Utemiljöns betydelse för lärande, lek och hälsa

Transkript

1

2

3 Utemiljöns betydelse för lärande, lek och hälsa Möjligheter för flera a; lära och må bra Torslundas utemiljö uppbyggt i samarbete med lärare vid Torslundaskolan

4 Torslunda uppbyggnaden Varierande terräng Vegeta4onsförhållanden Sol och skugga förhållanden Lärmiljö

5 Låt det växa fram långsamt 1 sak i taget

6 UtomhusakAviteter bygger miljöer kopplat All undervisning inomhus Kompost Solrosor Pumpor Blomsterbönor Nordiska grönsaker MaGelabbet

7 Asperger AuAsm Depression ADHD svårt ag förstå socialt samspel, blir läg utanför, vill ha ru4ner, störs läg av ljud, intryck. bristande socialt samspel, oja repe44va beteenden och intressen. i övrigt som ovan. tvång, ångest, ätstörning. svårt ag fokusera, hyperak4vitet, uppmärksamhetsproblem, störs av för mkt intryck, pratar mkt, 'rörliga/myror i kroppen'. KogniAv funkaonsnedsä;ning använder hellre bilder än skrij och ibland som subs4tut även för verbal kommunika4on, svårt med 4d och rumsuppfagning mm. Dyskalkyli matema4ksvårigheter Dyslexi svårigheter med ag läsa och skriva

8 Jean Jaques Rousseau skrev redan på 1700 talet ag lärandet sker genom lek och sinnliga erfarenheter. Våra första lärare i filosofi är våra föger, våra händer, våra ögon. AG ersäga dessa med böcker är inte ag lära oss tänka förnujigt. Det är ag lära oss lita på andras förnuj, ag lära oss mycket och ingen4ng veta.

9 Peter Gärdenfors, professor i kogni4onsvetenskap vid Lunds universitet Ute alla sinnena är med, dega leder 4ll starkare minnen, bestående kunskap.

10 Ute sammanstrålar teori och prak4k. Det blir lusxyllt ag lära. Ute ska vara naturligt inslag i lärandet.

11 Erik Skärbäck, professor SLU Grönska, fågelkviger, parasympa4ska nervsystemet, lugna Kaplan, Kaplan, University of Michigan Gröna miljöer utan krav har återhämtande egenskaper, oxytocinhalten utvecklas vi mår bra. Lust ligger 4ll grund för inlärning och mo4va4on.

12 Forskare vid Karolinska ins4tutet Hjärnan formas av motoriken. Rör vi på oss rensar blodet stressämnen som är skadliga för hjärnan. Lars Nygren, hjärnforskare Nya hjärnceller bildas när vi rör på oss och inlärningsförmågan ökar. Förbindelser mellan olika hjärndelar ökar.

13 Peter Pagels, idrogslärare och forskare vid Karolinska Ins4tutet Under barndomen kopplas hjärnans nervbanor ihop. Mönster för fysisk ak4vitet bildas. Vid avslutad pubertet upphör förmågan ag skapa kopplingar. De nervceller som ej fåg en uppgij 4llbakabildas.

14 Hjärnan och rörelse 2016 presenterar psykiatrikern Anders Hansen forskning som visar ag röra på sig ger enorma effekter på hjärnan. Hansen säger: Goda mo4onsvanor 4digt. Effekten av ag barn rör på sig sträcker sig bortom ag de blir bägre i skolan. Barn blir även mindre känsliga för stress av ag röra på sig..

15 Var lekte Ni när Ni var barn? Hur vill Ni ag Er utemiljö utvecklas och för vad?

16 Varför är utemiljön vikag, förutom a; vi rör på oss? Sociala strukturer bryts Lyssna på varandra Förstå ag vi tänker olika LusXyllt lärande Deras miljö

17

18 Sannolikheten i fröpåsen Samarbetprojekt med magema4ker vid Linnèuniversitet 1 m2, sådd, uppkomst och höjdmätning

19 Torslunda eleverna räknar uppkomna plantor

20 Eleverna bygger sina diagram, vilket antal kommit upp flest av 7, 8 eller 9?

21 Höjdmätning histogram

22 UppskaGa vikt och histogram

23 Blomsterbönor sådd, skörd och kvävenoduler.

24 Nordiska grönsaker, sänker kolesterolhalt blodtryck. Barnen är med från planering, inköp fröer, sådd, skötsel, skörd och matlagning.

25 Ma;elabb, uppbyggda över landet, barnen är med och 4llverkar materialet.

26 MaGelabbet Underlag för 4llverkning och beställning Workshop 2 4mmar

27 Barnen 4llverkar materialet med slöjdläraren

28 Västarna

29 Skalbegreppet, koordinater, x och y-axlar.

30 Rum för bara vara.

31 En grön utemiljön en plats för vila, lek,lärande och hälsa

32 Dessutom, barnen är fram4dens beslutsfagare, vistas här många 4mmar per dag.

33 Låt det växa fram långsamt välj 1 sak i taget så ag alla känner sig delak4ga

34 Mail med länkar Den goda skolgården för utomhuspedagogik, Maria Ernekrans Bä8re resultat när skolgården fly8ar ut, Emilia Fägerstam Gör plats för barn och unga, Boverket och SLU, Movium, Hjärnstark, Anders Hansen Peter Pagels, idrogslärare forskare vid Karolinska Ins4tutet The Apple Core, Malmö stads skolgårdstävling MaGelabbet