Lustfyllda övningar utomhus gör matematiken begriplig. GRÖNA FAKTA 1/2008 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium

Transkript

1 Foto: Torsten Kellander Lustfyllda övningar utomhus gör matematiken begriplig Idag är forskare eniga om att vi mår bra av att vistas utomhus. Vi blir inte bara friskare, piggare, mindre stressade och mer kreativa det är också lustfyllt att vara utomhus. Lust ligger till grund för all motivation och inlärning. SLU Partnerskap Alnarp Landskap och Ölands kommunalförbund har stött första fasen i ett projekt som handlar om att utveckla metoder för utomhuspedagogik i matematikundervisningen. Projektet leds av Torsten Kellander, trädgårdstekniker och utomhuspedagog vid Torslunda försöksstation, SLU, på Öland. GRÖNA FAKTA 1/2008 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium

2 Blygseln ger vika och matematiken bl När deltagarna kommer till Torsten Kellanders kurs i utomhusmatematik börjar de alltid med en rolig övning där man tramsar och springer för röra sig och ha roligt. Värmen stiger i kroppen. Deltagarna känner att det är tillåtet att vara liten och leka och blygseln ger vika. Har man inte roligt blir det bara misslyckat, säger Torsten Kellander. Mitt i alltihop får de sitta ner en stund i sittgropen för att bara tillåta sig att vila. Man kan inte vara produktiv åtta timmar om dagen. Det är självklart att ta paus då och då. Jag vet att det är stressigt och att lärarna har höga krav på sig i skolan, men då vill jag stötta dem i att ställa krav på sina chefer. Ytterst handlar det om hur vi bemöter och behandlar barnen. Konkreta och lustfyllda pedagogiska övningar varvas med meditativa upplevelser. Deltagarna kryper i krikonlunden och lyssnar på Arvo Pärts meditativa musik i kretsloppshuset. Även om det i slutändan handlar om matematik utgår allt från känslan för platsen. Torsten Kellanders projekt i den utomhuspedagogiska miljön vid Torslunda försöksstation på Öland är mer än matematik. Han vill stimulera deltagarna till egna upplevelser. Jag vill försätta deltagarna i situationer som berör dem på olika vis. De får reflektera kring sina upplevelser här på platsen och utifrån det komma fram till vad de vill göra med sin undervisning. Och två ting Matte går att utöva överallt, bara man har lite verktyg med sig. Här övar studenter från Högskolan i Kalmar i ett rutnät målat direkt på gräset i Torsten Kellanders flexibla matteverkstad på Torslunda försöksstation.foto: Torsten Kellander ska de inspireras till att ta med sig härifrån direkt! Resten kan de göra en femårsplan för. Blir det inte så har jag misslyckats, säger han. Innehållet i Torsten Kellanders flexibla matteverkstad fungerar i alla slags utemiljöer. Grundtanken är att elever och pedagoger använder de egentillverkade matteverktygen i konkreta övningar utomhus där de i lugn och ro tillsammans kan utforska matematikens värld. Barn som får springa omkring och leka med mattebegreppen utomhus får hjälp av alla sina sinnen i förståelsen av de mattebegrepp de möter i verkliga livet. Det vet utomhuspedagogen Torsten Kellander. Efter att i tio års tid ha arbetat med skolträdgårdsverksamhet med inriktning på odling och matematik samt med försöksstationens eget kretsloppshus, började han fundera på om den pedagogiska utemiljön kunde utnyttjas bättre för göra matteundervisningen ännu roligare. Vi hade redan många praktiska mattemoment med att väga pumpaskörden och mäta trädgårdsland. Men jag funderade på hur man skulle kunna komplettera och Utemohuspedagogiken och matematiken Torsten Kellander är utomhuspedagog på Torslunda försöksstation, SLU, Öland där han ur arbetet med skolträdgården och kretsloppshuset skapat ett utomhuspedagogiskt centrum. De senaste fyra åren har han utvecklat sina idéer kring skolträdgård och utomhuspedagogik med metoder som inriktar sig på matematik. Torsten Kellander utbildade sig först till trädgårdstekniker i Alnarp och fick 1972 arbete inom försöksodlingen på Öland. Under 2006 och 2007 fullföljde han kursen Mattedidaktik vid Blekinge Tekniska Högskola. Hösten 2007 gav också Alla tiders teknik ut boken Leka och lära matematik ute förskolan där Torsten Kellander är medförfattare. Se Torslunda försöksstation är knutet till LTJ-fakulteten (lantbruk, trädgård, jordbruk) vid Sveriges Lantbruksuni versitet i Alnarp. På försöksstationen på Öland erbjuds utbildningar inom utomhuspedagogik och skolträdgårdsverksamhet för pedagoger inom barnomsorg och skola. Mer information finns på Torsten Kellander på Öland arbetar med utomhuspedagogik. Foto: Marianne Åkesson Skörd II

3 ir lustfylld och lekande lätt bygga ut övningarna med hjälp av innehållet i en enkel och portabel matematikverkstad. Spontan utematte Efter många års samarbete med skolor i länet, inte minst med lärare och elever vid Torslunda skola på Öland, insåg Torsten att många pedagoger gärna ville förlägga delar av sin matematikundervisning utomhus. Problemet var bara att de kanske inte alltid hade tillgång till en inspirerande naturmiljö i skolans direkta närhet. Spontana undervisningspass var inte alltid praktiskt genomförbara. Jag ville ge elever och lärare verktyg som gjorde det möjligt att på ett enkelt men aktivt sätt, i lugn och ro leka/lära matematik utomhus när de hade lust. Den första inspirationskällan var Gunnar Lindqvist, lärare vid Elias Fries Skola i Hyltebruk, som tagit fram och använder matteplankor i undervisningen. Han gav mig tillåtelse att kopiera idén och sedan har jag gått vidare därifrån. År 2005 sökte Torsten Kellander pengar för att utveckla matteprojektet i den pedagogiska utemiljön. Året därpå finansierade SLU Partnerskap Alnarp Landskap och Ölands kommunalförbund projektets första fas. Det som handlar om att under tre års tid utveckla metoden för förskolebarn och elever upp till årskurs sex. Sedan dess har pedagoger från förskolor och skolor i hela landet besökt Torslunda försöksstation för att lära sig hur de kan använda innehållet i Torstens matteverkstad. I och med att närliggande skolor ibland har med sig och genomför övningarna tillsammans med egna förskolebarn och skolelever utvecklas metoden också successivt. Tack vare samarbetet med Högskolan i Kalmar, samt med pedagoger och elever från hela Sverige som provat Vad blir sex prickar minus sex prickar? Utomhus stimuleras sinnena och matte blir något helt annat när man får använda hela kroppen och ta ut svängarna. Foto: Torsten Kellander matteverkstadens innehåll, har även andra idéer och undervisningsmodeller tillkommit sedan starten. Att Torsten Kellander är på rätt väg tycker han sig ofta få bekräftat. Som när en elev beskrev hur det kändes att verkligen förstå och sa det pirrade i magen, det dunkade i hjärtat. Roligt när jag gissade rätt med tärningarna!. Må bra utomhus Idag är alla forskare eniga om att vi mår bra av att vistas utomhus. Utomhus finns frisk luft, obegränsade ytor att röra sig i, dagsljus och spännande naturmaterial att laborera med. Utemiljön är full av komponenter som får oss att må bra i kropp och själ. Vi blir inte bara friskare, piggare, mindre stressade och mer kreativa. Det är ju också roligt att vara utomhus! Och när undervisningen dessutom flyttas ut kan det hända många oväntade saker. Inte minst kan invanda mönster och fastlåsta roller brytas. Elever som inte kommer till sin rätt i skolans inomhusmiljö kan få ett annat självförtroende i praktiska övningar utomhus, säger Torsten Kellander. Samarbetet mellan elever och pedagoger i lekfulla, konkreta och mycket rörliga övningar parat med miljöombytet ger en annan upptäckarglädjen som också skapar andra slags frågeställningar. Genom att satsa på enkla övningar som alla har möjlighet att klara av, och som har en konkret koppling till barnens egen vardag, blir matematiken begriplig. Barn och vuxna lär av varandra, ser sambanden, får direkt respons och har samtidigt roligt tillsammans. Att upptäcka matematik blir en lustfylld upplevelse. Hur miljön ser ut där övningarna genomförs har förstås betydelse. Den absolut mest optimala och bästa omgivningen innehåller alla möjliga slags komponenter. Det behövs någon asfaltsplätt, öppna gräsytor, grusgångar, sandplan, olika slags träd, gärna med frukter, spännande buskage, stenbumlingar, klippartier och andra slags nivåskillnader, blommor, bärbuskar, trädgårdsland samt helst någon vildvuxen vrå. Dessutom naturligt material som blad, frukter, egenodlade grönsaker, kastanjer, kottar, pinnar och småsten. Fast sådant går förstås alltid att plocka vid utflykter och ta med sig hem till verkstaden. III

4 GRÖNA FAKTA1/2008 inspirera till såväl spontana som mer organiserade matteövningar. Men viktigt är att allt material i mattelabbet (som beskrivs mer konkret i artikeln härintill) med plankor, västar, rutnät, tärningar och repstumpar, är enkelt och billigt att tillverka. Om förskolebarn och skolelever kan hjälpas åt att skapa det man vill ha i sitt mattelabb tillsammans med sina pedagoger känner alla ansvar och blir delaktiga i processen. I det gemensamma tillverkandet av matteverktygen får alla dessutom mängder av inblickar i matematikens värld, säger Torsten. Att exempelvis vara med om att spraya fram ett rutnät på gräsmattan ger konkreta insikter i hur stor en fyrkant om 0,5 gånger 0,5 meter är på riktigt. Den som mätt till längden på en planka som ska rymma fem delar där varje avsnitt mäter en meter får snabbt grepp om metersystemet. Genom att använda tumstock och måttband i verkligheten får barnen konkret förståelse för de olika måtten. Materialet som ingår i matteverkstaden ska förstås tilltala så många sinnen som möjligt och får därför gärna vara färgglatt. Det bör också vara gjort av tåligt material så att det lämpar sig för att härbärgera just utomhus. Kanske i något förråd eller under ett tak. På så sätt blir alla matteverktygen lätta att komma åt när andan faller på och undervisningen förflyttar sig utomhus. Innehållet i mattelabbet kan naturligtvis varieras i det oändliga och ofta finner barnen själva på nya övningar och kombinationer av gamla. Liksom man tillsammans allt eftersom metoden utvecklas på den egna skolan kan uppfinna nya verktyg som kompletterar utbudet i verkstaden. Om alla får ta del i planerandet, uppfinna nya verktyg och ta ansvar för att tillverka dem så blir mattelabbet till ett projekt som följer eleverna och utvecklas från år till år, säger Torsten Kellander. Hmm, sex prickar minus två vad blir det? Med hjälp av tärningar och en matteplanka blir matematiken mer begriplig. Foto: Torsten Kellander Men tanken med min matematikverkstad är ändå att den ska fungera såväl i en trädgård som i parkmiljö, i skogen eller på en relativt karg asfaltgård i storstadsmiljö, menar Torsten Kellander. Flyttbar verkstad Matteverkstaden kräver heller inget stort hörn av skolgården. Och eftersom materialet går att förflytta är det förstås ingenting som hindrar att man tar det med sig någon annanstans. Förskollärare ser ofta direkt hur de kan omsätta materialet från mattelabbet i helt andra naturmiljöer. Rutnät kan ju barnen själva rita i sanden, måla i snön eller bygga med pinnar skogen. Innehållet i den matteverkstad som beskrivs i artikeln här intill kräver ändock någon liten gräsplätt samt asfaltsyta för att fungera bäst. Bra är också om man kan skapa några inbjudande och lite avskilda mötesplatser på skolgården där barnen två och två eller hela gruppen kan samlas för att fundera och diskutera. Tanken bakom det mattematerial som barn, elever och pedagoger kan använda utomhus och som Torsten Kellander har tagit fram är förstås primärt att det ska Förberedelse och reflektion Gång på gång återkommer också Torsten Kellander till insikten om vikten av ha gott om tid. Och då pratar han inte bara om tiden det tar att genomföra de praktiska övningarna utomhus som ju går ut på verkligt samarbete. Det handlar mycket om att barn och vuxna medupptäckare i lugn och ro får tid att tillsammans reflektera över vad det är man kommer fram till och hur. Att inte ha så bråttom, hellre göra färre övningar för att verkligen förstå. Först bör därför pedagogen noga förbereda och tänka igenom varför man ska göra de övningar hon eller han har valt. Vilket är syftet med dem? Vad vill jag att eleverna ska upptäcka och förstå? Vilka mattebegrepp och nyckelord kommer eleverna att möta och förstår de vad dessa innebär? Genom att öva inomhus får pedagogen klart för sig ifall eleverna verkligen förstår skillnaden mellan olika mått, en förutsättning för att övningarna utomhus ska fungera, säger Torsten. I en skola fick barnen i klassrummet först fundera över de mattebegrepp som talar om för oss vilken längd olika saker har. För vilket är egentligen längst? Sjuttio centimeter, sju decimeter eller en meter? Att mäta upp längden på golvet genom att introducera en linjal, en tumstock eller ett snöre kan vara ett sätt. Eller att gissa sig till rätt svar, argumentera för sin ståndpunkt och sedan ta in kamraternas funderingar. Fast allra först kanske man kan åskådliggöra detta med längd genom att eleverna själva sorterar in sig i en rad som baseras på barnens olika längd. Sedan går man igenom vilka övningar ute som ska göras och hur de går till. Gruppvis kan också eleverna klura ut egna övningar för de andra kompisarna att utföra. Under övningarna utomhus behöver ele- IV

5 verna också tid att fundera över alternativa sätt att nå en lösning på matteproblemet. Att hinna se och förstå hur kompisen gjorde, att diskutera hur man gick tillväga och enas om ett svar inför sin redovisning. Då blir det tydligt för alla att det finns olika sätt att resonera på, olika vägar att gå för att komma fram till en lösning. Bearbeta och förstå Efteråt bearbetas det som elever och pedagoger kommit fram till. Alla har kanske inte hunnit ta del av kompisens lösningar eller förstått vad det man själv kommit fram till faktiskt betyder. Det blir viktigt att ta reda på ifall övningarna inneburit att barnen nu bättre förstår de ord, begrepp och nyckelord som man gick igenom före övningen och koppla övningens insikter till mattebegreppen, inse mönstren och ställa nya frågor som leder vidare. Hur gjorde ni? Varför gjorde ni så? Kunde man ha gjort på något annat sätt? På så sätt tränar man också orden, matematikens vokabulär redan som sexåring och blir klar över ifall man satt rätt ord på rätt begrepp, säger Torsten. Bearbetningen, liksom övningarna utomhus men också förarbetet anpassas förstås utifrån vilken fas barnen befinner sig i och deras ålder. Riktigt små barn kanske inte heller orkar så länge, de kan tappa koncentrationen efter någon kvart. Då får man Det finnes ingenting som går upp mot att egga begäret efter vetande och väcka kärlek därtill, i motsatt fall skapar man blott åsnor med en packbörd på ryggen. Michel de Montaigne bryta av med en annan roligare, mer rörlig och enkel mattelek. Att som vuxen vara flexibel och lyhörd i alla sammanhang, också tillsammans med äldre elever, är förstås självklart liksom att tänka om när gruppen av elever inte riktigt hänger med i svängarna. Torsten Kellander berättar exempelvis om de rastslösa sjundeklassarna som hade några övningsuppgifter att utföra kring begreppet tid. Det ville sig inte riktigt så jag tänkte att de nog behövde springa av sig lite. Varje elev fick så i uppgift att springa en sträcka om trettio meter medan kompisen tog tid med sin mobiltelefon! Slutresultaten varierade med precisa tidsangivelser alltifrån 4,1 till dryga 5 sekunder. Därefter fick eleverna själva komma fram till i vilken fyrkant av gräsmattans rutnät som just hon eller han skulle stå med sin tid. En ganska avancerad övning i konsten att avrunda som eleverna löste alldeles galant och helt på egen hand. Och till det krävdes en hel del funderande och diskuterande. Torsten Kellander menar också att de konkreta övningarna för utomhusbruk med hjälp av matematikverkstaden inte enbart skapar större förståelse för matematikbegreppen. Genom att på det här sättet använda alla sinnen i en stimulerande utemiljö och prova olika sätt att komma fram till lösningar på matteproblem får barn och vuxna möjlighet att hitta det sätt att lära som bäst passar just dem. Vi är ju alla olika! I förlängningen ser Torsten Kellander gärna att metoderna för att lära in matematik utomhus kommer fler pedagoger till del. Och det alldeles oavsett om det är hans egen metod eller någon annan form som lärs ut. Huvudsaken är att pedagogerna kan ge eleverna möjlighet att ta del av flera och kompletterande sätt att lära in matematik. Alla pedagoger borde få möjlighet att utbilda sig i detta och utveckla utomhuspedagogiken, inte minst med inriktning på matematik. Och kanske är hans framtidsvision på väg att bli verklighet då ett nytt samarbete med matematikdidaktiken vid Växjö universitet startar under Ett samarbete som kan innebära att blivande lärare i framtiden får möjlighet att konkret utomhusmatematik blir verklighet också för elever i årskurs sex till nio samt på gymnasiet. Det går att öva mattebegrepp även med grönsaker från trädgårdslandet. Det får faktiskt lov att vara lite roligt också! Foto: Torsten Kellander V

6 Göra egna matteverktyg skapar ansva Matematikundervisningen börjar redan när pedagoger och elever tillsammans gör sina matteverktyg. När man är delaktig ökar också engagemanget och ansvarskänslan. Med färgglada plankor, tärningar och västar stimuleras alla sinnen. De enkla hjälpmedlen gör att öv - ning arna kan varieras i det oändliga. Alla matteverktyg ska finnas nära till hands för att lätt kunna plockas fram och användas närhelst man vill. Tanken är ju att även förskolor och skolor som har långt till naturen ska kunna förlägga sin matteundervisning utomhus på den egna gården när de får lust. Men visst är det bra om förskolan eller skolans gård innehåller såväl gräs och grus som asfalt. Har man inget naturmaterial tillgängligt att laborera med i övningarna (som kottar, småsten och pinnar) får man kanske se till att skaffa hem det. För matematik handlar ju inte alls enbart om att räkna och lära sig siffror. Matematik innefattar ju också rumsuppfattning, att lägesbestämma, sortera, jämföra och göra bedömningar utifrån olika kriterier, liksom begrepp som färg, form, vikt, och storlek. Att fylla sin matteverkstad med lämpligt innehåll är en process som bör och ska få ta tid. När förskolebarn, elever och pedagoger tillsammans tillverkar matteverkstadens verktyg sker en spännande och gemensam utforskning av matematikens värld. Övningarna nedan kan varieras i det oändliga. Det är bara fantasin sätter gränserna. Viktigt är dock att alltid förbereda eleverna på övningarna. Vad är det man vill uppnå och göra förståeligt? Inte minst gäller det att gå igenom och praktiskt öva på olika begrepp och nyckelord som kan dyka upp. Förstår alla exempelvis metersystemet? Att sju decimeter faktiskt är kortare än en meter? Hur kan man göra det tydligt? Att i efterhand ha gott om tid att gå igenom och reflektera över det man gjorde med plankor, västar och rutnät är också viktigt. Barnens egna funderingar gör inte bara lärdomarna och det egna inlärningssättet synligare för dem själva. Det skapar I sittgropen samlas man för att ta paus och vila, tänka efter vad man gjort och sätta ord på sina upplevelser. Foto: Torsten Kellander också många aha-upplevelser hos alla som varit med. Inte minst blir en mycket viktig insikt väldigt tydlig, nämligen den att man kan komma fram till lösningen av ett mattedilemma på många olika sätt och via flera olika slags strategier. Alla dessutom bra och den ena lika rätt som den andra! Plankor Matteplankor som är hyvlade på ena sidan köps på närmsta brädgård i standardmått. 3,6 meter långa plankor är exempelvis lätta att hantera. Plankans yta kan delas in i tio lika stora delar med hjälp av spritpenna och varje ruta får varsin siffra inskriven. Från ett till tio, från elva till tjugo, och så vidare. Istället för siffror kan en av plankorna ha symboler (prickar, stjärnor och så vidare) där ruta ett innehåller en prick, ruta två, två prickar, och så vidare. Gärna grupperade så som vi möter dem på tärningen. Lagda intill varandra ger plankorna nu såväl själva siffran som vilket antal den motsvarar. Övningar med tallinje och tio-kamrater På plankan med siffror från ett till tio kan mindre barn börja med att ta ett steg i varje ruta för att så småningom säga den siffra man kliver på högt samtidigt som man går. Låt barnen fundera över vilken siffra man hamnar på om man lägger ett till siffran två och ställer sig på motsvarande siffra eller symbolruta. Lite större barn (från fem år) kan delas upp två och två där varje par får en lapp med skriften 2+3 eller 1+1 och så vidare, dock bör summan inte bli högre än tio. Tillsammans får barnen summera och ställa sig på den ruta på plankan som motsvarar summan de får ihop. Tio-kamraterna kan man också öva genom att dela barnen i par. Den ena kompisen ställer sig på en siffra så får den andra kompisen sedan räkna ut vilken siffra på plankan hon eller han bör ställa sig på för att tillsammans med kompisen bilda talet tio. De strategier barnen väljer för att komma fram till svaret kan variera. Några stegar sig fram på plankan, några räknar i huvudet medan andra använder sig av fingrarna. VI

7 r och stimulerar alla sinnen Med hjälp av matteplankor övar eleverna tiotal. Foto: Torsten Kellander Västar Reflexvästar finns på de allra flesta förskolor och skolor. Genom att skriva olika siffror på västarna kan de användas i flera slags övningar, som exempelvis Övningar med tallinje och tio-kompisar. Barnen kan själva komma fram till i vilken ordning de måste ställa sig för att få en rad där ett barn står först med nummer ett, nästa med nummer två, och så vidare. Här kan man också öva begrepp som bakom, framför, bredvid. Barnen kan få i uppgift att hämta lika många kottar (pinnar, småstenar) som västsiffran visar och diskutera vilket tal som är större och/eller mindre än något annat tal. Öva udda och jämna tal kan man göra genom att be barn med udda siffror (eller tvärtom) blunda. De seende kompisarna som är iklädda jämna tal kan sedan samarbeta för att lotsa alla rätt i en tallinje. Västarna passar bra till mer rörliga mattelekar, som att springa runt och krama sin egen tio-tio-kamrat. Lekarna varieras i svårighetsgrad för att passa alla åldrar. Rutnät På en gräsmatta eller direkt på asfalten målas eller ritas ett rutnät med hjälp av vit sprayfärg, särskilda sprutvagnar eller krita. Nätet består av hundra stycken halvmeterstora kvadrater, tio gånger tio stycken. Mer tillfälliga rutnät kan skapas i snön med karamellfärg eller så drar man upp linjer på en sandplan. Rutnätet fungerar även utmärkt för att träna lägesord och rumsuppfattning. Övningar I rutnät kan man också stega sig fram och åskådliggöra stapeldiagram på ett tydligt sätt. Hur högt blir exempelvis stapeln med tio stenar jämfört med den med fem? Rutnätet passar också bra för övningar med decimaler och avrundning. Som när sjundeklassarna i den förra artikeln mätte tiden i sekunder. Tärningar Färdiga, stora tärningar finns att köpa men går också att tillverka i trä. Fördelen med tärningarna är att de går att kombinera med mycket av det övriga materialet i matteverkstaden. Genom att hålla för någon eller några av prickarna på tärningens sidor (och ta bort fingret) är det lätt att tydligt visa hur begreppen addition och subtraktion fungerar. Våra första lärare i filosofi är våra fötter, våra händer, våra ögon. Att ersätta dem med böcker är inte att tänka förnuftigt; det är att lära oss att lita på andras förnuft, att lära oss mycket och ingenting veta. Jean-Jacques Rousseau VII

8 Tärningar och plankor Med de här verktygen kan man enkelt öva exempelvis subtraktion på ett sätt som lämpar sig väl över alla åldersgränser. Övningen här intill har Birgitta Andersson vid Torslundaskolan på Öland utvecklat tillsammans med elever i årskurs ett till tre. Grupper med barn i blandade åldrar ger andra samarbetsfördelar där barnen lär av varandra. Fördelen är också att man undviker tråkig väntan då alla kan vara aktiva samtidigt. Övning med subtraktion Matteplankan med siffrorna noll till fem behövs liksom två tärningar. Gå dock först igenom vilka tal på tärningen som är störst. En elev får sedan kasta tärningen som exempelvis visar två prickar och nästa kastar så det blir fyra. Vilken är då skillnaden? Jo, siffran två, vilket markeras med en färgglad lapp på motsvarande tal på matteplankan. Och så fortsätter man tills plankans alla siffror är markerade. Övningen kan också utföras som en tävling mellan två grupper av elever. Övrigt material Matteverkstadens innehåll kan förstås varieras och kompletteras i det oändliga. En tre meter lång matteplanka blir exempelvis behändigt hopvikbar och portabel ifall den klipps till av vaxduk. Utemiljön är dessutom fylld av gratismaterial, klara att användas i olika matteövningar. Kottar, små eller stora stenar, löv, grenar och fallfrukt kan räknas och/eller sorteras efter färg, form, vikt, längd och så vidare. Antingen för sig eller i kombination med plankor, rutnät och västar. Elever från Högskolan i Kalmar övar gemometriska former med hjälp av rep. Matteverkstaden erbjuder flera olika möjligheter att lösa en uppgift. Var och en kan hitta något som passar hennes eller hans sätt att lära sig. Foto: Torsten Kellander Detta Gröna Fakta... är skrivet av Eva Selin, chefredaktör för tidningen Familjedaghem, Fortbildning AB Stockholm. Eva Selin är författare till Rum för utelek, Fortbildning AB. Omslag: Mattelabbet vid Torslunda försöksstation har fått besök av lärare från England, Slovakien, Italien och Tyskland. Gröna Fakta sammanställs av Movium, SLU, Box 54, Alnarp. Telefon Redaktör: Titti Olsson. ISSN Publicerat i Utemiljö 1/2008.