa arbetsro och trygghet i 33

34 verksamheten eftersom vi såg att fritidshemmet låg lägre än skolan när det gällde trygghet i föregående års kundundersökning. Inför läsårets start delades alla eleverna in i tre olika grupper för att skapa en bättre samhörighet i en mindre grupp. Varje grupp fick en ansvarig pedagog som varit tillsammans med sin grupp under huvuddelen av fritidsdagen. Fritidshemmet och skolan har gemensamma ordningsregler som gäller hela dagen men i våra fritidsgrupper har vi även skapat kulturkontrakt för hur samvaron tillsammans ska se ut och dessa har regelbundet följts upp och utvärderats tillsammans med eleverna. Vi har även använt lärmiljön på ett bättre sätt genom att sprida ut grupperna både innanför skolbyggnadens och skolgårdens gränser men även i närmiljön för att bidra till lugn och trygghet i de olika grupperna. I kapprummet och samlingsrummen har det funnits schema för de olika grupperna som både elever och föräldrar har kunnat följa. Dessa scheman har även kommunicerats till föräldrarna via mail från den ansvariga pedagogen. Både föräldrar och elever har under läsåret uttryckt en stor nöjdhet över de mindre grupperna och en ansvarig pedagog att vända sig till. Insatserna har bidragit till att vi detta läsår har en upplevd trygghet och ett bättre resultat i kundundersökningen. På frågan som handlar om fritidshemmet erbjuder meningsfulla aktiviteter som stimulerar mitt barns utveckling har resultatet sjunkit från 73 % till 66 %. Under detta läsår har vi arbetat med att implementera det nya kapitlet i läroplanen som gäller för fritidshemmet. Pedagogerna har planerat verksamheten och aktiviteterna utifrån den samt elevernas behov och intressen. Som ett stöd i pedagogernas arbete har vi haft personalmöten för fritidshemspedagogerna där vi har diskuterat innehåll i läroplan, utvärderat verksamheten och arbetat med verktyg för hur pedagogerna kan planera framåt. De fritidseleverna i åk 3 som vill får vara med i Club3, där eleverna har möjlighet att planera och genomföra aktiviteter. Aktiviteterna kan vara antingen för hela fritidshemmet eller bara för eleverna i Club3. Intresset för att delta i Club3 har varit lägre detta läsår än tidigare och det har inte varit lika många arrangerade aktiviteter. Varannan vecka har det varit fritidsråd i de olika fritidsgrupperna. Där har eleverna fått vara med och utvärdera verksamheten och ha inflytande över kommande aktiviteter. Eleverna har oftast varit nöjda och i övrigt har önskemål använts i den fortsatta planeringen. Även på den dagliga samlingen i början av fritidsdagen har eleverna getts möjlighet att vara med och tycka till och på så sätt har pedagogerna haft möjlighet att ta vara på elevernas tankar och idéer för att göra förändringar och förbättringar av verksamheten. Trots dessa insatser har föräldrarnas upplevelse av att fritidshemmet erbjuder deras barn meningsfulla aktiviteter sjunkit. 34

35 På frågan som handlar om att skola och fritidshemmet samverkar kring mitt barns utveckling och lärande har vi ett resultat på 63 % vilket är i linje med förra årets resultat. Under läsåret har vi fortsatt att utveckla arbetet med skolans tema på fritidshemmet. Vi har fortsatt att redan på planeringsstadiet fundera över hur temat kan vara aktuellt på fritids. En fritidspedagog har haft extra ansvar för att temat ska ingå i fritidshemmet och under läsåret har arbetet utvecklats genom att det integrerats även i andra områden och av andra pedagoger. På torsdagar har vi erbjudit en workshop där eleverna erbjudits extra läxhjälp. Eleverna har kunnat arbeta vidare med läsning, räkning, att jobba i kapp eller utveckla sig vidare inom något som de själva är intresserade av att lära mer om. Vid behov har vi även erbjudit hjälp med extra lästräning övriga dagar. I vecko- och periodbrev har vi arbetat med att hänvisa till läroplanen när vi berättar vad vi har gjort för att synliggöra lärandet i aktiviteterna. Vi har även synliggjort innehållet i fritidshemmets kapitel i läroplanen genom ett träd som sitter på väggen i vår lärmiljö. I trädet finns äpplen med hänvisningar till olika aktiviteter på fritidshemmet som återfinns i läroplanen. Avslutningsvis har resultatet på frågan som handlar om jag är nöjd över fritidshemmets sätt att kommunicera om vad som händer i verksamheten sjunkit från 73 % till 66 %. I det veckobrev som skolans ansvarspedagoger skickat hem till föräldrarna varje fredag har fritidshemmet haft en stående punkt. Där har vi informerat om aktuella saker. Vi har även varje period skickat ut ett fritidsbrev som den ansvariga pedagogen på fritidshemmet skickat till föräldrarna i sin grupp via mail. I fritidsbreven har vi mer övergripande kunnat berätta om verksamheten men även ge en nulägesbeskrivning av läget i de olika grupperna. En del föräldrar har återkopplat till pedagogerna och visat uppskattning på dessa brev. Vi har även skapat tydliga strukturer för vad som händer i verksamheten de olika dagarna. Det finns scheman både i kapprummet och i lärmiljön. Schemat har även bifogats med periodbrev hem till föräldrarna. Informationstavlan i kapprummet har till exempel används för att informera om utflykter. Det har funnits en ansvarig pedagog i varje fritidsgrupp och pedagogen har haft huvudansvaret för kommunikationen mellan hemmet och fritidshemmet. Pedagogerna har på detta sätt blivit bättre på att skapa bra överlämningar vid hämtning och kunnat ge en kort återkoppling av hur dagen har varit. En vidare utmaning för fritidshemmet blir att fortsätta att kommunicera om verksamheten och säkerställa att alla informationskanaler är tydliga och kommunicerade till alla föräldrar. 35

36 Sammanfattning av planerade insatser 2017/2018 Vi kommer att fortsätta med samma grupper på fritidshemmet under kommande läsår och fördela de nya eleverna i våra befintliga grupper. Vi kommer att fortsätta att bygga på en god pedagogisk relation, bland annat genom att ha en ansvarig pedagog för varje fritidsgrupp. Vi kommer att starta upp terminen med tydlig information om vem som är vilket barns ansvariga pedagog och vem elever och föräldrar kan vända sig till. Vi kommer att ha en tydlig struktur på fritidshemmet som både pedagoger, elever och föräldrar kan följa. Vi kommer att arbeta vidare med att implementera fritidshemmets kapitel i Lgr 11 och koppla våra aktiviteter till läroplanen. Vi kommer att vara tydligare i vecko- och periodbrev till föräldrarna om kopplingarna till Lgr 11 i vår verksamhet. Vi kommer att fortsätta med fritidsråd men även utöka elevernas möjligheter till inflytande med en förslagslåda där de kan bidra med förslag på till exempel aktiviteter. Vi kommer att arbeta vidare med Club3 och hur vi tillsammans kan öka upplevelsen av lust och glädje på fritidshemmet hos våra äldre elever. Kvalitetsmål för Vittra Lambohov fritidshem 2017/2018 Funktionell kvalitet: Personalen på fritidshemmet har en god pedagogisk relation till eleverna Eleverna ska möta respekt för sin person och sitt arbete och i detta möte är den pedagogiska relationen mellan personalen och eleverna viktig. Läraren ska tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen. (Lgr Normer och värden). Eleverna ska ges möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen. (Lgr Fritidshemmet) Upplevd kvalitet: 36

37 Samverkan skola och fritidshem Skolan och fritidshemmet ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska skolan och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. (Lgr Övergång och samverkan) Samtida undervisning Undervisningen i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter och de ska även utmanas ytterligare genom att inspireras till nya upptäckter. Eleverna ska erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. (Lgr Fritidshemmet) 37

38 Vittra Lambohov Medarbetare Kvalitetsarbete gentemot våra medarbetare En medarbetarundersökning genomförs varje år inom Vittra och AcadeMedia. Områden som kartläggs är organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter, mångfald och likabehandling, fysisk arbetsmiljö, medarbetarsamtal, lönesättning och villkor, krav i arbetet samt arbetsrelaterad ohälsa. Medelvärdet av respektive område har indexerats och sammanfattas i resultat gällande medarbetarnas nöjdhet (NMI), ledning, engagemang och attraktivitet. Kvalitetsmål för Vittra Lambohov medarbetare 2016/2017 Utveckla en samtida undervisning på grundskolan, förskolan och i fritidshemmet Att vara samtida innebär att ständigt hålla sig uppdaterad, ta del av de senaste rönen och förbättra undervisningen genom att bara använda metoder som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (Verktygsguiden Samtida undervisning 2016.) Uppmuntra till god hälsa och välmående Enheten kommer att arbeta med att uppmuntra till god hälsa och hjälpa medarbetarna vidare med att hitta en balans mellan arbete och fritid för att skapa en attraktivare arbetsplats. Sammanfattning av insatser vi genomfört för att nå våra mål Samtida undervisning Vi har arbetat kollegialt med Ann S Pihlgrens forskning om undervisningsstilar. Vi har identifierat och medvetandegjort undervisningsstilar för att kunna arbeta för relevanta förflyttningar. Vi har genomfört auskultationer som har följts upp under medarbetarsamtalen. Förstelärarna har utvecklat undervisningen i matematik och svenska. Före Bornholmsmodellen har implementerats i förskolan och Bornholmsmodellen har 38

39 implementerats i förskoleklass. Vi har fördjupat oss i Helen Timperleys undersökande och kunskapsbildande cykel. Arbetslagen har fördjupat sig i Skolverkets allmänna råd Planering och genomförande av undervisningen. God hälsa och välmående Vi har uppmuntrat alla medarbetare att använda sin friskvårdspeng. Skolan har erbjudit en frivillig gemensam fysisk aktivitet och anmält ett lag till Blodomloppet. Alla medarbetare har deltagit på en föreläsning om stressreglering. Arbetslagen har arbetat systematiskt kring arbetsmiljöfrågor. Några av arbetslagen har fördjupat sig i Susan Wheelans teori om gruppfaser. 39

40 Resultat medarbetare Analys av medarbetarresultat Det finns några saker som behöver kommenteras i undersökningen. När det gäller NMI så är resultatet lägre än för tidigare verksamhetsår. Om man tar del av undersökningen i sin helhet kan man se att resultatet för skolan är hela 81 vilket tangerar resultatet för enheten för Personalen på förskolan har svarat något lägre i sin undersökning vilket påverkar snittet för hela enheten. För de övriga delarna i undersökningen är resultaten fortsatt jämna och höga även om de sjunkit något från tidigare verksamhetsår. Det finns medarbetare som upplever att det är svårt att påverka den sammantagna arbetsmängden och som tycker att det kan vara svårt att påverka sin egen arbetstakt. En vidare utmaning utifrån undersökningen är även att synliggöra kopplingen mellan lön och arbetsprestation även om vi redan idag har tydliga lönekriterier och strukturer för medarbetarsamtal. Något som blir fortsatt viktigt framåt för enheten är att fortsätta bygga väl fungerande arbetslag som 40