Handlingar. Kollektivtrafiknämnden

Transkript

1 Handlingar Kollektivtrafiknämnden

2 KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Suzanne Frej Plats: Hotell Scandic Crown, Göteborg Ledamöter Alex Bergström (S) Vivi-Ann Nilsson (S) Patrik Karlsson (S) Lena Malm (S) Robert Hansson (S) Fredrika Almkvist (S) Gunilla Levén (M) Jan Skog (M) Susanna Cassberg (M) Carin Ramneskär (M) Ulrika Frick (MP) Birgitta Adolfsson (FP) Elin Liljebäck Nilsson (KD) Lars Engen (V) Rickard Nordin (C) KALLELSE Sammanträde Ersättare Eric Insulahn (S) Inga-Kersti Skarland (S) Per Erik Norlin (S) Ann Lundgren (S) Eshag Kia (S) Jonas Sundström (S) Johan Björkman (M) Lena Ferm Landström (M) Christian Romberg (M) Björn Thodenius (M) Martin Odalgård (MP) Mats Rahmberg (FP) Dan Hovskär (KD) Jennica Johansson (V) Margaretha Yngvesson (C) Nämndsammanträde med Kollektivtrafiknämnden 31 januari (OBS fredag!) Vänligen observera! Ledamot/ersättare som har förhinder ombeds snarast kontakta Suzanne Frej på eller (fr.o.m telefonnummer ) Ordinarie ledamot som har förhinder ombeds även meddela ersättare vid förhinder. Vänligen uppge eventuellt behov av specialkost till Förslag på kollektivtrafiksförbindelser till Göteborg 31 januari. Avgång Ankomst Förbindelse Borås 07:50 08:54 Buss 100 Skövde 07:30 09:00 Västtågen regiontåg Mariestad 06:40 09:00 Buss Västtågen regiontåg Uddevalla 07:35 08:54 Buss 820 fr. Kampenhof Vänersborg 08:09 09:00 Västtågen Om ni tar bilen, tänk på att samåka! Postadress Besöksadress Telefon Kollektivtrafiksekretariatet S Hamngatan Box 1031 Göteborg Göteborg

3 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med kollektivtrafiknämnden den 31 januari 2014 Plats: Scandic Crown hotell, Polhemsplatsen, Göteborg Tid: Kl. 09:30-15:30 Fika serveras från 08:45 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Genomgång av ärenden Lunch Genomgång beslutsärenden (ajournering för gruppmöten efter behov) Beslut Mötet avslutas c:a 15:30 Informationsärenden kl A. Information från Västtrafik Muntligt B. Ärenden för kännedom Informationsärenden bilaga samt pärm Beslutsärenden Dnr: KTN 2 Årsredovisning Kunskapsunderlag budget Trafikplikt buss Beslut om eventuell biogasandel i kommande upphandlingar Trafikplikt tåg - Västtågen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

4 Föredragningslista från kollektivtrafiknämnden, (2) 7 Årlig avstämning trafikförsörjningsprogrammet - Remiss Resandebehov Landvetter Principer för tillköp inom prissystemet Motion av Ann-Christine Simonsson (C) om fritidskort dygnet runt, året runt 11 Redovisning av säkerhetsarbetet 2013 samt handlingsplan för säkerhetsarbete kollektivtrafiksekretariatet/kollektivtrafiknämnden Delegeringsärenden Anmälningsärenden A. Transportstyrelsen ang. tillsyn av Västra Götalandsregionens regionala trafikförsörjningsprogram Övriga frågor Ulrika Frick Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

5 ÄRENDE 1 Informationsärenden

6 ÄRENDE 2 Årsredovisning 2013

7 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare Calle Blomberg Till Kollektivtrafiknämnden Årsredovisning 2013 för Kollektivtrafiknämnden Förslag till beslut 1) Kollektivtrafiknämnden beslutar godkänna årsredovisning för 2013 Ärendet Årsredovisning har upprättats för kollektivtrafiknämndens verksamhet under 2013, enligt fastställda anvisningar. Årsredovisningen visar på sammantaget god måluppfyllelse och genomförande av planerade aktiviteter enlig kollektivtrafiknämndens detaljbudget för Det ekonomiska resultatet för 2013 för kollektivtrafiknämnden och dess sekretariat redovisar ett sammantaget överskott på 2,1 mnkr. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Calle Blomberg Controller Bilaga 1: Årsredovisning 2013 Expedieras till Regionstyrelsen Revisorskollegiet POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: HEMSIDA:

8 Sida 1(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 Årsredovisning 2013 Sammanfattning och slutsats Resultatet för året 2013 är 2,1 mnkr och som förväntat positivt. Därutöver har kollektivtrafiknämnden för åren tagit s.k. avsättningsbeslut motsvarande 3,6 mnkr i 2013-års budget. Kollektivtrafiknämnden och dess sekretariat har efter uppbyggnadsåret 2012, fortsatt konsoliderat och utvecklat sin verksamhet under året till såväl utföraren som andra nämnder inom regionen. Med den breda politiska förankring som finns i Västra Götaland att kollektivtrafikens roll i transportsystemet måste stärkas eftersom kollektivtrafiken är ett viktigt medel att nå en hållbar tillväxt. Det handlar om att underlätta människors vardagsresor på ett hållbart sätt, att knyta ihop regionen, göra den rundare och att minska trängseln. Det kräver långsiktighet, uthållighet och väl avvägda satsningar. Införandet av trängselskatter som en del av det Västsvenska paketet har gett en unik möjlighet att lyfta resandet med kollektivtrafiken och öka dess marknadsandel. Utifrån kollektivtrafiknämndens uppdragsinriktning har Västtrafik genom trafikplan för 2013 gjort kraftfulla satsningar för att möta efterfrågan. Kollektivtrafiknämnden har under året fortsatt utveckla sin roll som beställare. Utvecklat och etablerat processer som säkerställer att regionfullmäktiges mål och trafikförsörjningsprogrammet omsätts i verksamhet, på ett resurseffektivt sätt. Att vidareutveckla dialogen med kommunerna är ett fortsatt prioriterat område, som drivits genom de politiska kollektivtrafikråden och dess beredningar, samt en gemensam dialogdag. Under 2013 har stor tyngd lagts vid ny pris- och sortimentsstrategi, samt framtagandet av målbild Tåg 2035, en strategi för tågtrafikens utveckling. Resandet med kollektivtrafiken ökade under 2013 med (per nov) 8 procent. I snabbast takt ökar resandet på spår med den regionala tågtrafiken (14 procent) och spårvagn (11 procent). Årsredovisningen följer struktur och innehåll enligt detaljbudget för 2013 års struktur. Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammets mål och strategier redovisas även i separat uppföljningsrapport ( Verksamhetens övergripande uppdrag Kollektivtrafiknämnden är beställarnämnd till Västtrafik AB som är utförarorganisation för all samhällsbeställd regional kollektivtrafik i Västra Götaland. Nämndens uppdrag är att bereda ärenden inför beslut i regionfullmäktige i sin egenskap av kollektivtrafikmyndighet. Myndighetens (regionfullmäktige) ansvar gäller den samhällsbeställda regionala kollektivtrafiken. Kollektivtrafiknämnden ansvarar för beslut om trafikplikt, dvs. om trafik inom ett visst område ska upphandlas eller lämnas till den kommersiella marknaden.

9 Sida 2(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 Medborgarperspektivet OK Genom att erbjuda invånarna goda resmöjligheter med kollektivtrafiken har vi skapat förutsättningar för en mer attraktiv och konkurrenskraftig region. Övergripande har det handlat om att öka kollektivtrafikens marknadsandel och för det krävs nöjdare invånare och resenärer. Att knyta ihop hela regionen och regionen med sitt omland, med effektiva och miljövänliga resmöjligheter. Ingen ska på grund av sitt kön, ursprung, funktionsnedsättning, sin ålder m.m. utsättas för diskriminering i samband med kollektivtrafiken. Verksamheternas mål i medborgarperspektivet Strategiskt mål Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken år 2025 (Tpr) Styrtal 2013 i Västtrafiks uppdrag - Kundnöjdheten ska öka: Positiv utveckling från låg nivå med två procentenheter, från 51 % till 53 % Mål och prioriterade aktiviteter kollektivtrafiknämnden/sekretariatet Pris-och sortimentsstrategi fastställd: Påbörjat beslut om steg 1 taget av kollektivtrafiknämnden - Vidareutveckla process och dialog kring kommersiellt tillträde och trafikpliktsbeslut: Påbörjat Kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafik Västtrafik har kundansvaret för den samhällsköpta trafiken. Åtgärder för en ökad kundnöjdhet ingår i kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafik. Utveckling av pris-och betalsystemet har varit en tydligt prioriterad uppgift hos Västtrafik. Den nya SMS-appen är ett konkret exempel. Pris-och sortimentstrategi Kollektivtrafiknämnden har under året ställt sig bakom den nya pris- och sortimentstrategin, steg 1 vars syfte är att minska tröskeln till kollektivtrafiken genom att göra det enklare för resenären att välja färdbevis och förutse resans pris. Ett beslut som 2014 processas vidare till såväl regionstyrelse och regionfullmäktige. En politisk arbetsgrupp är utsedd av kollektivtrafiknämnden tillsammans med representanter från sekretariatet och Västtrafik har drivit arbetet. Förankring med kommunerna sker i de delregionala och regionala kollektivtrafikråden. Resmöjligheter på landsbygd - utanför de utpekade stråken Kollektivtrafiken på landsbygd varierar idag i karaktär och omfattning runt om i regionen. Enligt Trafikförsörjningsprogrammet ska en grundläggande servicenivå av kollektivtrafik på landsbygden tas fram senast Sekretariatet påbörjade redan under 2012 en utredning tillsammans med Västtrafik och kommunerna för att se hur kollektivtrafiken kan organiseras

10 Sida 3(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 och utvecklas på landsbygd. Arbetet har skett i nära samarbete med projektet att utveckla anropsstyrd trafik. Nämnden har under året fastställt en plattform för landsbygdstrafiken. Kommersiell kollektivtrafik Det öppna marknadstillträdet har medfört nya administrativa rutiner för att svara på trafikföretagens frågor, registrera anmälningar, fördela tillgänglighet till terminaler, hållplatser och annan infrastruktur m.m. Rutiner har utvecklats regionalt hos sekretariatet och i samverkan med myndigheter och Västtrafik. Transportstyrelsen har det övergripande nationella ansvaret och SKL (Sveriges kommuner och landsting) bistår myndigheterna i arbetet. Under senhösten har frågan om eventuellt avstående av trafikpliktsbeslut aktualiserats i bussupphandling 2015:2, som processas vidare under våren 2014 för ställningstagande och beslut. Kollektivtrafiksekretariatet har 2013 tagit emot fem anmälningar om kommersiell trafik. Tillsammans med 2012 års anmälningar är antalet tolv. Vid årsskiftet är fyra stycken verksamma. Mål för den interna verksamheten Kollektivtrafiksekretariatet har under året vidareutvecklat sin verksamhet, arbetet med relevanta ledningssystem och system för att följa upp antal resta mil i tjänsten för såväl tjänstemän som politiker i kollektivtrafiknämnden. Ambitionen är att fullt ut kunna separera resor med kollektivtrafik jämfört med bil. För 2013 (jmf 2012) kan konstateras att sekretariatet för egen del rest: Tåg mil (4 400) Buss 650 mil (550) Flyg 350 mil (430) Bil 310 mil (220), varav 265 mil (80) samåkning. Motorcykel/Cykel 25 mil (0) För kollektivtrafiknämndens del har reseersättning motsvarande 950 mils (1 000) bilkörning betalats ut under året, d.v.s. i stort sett oförändrat jämfört med Insatser för kommunikation Det under 2012 påbörjade arbetet med att tydliggöra Västra Götalandsregionens roll som Regional kollektivtrafikmyndighet har fortsatt. Västra Götalandsregionens webbplats, avsnitt om kollektivtrafik, fylls på allteftersom verksamheten utvecklas. Kännedomen om Västra Götalandsregionens roll som myndighet är fortfarande är relativt liten och behöver vidareutvecklas. Det är en viktig kommunikationsuppgift, bland annat ur

11 Sida 4(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 demokratisk synvinkel, för att medborgare och andra aktörer ska veta var och hur de kan påverka kollektivtrafikens utveckling. Kollektivtrafiknämndens ansvarar för samrådet med kommunerna kring kollektivtrafikens strategiska utveckling. Nämnden och sekretariatet har fortsatt öka sin kunskap och tillämpning av dialogverktyg och dialogformer. Under våren 2013 genomfördes ett större dialogmöte där samtliga kommuner var inbjudna. Dagen var uppskattad, konstruktiv och välbesökt. På den nationella arenan ett aktivt deltagande (som utställare och föredragande) vid konferenser varit en viktig aktivitet i kommunikationsarbetet. Med hänsyn till regionstyrelsens direktiv om minskade kostnader för konferenser har val av konferenser och grad av medverkan noga övervägts. Frågor som rör kommunikation kring den operativa verksamheten hanteras av Västtrafik, som kundansvariga för den samhällsfinansierade trafiken. Rättighetsfrågor Strategiskt mål Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat kollektivtrafiknät som är tillgänglighetsanpassat (Tpr) Kollektivtrafiken ska anpassas till både mäns och kvinnors resbehov (RF) Styrtal 2013 i Västtrafiks uppdrag - följa strategin för funktionshinderanpassning - Antalet funktionshinderanpassade hållplatser/terminaler med över 100 påstigande ska öka: Ökat med tre procentenheter från 57 % 440 st. ( ) till 462 st. 60 % ( ). - Kvalitetsuppföljningssystem av fordonens tillgänglighetsutrustning införs: Påbörjats - Införande av audiovisuella utrop slutförs: Genomfört Delmål och prioriterade aktiviteter kollektivtrafiknämnden/sekretariatet Säkerställa process och följa implementering av funktionshinderstrategin: Påbörjats - Kunskapsbyggande kring jämställdhet och mänskliga rättigheter framförallt genom deltagande i projekt och nätverk: Påbörjats Resenären är inte en homogen grupp och olika resbehov har identifieras för att erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Kvinnor och män har olika resmönster. Barn och äldre har andra behov än pendlaren. Ingen ska på grund av sitt kön, ursprung, funktionsnedsättning, sin ålder m.m. utsättas för diskriminering i samband med kollektivtrafiken. Inom kollektivtrafiken har det pågått ett mångårigt arbete med funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken. En uppdaterad strategi antogs under 2012 med fem olika strategier. Under 2013 har ett fokus legat på att ta fram rutiner för uppföljning och förse strategierna med handlingsplaner och verkställighet.

12 Sida 5(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 Verksamhetsperspektivet Bra Det övergripande målet för verksamheten uttalat såväl i trafikförsörjningsprogrammet som i regionfullmäktiges prioriterade mål är att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Marknadsandelen för kollektivtrafiken behöver öka för att minska påverkan på miljön, klimatet, öka framkomligheten och minska trängseln. Det innebär att så länge biltrafiken ökar måste resandet med kollektivtrafiken öka ännu mer. Trängselskatterna i Göteborg som infördes i januari 2013 har gett incitament för fler att prova och välja kollektivtrafiken i och kring Göteborg. Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet Strategiska mål Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region (Tpr) Andelen som åker kollektivt i stället för med bil ska öka (RF) Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till (Tpr) Resandet med kollektivtrafiken ska öka (RF) Styrtal 2013 i Västtrafiks uppdrag - Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till bilen ökar : Ökat drygt 1,5 procentenheter 2013 (nationella Barometern) - Resandet med kollektivtrafiken ska öka med 8 procent: Ökat med 8 procent Resandet med den regionala tågtrafiken ska öka: Ökat med 14 procent 2013 Delmål och prioriterade aktiviteter kollektivtrafiknämnden/sekretariatet Uppdrag för Västtrafik fastställt, med utgångspunkt i trafikförsörjningsprogrammet Genomfört - Tågstrategi till 2035 fastställd: Genomfört - Förberedande utredning och dialog för strategi kring hela resan : Påbörjat - Stärka kollektivtrafikens roll i den fysiska samhällsplaneringen: Påbörjat - FoI-centrum för kollektivtrafiken etablerat i Sverige: Genomfört - Medverkan i FoU-projekt: Genomfört Kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafik Uppdraget till Västtrafik för 2013 innebar en höjd ambition inom de fem delmål som ingår i trafikförsörjningsprogrammet. Högst prioritet gavs målet om ökat resande Resandet med kollektivtrafiken ökade under 2013 med (per nov) 8 procent. I snabbast takt ökar resandet på spår med den regionala tågtrafiken (14 procent) och spårvagn (11 procent).

13 Sida 6(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 Målbild Tåg 2035 Kollektivtrafiknämnden har tillsammans med kollektivtrafikråden utarbetat en långsiktig målbild för tågtrafiken fram till Regionfullmäktige fastställde målbilden i juni 2013 och den är nu vägledande när Västtrafik tillsammans med grannlänen skall vidareutveckla tågtrafiken i Västsverige. Målet är att tågtrafiken år 2035 ska klara tre gånger så många resenärer. Målbilden är offensiv och visar exempel på trafikupplägg för åren 2020, 2028 och 2035 och den är också ett underlag för planering av tågtrafikens infrastruktur. Hela resan En strategi i trafikförsörjningsprogrammet handlar om att uppnå ökat resande genom att stärka hela resan, d.v.s. resan dörr till dörr. Det handlar i hög grad om åtgärder runt kollektivtrafiken. Kollektivtrafiknämnden medverkar i projektet GoSmart som bl.a. syftar till att med digitala hjälpmedel knyta ihop cykel, bilpool och kollektivtrafik. Vi deltar också i Nya Vägvanor inom Västsvenska paketet som i första hand handlar om att sprida information om hållbara sätt att resa. Stärka kollektivtrafikens roll i den fysiska samhällsplaneringen Som regional kollektivtrafikmyndighet är Västra Götalandsregionen remissinstans för kommunernas fysiska planer, såsom översikts-, och detaljplaner. Den fysiska samhällsplaneringen har stor betydelse när det gäller förutsättningar och underlag för kollektivtrafik. Här har kollektivtrafiksekretariatet, tillsammans med Västtrafik påbörjat utvecklingen av rutiner för en bra ärendeberedning. Kunskapsbyggande och dialog med kommunerna ingår som viktiga aktiviteter, för att komma in i tidiga skeden. Forskning och utveckling Kollektivtrafiknämnden ska verka för forskning och utveckling på kollektivtrafikområdet startades ett nytt nationellt forskningscentrum för kollektivtrafiken upp K2. Ett viktigt syfte med det nya centrat är, förutom att stärka forskningen inom kollektivtrafik, att minska gapet mellan teori och praktik. Inom Västra Götalandsregionen samverkar kollektivtrafiknämnden med RUN kring detta initiativ. Miljömål inom verksamhetsperspektivet Tpr: Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till Styrtal 2013 för Västtrafiks uppdrag - följa miljö- och klimatstrategin - 46% av trafikarbetet med buss ska utföras med förnybar energi: Uppnått Delmål och prioriterade aktiviteter kollektivtrafiknämnden/sekretariatet Medverka i relevanta nätverk och FoU-projekt: Genomfört - Säkerställa process och följa implementering av miljö-och klimatstrategin: Påbörjat - Vi föregår med gott exempel: Pågår

14 Sida 7(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 Medarbetarperspektivet Utmärkt Kollektivtrafiksekretariatet har en grundbemanning (11 personer) för sitt uppdrag. Därutöver kan den komma att behöva prövas om den är rätt avvägd allteftersom sekretariatets roll utvecklas. En jämn könsfördelning med sex män och fem kvinnor har uppnåtts. Åldersspannet på sekretariatet är från dryga 30 år och fördelar sig jämt per 10-års intervall. Ingen ofrivillig deltidstjänstgöring finns inom sekretariatet. Medarbetarenkäten visar på mycket goda förutsättningar inom kollektivtrafiksekretariatet, med hög prestationsförmåga, förändringsbenägenhet och gott socialt klimat. På : Kollektivtrafik finns en presentation av Kollektivtrafiksekretariatet, samtliga medarbetare och deras funktion. Lönestruktur I samband med uppbyggnaden av sekretariatet följdes den framtagna önskvärda regiongemensamma lönestrukturen i samband med lönesättningen. Sekretariatets storlek numerärt får till följd att måltalen bl.a. gällande jämställda löner, i de fastställda RF-målen inte kan appliceras fullt ut. Sett till hela Tillväxt och Utveckling är lönestrukturen väl avvägd. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron inom sekretariatet har under året varit totalt 1,3 %. Det är i jämförelse med 2012 en klar förbättring då den bakomliggande orsaken till den förhållandevis stora sjukfrånvaron, var en tillfällig sjukskrivning (ej arbetsrelaterad), som slog procentuellt kraftigt i förhållande till sekretariatets bemanning. Ekonomiperspektivet Bra Kostnadskontrollen för kollektivtrafiknämnden och dess sekretariat är god och redovisar en ekonomi i balans för 2013, och ett positivt resultat motsvarande 2,1 mnkr inkluderande avsättningar för åren motsvarande 3,6 mnkr.

15 Sida 8(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Strategiskt mål Kostnadskontroll och ekonomi i balans Styrtal 2013 i Västtrafiks uppdrag Kostnadskontroll och ekonomi i balans: Pågående Delmål och prioriterade aktiviteter kollektivtrafiknämnden/sekretariatet Uppföljning och analys ( controlling ) av utförarens genomförande av beställarens uppdrag utifrån ett ekonomiperspektiv: Pågår - Kunskapsbyggnad kring samhällsnytta, självfinansieringsgrad: Påbörjat Kollektivtrafiknämnden ansvarar för kollektivtrafikens budget och beslutar om driftbidraget för Västtrafik AB. Nämndens (och dess sekretariats) egen andel utgör en relativt liten del av den totala budgeten för kollektivtrafiken. Nämndens utgående eget kapital motsvarande 5,4 mnkr innebär att vid ekonomiska svårigheter inom kollektivtrafiksektorn är en brist då det försämrar möjligheten att ta ett självständigt budgetansvar kopplat till nämndens ansvarsområde. Ett inriktningsmål för nämnden är att successivt bygga upp ett eget kapital var syfte är att kunna hantera de fluktuationer som uppstår naturligt inom kollektivtrafiksektorn. Under året har sekretariatet tillsammans med Västtrafik och regionkansliet fortsatt och intensifierat arbetet, för att utveckla ekonomistyrningen av bolaget. Det handlar om att sätta tydliga mål och skapa välfungerande effektiva processer från beslutsfattande till resenär. Västtrafiks ekonomiska resultat redogörs för i Västtrafik AB:s årsredovisning. Ekonomiskt resultat Årsresultatet för kollektivtrafiknämnden är +2,1 mnkr. Därutöver har kollektivtrafiknämnden för åren tagit s.k. avsättningsbeslut motsvarande 3,6 mnkr i 2013-års budget. Finansieringsförutsättningarna av sekretariatets verksamhet 2013 baserades på regionfullmäktiges budgetbeslut 3 349,3 mnkr. Av dessa medel har 3 322,7 mnkr använts till uppdraget/beställningen till Västtrafik AB och resterande 26,6 mnkr för nämndens och sekretariatets egen verksamhet.

16 Sida 9(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 Analys utfall Resultatet för 2013 i jämförelse med budget har totalt ingen avvikelse på intäktssidan. Förväntade hyresintäkter (internt och externt) för den del av sekretariatet som inte behövt användas lokalmässigt för sekretariatets del under 2013 har negativ avvikelse, kopplat till förändrade hyresförhållanden under året. På kostnadssidan redovisas ett överskott på personalkostnaderna motsvarande 2,0 mnkr i jämförelse med budget, och består av dels av en positiv avvikelse på + 2,4 mnkr kopplat till lön och sociala avgifter (frivillig arbetstidsförkortning och föräldraledighet). Därtill skall den negativa avvikelsen för semesterlöneskuld och övriga personalkostnader motsvarande 0,4 mnkr läggas. Sammantaget redovisar de externa kostnaderna (verksamhetskostnader) en positiv avvikelse på 3,7 mnkr inklusive avsättningsbesluten motsvarande 3,6 mnkr för ElectriCity 3,0 mnkr Resenärskampen 0,5 mnkr Medborgardialog 0,1 mnkr. En förutsättning för detta, ligger i återförandet av tidigare projektmedel motsvarande 0,9 mnkr för projektet Elbuss i Ale. För de fastighets- och IT-relaterade, samt avskrivningskostnaderna redovisas totalt en negativ avvikelse på - 0,3 mnkr i jämförelse med budget. På de finansiella intäkterna redovisas ett utfall motsvarande förväntad budget på 0,1 mnkr för året. Kostnadsutvecklingen på de av regionfullmäktige beslutade besparingarna inom kurser och konferenser är på

17 Sida 10(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 samma nivå, 0,4 mnkr som För kontoslagen inom externa konsultkostnader, IT-tjänster och information-pr har 6,5 mnkr av budgeterade 9,8 mnkr förbrukats. Utbetalat driftbidrag till Västtrafik för året är 3 322,7 mnkr och ligger helt i paritet med budget. En mer schematisk fördelning av de ovan beskrivna 26,6 mnkr för nämndens och sekretariatets verksamhet är för 2013 (mnkr): Budget Utfall Avvikelse Sekretariat 11,0 8,7 +2,3 Strategiska utredningar 5,7 6,1-0,4 Forskning/utveckling 6,9 6,7 +0,2 Nämnd och samrådsforum 3,0 3,0 0,0 TOTALT 26,6 24,5 +2,1 Nämndens och sekretariatets verksamhet ur strikt ekonomisk synpunkt präglas av en positiv försiktighet och diskussion innan beslutsfattande av ekonomiskt åtagande med framtida utveckling som främsta ledstjärna. Det sammantagna resultatet för nämnden och sekretariatet 2013 är en positiv avvikelse motsvarande 2,1 mnkr. En första bedömning för verksamhetsåret 2014 är en verksamhet i balans. Eget kapital Kollektivtrafiknämnden har vid utgången av 2013 ett eget kapital motsvarande 5,4 mnkr, vilket är otillräckligt för ett självständigt budgetansvar kopplat till nämndens ansvarsområde enligt det av regionfullmäktige fastslagna reglementet. Osäkerheter som t.ex. resande och index utveckling inom branschen, marknadsanpassning, beslut kopplade till sekretariatets strategiska och långsiktiga arbete, spårvagnskostnader mm. Med ett eget kapital skulle nämnden bättre kunna hantera och parera för naturliga ekonomiska svängningar i målet att fördubbla resandet. En lämplig nivå för eget kapital bedöms vara 3-4 % (ca mnkr) av omslutningen för den samhällsbeställda kollektivtrafiken. Investeringar Nämnden har för sin egen del ingen fastlagd investeringsbudget, och inga investeringar har gjorts under året.

18 ÄRENDE 3 Kunskapsunderlag budget

19 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Till Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Ulrika Bokeberg/Calle Blomberg E-post: Kunskapsunderlag för budget Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar ta informationen till handlingarna. Sammanfattning Budgetprocessen i Västra Götalandsregionen sker genom varje parti. Först när regionfullmäktige fastställt ram för varje nämnd gör kollektivtrafiknämnden sin egen detaljbudget, tidig höst. Kollektivtrafiksekretariatet har utarbetat ett kunskapsunderlag syftar till att ge kollektivtrafiknämndens ledamöter ett stöd i budgetprocessen för För att bibehålla nuvarande trafik bedöms behovet av utökad ram 2015 till 115 mnkr, förutsatt prishöjning motsvarande sammanvägt index + 2 procent (dvs 5-6 % per år). Åtgärder för ny pris-och sortimentsstrategi ingår ej. För att följa regionfullmäktiges beslutade trafikförsörjningsprogram krävs 2015 ytterligare 160 mnkr (inkl pris-och sortimentsstrategi steg 1). Totalt nettobehov (förutsatt extra prishöjning 2 %) 2015 = 275 mnkr. Dvs behov total ram 2015 = ca 3950 (jmfr 2014: 3673) Västtrafiks Långtidsprognos utgör det viktigaste underlaget för kunskapsunderlaget och kommenteras här av kollektivtrafiksekretariatet Ett antal fördjupnings-pm om kollektivtrafikens ekonomi togs fram förra året. I år har ytterligare en PM tagits fram där vi ser till kollektivtrafikens ekonomiska utveckling, bl a jämfört med riket. Samtliga finns på kollektivtrafiknämndens hemsida. Bilaga: Kunskapsunderlag för budgetprocessen inklusive Västtrafiks långtidsprognos KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg Calle Blomberg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

20 Kunskapsunderlag för kollektivtrafiknämndens budget Januari 2014 POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

21 !Infoga logotyp här Sida 1(10) Datum Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Kunskapsunderlag för budget Utgångsläget inför Nuvarande styrmodell kräver bättre beredskap för osäkerheter 3 3. Kommentarer till Västtrafiks långtidsprognos Verksamhet kollektivtrafiknämnd och sekretariat Forskning- och utveckling 6 5. Några slutsatser från fördjupnings-pm Samhällsnytta 9 Bilaga: Västtrafiks långtidsprognos Fem fristående fördjupnings-pm om kollektivtrafikens ekonomi finns på kollektivtrafiknämndens hemsida: PM angående alternativa scenarier för att utveckla kollektivtrafiken till år 2025 del 1 Samt från föregående år: PM 1: Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad PM 2: Finansiering av kollektivtrafik Principer och exempel från Europa PM 3: Index inom kollektivtrafiken PM 4: Behov av skattemedel för att nå målen 2025?

22 !Infoga logotyp här Sida 2(10) Datum Sammanfattning Kollektivtrafiken är ett verktyg för att stärka arbetsmarknadsregionerna och bidra till det goda livet. Kapaciteten behöver kraftigt byggas ut långsiktigt för en omställning av transportsystemet, i enlighet med beslutat trafikförsörjningsprogram. Programmets mål och strategier ligger till grund för prognosen av ekonomiska konsekvenser under planperioden. För en långsiktig utveckling och god styrning krävs möjlighet att hantera normala svängningar och viss osäkerhet i ekonomin som kan uppstå under ett år. I nuläget resulterar normala svängningar i kortsiktigt agerande i form av snabba neddragningar i trafiken och tidigarelagda extra prishöjningar. Det är hämmande för resandet, kundnöjdhet och relationen med kommunerna. Ett sätt att minska sårbarheten och möjliggöra ett mer långsiktigt hållbart agerande är att införa eget kapital, hos kollektivtrafiknämnden eller bolaget. 3 4 procent av Västtrafiks omsättning bedöms vara en rimlig nivå. Förnyelse i form av tjänster och utbud behövs i kollektivtrafiksystemet för att få mesta möjliga utväxling på de satsningar som görs. Utveckling av nytt prissystem och sortiment är nödvändigt för att möta framtidens krav från resenärerna och innebär samtidigt en risk på intäktssidan som behöver beaktas. Siffror prognos i två steg För upprätthålla befintlig trafik bedöms driftsbidraget öka med i genomsnitt 2,4 procent per år (3,2 procent 2015). Observera att då ingår att priserna höjs motsvarande trafikens sammanvägda index plus 2 procent per år dvs prishöjningar om 5 6 procent per år och ingen satsning. Konsekvenser av utebliven ramhöjning motsvarande denna nivå innebär neddragning i trafiken och/eller mycket kraftiga prishöjningar (>6 procent). För att följa trafikförsörjningsprogrammet som är antaget av regionfullmäktige krävs i genomsnitt en ökning om ca 5 procent per år (7,5 procent 2015) förutsatt årliga prishöjningar motsvarande trafikens index + 2 procent. Konsekvenser av utebliven ramhöjning i denna nivå innebär avvikelse från beslutat trafikförsörjningsprogram. Budgetbehov enligt trafikförsörjningsprogrammet Västtrafiks budgetbehov utifrån trafikförsörjningsprogrammet Totalt kollektivtrafik inkl. nämnd/förvaltning (2014: mnkr) Eget kapital (3-4 % i förhållande till Västtrafiks omsättning) mnkr

23 !Infoga logotyp här Sida 3(10) Datum Kunskapsunderlag för budget Kunskapsunderlaget syftar till att ge kollektivtrafiknämnden ett stöd i budgetprocessen för Som beställarnämnd är Västtrafiks långtidsprognos det enskilt viktigaste underlaget och ingår därmed i detta underlag i sin helhet som Bilaga. 1. Utgångsläget inför Med trafikökningarna inför 2013 har vi klarat att möta den ökade efterfrågan i samband med trängselskatten i Göteborg, sånär som kapacitetsbristen i spårvagnsnätet. När det gäller spårvagnstrafiken har inte de planerade utökningarna kunnat genomföras p.g.a. vagnsbrist. Det är angeläget att dessa försenade åtgärder genomförs så snart det är möjligt för att möta resandebehoven. För att ta steg mot den antagna målbilden för tåg behöver en investeringsprocess för nya tåg påbörjas under Effektiviseringar har gjorts på linjer och turer med lågt resande för bättre resursutnyttjande under 2013 och inför Det finns potential för ytterligare effektiviseringar, men generellt blir det svårare och svårare, då linjer/turer med lågt antal resenärer nu har reducerats, och invånarnas behov av tillgänglighet till skola och arbete kräver ett grundläggande utbud i hela regionen, även där resandet inte är lika omfattande. Vi har väsentliga kostnadsökningar i den befintliga trafiken, framförallt kopplat till tågtrafiken där upphandling pågår efter att DSB inte kunde fullfölja trafikavtalet. Ökningen är störst 2014 och Åren efter är kostnadsökningarna i högre grad kopplade till Västra Götalandsregionens ambitioner för utvecklingen av kollektivtrafiken hur mycket Västra Götalandsregionen väljer att satsa. 2. Nuvarande styrmodell kräver bättre beredskap för osäkerheter Före 2012 var Västtrafiks aktieägaravtal utformat så att faktiska kostnader för trafiken fakturerades varje kommun och Västra Götalandsregionen. Det betydde att Västtrafik inte hade några marginaler i sin ekonomi för att möta eventuella avvikelser i förhållande till budget. Varje ägare fick då avgöra om man hanterade osäkerheten i utfallet i den egna ekonomin för kollektivtrafiken. Många kommuner hade reservpotter för att möta denna osäkerhet. Nu sker Västtrafiks finansiering i omvänd ordning. Bolaget får ett driftsbidrag att förhålla sig till. Detta motsvarar hur övriga verksamheter inom Västra Götalandsregionen finansieras. Med en sådan modell är det verksamhetens ansvar att bygga in nödvändig marginal för oförutsedda händelser. Eftersom Västtrafik inte har styrts på det sättet tidigare finns dock inga osäkerhetsmarginaler. Detta har tydligt visat sig de första två åren som Västra

24 !Infoga logotyp här Sida 4(10) Datum Götalandsregionen varit ensam ägare av för Västtrafik. Exempel på detta är att tidigarelagd prisjustering genomfördes 2012, historiskt omfattande och snabba effektiviseringar i trafiken har genomförts Det påverkar resenärernas förtroende, varumärket, och relationen med kommunerna negativt. Om negativa svängningar i intäkter eller index inträffar är det i stort sett endast två typer av åtgärder som Västtrafik kan genomföra under ett år - Snabba neddragningar i trafiken (visst hinder då man är bunden till frivolymer i 8 10 åriga avtal med trafikföretagen). - Tidigareläggning av prishöjning/ extra prishöjning (kräver fullmäktigebeslut och är därmed också tidskrävande) Att dessa åtgärder är de som finns att tillgå beror på hur kostnadsmassan ser ut. Västtrafiks kostnader är till ca 80 procent bundna i trafikavtal med olika entreprenörer. Ytterligare 13 procent är trafiknära driftskostnader som är nära förknippade med utbudet. Andelen administration hos Västtrafik utgör endast 2 procent. Den riskanalys som redovisas i Västtrafiks långtidsprognos (s.14) visar på risker i form av svängningar i ekonomin för Västtrafiks del. Om, t ex det index som är bundet till trafikavtalen ökar med 1 % innebär det 60 mnkr i kostnadsökning för Västtrafik. Implementering av ett nytt prissystem och sortiment är en viktig åtgärd för att sänka tröskeln att resa kollektivt, men innebär givetvis också en risk. Även om simuleringar i teoretiska modeller görs är det svårt att på förhand bedöma hur resenären väljer i det nya sortimentet, vilket innebär osäkerheter i hur intäktsmassan kan komma påverkas. För att ekonomistyrningen av Västtrafik ska hanteras på samma sätt som övriga verksamheter inom Västra Götalandsregionen behöver en engångsjustering övervägas, t.ex. genom att införa ett eget kapital hos kollektivtrafiknämnden eller bolaget. En rimlig nivå bedöms vara ca 3 4 procent av omsättningen. 3. Kommentarer till Västtrafiks långtidsprognos Kollektivtrafiksekretariatet har samrått med Västtrafik i processen med framtagandet av långtidsprognosen. Sammantaget bedömer kollektivtrafiksekretariatet att Västtrafiks långtidsprognos på ett relevant sätt speglar kostnadsutvecklingen och resursbehovet för att nå målen i trafikförsörjningsprogrammet. Samstämmigheten med programmet har förbättrats jämfört med föregående år och därför är inte sekretariatets kommentarer lika omfattande i år som föregående år. Kollektivtrafiksekretariatet vill poängtera följande faktorer:

25 !Infoga logotyp här Sida 5(10) Datum Extra prishöjning 2 procent/år oavsett befintlig verksamhet eller satsningsalternativet Kostnadsutvecklingen för befintlig trafikvolym beskrivs i Västtrafiks långtidsprognos (VT LP s.5 6). Notera att kostnadsutvecklingen för befintlig verksamhet förutsätter prishöjningar motsvarande trafikens index, plus 2 procent per år. En extra prishöjning utöver index kan vara svår att motivera om inga satsningar görs för att förbättra servicen till resenären. Att bibehålla befintlig verksamhet utan den extra prishöjningen på 2 procent utöver index innebär ett behov av driftsbidrag motsvarande ytterligare mnkr per år, utöver vad som presenteras i Västtrafiks långtidsprognos på s 3 och 4. 2 Den indexjustering som Västra Götalandsregionen gör enligt LPI täcker bara hälften av kollektivtrafikens kostnadsökning. Alla trafikavtal som Västtrafik har är bundna till ett index som består av bland annat arbetskostnad, allmän inflation och oljeprisindex. Vid en indexjustering av regionbidraget kompenseras endast hälften av kollektivtrafikens verkliga kostnadsökning eftersom kostnaderna för kollektivtrafiken är dubbelt så stora som driftsbidraget. Resterande indexeffekt för kollektivtrafiken behöver hanteras genom prishöjning, effektivisering eller ytterligare regionbidrag. (se mer om index i VT LP s 16) 3 Ekonomiska prognos för befntlig verksamhet innebär halt i beslutade strategier (s.5 i VT LP) En ramhöjning motsvarande befintlig verksamhet innebär inte bara att trafiksatsningar uteblir. Utfasning av fossila bränslen behöver skjutas fram liksom prisoch sortimentsstrategiarbetet. Extra prishöjning utan trafiksatsning bedöms ha negativ effekt på resandeutvecklingen. Huvudalternativet i Kunskapsunderlaget och Västtrafiks långtidsprognos utgår från åtgärder som på ett avvägt sätt bedöms innebär att beslutat trafikförsörjningsprogram följs. Rambehov 2015 motsvarar 3946 mnkr (jmf 2014: 3673 mnkr) 4 Konsekvens av ramhöjning lägre än 115 mnkr år 2015 En ramhöjning lägre än befintlig verksamhet innebär nedskärningar i trafik och/eller mycket kraftiga prishöjningar över 6 procent per år, eftersom höjning om 5 6 procent per år redan ligger med i scenariot befintlig verksamhet. 5 Notera att landsbygdsutredningen visar på trafiksatsning motsvarande 15 mnkr Västtrafiks långtidsprognos anger 10 mnkr för att fullfölja landsbygdsutredningen. I och med nämndens beslut att fullfölja utredningen redan till 2016 innebär 15 mnkr. Vår bedömning är att detta kan göras inom den post som är avsatt för trafiksatsningar, genom mindre omprioritering d.v.s. ingen effekt på de totala siffror som anges.

26 !Infoga logotyp här Sida 6(10) Datum Notera de risker och osäkerheter som lyfts upp (s.14 i VT LP) Osäkerheter som påverkar utfallet är resande och indexutvecklingen, spårvagnstrafikens kostnadsutveckling, utfall av upphandlingar av befintlig trafik, samt om beslut om prisökningar inte sker i linje med budgetunderlaget. 4. Verksamhet kollektivtrafiknämnd och sekretariat Kollektivtrafiknämnden och dess sekretariat har byggt upp sin verksamhet under 2012 och De siffror som redovisas här förutsätter den uppdelning av ansvar och uppgifter som gäller Här ingår budget för strategiska utredningar, samrådsforum med kommunerna (kollektivtrafikråden och stadstrafikforum), nämnd, sekretariat och forskning och utveckling Forskning- och utveckling Målen för kollektivtrafiken i Västra Götaland innebär att kollektivtrafiken ska få en ny och större roll i transportsystemet. Det kräver att vi i högre grad tar till oss av forskningsresultat, och dels genom att testa nya lösningar genom test och demonstrationsprojekt, innovationsupphandling osv. Behov av budget för , exklusive driftbidrag till Västtrafik är starkt beroende av kollektivtrafiknämndens ambitioner för forskning och utveckling. Västra Götalandsregionen är från och med i år, 2013, också delansvariga för det nya forsknings och innovationscentrat K2 i Lund. Grundfinansieringen är redan säkrad genom regionutvecklingsnämnden, men de projekt som ska drivas i centrat är ännu ofinansierade. Kollektivtrafiknämnden samverkar också med regionutvecklingsnämnden och miljönämnden i handlingsprogrammet för hållbara transporter. Den nivå som föreslås i kunskapsunderlaget bygger på en försiktig ambition och fortsatt nära och stark samverkan med dessa nämnder inom Tillväxt och Utveckling.

27 !Infoga logotyp här Sida 7(10) Datum Sammanställning I tabellen nedan har prognostiserade kostnader för kollektivtrafiken sammanställts. Siffrorna utgår från Västtrafiks långtidsprognos inklusive satsningar enligt målen i trafikförsörjningsprogrammet. Därtill kommer uppskattat behov av medel för kollektivtrafiknämndens övriga kostnader, såsom samverkan, förvaltning samt budget för forskning och utveckling. Tabellen nedan är en sammanslagning av Långtidsprognosens sammanfattande tabell på s.4 VT LP och tabellen på s 13 VT LP. Vissa siffror ändras då rubrikerna inte helt överensstämmer och avrundningar slår något annorlunda. NETTO mnkr (utgångspunkt mål i Trafikförsörjningsprogrammet) Budget kollektivtrafiknämnd 2014: mnkr Totalt Sekretariatets kommentarer Prisjustering ger ökade intäkter Förutsätter RF beslut Prisjustering 2 % extra ger ökade intäkter Förutsätter RF beslut Resandeökning netto Minskade statsbidrag, rikstrafiken Deltotal intäkter Indexkostnader för befintlig trafik Upphandlingseffekt Investeringar i tåg (10), resp. spårvagn (5) Bedöms i slutet av 2017 Ökade tågkostnader ink nytt tågavtal Stor osäkerhet - upphandling pågår Effektiviseringar Ersättningstrafik Ökade spårvagnskostnader Övrigt Satsningar enligt trafikförsörjnings-programmet Trafiksatsningar Ny pris- och sortimentsstrategi Miljösatsningar Totalt netto långtidsprognos Västtrafik AVRUNDAT till närmsta 5 mnkr Nämnd/sekretariat (budget 2014:30 mnkr) Förutsatt oförändrat uppdrag Totalt Kollektivtrafik inklusive Västtrafik (jämför budget 2014: mnkr) Eget kapital (3-4% i förhållande till omslutning) AVRUNDAT till närmsta 5 mnkr Bedömt behov ca mnkr

28 !Infoga logotyp här Sida 8(10) Datum Några slutsatser från fördjupnings-pm För att sätta kostnadsutvecklingen för i ett större sammanhang visas en kort sammanfattning av de fördjupningsuppdrag som kollektivtrafiksekretariatet gjort kring kollektivtrafikens ekonomi. Kollektivtrafikens ekonomi under 2000 talet I Västra Götaland har det under 2000 talet gjorts mer kollektivtrafiksatsningar än genomsnittet för riket. En del av dessa kan kopplas till regionbildningen Resandeökningen är större i Västra Götaland än för riket. Driftbidraget har ökat något mer än för riket. Samhällssubventionen per resa har dock ökat mindre i Västra Götaland än för riket. SKLs beräkningar visar att Västra Götalands nettokostnadsutveckling per resa sedan 2006 är lägre (2,8 % per år) än riksgenomsnittet (6,2 % per år). Kollektivtrafikens underskott finansieras idag av Västra Götalandsregionen. Enligt trafikförsörjningsprogrammet behöver underskottet öka med 6,1 procent per år för att kunna nå målen fram till Skatteunderlaget bedöms öka 4 procent per år. Kollektivtrafikbranschen är en bransch som kännetecknas av återhämtning med allt högre kostnader i samband med trafikupphandlingar som genomförts under 2000 talet. Återhämtningen gäller hela Sverige, inte enbart Västra Götaland. Samhället ställer allt högre krav på kollektivtrafikens kvalité. Bättre miljöanpassning, anpassning för funktionsnedsatta personer, teknik i fordonen och attraktivare terminaler är exempel på satsningar som innebär kostnadsökningar. Resbehovet ökar mycket i peaktid på morgon och eftermiddag vilket är kostsamt. Trängselskatterna i Göteborg förstärker resandet i peaktid. Kollektivtrafikens kostnadsprisindex under 2000 talet har utvecklats snabbare än inflationen men i likvärdig takt med landstingsprisindex. Kollektivtrafikens indexkorg består främst av o AKI (arbetskostnadsindex) o KPI (konsumentprisindex) o PPI (enkelt uttryckt; oljeprisindex) Svårast att prognostisera är PPI. Mest slår dock förändringar inom AKI, eftersom AKI ofta utgör ungefär 55 procent, medan PPI står för ca 10 procent. Ett nationellt branschgemensamt indexråd finns för kollektivtrafikbranschen, som har som uppdrag att säkerställa affärsneutralitet i de fastslagna indexregleringsprinciperna. Självfinansieringsgraden; Västra Götaland ligger kring genomsnittet för Sverige, dvs. drygt 50 procent. Detta är även en vanlig nivå när man blickar utanför Sverige. Vissa län, som t ex Skåne har dock en högre självfinansieringsgrad. Ett viktigt skäl är att man i Skåne har hög andel dubbelriktad pendling mellan sina större orter och därmed för hög beläggning i fordonen i båda riktningarna. Västra Götalands pendling präglas av enkelriktad pendling till våra fyra

29 !Infoga logotyp här Sida 9(10) Datum huvudnoder. Även i avreglerade länder är kollektivtrafiken subventionerad ofta kring 50 procent. Det kan t ex handla om subventionerad taxa och/ eller subventionerat bränsle. Finansiering av kollektivtrafik kan ske på olika sätt. I Frankrike finns ett system där del av arbetsgivaravgiften går till kollektivtrafiken. I Norge används bompeng till såväl infrastruktur som drift av kollektivtrafik. I flera länder finansierar mark och fastighetsexploatering kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken är ett av verktygen för att nå en högre tillväxt och sysselsättning. Behov av skattemedel 2025 påverkas också av de politiska ställningstaganden gällande; - starka / svaga stråk - tåg/buss - kvalitet/ kvantitet - miljövänligt/ kvantitet - funktionshindrade/ kvantitet - resenär / skattebetalare 5.1. Samhällsnytta För varje satsad krona på kollektivtrafiken får samhället tillbaka 1,75 kronor vid beräkning av nationella värderingsmetoder för miljö, vägslitage, minskade olyckor och minskat behov av parkeringsytor. Fördubblingen i Västra Götaland innebär att värdet av den ökade folkhälsan uppgår till 2,5-3,0 mdkr per år, om de tillkommande resenärerna utgörs av före detta bilister, enligt Trafikverkets beräkningar (antagande utifrån nationella beräkningar) Fyra fallstudier på kollektivtrafiksatsningar i Västra Götaland visar på 600 nya jobb och 50 mnkr/år i ökade skatteintäkter Trafik Intäkter Kostnader Sysselsättning Service Parkering Arbetsmarknad Energibesparing Hälsoeffekter Framkomlighet Kultur Utbildning Jämställdhet Trafikolyckor Boendemiljö Belastning av vägar Restid Fritidsaktiviteter Miljöeffekter Social trygghet Personalförsörjning

30 !Infoga logotyp här Sida 1(10) Datum Bilaga 1: Västtrafiks långtidsprognos

31 Långtidsprognos Västtrafik AB

32 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Långtidsprognos Bedömd kostnadsutveckling för befintlig verksamhet... 5 Satsningar i Långtidsprognos Regionalt Trafikförsörjningsprogram... 7 Resandet fördubblas... 7 Nöjdhet... 9 Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan minskas Självfinansieringsgrad Investeringsplan Utvecklingen 2015 och Riskanalys för långtidsprognosen Bilaga 1 - Förutsättningar för långtidsprognosen... 16

33 Inledning Västtrafiks långtidsprognos för har tagits fram samtidigt som en summering påbörjats av kollektivtrafikens första år efter de största satsningarna och omläggningar av trafiken som någonsin gjort inom Västra Götalandsregionen. Västtrafik befinner sig i en mycket expansiv fas med stora utmaningar på både kort och lång sikt. Inom prognosperioden antas Västtrafik påverkas av ytterligare stora förändringar i samband med införande av en ny pris- och sortimentsstrategi. Syftet med långtidsprognosen är att ge en bild av den ekonomiska utvecklingen för Västtrafiks verksamhet för åren Förändringen är uppdelad i två delar varav den första beskriver hur befintlig trafik och verksamhet utvecklar sig. Den andra delen bedömer satsningar i enlighet med målen i det regionala Trafikförsörjningsprogrammet Den ekonomiska utvecklingen bygger på budget 2014 och de kunskaper som funnits samt bedömningar som gjorts under hösten Sammanfattning Resultatet av långtidsprognosen ger en utveckling som följer tidigare års trend. För befintlig trafik beräknas driftsbidraget 2017 jämfört med budget 2014 öka med 270 mnkr eller genomsnittligt med 2,4 % per år. Inklusive satsningar under åren beräknas Västtrafiks behov av driftsbidrag öka med 570 mnkr eller genomsnittligt med cirka 5 % per år. Eventuell ökning av kostnader för kollektivtrafiknämndens arbete är inte inkluderat. Kolumn Totalt Kostnadsutveckling dagens verksamhet Satsningar enligt Trafikförsörjningsprogram Behov ökat driftsbidrag (16)

34 Långtidsprognos Långtidsprognosen är en bedömning av Västtrafiks ekonomiska utveckling och beskriver nettoeffekten av respektive förändring för 2017 jämfört med budgeten för (Belopp avser mnkr och posterna är justerade till jämna 5 mnkr) Resultat före driftsbidrag enligt budget Prisjustering 320 Prisjustering extra 200 Resandeökning allmän netto 20 Allmän kostnadsutveckling (index) -480 Upphandlingseffekter -20 Effektiviseringar 50 Investeringar i nya tåg -10 Investeringar i nya spårvagnar -5 Ökade tågkostnader inklusive nytt tågavtal -50 Ökade spårvagnskostnader - inklusive nya spårvagnar -60 Övrigt -235 Resultat före driftsbidrag 2017 avseende befintlig trafik Satsningar enligt Trafikförsörjningsprogram Trafiksatsningar -235 Ny Pris och sortimentstrategi -40 Miljösatsningar -25 Resultat före Driftsbidrag ÄGARERSÄTTNING Driftsbidrag enligt budget Behov av ökat driftsbidrag för dagens verksamhet -270 Behov av ökat driftsbidrag för trafiksatsningar -300 Totalt behov av driftsbidrag Årlig genomsnittlig procentuell ökning av ägarersättning 5,0% Varav årlig procentuell ökning exkl satsningar 2,4% 4 (16)

35 Bedömd kostnadsutveckling för befintlig verksamhet Som bas i tabellen på föregående sida är den verksamhet Västtrafik enligt budget förväntas ha vid utgången av Nettoutvecklingen för denna befintliga verksamhet summerar sedan till resultat före driftsbidrag 2017 för befintlig trafik. De första två posterna motsvarar rena intäktsökningar och avser prisökningen, dels den principiella som motsvarar indexuppräkningen, och utöver det de tillkommande extra 2 % som föreslagits för varje år under åren i syfte att delvis finansiera verksamhetens vidareutveckling, det vill säga satsningar. Resandeökning allmän är en nettopost och visar hur intäktsmassan bedöms öka i samband med att resandet ökar på den trafik som redan finns, samt de kostnader som är kopplat till denna utveckling. Förväntningarna är en ökning med cirka 1 % per år över perioden. Resandeutvecklingen var mycket positiv under 2013 i samband med införandet av trängselskatter och stora satsningar på kollektivtrafiken. Det som också har blivit tydligt under 2013 är att resmönstret, det vill säga hur resorna görs och med vilka färdbevis, förändrats vilket har inneburit att intäkterna inte har ökat i samma takt som resandet. Detta beror dels på utvecklingen för SMS-biljetter i samband med införandet av krav på registrering. Det beror även dels på att en större andel resenärer har valt att resa på periodkort samt att varje periodkort nyttjas till fler resor än tidigare. Västtrafiks övergripande bedömning är att det nya resmönstret i stort kommer att bestå under perioden Allmän kostnadsutveckling avser en beräkning av indexeffekten på trafikkostnaderna (se bilaga 1 förutsättningar). Upphandlingseffekter är även det en konsekvens kopplad till befintliga trafikkostnader. Trafikavtalen löper med en tidsperiod av 8-10 år. Västtrafik har historiskt haft en positiv trend vad avser upphandlingar. De har föranlett kostnadsökningar, men i mindre omfattning. Utvecklingen de senaste åren med ökade krav på leverans och kvalitet, miljö med mera gör det troligt att denna trend nu brutits. Under den kommande treårsperioden ska Västtrafik upphandla trafik motsvarande närmare 20 % av trafikvolymen. Investeringar i nya tåg, under perioden finns ännu ej några beslutade investeringar i tåg. Bedömningen är att investeringar kan komma att ske under senare delen av Arbete pågår med att planera denna investering utifrån den ökning som finns upptagen i föreslagen tågstrategi. Kostnaderna som ingår i posten investeringar i tåg består främst av avskrivningar och räntekostnader, men även en mindre del av underhållet. Investering i nya spårvagnar, I slutet av perioden finns medtaget kostnader för investeringar i 10 av planerade 40 nya spårvagnar. Leverans beräknas till senare delen av (16)

36 Effektiviseringar, Västtrafik har under perioden i uppdrag att effektivisera med motsvarande 50 mnkr. Det motsvarar det generella effektiviseringskravet som VGR har på verksamheterna med 0,5 % för 2015 samt 0,3 % för åren 2016 och Effektivisering för Västtrafik har historiskt främst kunnat ske i samband med upphandlingar. Utöver det återfinns möjligheter vid förändring av trafik utifrån policyn för lågfrekventa linjer samt allmän effektivisering inom den övriga verksamheten. Ökade tågkostnader avser främst de merkostnader som finns i nytt tågavtal med SJ och kommande ny tågupphandling. Från och med del av 2016 bedöms en ny upphandling vara genomförd och etablerad. Dessutom ingår minskade statsbidrag och ökade banavgifter samt underhållskostnader med mera. Ökade spårvagnskostnader inbegriper ökade kostnader för spårvagnsbana och underhåll på spårvagnarna. Övrigt avser kostnadsutveckling för resterande verksamheter inom Västtrafik. Det är främst trafiknära kostnader såsom infrastruktur motsvarande terminaler, hållplatser men även fordonsutrustning. En mindre del avser mer administrativa kostnader. Det finns ingen förväntad förändring av administrationens storlek relativt ökningen i övrig verksamhet, snarare tvärtom finns det antaganden om viss storskalighetsfördel. Sammantaget ger detta en bedömning av hur kostnadsutvecklingen blir utifrån att inga ytterligare satsningar görs. I satsningarna ingår kostnader för Miljösatsningar med 24 mnkr och en särskild satsning för servicenivå på landsbygden med 10 mnkr 6 (16)

37 Satsningar i Långtidsprognos Regionalt Trafikförsörjningsprogram Den 18 september 2012 tog Regionfullmäktige beslut om Västra Götalandsregionens första regionala Trafikförsörjningsprogram. Detta program innehåller bland annat målen som är styrande för kollektivtrafiken i regionen. Strukturen är ett övergripande mål och under det finns fyra delmål som i sin tur vilar på ett antal strategier. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90% Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan minskas I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att syftet med långtidsprognosen är att redovisa målens påverkan på den ekonomiska utvecklingen. Syftet är inte att redovisa Västtrafiks arbete mot målen. Ovanstående delmål är sedan grunden i det uppdrag Kollektivtrafiknämnden ger Västtrafik i samband med budgetprocessen. Det är främst här inriktningen i närtid för Västtrafik anges, vad som skall prioriteras och så vidare. Löpande följs indikatorer upp för att stämma av riktningen mot målen. Målen är ur ett ekonomiskt perspektiv olika konkreta att bedöma. Alla delmål samt underliggande strategier får i ett eller annat skede påverkan på ekonomi i högre eller lägre grad. Resandet fördubblas Delmål 1: Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till Under detta delmål finns ett antal olika strategier. I kollektivtrafiken inom Västra Götalandsregionen genomfördes under 2013 stora satsningar på ny och förändrad trafik i Göteborgsområdet, kopplat till införandet av trängselskatter. För att uppnå resandemålen finns ett behov av fortsatta satsningar under åren Grunden för den ekonomiska bedömningen bygger på föresatsen att nå befintliga resandemål i enlighet med fastställt regionalt Trafikförsörjningsprogram. Satsningar är sedan estimerade utifrån programmet. 7 (16)

38 Diagrammet nedan beskriver den bedömda resandeutvecklingen med och utan satsningar i relation till det långsiktiga dubbleringsmålet samt målen enligt det regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Inkluderas föreslagna satsningar bedömer Västtrafik att resandet kommer vara i nivå med målen i det regionala Trafikförsörjningsprogrammet vid periodens slut. Vad som kan eller ska genomföras påverkas i slutändan av en rad faktorer och inte minst kundernas val. Var och hur mycket kunderna reser är parametrar som beaktas när prioriteringar skall göras. Utvecklingen av resandet och därmed kunden påverkar löpande det årliga perspektivet. Det underliggande resandet, det vill säga resandeutvecklingen utan satsningar vilket motsvaras av den streckade linjen ovan, LTP15-17 exkl TP bedöms innebära en ökning från nivån 2014 med drygt 10 miljoner delresor till 299 miljoner delresor För att vara i linje med de långsiktiga målsättningarna förväntas 311 miljoner delresor Satsningsnivån i den omfattning som är upptagen årets långtidsprognos beräknas åstadkomma det. Vilka satsningar som kan genomföras påverkas, förutom av prioriteringar, av hur infrastruktur och andra förutsättningar påverkar möjligheterna att förändra och bygga ut trafik. Bedömningen är att i samband med att så stora förändringar som gjorts under 2013 och är planerade i denna långtidsprognos behöver satsningarna kompletteras med marknadsaktiviteter för att uppnå önskad effekt av satsningarna. Viss sådan kostnad är medtagen i årets långtidsprognos. 8 (16)

39 Trafiksatsningar För hela Västra Götalandsregionen beräknas satsningarnas nettokostnad till cirka 260 mnkr vilket motsvarar drygt 45 % av den totala ökningen av driftsbidraget. Satsningarna består av trafiksatsningar motsvarande 235 mnkr. Av dessa är 10 mnkr avsatta för en särskild satsning kring servicenivå på landsbygden Satsningarnas påverkan på driftsbidraget avser nettoeffekten, det vill säga kostnaderna för trafiksatsningen minskat med de bedömda intäktsökningarna som kommer av det ökade resandet för respektive satsning. Satsningar inom stadstrafik förslås i denna rapport ske brett i den befintliga trafiken. Förslagna åtgärder handlar om större turtäthet och allmän utveckling av trafiken för att ta emot förväntad ökning. Satsningen på stadstrafik är i linje med vad som prioriteras inom regionalt Trafikförsörjningsprogram. Cirka en femtedel av satsningarna ovan förväntas ske i spårvagnstrafiken. Vad avser dessa satsningar finns begränsningar i tillgången av spårvagnar. Nya vagnar som initialt avser reinvestering och inte kapacitetsökning beräknas enligt plan börja levereras under senare del De satsningar som finns upptagna i Långtidsprognosen för gällande tågtrafiken är inte lika stora som den historiska utvecklingen. En faktor för tågtrafiken i regionen är platsbristen på spåren och inte minst på Göteborgs central. Från och med 2014 förväntas även ett antal nya operatörer starta verksamhet i området. Detta begränsar också möjligheten till utökning av antalet turer för Västtrafik. Den större delen av satsningar under perioden är kopplade till så kallade multipelkopplingar som innebär att kapaciteten ökas genom att koppla samman flera fordon. Nöjdhet Delmål 2: Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken. Detta delmål är svårare att beräkna ur ett ekonomiskt perspektiv. I uppdraget inför har Kollektivtrafiknämnden beslutat att Västtrafiks högst prioriterade mål under perioden är detta delmål. Västtrafiks planerade fokus de närmaste åren ligger i linje med detta uppdrag. Det rör sig mer om att prioritera frågor och förbättringsområden som stödjer delmål 2, än att i större omfattning avsätta medel. (Även om det sistnämnda är ställt i relation till hela kostnadsmassans storlek). Västtrafik är för närvarande i slutfasen av att fastställa en Varumärkesstrategi. Implementeringen av denna strategi kommer att vara ett fokusområde under perioden. Strategin syftar till att öka nöjdheten hos Västtrafiks resenärer och på sikt även hos dem som ännu inte är resenärer. Ny pris och sortimentsstrategi Ett annat av Västtrafiks fokusområden är att arbeta vidare med införandet av ny pris- och sortimentsstrategi, steg 1. Regionfullmäktige väntas ta beslut i frågan i 9 (16)

40 början av Förändringarna och införandet beräknas kunna genomföras ca 2 år efter beslut. I långtidsprognosen finns projektkostnader för steg 1 medtagna och redovisas särskilt. Det är rena systemkostnader i form av avskrivning och drift på utrustning och system som kostnader för marknadsföring och information till Västtrafiks kunder. I uppdraget finns ett grundläggande krav på intäktsneutralitet, varvid ingen påverkan på intäktsmassan är medtagen. Samtidigt är införande av nytt biljettsortiment en stor förändring, främst för resenärer som reser med dagens kontoladdning. De nya produkterna avsedda för kombiresenärer kommer också att förändra prisstrukturen för Västtrafiks färdbevis. Kundbeteendet kan inte helt förutses, ej heller mottagandet av förändringarna. Det kommer därför behövas en beredskap för att hantera den händelse att intäktsneutralitet inte uppnås. Förbättra för alla resenärsgrupper Delmål 3: Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat kollektivtrafiknät som är tillgänglighetsanpassat. Arbetet inriktas mot att förbättra samverkan mellan olika aktörer, göra det enklare och öka tryggheten i resan samt påbörja uppföljning av exempelvis fordonens anpassning, ledsagning och förares kompetens med avseende på tillgänglighet. Flera av dessa kostnader och ambitioner syns inte som egna kostnadsposter utan ryms i den ordinarie verksamheten. I långtidsprognosen finns kostnader medtagna för att bibehålla tillgänglighetsanpassning av fordon i kommande bussupphandlingar samt fortsatt utbyggnad av hållplatsutrop och annan anpassning. 10 (16)

41 Miljöpåverkan minskas Delmål 4: Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till Miljöarbetet inom Västtrafik styrs av fastställd miljö och klimatstrategi. Arbete pågår med att inom Västtrafik arbeta fram en miljö och klimatplan som beskriver de åtgärder Västrafik gör för att uppnå målen i strategin gällande trafik och fastigheter. I årets långtidsprognos finns kostnader medtagna för satsningar i samband med utveckling av trafiken enligt fastställd Miljö och klimatstrategi. I takt med genomförda upphandlingar bedöms det leda till en årlig ökning av kostnader motsvarande 24 mnkr vid utgången av Kostnader för satsningar enligt faststäld miljö och klimatstrategi, ökning av ägarersättningen i mnkr/år i förhållande till år 2013 Miljösatsnin Självfinansieringsgrad Västtrafiks behov av driftsbidrag påverkas av vilken nivå av självfinansieringsgrad som eftersträvas. Prissättning, omfattning på satsningar, ökat resande, kvalitets- och miljökrav samt policy för lågfrekvent resande är exempel på faktorer som påverkar självfinansieringsgraden. Skall självfinansieringsgraden beräknas på samma sätt som i årsredovisningen måste långtidsprognosen kompletteras med intäkter och kostnader för Anropsstyrd trafik. Detta inkluderat ger då en utveckling av självfinansieringsgraden historiskt och framåt enligt nedan B2013 B2014 LTP 2015 LTP 2016 LTP 2017 Självfinansieringsgrad 54,0% 53,4% 53,6% 53,8% 52,5% 52,1% 52,2% 52,8% Självfinansieringsgraden förväntas vara relativt stabil under prognosperioden men är från och med B2014 lägre än tidigare år. Främst beroende på att prisökningen 11 (16)

42 inte räcker för att kompensera fullt ut för ökade kostnader i trafiken och i verksamheten i övrigt. Att finansieringsgraden ändå relativt väl bibehålls under de närmaste åren fram till 2017 beror på ökade biljettintäkter för befintlig trafik, extra prisökning på 2 % per år samt de effektiviseringar som planeras för perioden. Investeringsplan I enlighet med tidigare år visas en översiktlig bild av investeringsbehovet de nästkommande fem åren. Investeringsbehov Belopp i mnkr Summa perioden Tågfordon inkl revisioner Båtar Terminaler och övrig infrastruktur Pris och Sortiment Steg Övrigt Summa Effekterna av investeringar för är medtagna i långtidsprognosen. Beräkningen är gjord i löpande priser och med hänsyn tagen till beslutade bidrag. Flertalet av investeringarna är ännu inte formellt beslutade och avser alltså bedömda behov. Investeringarna är uppskattade till ungefärlig kostnad och redovisade under respektive leveransår. Samtliga investeringar gällande Spårvagnstrafiken, avseende såväl fordon som depåer, hanteras i dagsläget av Göteborg och finns därför inte heller med i tabellen ovan. Däremot finns ökade kostnader i verksamheten för att täcka den årliga konsekvensen av dessa investeringar. I årets långtidsprognos finns kostnader medtagna utifrån befintlig planering vilken innebär att det i slutet av prognosperioden (2017) kommer starta en leverans av nya spårvagnar. Förslaget som helhet medför en investering i 40 nya spårvagnar vilket bedöms motsvara en miljardinvestering och en årlig kostnadsökning från och med 2017/2018 på cirka 30 mnkr. Investeringarna i fordon ovan, både vad avser tåg, spårvagnar såväl som båtar, sker på liknande sätt inom busstrafiken där trafikföretagen löpande investerar i nya fordon. Dessa investeringar bedöms till cirka 500 mnkr per år, eller 2,5 mdkr under investeringsperioden I långtidsprognosen syns effekten av dessa investeringar endast som trafikkostnadsökningar. 12 (16)

43 Utvecklingen 2015 och 2016 Nedan beskrivs utvecklingen specifikt för 2015 och Det är viktigt att notera att beloppen i långtidsprognosen även för dessa år är bedömningar utifrån förutsättningar som finns hösten För åren 2015 och 2016 har kostnaderna för projektet kring ny pris- och sortimentsstrategi bedömts till 60 mnkr per år. Projektet beräknas vara slutfört 2016 och fr o m 2017 belasta resultatet med avskrivningar och driftkostnader. Kostnaderna avser skapandet av den tekniska lösningen såväl som genomförande av själva förändringen med bland annat information till kunder. Utvecklingen av respektive typ av kostnad för åren 2014 och 2015 visas i nedanstående tabell. Behovet resulterar i: Ett driftsbidrag för Västtrafik 2015 motsvarande mnkr Ett driftsbidrag för Västtrafik 2016 motsvarande mnkr (Belopp i mnkr, samt justerade till närmaste miljon.) Kolumn1 LTP 2015 LTP 2016 Prisjustering (vägt index) Prisjustering extra 2% Resandeökning allmän netto 30 6 Minskade statsbidrag Rikstrafiken 11 5 Index Upphandling 0 11 Ökade tågkostnader inklusive upphandling tågavtal 49 Effektiviseringar Ersättningstrafik 3 17 Ökade spårvagnskostnader Övrigt Satsningar enligt regionalt trafikförsörjningsprogram Trafiksatsningar Ny Pris och sortimentstrategi 60 0 Miljö Behov av ökat driftsbidrag (16)

44 I arbetet inför budget 2015 och senare 2016 samt i det fortsatta arbetet med Trafikplan inför kommer satsningar och kostnadsnivåer ytterligare preciseras samt prioriteras vilket kan leda till att gjorda bedömningar förändras. Större osäkerheter som kan påverka utfallet i budgetarbetet är Utveckling av resande Indexutveckling Beslut kopplade till ny pris- sortimentsstrategi. Annat beslut kring prisökning än antaget. Diskussioner kring spårvagnstrafikens kostnader. Allmänt kring satsningar och faktiskt utfall av upphandling av befintlig trafik. Samtliga investeringar i tågfordon samt spårvagnar återfinns under Riskanalys för långtidsprognosen Den ekonomiska långtidsprognosen som Västtrafik har upprättat för tiden baseras på dagens bedömningar och erfarenheter avseende kostnadsutveckling, resandeutveckling, priskänslighet, resenärernas beteende m m. Det är osannolikt att alla dessa faktorer kommer att utvecklas exakt enligt bedömningarna. Detta kan bero på förändringar i Västtrafiks omvärld eller andra faktorer som ändrats på ett sätt som Västtrafik inte kunnat förutse. Nedan beskrivs några av de mest väsentliga ekonomiska riskerna. Indexkostnader ökar mer än vad som antagits under Långtidsprognosen baseras på förväntad ökning av arbetskraftsindex, konsumentprisindex och producentprisindex för diesel. Västtrafiks trafikkostnader påverkas i stor omfattning av indexutvecklingen. Om det sammanvägda indexet år 2014 ökar med 1 % utöver prognostiserat medför detta ett ökat behov av driftsbidrag med 60 mnkr. Kollektivtrafikens infrastruktur byggs inte ut Om det kollektiva resandet skall öka kraftigt, i vissa delar fördubblas, krävs att kollektivtrafiken får en ökad framkomlighet och färre störningar. Om samhällets infrastruktur inte utvecklas i den takt som kollektivtrafiken är i behov av, kan det i förlängningen medföra att önskade resandeökningar och därmed intäktsökningar inte uppnås. Osäkerhet vid trafikupphandlingar När trafikupphandlingar sker under perioden har Västtrafik i Långtidsprognosen räknat med en viss kostnadsnivå. Exempel på avtal som skall upphandlas under perioden är främst Expressbusstrafik inom Göteborgsregionen och större delen av tågtrafiken. Totalt kommer trafik motsvarande1,2 mdkr att upphandlas under perioden (16)

45 Intäkternas fortsatta utveckling Intäkternas förhållande till resandet har haft ett trendbrott under Det avser bland annat SMS-intäkterna kopplat till ändrade förutsättningar för försäljning. Trängselskattens införande i Göteborgsområdet har påverkat kollektivtrafiken. Resenärernas val av färdbevis har ändrats samtidigt som förändringar i resmönstret har skett. Det finns skäl att anta att ytterligare förändringar kan ske innan nya mönster har etablerat sig. Ny Kollektivtrafiklag Den nya kollektivtrafiklagen innebär ett öppnare marknadstillträde för kommersiella aktörer från januari Utvecklingen är hittills svag när det gäller initiativ från kommersiella aktörer, men det finns ett ökat tryck från lagstiftare och ägare att denna utveckling skall ändras. Västtrafik kan i dagsläget inte bedöma ekonomiska konsekvenser av denna systemförändring. 15 (16)

46 Bilaga 1 - Förutsättningar för långtidsprognosen Driftsbidraget är skillnaden mellan totala kostnader och totala intäkter. I dokumentet uttrycks driftsbidraget och dess förändringar för Västtrafik exkluderat den Anropsstyrda trafiken (färdtjänst- och sjukresor). Långtidsprognosen beskriver en bedömd omfattning av Västtrafiks verksamhet jämfört med budget Västtrafiks samlade kostnader och intäkter i budget 2014 uppgår till mnkr respektive mnkr. Kostnaderna och intäkterna som avser Anropsstyrd trafik med 515 mnkr ingår inte i beloppet. Det som i hög grad påverkar driftsbidraget utveckling är den nuvarande trafikens allmänna kostnadsökningar utan förändrad trafikvolym (indexering). Framtida kostnadsökningar i långtidsprognosen, baseras på Konjunkturinstitutets bedömning av konsumentprisindex och arbetskostnadsindex. I avsaknad av prognos för PPI avseende diesel, och med tanke på de stora svängningar som detta index visar, har indexvärdet i budget 2014 använts med en årlig ökning om 7 %. Värdet är framräknat att utifrån den historiska utvecklingen av detta index över en 4 årsperiod ett antal år tillbaka i tiden. Ersättningen till trafikföretagen baseras således på en sammanvägning av nedanstående tre index. KPI (konsumentprisindex) ökar med 2,0-3,0 % per år. AKI (arbetskostnadsindex) ökar med 3,0-3,2 % per år. PPI (producentprisindex) för diesel ökar med 7 % per år. Det sammanvägda kostnadsprisindexet för den nuvarande trafiken beräknas till 3,1 3,5 % under åren Grundförutsättningen för bedömningar om utvecklingen av biljettpriserna är att de utvecklas i samma takt som det sammanvägda kostnadsprisindexet ovan. För åren är också en extra prishöjning med +2% medtagen för att hantera de merkostnader som finns under åren gällande satsningar. Under 2012 har ett Regionalt trafikförsörjningsprogram fastställts för Västra Götalandsregionen. Föresatserna och inriktningen i detta dokument har legat till grund för arbetet med prioritering av satsningar inom kollektivtrafiken för åren // 16 (16)

47 ÄRENDE 4 Trafikplikt Buss 2015

48 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Leif Magnusson Telefon: fr 30 jan E-post: leif.magnusson@vgregion.se Till Kollektivtrafiknämnden Allmän trafikplikt Trafik 2015:1 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar: Med utgångspunkt från lämnad rekommendation från Västtrafik AB (bilaga 1 och 2) om allmän trafikplikt för följande trafik inom Västra Götalands län: Flexlinjetrafik i Göteborg och Mölndal Flexlinjetrafik i Göteborg Flexlinjetrafik i Mölndal Trafik 2015:1 Linjetrafik med buss i Orust kommun samt viss kommungränsöverskridande trafik. Trafik mellan Orust och Uddevalla samt Stenungsund/Göteborg. Linjetrafik och skoltrafik med buss i Tjörns kommun samt viss kommungränsöverskridande trafik. Trafik mellan Tjörn och Stenungsund/Göteborg. Linjetrafik med buss i Alingsås kommun samt viss kommungräns överskridande trafik. Linjetrafik med buss och flexlinjetrafik i Lerums kommun samt viss kommungränsöverskridande trafik. Expressbusstrafik till och från Göteborg. För att möjliggöra för ett eventuellt kommersiellt tillträde i samband med den senare upphandlingen 2015:2 undantas trafikering på E6 på sträckan Stora Högamotet Kungälvsmotet från trafikpliktsbeslutet. Sammanfattning av ärendet Föreslaget trafikpliktsbeslut är i överensstämmelse med målen i Trafikförsörjningsprogrammet och utgår i princip från nuvarande trafik. Det omfattar också möjlighet till utökad trafik på längre sikt i enlighet med regionala kollektivtrafikmyndighetens trafikförsörjningsprogram. Flexlinjetrafik i Göteborg och Mölndal Flexlinjetrafiken finansieras i första hand av kommunerna, som ett komplement till färdtjänst, men Kollektivtrafikmyndigheten måste fatta beslut om trafikplikt eftersom trafiken är öppen för allmänheten. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

49 Datum Diarienummer KTN (2) Västtrafik förannonserade 13 december 2012 i Europeiska Unionens Tidning (TED) sin avsikt att under 2013/14 upphandla kollektivtrafik inom Västra Götalandsregionen som omfattas av Lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Västtrafik har under hösten 2013 genomfört enskilda och gemensamt samråd med inbjudna trafikföretag. Därutöver har trafikföretagen getts möjlighet att komma in med skriftliga synpunkter. I samband med samråden har det inte framkommit något intresse från trafikföretagens sida, att driva någon del av den trafik som presenteras, i egen regi på kommersiella grunder. Trafik 2015:1 Västtrafik förannonserade 31 augusti 2012 i Europeiska Unionens Tidning (TED) sin avsikt att under 2013/14 upphandla kollektivtrafik inom Västra Götalandsregionen som omfattas av Lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Västtrafik inbjöd under våren 2013 trafikföretag att delta på Samråd Inför Upphandling. Vid samråden ställdes frågan till trafikföretagen huruvida de ansåg att någon del av den utannonserade trafiken skulle kunna utföras helt på kommersiell grund. Några trafikföretag framförde att det fanns möjlighet att delar av trafiken skulle kunna vara av intresse att köra kommersiellt i egen regi. Som en följd av uppkomna synpunkter, och för att möjliggöra en utredning, förlängs vissa avtal, med ett stort resande och en hög tillväxtpotential, som kan bli aktuella för kommersiell trafik. Dessa avtal förlängs ett halvår och kommer senare att lyftas för beslut om trafikplikt och upphandling 2015:2. För avtal inom 2015:1 har det inte framkommit något intresse från trafikföretagens sida, att driva någon del av den trafik som presenteras, i egen regi på kommersiella grunder. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Leif Magnusson Miljö- och Marknadsstrateg Bilagor 1. Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt - Flex Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt - Trafik 2015:1 Skickas till Västtrafik AB

50 Styrelsen Handling nr 10.5 Handläggare Matti Lahtinen Daterad Reviderad Till Styrelsen för Västtrafik AB REKOMMENDATION FÖR BESLUT OM ALLMÄN TRAFIKPLIKT - FLEX 2015 I enlighet med Lag (2010:1065) om kollektivtrafik skall ett avtal om allmän trafik som ingås av en Regional Kollektivtrafikmyndighet eller av den till vilken befogenhet överlämnats grunda sig på ett beslut om allmän trafikplikt. Beslut om allmän trafikplikt fattas av Regional Kollektivtrafikmyndighet innan upphandlingen av allmän trafik kan fullföljas och avtal tecknas. Kollektivtrafiknämnden i Västra Götaland har givit Västtrafik befogenhet att upphandla och teckna avtal om allmän trafik. Som underlag för beslut om allmän trafikplikt önskar Kollektivtrafiknämnden Västtrafiks rekommendation avseende den trafik som Västtrafik avser upphandla. Bifogad Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt skall således utgöra underlag för Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalands beslut om allmän trafikplikt för trafik som Västtrafik skall upphandla under FÖRSLAG TILL BESLUT Med anledning av ovanstående föreslås styrelsen besluta att godkänna redovisad rekommendation till beslut för allmän trafikplikt Flex 2015, samt att översända rekommendationen till Kollektivtrafiktrafiknämnden. Skövde dag som ovan Lars Backström Mikael Olsson

51 Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt Upphandling Flexlinjetrafik i Göteborg och Mölndal

52 Innehållsförteckning Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt Allmänt Beskrivning av nuvarande trafik och resandet Göteborg Mölndal Framtida trafik Resultat av genomförda samråd inför upphandling Västtrafiks rekommendation (8)

53 Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt 1. Allmänt Västtrafik förannonserade 13 december 2012 i Europeiska Unionens Tidning (TED) att man har för avsikt att under 2013/14 upphandla kollektivtrafik inom Västra Götalandsregionen som omfattas av Lag (2010:1065) om kollektivtrafik. De kommande trafikavtalen planerades att ha trafikstart i juni 2015 och omfatta nuvarande trafik enligt nedan Flexlinjetrafik i Göteborg Flexlinjetrafik i Mölndal Flexlinjetrafik i Lerum Upphandlingen planerades att omfatta ca 40 fordon I annonsen angavs att områden, innehåll och omfattning i de planerade upphandlingarna kunde komma att avvika gentemot de ovan angivna områdena och volymerna samt att denna upphandling skulle kunna komma att samordnas med andra trafikupphandlingar. Västtrafik inbjöd 4 september 2013 trafikföretag att delta på Samråd Inför Upphandling. Sammantaget tio trafikföretag anmälde sitt intresse att delta. Den 3 oktober 2013 genomfördes ett gemensamt samråd med samtliga anmälda trafikföretag. Trafikföretagen gavs möjlighet att vid det gemensamma samrådet anmäla sig till enskilda samråd. Åtta trafikföretag önskade ha enskilda samråd som hölls under oktober Förutom diskussioner avseende avtal och upphandlingsformer ställdes vid samråden frågan till trafikföretagen huruvida de ansåg att någon del av den utannonserade trafiken skulle kunna utföras helt på kommersiell grund. 3 (8)

54 2. Beskrivning av nuvarande trafik och resandet Västtrafik önskar att Kollektivtrafiknämndens beslut om allmän trafikplikt skall omfatta Flexlinjetrafik i Göteborg och Mölndal som funnits beskrivna i förannonseringen och som har avhandlats under samråden. I upphandlingen av Trafik 2015:1 integreras Flexlinjetrafiken i Lerum med den övriga allmänna kollektivtrafiken. Beslut om allmän trafikplikt för Flexlinjetrafiken i Lerum fattas med beslut om allmän trafikplikt för Trafik 2015:1. Syftet med Flexlinjen är att underlätta det vardagliga resandet för resenärer som har svårt att ta sig till och svårt att resa med den övriga allmänna kollektivtrafiken. Flexlinjen är en del av den allmänna kollektivtrafiken och därmed öppen för alla att åka med. Flexlinjen kör i begränsade områden med storleks- och tillgänglighetsmässigt anpassade fordon och kan komma närmare än annan kollektivtrafik. Resan bokas i förväg. Flexlinjetrafiken är således till sin karaktär främst ämnad för att tillgodose resenärernas dagliga behov av utbildnings- och arbetsresor samt annat vardagsresande inom närområdet såsom inköpsresor, besök på vårdinrättningar och fritidsaktiviteter etc. Nedan beskrivs trafiken i två avtalsområden som är uppdelad efter den kommun trafiken försörjer. 2.1 Göteborg Trafiken utförs idag av Sandarna Transport AB med 37 bussar. Under 2012 gjordes ungefär resor i trafiken. Trafiken är idag uppdelad på fjorton geografiska områden: Örgryte - Härlanda Biskopsgården Centrum Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön Torslanda Frölunda - Tynnered. Backa Lundby Älvsborg Majorna-Linnéstaden Högsbo Askim Styrsö - Donsö 4 (8)

55 För varje geografiskt område finns ett unikt trafikavtal och omfattar 1 4 fordon vardera. Trafiken utförs huvudsakligen dagtid inom det egna geografiska upptagningsområdet. Det totala utbudet är ca timmar/år. Trafiken på Styrsö/Donsö är idag integrerade med och nyttjar gemensamma resurser med färdtjänsttrafiken i Södra Skärgården 2.2 Mölndal Flexlinjetrafiken i Mölndal är ett tilläggsavtal till trafikavtal mellan Keolis Sverige AB och Västtrafik i form av ett kommunalt tillköp. Flexlinjen i tilläggsavtalet har skapats utifrån tidigare linjerna 725, 726, 727 och körs med två tillgänglighets- och storleksanpassade fordon. Utbudet i trafiken är ca timmar/år och 2012 gjordes ca resor. 5 (8)

56 3. Framtida trafik Flexlinjetrafiken på Styrsö/Donsö är integrerad med färdtjänststrafiken i Södra skärgården och kommer, vid senare tillfälle, att upphandlas gemensamt med den. Den primära målgruppen för Flexlinjetrafiken är personer som har svårt att tillägna sig den övriga allmänna kollektivtrafiken. Med en åldrande befolkning kommer framgent denna målgrupp att växa och behovet av Flexlinjeresor att öka. I Göteborg kommer dagens uppdelning på mindre geografiska upptagningsområden att ses över och avsikten är att skapa större geografiska områden enligt nedan: o Centrum Nord, ca 15 fordon o Hisingen, ca 10 fordon o Centrum Syd, ca 10 fordon Avsikten med att skapa större geografiska områden är att möjliggöra för längre resor med ett större utbud av målpunkter utan byten. Dessutom kan ett större utbud på kvällstid och på helger underlätta att komma till målpunkter utanför det egna närområdet. Ett större område ger ett effektivare resursutnyttjande än områden med enstaka fordon. En särskild utredning av Flexlinjetrafiken i Mölndal pågår och kommer att utgöra grunden för den kommande trafiken och utvecklingen av Flexlinjen i Mölndal. Flexlinjetrafiken bidrar till att uppnå Trafikförsörjningsprogrammets mål om fördubblat antalet kollektivtrafikresor bl a genom att: o den primära målgruppen är växande och bidrar därför naturligt till ett ökat resande o ett större geografiskt område ger ett större antal intressanta målpunkter och generar fler resmöjligheter o ett utökat utbud för längre resor samt större utbud av trygga resor på kvällar och helger bidrar till ett ökat resande för den primära målgruppen o ett utökat utbud av resor på kvällar och helger möjliggör för andra resenärer än den primära målgruppen att med kollektivtrafik göra inköpsresor och ta sig till olika fritidsaktiviteter Flexlinjen bidrar till att uppnå Trafikförsörjningsprogrammets mål om tillgänglighet med fordon som är tillgänglighets och storleksmässigt anpassade för att erbjuda lättillgänglig trafik som kommer nära resenären. Resan blir enklare och tryggare. Miljökraven för trafiken utformas i samarbete med Göteborgs stad och kommer starkt att bidra till att Trafikförsörjningsprogrammets miljömål uppnås. 6 (8)

57 4. Resultat av genomförda samråd inför upphandling Västtrafik har under hösten 2013 genomfört enskilda och gemensamt samråd med inbjudna trafikföretag. Därutöver har trafikföretagen under ytterligare en månad getts möjlighet att komma in med skriftliga synpunkter. I samband med samråden har det inte framkommit något intresse från trafikföretagens sida, att driva någon del av den trafik som presenteras, i egen regi på kommersiella grunder. 7 (8)

58 5. Västtrafiks rekommendation Med åberopande av vad ovan anförts avseende trafikens syfte, vilket överensstämmer med Trafikförsörjningsprogrammets mål och strategier, samt att inget intresse att utföra trafiken i kommersiell regi eller önskemål om att undanta trafik framförts, rekommenderar Västtrafik Kollektivtrafiknämnden i Västra Götaland att fatta beslut om allmän trafikplikt för följande trafik inom Västra Götalands län: Flexlinjetrafik i Göteborg Flexlinjetrafik i Mölndal Trafikpliktsbesluten utgår i princip från nuvarande trafik, men omfattar också möjlighet till utökad trafik på längre sikt i enlighet med Regionala Kollektivtrafikmyndighetens Trafikförsörjningsprogram. Göteborg Bengt Knutsson Färdtjänsten Göteborg Matti Lahtinen Västtrafik AB 8 (8)

59 Styrelsen Handling nr 10.4 Handläggare Matti Lahtinen Daterad Reviderad Till Styrelsen för Västtrafik AB REKOMMENDATION FÖR BESLUT OM ALLMÄN TRAFIKPLIKT - TRAFIK 2015:1 I enlighet med Lag (2010:1065) om kollektivtrafik skall ett avtal om allmän trafik som ingås av en Regional Kollektivtrafikmyndighet, eller av den till vilken befogenhet överlämnats, grunda sig på ett beslut om allmän trafikplikt. Beslut om allmän trafikplikt fattas av Regionala Kollektivtrafikmyndigheten innan upphandlingen av allmän trafik kan fullföljas och avtal tecknas. Kollektivtrafiknämnden i Västra Götaland har givit Västtrafik befogenhet att upphandla och teckna avtal om allmän trafik. Som underlag för beslut om allmän trafikplikt önskar Kollektivtrafiknämnden Västtrafiks rekommendation avseende den trafik som Västtrafik avser upphandla. Bifogad Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt skall således utgöra underlag för Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalands beslut om allmän trafikplikt för trafik som Västtrafik skall upphandla under FÖRSLAG TILL BESLUT Med anledning av ovanstående föreslås styrelsen besluta att godkänna redovisad rekommendation till beslut för allmän trafikplikt Trafik 2015:1, samt att översända rekommendationen till Kollektivtrafiktrafiknämnden. Skövde dag som ovan Lars Backström Mikael Olsson

60 Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt Upphandling Trafik 2015:

61 Innehållsförteckning Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt Allmänt Beskrivning av nuvarande trafik och resandet Orust Tjörn Alingsås Lerum, Orange Express och flexlinjetrafik Lerum Framtida trafik Resultat av genomförda samråd inför upphandling Västtrafiks rekommendation (10)

62 Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt 1. Allmänt Västtrafik förannonserade 31 augusti 2012 i Europeiska Unionens Tidning (TED) att man har för avsikt att under 2013/14 upphandla kollektivtrafik inom Västra Götalandsregionen som omfattas av Lag (2010:1065) om kollektivtrafik. De kommande trafikavtalen planerades att ha trafikstart i juni 2015 och omfatta nuvarande trafik enligt nedan Expressbuss- och regiontrafik i Bohuslän och i Fyrstad Expressbusstrafik i Göteborgsområdet - Lila, Röd och Orange Express samt del av Blå Express och Stenungsundsexpressen Busstrafik i Orust och Tjörns kommuner Busstrafik i Lerum och Alingsås kommuner Upphandlingen planerades att omfatta ca 200 fordon. I annonsen angavs att områden, innehåll och omfattning i de planerade upphandlingarna kunde komma att avvika gentemot de ovan angivna områdena och volymerna samt att denna upphandling skulle kunna komma att samordnas med andra trafikupphandlingar. Västtrafik inbjöd under våren 2013 trafikföretag att delta på Samråd Inför Upphandling. Sammantaget arton trafikföretag anmälde sitt intresse att delta. Den 5 juni 2013 genomfördes ett gemensamt samråd med samtliga trafikföretag. Trafikföretagen gavs möjlighet att vid det gemensamma samrådet anmäla sig till enskilda samråd. Samtliga trafikföretag, utom ett, önskade ha enskilda samråd, två av företagen arbetar i en gemensam samarbetsform och önskade därför delta på samma enskilda samråd. Sammanlagt sexton enskilda samråd hölls under veckorna Vid samråden ställdes frågan till trafikföretagen huruvida de ansåg att någon del av den utannonserade trafiken skulle kunna utföras helt på kommersiell grund. Några trafikföretag framförde att det fanns möjlighet att delar av trafiken skulle kunna vara av intresse att köra kommersiellt i egen regi. Ytterligare några trafikföretag ansåg att delar av trafiken skulle kunna köras i semikommersiell form eller omfattas av tjänstekoncessionsavtal. Trafikföretagen ansåg att för att de skulle kunna ta slutgiltig ställning till om kommersiell trafik behövdes bl a: ytterligare information om trafiken klargöranden kring ett antal frågeställningar kring förutsättningarna för kommersiell trafik i förhållande till upphandlad trafik vetskap om vad som krävs för att Kollektivtrafikmyndigheten ska avstå från beslut om allmän trafikplikt 3 (10)

63 förtydliganden om samverkan och gränsdragningar mellan kommersiell och upphandlad trafik förutsättningar i infrastruktur och offentlig finansierade system inom kollektivtrafiken för den kommersiella trafiken Någon praxis för dessa problemställningar finns inte utarbetad efter Kollektivtrafiklagens införande inom Regionala Kollektivtrafikmyndigheten eller Västtrafik. Branschgemensamma rekommendationer eller rikstäckande myndighetsdirektiv saknas också. Då frågeställningarna är komplexa behöver ärendet utredas ytterligare. Som en följd av uppkomna synpunkter, och för att möjliggöra en utredning, prolongeras vissa avtal, med ett stort resande och en hög tillväxtpotential, som kan bli aktuella för kommersiell trafik. De nuvarande avtal som prolongeras ett halvår och som senare kommer att ingå upphandling av Trafik 2015:2 är: Regiontrafik Fyrstad, Express Bohuslän, Lila Express, Röd Express och Stenungsundsexpressen samt Den del av trafiken på Orust- och Tjörnexpressen som trafikeras på motorvägen på sträckan Stora Högamotet - Kungälvsmotet Trafiken mellan Göteborg och Stenungsund, Orust och Tjörn som avses omfattas av allmän trafikplikt och upphandlas kommer således att ske med tåg eller på lokala vägar, t ex gamla E6:an. Det avtal som omfattar del av Blå Express och som ingick i förannonseringen samt samråd kommer att omförhandlas och införlivas med avtal för övrig trafik på Blå Express. Den trafik som kommer att ingå i upphandling Trafik 2015:1 och omfattas av beslut om allmän trafikplikt presenteras nedan. 4 (10)

64 2. Beskrivning av nuvarande trafik och resandet Västtrafik önskar att Kollektivtrafiknämndens beslut om allmän trafikplikt skall omfatta trafik inom de områden, med undantag för trafiken i Trafik 2015:2, som funnits beskrivna i förannonseringen och som har avhandlats under samråden. Trafiken är till sin karaktär främst ämnad för att tillgodose resenärernas dagliga behov av utbildnings- och arbetsresor samt annat vardagsresande inom området. Därutöver har trafiken stor betydelse för turism- och besöksnäringen i regionen genom att öka tillgängligheten till olika besöks- och turistmål. Nedan beskrivs trafiken i fyra avtalsområdena som är uppdelad efter den kommun trafiken huvudsakligen försörjer. 2.1 Orust Trafiken utförs idag av Nettbuss AB och omfattar 20 bussar, 16 linjer och kilometer/år. Den mest resefrekventa trafiken för Orust är riktad mot Stenungsund och Uddevalla, i huvudsak i form av expressbusstrafik, Orustexpressen. I övrigt är det lokal trafik samt linjer som matar till den genomgående trafiken mot Stenungsund och Uddevalla. Henån och Varekil utgör knutpunkterna för busstrafiken på Orust. Nuvarande avtal för Orusttrafiken startade år 2005 och är ett produktionsavtal med incitamentsinslag. Totalt gjordes 2012 ca resor i trafiken varav gjordes med Orustexpressen. 2.2 Tjörn Trafiken på Tjörn är tecknad i två avtal med Tjörns Omnibus AB och omfattar 25 fordon, 38 linjer samt kilometer/år. Trafiken är i huvudsak riktad mot Stenungsund för arbets- och skolpendling samt expressbusstrafik till Göteborg. Under högtrafik går även viss trafik i riktning mot Kungälv. I övrigt finns kompletterande linjer som matar till den genomgående trafiken. Knutpunkter på Tjörn är Kållekärr och Myggenäs korsväg. Avtalet om linjetrafik startade år 2005 och avtalet avseende skolskjutsar upphandlades med trafikstart år Linjetrafiksavtalet är ett produktionsavtal med incitamentsinslag medan skoltrafiken är ett rent produktionsavtal. Totalt gjordes 2012 ca resor i trafiken varav gjordes med Tjörnexpressen. 2.3 Alingsås Dagens avtal för Alingsåstrafiken är tecknat med Buss i Väst AB och omfattar 30 bussar, 19 linjer samt kilometer/år. 5 (10)

65 En stor del av trafiken i Alingsås består av stadstrafik. Landsbygdstrafiken består framför allt av arbets- och skolpendling till Alingsås tätort och anslutningar till/ från pendeltåget mot Göteborg. Under avtalstiden har en stor ökning av stadstrafiken skett. Turtätheten på linje 1 och 2 har ökat från 30- till 15-minuterstrafik i högtrafik vilket har lett till ökat resande. Det finns ambitioner att utveckla stadstrafiken ytterligare. Avtalsformen är produktionsavtal med incitamentsinslag. I Alingsås har skoltrafiken integrerats under avtalstiden och antalet fordon har ökat. Totalt gjordes 2012 ca resor i trafiken varav gjordes i stadstrafiken. 2.4 Lerum, Orange Express och flexlinjetrafik Lerum Dagens linjetrafikavtal i Lerum är tecknat med Buss i Väst AB och omfattar 30 bussar, 11 linjer och kilometer/år. Flexlinjen i Lerum omfattar 2 fordon. Avtalet för Orange Express är tecknat med Nettbuss AB omfattar 11 fordon och kilometer/år. Avtalsformen är produktionsavtal med incitamentsinslag förutom flexlinje som är ett rent produktionsavtal. Under avtalstiden har Lerumsnabben tillkommit och haft ett högt resande. Linjen startades då plattformsförlängningen av pendeltågstationerna gjordes för att säkerställa resenärernas behov av pendling till och från Göteborg. Även efter färdigställande av plattformsförlängningen är linjen populär. Antalet fordon har ökat under avtalstiden. Trafiken består framför allt av arbets- och skolpendling till Lerums tätort och anslutningar till/från pendeltåget mot Göteborg. Grunden för Orange Express är pendlingstrafik till/från Göteborg men linjen har även på vissa sträckor ett lokalt försörjningsbehov. I samband med tidtabellsskiftet i december 2012 gjordes omfattande förändringar av expressbusslinjenätet i Göteborgsområdet med följden att utbudet på Orange express minskade. En översyn av trafiken i samt till och från Lerum pågår där såväl nuvarande linjetrafik, flexlinjetrafiken som nuvarande Orange Express ingår. Totalt gjordes 2012 ca resor i linjetrafiken. Under 2013 har resandet motsvarat resor per år på Orange Express. 6 (10)

66 3. Framtida trafik I den målbild som kommunalförbundet satt upp för kollektivtrafiken i Göteborgsområdet, Dubbelt upp! Lokala K2020, skall resandet fördubblas från år 2008 till Den framräknade resandeökningskoefficienten nedbrutet i mål för respektive kommun är Orust 1,5, Tjörn 2,5, Alingsås 2,3 och Lerum 3,0 gånger volymen Snabba regionala förbindelser med hög turtäthet ska trafikera i tunga stråk in mot Göteborg och den lokala busstrafiken ska i hög grad fungera som matartrafik. Nedan ges en bild av hur trafikeringen enligt målbilden kan komma att se ut år 2025 i Orust kommun. Orust express utgör stommen i nätet och binder samman Orust med Uddevalla, Stenungsund och Göteborg Direktresor till Göteborg med Orust Express i högtrafik Anslutning till Bohuståget i Stenungsund och Uddevalla Samtliga linjer har anslutning till Orust Express Utvecklade bytespunkter vid Henån, Varekil, Säckebäck, Vräland och Gåre torg Motsvarande bild för trafikeringen i Tjörns kommun år Tjörnexpressen med expressbusstrafik till och från Göteborg Fåtal starka linjer/stråk med god framkomlighet, hög turtäthet och få stopp Direktresor till Göteborg med Tjörnexpressen i högtrafik Snabba busslinjer som ansluter till Bohuståget i Stenungsund Utvecklad bytespunkt vid Myggenäs Motsvarande bild för trafikeringen i Alingsås kommun år Alingsåspendeln trafikerar med 15-minuterstrafik i högtrafik och 30- minuterstrafik övrig tid Utbudet mellan Alingsås och Göteborg kompletteras av regiontåg som trafikerar mellan Göteborg och Skaraborg med 30-minuterstrafik i högtrafik Alingsås tätortstrafik kommer att utökas och anpassas utifrån pendeltågets tidtabell Framkomligheten för busstrafiken har säkerställts genom infrastrukturåtgärder Motsvarande bild för trafikeringen i Lerums kommun år Alingsåspendeln trafikerar med 7,5-minuterstrafik i högtrafik och 30- minuterstrafik övrig tid Ett enkelt och tydligt lokalbussystem matar till pendeltåg och expressbusstrafik En expressbusslinje ersätter dagens regionala busslinjer mellan Göteborg Gråbo Sjövik 7 (10)

67 Ny tvärförbindelse Lerum Angered Bohus Kungälv Ytterby med koppling till Alependeln i Bohus Trafikförsörjningsprogrammets mål för resandeutveckling omfattar såväl upphandlad som kommersiell trafik. De ovan angivna målen för respektive område ska således uppnås av en samlad trafikering av upphandlad och kommersiell trafik. För Orust- respektive Tjörnexpressen ovan innebär det att trafiken kan komma att utföras i endera eller båda formerna. För att förverkliga Trafikförsörjningsprogrammets mål med fördubblat antalet kollektivtrafikresor måste allt fler av dagens bilister ställa bilen och istället välja att resa kollektivt. En sådan övergång förutsätter att kollektivtrafiken är ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Trafikförsörjningsprogrammet beskriver olika strategier som ska leda till att öka kollektivtrafikens attraktivitet och konkurrenskraft samt bidra till ett fördubblat resande med kollektivtrafiken. En utvecklad och utbyggd tågtrafik ska klara tre gånger fler resenärer och utgör således en väsentlig del av dessa strategier, bl a genom att erbjuda resor med attraktiva restidskvoter i förhållande till bilismen. Snabba och frekventa anslutningar med buss till tågen, enligt målbildsbeskrivningen för respektive kommun ovan, är en förutsättning för detta. Den nu aktuella trafiken har ett stort inslag av anslutningar till tåg. Genom att i den aktuella trafiken möjliggöra en ökad integrering mellan den allmänna kollektivtrafiken och annan upphandlad trafik, såsom skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor, verkar man ytterligare för att nå de uppsatta målen för tillgänglighet. De fordon som kommer att trafikera i de aktuella områdena kommer att omfattas av miljökrav avseende emissioner, fossila bränslen, energieffektivitet samt buller och kommer att bidra till att uppnå Trafikförsörjningsprogrammets miljömål. 8 (10)

68 4. Resultat av genomförda samråd inför upphandling Västtrafik har under sommaren och hösten 2013 genomfört enskilda och gemensamt samråd med inbjudna trafikföretag. Därutöver har trafikföretagen under ytterligare en månad getts möjlighet att komma in med skriftliga synpunkter. I samband med samråden har det framkommit intresse från trafikföretagens sida att utföra delar av den trafik som presenteras i egen regi på kommersiella grunder. Dessa delar av trafiken har lämnats utanför denna rekommendation. Trafik enligt rekommendationen nedan har inte rönt trafikföretagens intresse att utföras i egen regi. 9 (10)

69 5. Västtrafiks rekommendation Med åberopande av vad ovan anförts avseende trafikens syfte, vilket överensstämmer med Trafikförsörjningsprogrammets mål och strategier, samt att inget intresse att utföra trafiken i kommersiell regi eller önskemål om att undanta trafik framförts, rekommenderar Västtrafik Kollektivtrafiknämnden i Västra Götaland att fatta beslut om allmän trafikplikt för följande trafik inom Västra Götalands län: Linjetrafik med buss i Orust kommun samt viss kommungräns överskridande trafik. Trafik mellan Orust och Uddevalla samt Stenungsund/Göteborg. Linjetrafik och skoltrafik med buss i Tjörns kommun samt viss kommungränsöverskridande trafik. Trafik mellan Tjörn och Stenungsund/Göteborg. Linjetrafik med buss i Alingsås kommun samt viss kommungräns överskridande trafik. Linjetrafik med buss och flexlinjetrafik i Lerums kommun samt viss kommungränsöverskridande trafik. Expressbusstrafik till och från Göteborg. För att möjliggöra för ett kommersiellt tillträde undantas trafikering på E6 på sträckan Stora Högamotet Kungälvsmotet från trafikpliktsbeslutet. Trafikpliktsbesluten utgår i princip från nuvarande trafik, men omfattar också möjlighet till utökad trafik på längre sikt i enlighet med Regionala Kollektivtrafikmyndighetens Trafikförsörjningsprogram. Göteborg Matti Lahtinen Michael Stjernberg 10 (10)

70 ÄRENDE 5 Beslut om eventuell biogasandel i kommande upphandlingar

71 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Förvaltning/enhet Handläggare: Leif Magnusson Telefon: fr 30 jan E-post: leif.magnusson@vgregion.se Till Kollektivtrafiknämnden Biogasanvändning i trafikupphandling 2015:1 Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden beslutar att uppdra åt Västtrafik att utforma miljökraven i upphandling 2015:1 så att miljö- och klimatstrategins mål uppfylls utan specifika krav på biogas. Sammanfattning av ärendet Västtrafik genomför för närvarande en upphandling av busstrafik i Orust, Tjörns, Alingsås och Lerums kommuner. Upphandlingen benämns Trafik 2015:1. I Miljö- och Klimatstrategi för kollektivtrafiken i Västra Götaland, fastställd av kollektivtrafiknämnden , anges att eventuella krav på biogas beslutas av kollektivtrafiknämnden inför varje ny upphandling. Miljö- och klimatstrategin anger också följande mål: År 2025 ska minst 95 % av kollektivtrafiken utföras med förnybar energi. År 2025 ska kollektivtrafiken använda 25 % mindre energi per personkilometer jämfört med Med den teknik som i dagsläget finns tillgänglig för gasdrift av bussar ökas energianvändningen jämfört med användning av biodiesel. Målet om förnybar energi kan uppnås genom avtalskrav på förnybar energi utan angivande av specifik teknik eller drivmedel. Det är möjligt för en anbudslämnare att uppfylla kravet på biodrivmedel genom att använda biogas eller annat biodrivmedel. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

72 Datum Diarienummer KTN (2) Biogas har störst potential och bäst ekonomiska förutsättningar i stadstrafik i större städer där storskalighet kan uppnås med hjälp av stora bussdepåer. Denna potential har utnyttjats i tidigare upphandlingar i Trollhättan, Göteborg, Skövde och Borås. I upphandlingen Trafik 2015:1 bedöms att specifikt krav på biogas skulle innebära en merkostnad på minst 15 mnkr/år samtidigt som energimålet motverkas. KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Leif Magnusson Beslutet skickas till Västtrafik AB

73 ÄRENDE 6 Trafikplikt - Tåg Västtågen

74 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Calle Blomberg Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Allmän trafikplikt tåg Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar: 1. Med utgångspunkt från tidigare beslutad överenskommelse med region Halland och Jönköpings läns kollektivtrafikmyndigheter (bilaga 1) samt lämnad rekommendation från Västtrafik AB (bilaga 2) om allmän trafikplikt för Töreboda/Skövde Herrljunga Göteborg Åmål/Vänersborg Göteborg Borås Göteborg Uddevalla Vänersborg Herrljunga Borås Strömstad Uddevalla Stenungsund Göteborg Borås Varberg Töreboda/Skövde Falköping Jönköping Nässjö Nässjö Jönköping Herrljunga Göteborg samt på sträckorna Borås Varberg Töreboda/Skövde Falköping Jönköping Nässjö Nässjö Jönköping Herrljunga Göteborg till närmsta hållplats i Hallands respektive Jönköpings län 2. Trafikpliktsbeslutet utgår från nuvarande trafik, men omfattar också möjlighet till utökad trafik på längre sikt i enlighet med respektive kollektivtrafikmyndighets trafikförsörjningsprogram. Sammanfattning av ärendet Västtrafik har skyldighet enligt lag om kollektivtrafik (2010:1065) annonserat sin avsikt att upphandla kollektivtrafik. Tillsammans med Hallandstrafiken och Jönköpings Länstrafik, har samråd genomförts där trafikföretag getts möjlighet till att undanta trafik för kommersiell drift. I samband med samråden har det inte framkommit intresse från trafikföretagens sida att utföra delar av eller hela den trafik som presenterats i egen regi på kommersiell grund. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

75 Datum Diarienummer KTN (2) Trafiken är till sin karaktär främst ämnad för att tillgodose resenärernas dagliga behov av utbildnings- och arbetsresor samt annat vardagsresande inom området. För att förverkliga Trafikförsörjningsprogrammets mål med fördubblat antalet kollektivtrafikresor måste allt fler av dagens bilister ställa bilen och istället välja att resa kollektivt. En sådan övergång förutsätter att kollektivtrafiken är ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Lagen förordar ett kommersiellt tillträde till kollektivtrafikbranschen samtidigt som ett stort ansvar åvilar samhället att genomföra åtgärderna och därigenom möjliggöra förverkligande av måluppfyllnaden. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Calle Blomberg Controller Bilaga 1. Överenskommelse inför Västtågen upphandling 2. Rekommendation allmän trafikplikt tåg 2015 Skickas till Västtrafik AB Region Halland, Kollektivtrafikmyndigheten Jönköpings läns landsting, Kollektivtrafikmyndigheten.

76

77

78 Styrelsen Handling nr 10.3 Handläggare Matti Lahtinen Daterad Reviderad Till Styrelsen för Västtrafik AB REKOMMENDATION FÖR BESLUT OM ALLMÄN TRAFIKPLIKT TÅG 2015 I enlighet med Lag (2010:1065) om kollektivtrafik skall ett avtal om allmän trafik som ingås av en Regional Kollektivtrafikmyndighet, eller av den till vilken befogenhet överlämnats, grunda sig på ett beslut om allmän trafikplikt. Beslut om allmän trafikplikt fattas av Regionala Kollektivtrafikmyndigheten innan upphandlingen av allmän trafik kan fullföljas och avtal tecknas. Kollektivtrafiknämnden i Västra Götaland har givit Västtrafik befogenhet att upphandla och teckna avtal om allmän trafik. Som underlag för beslut om allmän trafikplikt önskar Kollektivtrafiknämnden Västtrafiks rekommendation avseende den trafik som Västtrafik avser upphandla. Bifogad Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt skall således utgöra underlag för Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalands beslut om allmän trafikplikt för trafik som Västtrafik skall upphandla under FÖRSLAG TILL BESLUT Med anledning av ovanstående föreslås styrelsen besluta att godkänna redovisad rekommendation till beslut för allmän trafikplikt Tåg 2015, samt att översända rekommendationen till Kollektivtrafiktrafiknämnden. Skövde dag som ovan Lars Backström Mikael Olsson

79 Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt Upphandling Tåg

80 Innehållsförteckning Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt Allmänt Beskrivning av nuvarande trafik och resandet Pendeltågstrafik Regiontågstrafik Länsgränsöverskridande trafik Resultat av genomförda samråd inför upphandling Västtrafiks rekommendation (6)

81 Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt 1. Allmänt Västtrafik förannonserade 13 april 2012 i Europeiska Unionens Tidning (TED) att man har för avsikt att under 2013/14 upphandla kollektivtrafik inom Västra Götalandsregionen som omfattas av Lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Det kommande trafikavtalet skall ha trafikstart i december 2015 och omfatta nuvarande trafik enligt nedan Pendeltågstrafik Alingsås - Göteborg Kungsbacka Göteborg Ale - Göteborg Regiontågstrafik Töreboda/Skövde Herrljunga - Göteborg Åmål/Vänersborg - Göteborg Borås - Göteborg Uddevalla Vänersborg Herrljunga - Borås Borås - Varberg Töreboda/Skövde Falköping Jönköping - Nässjö Nässjö Jönköping Herrljunga - Göteborg Strömstad Uddevalla Stenungsund Göteborg Den framtida trafiken kan även komma att omfatta kombinationer av ovanstående sträckningar. Västtrafik har, tillsammans med Hallandstrafiken och Jönköpings Länstrafik, den 13 december 2012 inbjudit trafikföretag att delta på Samråd Inför Upphandling. Sammantaget åtta trafikföretag anmälde sitt intresse att delta. Den 28 januari 2013 genomfördes ett gemensamt samråd med samtliga trafikföretag, varvid trafikföretagen gavs möjlighet att anmäla sig till enskilda samråd. Samtliga trafikföretag önskade delta på enskilda samråd. De åtta enskilda samråden genomfördes under februari månad. Vid samråden ställdes frågan till trafikföretagen huruvida de ansåg att någon del av den utannonserade trafiken skulle kunna utföras helt på kommersiell grund. Inget av de trafikföretag som deltog i samråden framförde några argument för eller planer om att utföra trafiken, eller delar av den, i egen regi. Inga önskemål om att undanta trafiken, eller delar av den, från beslut om allmän trafikplikt framfördes. 3 (6)

82 2. Beskrivning av nuvarande trafik och resandet Västtrafik önskar att Kollektivtrafiknämndens beslut om allmän trafikplikt skall omfatta trafik inom de områden som funnits beskrivna i förannonseringen och som har avhandlats under samråden. Trafiken är till sin karaktär främst ämnad för att tillgodose resenärernas dagliga behov av utbildnings- och arbetsresor samt annat vardagsresande inom området. Därutöver har trafiken stor betydelse för turism- och besöksnäringen i regionen genom att öka tillgängligheten till olika besöks- och turistmål. Nedan är beskrivningen av trafiken indelad i Pendeltågstrafik och Regiontågstrafik. Volymerna avser kalenderåret 2012 med undantag för pendeltågstrafiken Ale - Göteborg som startade i december 2012 och där uppgifterna avser första halvåret SJ Götalandståg AB är befintligt trafikutövare av både Pendeltågs- och Regiontågstrafiken. 2.1 Pendeltågstrafik Trafiken utförs idag av SJ Götalandståg AB med 45 fordon på tre linjer. Alingsås Göteborg. Kungsbacka Göteborg Ale Göteborg genomfördes ca 6,2 miljoner resor och ,6 miljoner resor, en total ökning på 23 %. Ökningen beror bland annat på förbättrad punktlighet, färre inställda turer samt att inköp av nya fordon har gett bättre kapacitet. 2.2 Regiontågstrafik Trafiken utförs idag av SJ Götalandståg AB med 46 fordon på åtta linjer. Töreboda/Skövde Herrljunga - Göteborg Åmål/Vänersborg - Göteborg Borås - Göteborg Uddevalla Vänersborg Herrljunga - Borås Strömstad Uddevalla Stenungsund Göteborg Borås - Varberg Töreboda/Skövde Falköping Jönköping - Nässjö Nässjö Jönköping Herrljunga - Göteborg 2011 genomfördes ca 4,4 miljoner resor och ,2 miljoner resor, en total ökning på 18 %. Ökningen beror bland annat på förbättrad punktlighet, färre inställda turer men också på stora marknadsföringsåtgärder med målet om att fördubbla resandet. 4 (6)

83 3. Länsgränsöverskridande trafik Trafiken omfattar tre länsgränsöverskridande linjer: Borås - Varberg Töreboda/Skövde Falköping Jönköping - Nässjö Nässjö Jönköping Herrljunga Göteborg Principen för trafikpliktsbeslut för den länsgränsöverskridande trafiken bygger på ett omlottförhållande där respektive Regional kollektivtrafikmyndighet fattar beslut om trafik inom sitt län samt till den närmaste hållplatsen som ligger på andra sidan länsgränsen. Särskild överenskommelse om detta har tecknats mellan de Regionala kollektivtrafikmyndigheterna. 4. Framtida trafik För att förverkliga Trafikförsörjningsprogrammets mål med fördubblat antalet kollektivtrafikresor måste allt fler av dagens bilister ställa bilen och istället välja att resa kollektivt. En sådan övergång förutsätter att kollektivtrafiken är ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Trafikförsörjningsprogrammet beskriver olika strategier som ska leda till att öka kollektivtrafikens attraktivitet och konkurrenskraft samt bidra till ett fördubblat resande med kollektivtrafiken. En utvecklad och utbyggd tågtrafik ska klara tre gånger fler resenärer och utgör således en väsentlig del av dessa strategier, bl a genom att erbjuda resor med attraktiva restidskvoter i förhållande till bilismen. I Målbild Tåg 2035 konkretiseras Trafikförsörjningsprogrammets mål genom att bl a föreslå tätare avgångar, längre tåg, högre hastighet och ett väl utbyggt järnvägsnät. Tågtrafiken ska byggas ut mest där det finns störst resandeunderlag, men kommer även att byggas ut i stråken där resandeunderlaget är mindre. Lagen (2010:1065) om kollektivtrafik förordar ett kommersiellt tillträde till kollektivtrafikbranschen samtidigt som ett stort ansvar åvilar samhället att genomföra åtgärderna och därigenom möjliggöra förverkligande av måluppfyllnaden. 5. Resultat av genomförda samråd inför upphandling Västtrafik har under våren 2013 genomfört åtta enskilda och ett gemensamt samråd med åtta inbjudna trafikföretag. Därutöver har trafikföretagen under ytterligare en månad getts möjlighet att komma in med skriftliga synpunkter. I samband med samråden har inte framkommit intresse från trafikföretagens sida att utföra delar av eller hela den trafik som presenteras i egen regi på kommersiella grunder. 5 (6)

84 6. Västtrafiks rekommendation Med åberopande av vad ovan anförts avseende trafikens syfte, vilket överensstämmer med Trafikförsörjningsprogrammets mål och strategier, samt att inget intresse att utföra trafiken i kommersiell regi eller önskemål om att undanta trafik framförts från allmän trafikplikt, rekommenderar Västtrafik Kollektivtrafiknämnden i Västra Götaland att fatta beslut om allmän trafikplikt för följande tågtrafik inom Västra Götalands län: Töreboda/Skövde Herrljunga - Göteborg Åmål/Vänersborg - Göteborg Borås - Göteborg Uddevalla Vänersborg Herrljunga - Borås Strömstad Uddevalla Stenungsund Göteborg Borås - Varberg Töreboda/Skövde Falköping Jönköping Nässjö Nässjö Jönköping Herrljunga - Göteborg samt på sträckorna Borås - Varberg Töreboda/Skövde Falköping Jönköping Nässjö Nässjö Jönköping Herrljunga - Göteborg till närmaste hållplats i Hallands respektive Jönköpings län. Trafikpliktsbesluten utgår i princip från nuvarande trafik, men omfattar också möjlighet till utökad trafik på längre sikt i enlighet med respektive Kollektivtrafikmyndighets Trafikförsörjningsprogram. Göteborg Mats Andersson Projektledare Matti Lahtinen 6 (6)

85 ÄRENDE 7 Remiss: Årlig avstämning trafikförsörjningsprogrammet

86 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Ulrika Bokeberg/ Martin Elofsson E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Årlig avstämning av trafikförsörjningsprogrammet och förslag till prioriteringar för Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden beslutar att skicka ut remissammanställningen som underlag för fördjupad dialog till kollektivtrafikråden. Sammanfattning av ärendet Den 31 oktober skickade kollektivtrafiknämnden ut en remiss för årlig avstämning av trafikförsörjningsprogrammet, med förslag till inriktning Remissen riktade sig till kommunerna. 45 kommuner, samt Skaraborgs kollektivtrafikråd har inkommit med yttranden. Samtliga yttranden finns på kollektivtrafiknämndens hemsida (sammanfogade som en pdf-fil Till stora delar ges stöd till den inriktning som kollektivtrafiknämnden föreslagit, men med betoning av utvalda delar. Exempel på frågor som många lyfter är förbättrade restidskvoter, åtgärder för ökad nöjdhet, inte ensidigt satsa på resandemålet samt positiva uttalanden kring arbetet med förbättrad samverkan. Den input som kollektivtrafiknämnden fått genom yttrandena i den årliga avstämningen utgör underlag för en kommande revidering av trafikförsörjningsprogrammet, samt för kollektivtrafiknämndens kommande uppdrag till Västtrafik för Fortsatt process 1 Kollektivtrafiknämnden skickar prioriteringar för till Västtrafik, utifrån förslaget som varit utsänt på remiss, tillsammans med denna sammanställning. 2 Resultatet av remissomgången diskuteras i kollektivtrafikråden feb-april Kollektivtrafiknämnden beaktar remissen och dialogen i kollektivtrafikråden i inriktningsuppdrag till Västtrafik som beslutas i april 2014 och i slutligt uppdrag till Västtrafik på nämndens första möte efter sommaren 2014 KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Martin Elofsson POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

87 Återkoppling årlig avstämning regionalt trafikförsörjningsprogram Årlig avstämning Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland 2025 Återkoppling till kollektivtrafikråden Kollektivtrafiknämnden har tagit emot yttranden från 45 kommuner, samt från Skaraborgs kollektivtrafikråd, över den årliga avstämningen av trafikförsörjningsprogrammet. Det här är en övergripande sammanställning som syftar till att utgöra underlag för fortsatt diskussion i kollektivtrafikråden och dess handläggargrupper. Sammanställningen utgör samtidigt underlag för kollektivtrafiknämndens dialog med Västtrafik kring kommande uppdrag. Även om varje yttrande är unikt och speglar den diversifierade region vi har, finns en relativt stor samstämmighet i yttrandena vilket underlättar en sammanställning. Kommunerna i Skaraborg har, trots tidsperspektivet, i hög grad samordnat sina yttranden vilket också underlättar för att få en tydligare bild av kommunernas prioriteringar. Behov av förbättringar i specifika stråk, stationer etc ingår inte i sammanställningen, men alla yttranden har lästs i sin helhet av en utsedd grupp inom kollektivtrafiksekretariatet samt översänts till kommunteamet hos Västtrafik. Samtliga yttranden har också bifogats i sin helhet till kollektivtrafiknämnden. Vi tackar för de mer detaljerade synpunkter som inkommit som kan hjälpa oss att förbättra underlaget till nästa gång, när det gäller framställan, kartor och diagram osv. Fortsatt process: 1 Kollektivtrafiknämnden skickar prioriteringar för till Västtrafik, utifrån förslaget som varit utsänt på remiss, tillsammans med denna sammanställning. 2 Resultatet av remissomgången diskuteras i kollektivtrafikråden feb april Kollektivtrafiknämnden beaktar remissen och dialogen i kollektivtrafikråden i inriktningsuppdrag till Västtrafik som beslutas i april 2014 och i slutligt uppdrag till Västtrafik på nämndens första möte efter sommaren /6 Regionalt trafikförsörjningsprogram 2025 Återkoppling årlig avstämning VGR

88 Återkoppling årlig avstämning regionalt trafikförsörjningsprogram Sammanställning av remissvar med utgångspunkt i frågeställningarna som skickades ut med remissen Generellt ger kommunerna sitt stöd till mål och prioriteringar i den årliga avstämningen av trafikförsörjningsprogrammet. Yttrandena visar att programmets mål, utpekade stråk och prioriterade strategier som helhet har bred förankring och starkt stöd runt om i Västra Götaland (inkl Kungsbacka). 1. Hur ser ni på prioriteringarna inom målen i programmet för ? En majoritet av remissvaren uttrycker en oro över att en alltför kraftig prioritering av att kostnadseffektivt nå resandemålen riskerar att hämma andra viktiga mål som kollektivtrafiken har. I flera betonas vikten av utvecklad kollektivtrafik som en arbetsmarknadsåtgärd då goda resmöjligheter är viktiga för att kunna bo i hela regionen och att linjer som matar till stråken också behövs för att öka resandet. I flera av svaren markerar kommunerna ett tydligt missnöje med de neddragningar som varit i trafik med lågt resande. Att omfördelning sker inom samma delregion betonas av flera som viktigt, så att inte resurser ensidigt skjuts från mindre tätbefolkade områden till områden som är mer tätbefolkade. Borås betonar att denna princip inte har följts inom Sjuhärad. Samtidigt finns enstaka yttranden som betonar att det är viktigt att medel satsas där man får flest resenärer utan hänsyn till regional balans, för att få ut så hög effektivitet som möjligt. Krafttag för att öka kundnöjdheten och fler tydliga åtgärder för att åstadkomma detta efterlyses. En majoritet av yttrandena betonar vikten av att fortsätta det arbete som är igång med att vidareutveckla vår samverkan kring kollektivtrafiken. Främst gäller önskemålen tightare samarbete med Västtrafik kring trafikens utveckling för att samhällsplanering och kollektivtrafiken ska utvecklas hand i hand. Flera uttrycker att man upplever förändring i positiv riktning senaste tiden. Kollektivtrafiksekretariatets kommentar: För 2015 och 2016 gäller enligt förslaget en betydligt mer balanserad prioritering mellan delmålen. Resandemålet har inte samma tyngd som 2013, men fortfarande ges högsta prioritet till åtgärder där resenärer riskeras lämnas på hållplatsen till följd av platsbrist. De prioriterade stråken och stadstrafiken är fortfarande grunden 1/6 Regionalt trafikförsörjningsprogram 2025 Återkoppling årlig avstämning VGR

89 Återkoppling årlig avstämning regionalt trafikförsörjningsprogram för utvecklingen av trafiken, parallellt med utveckling av grundläggande servicenivå på landsbygd. Samtidigt betonas åtgärder inom nöjdhetsmålet och övriga delmål. Arbetet med att förbättra samverkan och nå ömsesidig förståelse och förtroende är igång. Det är positivt att så många av yttrandena ser detta som en viktig fråga och att flera ser att vi är på väg åt rätt håll. Det handlar om relationer och nya roller och är ingenting som bara går att genomföra med konkreta aktiviteter. Det kräver gemensam vilja att vårda och utveckla långsiktigt. Vi prioriterar det arbetet högt. Att diskutera i kollektivtrafikråden: Kan vi tolka synpunkterna kring resandemålet så här? 1 Resandemålet och målbild för tåg ska i första hand nås genom nya satsningar? Om ekonomin inte tillåter utbyggnad av trafiken i samma takt som våra mål siktar på får det hellre ta längre tid än att större omfördelning görs inom systemet? 2 Viss omfördelning av resurser från trafik med lågt resande till stråk och stadstrafik kan fortsätta men i en takt som medger god dialog och analyser av trafiken/resandet? Vi får bättre effekt av att göra åtgärder mer koncentrerat i ett visst område ett år och ett annat område nästa år, snarare än att försöka göra lite överallt varje år. Finns det acceptans för ett sådant arbetssätt? 2. Ser ni andra vägval /åtgärdsområden som mer effektivt kan ta oss till målen? Utveckling av tågtrafiken betonas som mycket viktig för regionförstoring/ förbättrad arbetsmarknad. Detta framkommer särskilt tydligt i yttranden från Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. Samtliga tåglinjer behöver utvecklas i linje med Målbild 2035 inte bara de som är närmast Göteborg. Uttalanden är särskilt skarpa i kommuner i regionens ytterkanter där tågförbindelser till angränsande regioner bedöms som undermåliga idag och där några under senaste åren har utvecklats i motsatt riktning mot målbild tåg Något som inte känns igen så tydlig från föregående remissomgång är att många yttranden över hela regionen trycker på att Västtrafiks omhändertagande av kundsynpunkter behöver förbättras. Uppfattningen är att resenärerna inte får svar på sina frågor, eller att det tar orimlig tid. Det leder till att många resenärer vänder sig till kommunen, som inte har ansvaret eller kunskapen att svara. Förbättrad information till resenärerna vid förseningar, utvecklad realtidsinformation i hela 2/6 Regionalt trafikförsörjningsprogram 2025 Återkoppling årlig avstämning VGR

90 Återkoppling årlig avstämning regionalt trafikförsörjningsprogram regionen lyfts också fram men framförallt trycker flera kommuner i sina yttranden på att utveckla kundtjänst. Att jobba ännu mer med restidskvoter tar många kommuner upp. Det gäller såväl inom stadstrafik som i den regionala trafiken. Och att man i arbetet med restidskvoter tar hänsyn till hela resan och bytestider mellan linjer (framförallt mellan tåg och buss där några kommuner upplever att detta har försämrats). Många kommuner instämmer i att det finns stort behov att förbättra kapacitet och framkomlighet i såväl järnvägsnätet som i stadstrafikens gatunät för att uppnå bättre restidskvoter och kunna utveckla vårt utbud. Genomförande av steg 1 i pris och sortimentsstrategin är efterfrågat för att öka kollektivtrafikens attraktivitet och göra det enklare. Några kommuner trycker också på behovet att ändra zonstrukturen så snart som möjligt (senast 2016). Många kommuner gör positiva uttalanden kring utveckling av grundläggande servicenivå på landsbygd, såväl inom som utom Göteborgsregionen. Det finns acceptans för att tillgänglighet på landsbygd i högre grad kan ske genom utvecklad anropsstyrd trafik för att uppnå denna tillgänglighet. Man ser positivt på den satsning som görs 2014 på närtrafiken och trycker på behovet av marknadsföring, information och samordning av biljettlösningar för att minska tröskeln till resande med närtrafiken. Samordning med skolskjuts som en del i arbetet att skapa god tillgänglighet på landsbygd betonas också. I Skaraborgskommunerna betonar man alla stadstrafikområden som viktiga att utveckla inte bara Skövde. Flera städer har utvecklingsplaner framtagna som man uppfattar har avstannat. Man påpekar också bristen att inte de sekundära stråk som finns i trafikförsörjningsprogrammet alls lyfts upp i prioriteringen för Åtgärder kring sekundära stråk och matartrafik lyfts även av kommuner i andra regiondelar. Vikten av att miljömålet om förnybara bränslen även nås i Skaraborg betonas också. Göteborgs påpekar att delmålet om alla resenärsgrupper relativt ensidigt fokuserar på funktionshindrade, medan det finns fler grupper som är viktiga att beakta. Man lyfter också behovet av att tydligare prioritera trygghet och trafiksäkerhet. 3/6 Regionalt trafikförsörjningsprogram 2025 Återkoppling årlig avstämning VGR

91 Återkoppling årlig avstämning regionalt trafikförsörjningsprogram Kollektivtrafiksekretariatets kommentarer: Vi uppfattar att synpunkterna kommunerna gett i hög grad överensstämmer med föreslagna prioriteringar, och att de snarare betonar vikten av att de genomförs. Synpunkter på förändrad prioritet gäller framförallt länsgränsöverskridande tågtrafik och att uppmärksamma behovet av matartrafik/ utveckling av sekundära stråk. Med begränsade resurser krävs prioritering. Vi ser fram emot en fortsatt diskussion i råden kring denna avvägning. Som kompletterande åtgärder är det viktigt att satsa på pendelparkeringar (för både bil och cykel) för resande till stråken. Framkomlighet i infrastrukturen för bättre restidskvoter och högre kapacitet behövs. Västra Götalandsregionen verkar för att utveckla kapaciteten på våra järnvägar och särskilda pengar finns avsatta för de mindre banorna i den regionala infrastrukturplanen. När det gäller framkomligheten i städerna finns också bidrag i regional plan, men kommunerna har huvudansvaret. Samverkan är avgörande för att vi ska nå målen. Som en fördjupning av arbetet med landsbygdsutredningen fortsätter nu en särskild utredning kring skolskjutsar som ju är ett kommunalt ansvar, men som samtidigt ofta är en förutsättning för kollektivtrafik på landsbygd. Vi kommer återkomma till kollektivtrafikråden i den frågan under Det är ett långsiktigt arbete. Vi vill också förtydliga att miljömålet 95 procent förnybara bränslen till 2025 nås i Skaraborg. Redan 2014 nås 90%, men andelen biogas är lägre än den nivå som Skaraborgs kommunalförbund satt som mål. Åtgärder för att nå 30 procent resandeökning i Skaraborg till 2025 är beaktade. Kollektivtrafiksekretariatet tar till sig av synpunkterna kring andra resenärsgrupper i det fortsatta arbetet med uppdraget till Västtrafik. Vi kommer även ta upp synpunkterna kring kundsynpunkter i vår dialog med Västtrafik. Enligt information från Västtrafik fanns problem under hösten som nu har åtgärdats. Att diskutera i kollektivtrafikråden: Trafik över länsgräns har relativt lågt resande och har därför prioritet A2 i förslaget. Bör dessa ges en högre prioritet (från A2 till A1)? Vilken åtgärd bör då ges lägre prioritet? 4/6 Regionalt trafikförsörjningsprogram 2025 Återkoppling årlig avstämning VGR

92 Återkoppling årlig avstämning regionalt trafikförsörjningsprogram Hur används programmet inom kommunen som underlag för samhällsplanering, funktionshinderanpassning och andra åtgärder som kommunen ansvarar för? Inte alla kommuner behandlar denna frågeställning. Av de som gör det finns uttalanden om att man i högre grad kommer att använda programmet som underlag från och med nu att nyttan har blivit tydligare. I andra uttalas att man redan har det som ett naturligt underlag för sin kommunala planering. Några kommuner betonar vikten av ömsesidighet programmet är underlag för samhällsplaneringen men också tvärtom att samhällsplaneringen i kommunen ska vara ett underlag för kollektivtrafikplaneringen. Fortsatt utveckling av kommunikation och lyhördhet mellan VGR/Västtrafik och kommunen efterfrågas för att nå bättre resultat. Mobility management, gröna resplaner, samordning med t ex cykel/bilpooler etc är ett område som flera kommuner lyfter som viktigt med potential för utveckling. Kollektivtrafiksekretariatets kommentar: Under 2014 kommer vi att påbörja revideringen av trafikförsörjningsprogrammet. Målet är att få en ännu djupare förankring och delaktighet så att programmet i högre grad känns som ett gemensamt måldokument. Flera yttranden föreslår att arbetet sker genom workshops, och vi delar den uppfattningen. Vi ser också positivt på att växla upp arbetet och samverka ännu mer med kommunerna inom mobility managementåtgärder för hållbart resande på olika sätt runt om i regionen. Att diskutera i kollektivtrafikråden: Hur kan kollektivtrafikråden bidra till att trafikförsörjningsprogrammet används som ett verktyg och underlag i kommunerna? Hur kan vi jobba med nästa program för att dokumentet i högre grad ska fungera som ett meningsfullt underlag som används i den egna kommunens samhälls och trafikplanering? 4. Hur ser ni på förändringarna i den årliga avstämningen? De yttranden som berört denna fråga betonar att det är positivt med den tidigareläggning som gjorts av avstämningen. Flera yttranden menar dock att den behöver komma ännu tidigare för att kunna ge underlag för Västtrafiks mer 5/6 Regionalt trafikförsörjningsprogram 2025 Återkoppling årlig avstämning VGR

93 Återkoppling årlig avstämning regionalt trafikförsörjningsprogram detaljerade planering. Det är också önskvärt att dialogen i kollektivtrafikråden hinns med inom remisstiden för en bättre helhetssyn och förankring, snarare än att den dialogen sker som nu efter remisstiden. Några betonar också att det var olyckligt att vi inte beaktat att remisstiden i realiteten kortas av julledigheten. Kollektivtrafiksekretariatets kommentar: Vi utvecklar kontinuerligt våra processer för att hitta bra former att styra och utveckla kollektivtrafiken. Vi är helt öppna för att ändra på nuvarande tidplan ytterligare. Nackdelen blir att glappet mellan uppföljning och planerade åtgärder blir allt större. I nuläget har vi statistik för 2013 per augusti som underlag för planering av trafik Skulle vi lagt avstämningen tidigare skulle vi troligen få luta oss mot statistik för 2012 för att planera verksamheten tre år längre fram. Samtidigt talar vi om ganska trögrörliga parametrar och dialogen är jätteviktig för utvecklingen. Att diskutera i kollektivtrafikråden: Ska vi lägga den årliga avstämningen tidigare? Är det ett problem att uppföljning och planering glider isär i tid? När bör den i så fall ligga (augusti-nov? eller april-juni?) 5. Uppföljningen; tycker ni att struktur, indikatorer och innehåll ger en tydlig bild av hur vi ligger till i förhållande till trafikförsörjningsprogrammet? Av de flesta yttranden framgår att uppföljningen ger en god bild av läget, i struktur och innehåll. Några efterlyser en högre detaljeringsgrad, framförallt i resandeutvecklingen på olika stråk i eller områden och fördelat på transportslag. Samtidigt lyfter flera kommuner problematiken med trovärdigheten i resandestatistiken. Flera anser att det är svårt att relatera uppföljningen till den egna kommunen. Någon efterlyser tydligare koppling mellan åtgärder/satsningar och målen i uppföljningen. Att diskutera i kollektivtrafikrådens handläggargrupper: Förslag: utse en mindre grupp av tjänstemän, med representation från samtliga delregioner, som tillsammans med Västtrafik och kollektivtrafiksekretariatet går igenom synpunkterna på statistik uppföljningen och tar fram förbättringsförslag? 6/6 Regionalt trafikförsörjningsprogram 2025 Återkoppling årlig avstämning VGR

94 ÄRENDE 8 Resandebehov Landvetter

95 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Till Kollektivtrafiknämnden Analys av resandebehov och trafikering Landvetter Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden beslutar att uppdra till kollektivtrafikdirektören att analysera hur resandebehov och trafiklösningar till/från Landvetter överensstämmer med trafikförsörjningsprogrammet. Sammanfattning av ärendet Med anledning av synpunkter från framförallt arbetspendlare till/från Landvetter, lyfter presidiet för kollektivtrafiknämnden förslaget att analysera hur resandebehov och trafiklösningar till/från Landvetter, inklusive Landvetter flygplats överensstämmer med trafikförsörjningsprogrammet. Förslaget är att analysen ska se över dagens resandemönster för såväl arbetspendling som för resenärer ska till eller från en flygresa, prisbild för resan, utbud samt samordning mellan trafikslag för smidiga byten och effektiv trafikplanering. Nuvarande trafik, upplägg och överenskommelser mellan Västtrafik och Flygbussarna ska också redogöras för. Ett syfte med analysen är att undersöka om det finns motiv att fatta beslut om trafikplikt för sträckan. Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Beslutet skickas till Västtrafik Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post:

96 ÄRENDE 9 Principer för tillköp inom prissystemet

97 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Förvaltning/enhet Handläggare: Jörn Engström Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Principer för tillköp kopplade till ökad enkelhet enligt pris- och sortimentsstrategin Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar följande: 1. Att ge kollektivtrafiksekretariatet i uppdrag att tillsammans med Västtrafik ta fram förslag till en förenklad och mera enhetlig hantering av tillköp som stöder pris-och sortimentsstrategin, steg 1 för ökad enkelhet. Olika kommuners förfrågningar om tillköp kopplat till skolkort, fritidskort samt varianter av gratis-trafik ska beaktas i arbetet. 2. Att uppdra till kollektivtrafiksekretariatet informera kommunerna i Västra Götalandsregionen, inklusive Kungsbacka om arbetet. Hela arbetet kan redovisas för kollektivtrafiknämnden i början av juni Ärendet Västtrafik har under det gångna året fått förfrågningar från flera kommuner om tillköp kopplade till skolkort, fritidskort samt olika varianter av gratis trafik. Västtrafik har mandat att hantera och upprätta avtal med kommunerna kring tillköp, men när tillköpen bedöms vara av principiell karaktär ska Västtrafik lyfta frågan till kollektivtrafiknämnden. I bilaga 2 till avtalet mellan regionen och kommunerna vid skatteväxlingen står följande skrivet om tillköp, det som berör tillköp kopplat till priser och färdbevis: 2.1 Alla tillköp som är förenliga med mål för kollektivtrafikens utveckling enligt Trafikförsörjningsprogrammet och/eller inte påverkar kollektivtrafiksystemet negativt ska tillåtas. 2.2 Regionen avgör vilka tillköp som är förenliga med Trafikförsörjningsprogrammets mål och/eller påverkar kollektivtrafiksystemet negativt. 3.2 Färdbevis. Kommun kan köpa färdbevis till sina invånare under förutsättning att Kommun använder det utbud av färdbevis som tillhandahålls av Regionen, baserat på befintligt zonsystem, giltighetstider mm, om inte annat överenskommes. Dvs. tillköp kan göras under förutsättning att; - Tillköpet inte innebär att andra färdbevis än det som tillköpet avser behöver prisförändras. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

98 Datum (3) Diarienummer KTN Tillköpet inte förändrar den beslutade zonstrukturen om motsvarande tillköp skulle beviljas för en eller flera kommuner. - Tillköpet inte påverkar prisförhållandet mellan färdbevis så att mål inom Trafikförsörjningsprogrammet motverkas om motsvarande tillköp skulle beviljas för en eller flera kommuner. 4.5 Den gällande pris- och sortimentstrukturen är överodnad tillköpen. Vid beslut om förändrad pris- och sortimentstruktur ska befintliga tillköp omrövas. Regionen ska i god tid föra dialog med Kommun som innehar tillköp för att möjliggöra eventuell anpassning av tillköp till ny struktur. Skolkort och fritidskort Vid kollektivtrafiknämndens möte den 12 december 2013 återemitterades ett ärende angående Göteborgs förfrågan om tillköp av utökad giltighet på skolkort (bilaga 1) med hänvisning till en fördjupad dialog mellan kollektivtrafiknämndens och Västtrafiks presidier den 7 januari Dialogen resulterade i ett förslag att se frågan ur ett helhetsperspektiv samt att sammanställa och redovisa vilka varianter av skolkort, fritidskort och tillköp kopplade till dessa som finns idag. Vidare föreslogs att inom ramen för förenklingarna i pris- och sortimentstrategin steg 1, ta fram förslag till en förenklad och mera enhetlig hantering av dessa tillköp. I arbetet ska de önskemål som inkommit från Göteborg och andra kommuner beaktas, liksom den motion som Ann-Christine Simonsson skrivit till regionfullmäktige angående utökad giltighet för fritidskort (se separat ärende KTN ) Gratis kollektivtrafik Åmåls kommun har gjort en förfrågan till Västtrafik om tillköp av gratis kollektivtrafik på en stadsbuss, Åmålsrundan. Västtrafik har gjort bedömningen att tillköpet skulle ha negativ systempåverkan samt är av principiell karaktär, varför man beslutade på sitt styrelsemöte den 18 december 2013 att hänskjuta frågan till kollektivtrafiknämnden, se bilaga 2. Västtrafik har sedan fått förfrågningar från ytterligare kommuner om olika varianter av tillköp av gratis kollektivtrafik. Detta är en helt ny typ av tillköp och varje kommun önskar sin egen variant av gratis trafik. Det finns därför behov att ta fram ett fördjupat beslutsunderlag, så att nämnden kan fatta ett inriktningsbeslut som kan vara vägledande för Västtrafiks hantering av kommande förfrågningar om gratis kollektivtrafik. I beslutsunderlaget kommer bland annat att ingå en sammanställning av erfarenheter från andra kommuner där man har prövat gratis kollektivtrafik, liksom en beskrivning av möjliga alternativa utformningar av eventuella tillköp. Seniorkort Ett antal kommuner i Västra Götaland har idag tillköp av gratis resande för seniorer i några olika varianter. Kollektivtrafiksekretariatet har redan i uppdrag, enligt tidigare beslut, att se över tillköp kring gratisresande eller rabatterat pris för seniorer i Västra Götaland.

99 Datum (3) Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Jörn Engström Utredningsledare Bilagor 1. Västtrafiks styrelsehandling om Göteborgs önskan om tillköp av utökad giltighet för skolkort 2. Västtrafiks styrelsehandling om Åmåls kommuns önskan om tillköp av gratis kollektivtrafik på en stadsbusslinje Beslutet skickas till Västtrafik Göteborgs stad Åmåls kommun

100 Styrelsen Handling nr 11.4 Handläggare Maria Björner Brauer Daterad Reviderad Till Styrelsen för Västtrafik AB Tillköp av giltighet för skolkort i Göteborg Stad på jullov och sommarlov FÖRSLAG TILL BESLUT Med anledning av nedanstående föreslås styrelsen besluta att med anledning av att tillköpet har systempåverkan, hänskjuta frågan till Kollektivtrafiknämnden att fatta beslut om Göteborgs Stads tillköp av giltighet för skolkort på vardagar från 04:00-22:00 under jullov och sommarlov. Skövde dag som ovan Lars Backström Maria Björner Brauer

101 BAKGRUND Skolkortssortimentet innehåller idag ett antal olika skolkort vilka administreras av Västtrafik. Kort som gäller måndag-fredag, med uppehåll under jul- och sommarlov: Giltighet 04:00-19:00 Giltighet 04:00-19:30 Giltighet 04:00-22:00 (utökning) Kort som gäller mån-sön, alla dagar med uppehåll under sommarlov: Giltighet 04:00-24:00 Redan idag betalar Göteborgs Stad för en utökning av giltigheten på skolkorten för elever i årskurs 6 till 9 samt gymnasiet, till att gälla fram till klockan 22:00 på vardagar inom Göteborgs kommun. Denna utökning ligger på en specifik produkt i betalsystemet. Göteborgs Stad betalar 345 kr per kort och läsår för denna utökning. Under läsåret har Göteborgs Stad köpt ca skolkort. Det är bara Göteborg Stad och Ale kommun som idag har utökat sina skolkort till att gälla till 22:00. Det finns också ett ökat intresse bland övriga kommuner i regionen att utöka giltigheten på skolkorten till 22:00. Detta har Västtrafik hittills inte kunnat medverka till eftersom det förutsätter nya produkter i systemet. Minneskapaciteten i biljettsystemet (de äldre kortläsarna) är i princip fullt utnyttjad och nya produkter kan inte införas innan mer minneskapacitet kan frigöras. Detta kräver en större omprogrammering i systemet och en sådan åtgärd är planerad till 2014 och först andra halvåret 2014 bedöms tillräcklig minnekapacitet finnas för att kunna införa nya produkter i systemet. Tidigast då kan alltså eventuellt nya produkter införas i betalsystemet. HANTERING AV TILLKÖP Rollfördelning och arbetssätt kring kommunala tillköp fastlades inför ägarskiftet 1 januari I samband med det beslutades att Västtrafik kan ta beslut om tillköp i de fall då samma typ av tillköp redan finns som en etablerad del av vad kommuner köper till idag. Nya typer av tillköp och tillköp som anses ha en systempåverkan som följd skall däremot beslutas av Kollektivtrafiknämnden. Bedömningen av om ett tillköp har systempåverkan eller inte skall göras av Västtrafik. ÄRENDEGENOMGÅNG Förslaget att utöka giltigheten på skolkort inom Göteborg Göteborg Stad har till Västtrafik framfört önskemålet att utöka giltigheten på befintligt skolkort så att det även skall gälla på vardagar under jullov och sommarlov från 04:00 till 22:00. Denna utökning gäller för skolkort från årskurs 6 till 9 samt gymnasiet. Eftersom det är ett befintligt kort vars giltighet utökas skulle således ingen ny produkt i systemet krävas. För berörda elever skulle detta tillköp innebära följande: 2 (4)

102 På vardagar under hela året är upplevelsen för eleven att man reser gratis (dvs. varken eleven själv eller föräldrarna betalar skolkortet får man av skolan) mellan och På helgerna och efter kl skall man betala. Generellt kan man anta att ju äldre eleverna blir desto mer resande på helger och efter kl då behöver eleverna förstå och ta ansvar för att ha en giltig och betald biljett med sig. För att säkra intäkter som möjliggör fortsatt utveckling av kollektivtrafiken är det viktigt för Västtrafik att skapa en kultur där alla är som reser har en betald biljett. Det är viktigt eftersom de betalande kunderna kräver det och Västtrafik behöver bekräfta att de som betalar gör rätt. Därför behövs stor tydlighet kring kundens eget ansvar för att ha en giltig biljett med sig. Detta är också en av förutsättningarna i biljettkontrollens arbete. En risk med det föreslagna tillköpet är att skolungdomar får ett beteende som innebär att det är lätt att glömma eller förbise behovet att ansvara för att ha en betald biljett. Därmed kan omedvetet och i vissa fall även medvetet fuskåkande bland unga öka på tider när skolkortet inte gäller. Denna risk är större i Göteborg än i andra kommuner eftersom det i Göteborg råder öppen påstigning nästan överallt och inte finns krav på att visa biljett hos förare vid påstigning. Prövning av systempåverkan vid tillköp Västtrafiks modell för prövning av systempåverkan vid kommunala tillköp av biljetter och biljettgiltighet bygger på ett antal kriterier enligt nedan. Vid bedömningen gäller att om något av kriterierna a-d besvaras med ja så är tillköpet systempåverkande (bedömningsnivå 1). Om samtliga a-d besvaras med nej kan svaren på kriterierna e-h sammanvägt ändå innebära att systempåverkan bedöms föreligga (bedömningsnivå 2). Bedömningsnivå1 a) Påverkar tillköpet framtagna strategier för sortiment och pris? b) Påverkar tillköpet beslutad geografimodell? c) Påverkar tillköpet befintligt sortiment? d) Har tillköpet betydande intäktspåverkan? Bedömningsnivå2 e) Innebär tillköpet ökad sortimentskomplexitet? f) Påverkar tillköpet utrymmet i betalsystemet? g) Innebär tillköpet mycket stor osäkerhet beträffande intäktspåverkan? h) Innebär tillköpet påverkan på kollektivtrafikens attraktivitet och potential att attrahera tillkommande kunder Utfallet av prövningen för det föreslagna tillköpet av utökad giltighet för skolkort i Göteborg framgår av Bilaga 1. FÖRSLAG TILL BESLUT Eftersom Västtrafik anser att detta är av systempåverkande natur hänskjuts frågan till kollektivtrafiknämnden för beslut. 3 (4)

103 BILAGA 1 Prövning av systempåverkan för tillköp av utökad giltighet på skolkort i Göteborg under jullov och sommarlov. Kriterier Bedömning Kommentar ang tillköp av skolkortsgiltighet i Göteborg på jullov och sommarlov Bedömningsnivå 1 a Påverkar tillköpet framtagna strategier för sortiment och pris? b Påverkar tillköpet beslutad geografimodell? c Påverkar tillköpet befintligt sortiment? d Har tillköpet betydande intäktspåverkan? Bedömningsnivå 2 e Innebär tillköpet ökad sortimentskomplexitet? f Påverkar tillköpet utrymmet i betalsystemet? g Innebär tillköpet mycket stor osäkerhet beträffande intäktspåverkan? h Innebär tillköpet påverkan på kollektivtrafikens attraktivitet och potential att attrahera tillkommande kunder? Ja Nej Ja Ja Ja Nej? Ja Ja? Ja, eftersom det innebär en ny prisfaktor: sommartid (skolkorten kommer att gälla på sommaren). Kommer att påverka ett planerat framtida sortiment där skolkorten behöver få en mer enhetlig struktur i hela regionen. Ja, försäljningen av fritidsladdningen påverkas. I synnerhet om/när tillköpet blir aktuellt i andra kommuner utanför Gbg. Ja, i Göteborgsfallet handlar det om kunder. Ja, förslaget innebär ytterligare en variant som blir unik för Gbg (åtminstone till att börja med). Dessutom riskerar giltigheten för skolungdom att bli mer otydlig. När är mitt resande gratis och inte? Varför ska jag betala på helgen men inte på vardagar? Nej inte i detta fall. Om samma tillköp sker från andra kommuner kommer dock minneskapaciteten i systemet att påverkas (sannolikt tidigast i slutet av 2014 finns sådan kapacitet att tillgå). Ja, stor osäkerhet eftersom inga resvaneundersökningar finns för sommarlov. Påverkan på resande och intäkter är därför mycket osäker. På kort sikt kan kollektivtrafikresandet bli mer attraktivt när det upplevs som gratis. Dock visar erfarenheter av försök med gratis kollektivtrafik att främst de korta resorna tenderar att öka, ofta då på bekostnad av gång och cykel. En annan aspekt som är svårbedömd är hur betalningsviljan på helger och nätter för t.ex. gymnasieungdomar påverkas. På längre sikt är effekterna mer svårbedömda. Det upplevda värdet av tjänsten kan komma att minska. Inom detta område saknas analyser på hur betalningsviljan och attraktiviteten påverkas på sikt. 4 (4)

104 Styrelsen Handling nr 11.2 Handläggare Maria Björner Brauer Daterad Reviderad Till Styrelsen för Västtrafik AB Åmålsrundan tillköp av gratis kollektivtrafik på stadsbuss i Åmål FÖRSLAG TILL BESLUT Med anledning av nedanstående föreslås styrelsen besluta att att eftersom tillköpet är av en helt ny typ som inte tidigare finns i Västra Götaland, och som dessutom bedöms vara systempåverkande, hänskjuta frågan till Kollektivtrafiknämnden att fatta beslut om Åmåls kommuns tillköp av gratis resor på linje 780 Åmålsrundan, samt mot bakgrund av ambitionen att uppnå större enhetlighet i regionen och inte ytterligare öka antalet varianter i biljettsystemet, rekommendera Kollektivtrafiknämnden att avslå tillköpet. Skövde dag som ovan Lars Backström Maria Björner Brauer

105 BAKGRUND Åmåls kommun vill utreda kostnaden för ett kommunalt tillköp som innebär att samtliga resenärer på linje 780 Åmålsrundan erbjuds att resa gratis. Bakgrunden är att Åmåls kommun har antagit en ny vision och en av huvudpunkterna är Gästvänlighet och med ett gratis resande på stadsbussen önskar kommunen manifestera gästvänligheten. Åmålsrundan är en stadsbuss som går runt i Åmåls samhälle med start och slut på Torget i Åmål. Linjen trafikeras året runt, vardagar och lördagar under dagtid. Erbjudandet är tänkt att riktas till samtliga resenärer vilket skulle innebära att något färdbevis inte krävs. HANTERING AV TILLKÖP Rollfördelning och arbetssätt kring kommunala tillköp fastlades inför ägarskiftet 1 januari I samband med det beslutades att Västtrafik kan ta beslut om tillköp i de fall då samma typ av tillköp redan finns som en etablerad del av vad kommuner köper till idag. Nya typer av tillköp och tillköp som anses ha en systempåverkan som följd skall däremot beslutas av Kollektivtrafiknämnden. Bedömningen av om ett tillköp har systempåverkan eller inte skall göras av Västtrafik. ÄRENDEGENOMGÅNG Förslaget att erbjuda gratis resande för alla på stadsbussen i Åmål Ett erbjudande som innebär att alla resenärer reser gratis i ordinarie linjelagd busstrafik och heller inte behöver uppvisa giltig biljett finns i dagsläget ingen annanstans i Västra Götaland och kan alltså inte sägas ingå som en etablerad del av vad kommuner köper till idag, utan får betraktas som en ny typ av tillköp. Ställningstaganden i arbetet med ny pris-och sortimentstrategi I arbetet med att ta fram en ny pris- och sortimensstrategi för Västtrafik har Kollektivtrafiknämndens arbetsgrupp betonat vikten av förenklingar i sortimentet. Stor samstämmighet har rått kring behovet av att minska antalet varianter. Det förenklade sortimentet förväntas bygga på få prismodeller som i sin tur innehåller få prisfaktorer. Större enhetlighet i regionen har också varit en tydlig inriktning. Det föreslagna tillköpet för Åmålsrundan innebär att ytterligare en variant av prismodell införs som inte finns någon annanstans i Västra Götaland i detta fall krävs heller inte någon biljett. Vikten av tydlighet i kravet på att ha en giltig biljett vid resa För att säkra intäkter som möjliggör fortsatt utveckling av kollektivtrafiken är det, med nuvarande finansieringsmodell, viktigt för Västtrafik att skapa en kultur där alla som reser har en betald biljett. Det är viktigt eftersom de betalande kunderna kräver det (något som tydligt framgår av Västrafiks kundundersökningar) och Västtrafik behöver 2 (3)

106 bekräfta att de som betalar gör rätt. Därför behövs stor tydlighet kring kundens eget ansvar för att ha en giltig biljett med sig. Detta är också en av förutsättningarna i biljettkontrollens arbete. Biljettkontroller sker sedan oktober 2012 regelbundet i hela regionen. Prövning av systempåverkan vid tillköp Västtrafiks modell för prövning av systempåverkan vid kommunala tillköp av biljetter och biljettgiltighet bygger på ett antal kriterier enligt nedan. Vid bedömningen gäller att om något av kriterierna a-d besvaras med ja så är tillköpet systempåverkande (bedömningsnivå 1). Om samtliga a-d besvaras med nej kan svaren på kriterierna e-h sammanvägt ändå innebära att systempåverkan bedöms föreligga (bedömningsnivå 2). Bedömningsnivå 1 a) Påverkar tillköpet framtagna strategier för sortiment och pris? b) Påverkar tillköpet beslutad geografimodell? c) Påverkar tillköpet befintligt sortiment? d) Har tillköpet betydande intäktspåverkan? Bedömningsnivå 2 e) Innebär tillköpet ökad sortimentskomplexitet? f) Påverkar tillköpet utrymmet i betalsystemet? g) Innebär tillköpet mycket stor osäkerhet beträffande intäktspåverkan? h) Innebär tillköpet påverkan på kollektivtrafikens attraktivitet och potential att attrahera tillkommande kunder Utfallet av prövningen för det föreslagna tillköpet, som innebär att samtliga resenärer på linje 780 Åmålsrundan erbjuds att resa gratis utan krav på att uppvisa biljett, bedöms sammantaget vara systempåverkande. Systempåverkan består i att sortimentet som helhet blir mer komplext eftersom färdbevis med avvikande prismodeller ökar antalet varianter. Det innebär också att enhetligheten i regionen minskar då detta kunderbjudande (gratis och utan biljettkrav) bara finns på en viss linje i ett visst område. Något som inte kan sägas vara i linje med den strategiinriktning som Kollektivtrafiknämndens arbetsgrupp arbetar efter. FÖRSLAG TILL BESLUT Västtrafik anser att detta är en ny typ av tillköp, som dessutom bedöms vara av systempåverkande natur, och hänskjuter därför frågan till Kollektivtrafiknämnden för beslut. Mot bakgrund av ambitionen att uppnå större enhetlighet i regionen och inte ytterligare öka antalet varianter i biljettsystemet, rekommenderas Kollektivtrafiknämnden att avslå Åmåls hemställan om tillköp. // 3 (3)

107 ÄRENDE 10 Motion av Ann-Christin Simonsson (C) om fritidskort dygnet runt, året runt

108 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Förvaltning/enhet Handläggare: Jörn Engström Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Motion om utökad giltighet för fritidskort Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden beslutar godkänna förslag till yttrande på motionen om fria resor för pensionärer. Förslag till yttrande I en motion till regionfullmäktige (se bilaga) föreslår Ann-Christine Simonsson (C) dels att tidsgränsen för Västtrafiks fritidskort ändras att gälla från till att gälla från 12.00, dels att man utreder möjligheten att låta fritidskorten gälla dygnet runt. Kollektivtrafiknämnden har beslutat om att uppdra till kollektivtrafiksekretariatet att gemensamt med Västtrafik se över sortiment och tillköp avseende skolkort, fritidskort, seniorerbjudanden samt olika önskemål om tillköp av gratistrafik. Intentionen i motionen kommer att beaktas i den utredningen. Utgångspunkten för utredningen är det pågående arbetet med ny pris- och sortimentstrategi där kollektivtrafiknämnden har betonat vikten av förenklingar i sortimentet. Samstämmighet råder också kring behovet av större enhetlighet i hela regionen. Översynen planeras vara klar till kollektivtrafiknämndens möte i juni Beredning Regionstyrelsen remiss för yttrande över motionen, RS , Förslag till remissvar, kollektivtrafiksekretariatet, Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Jörn Engström Utredningsledare Bilaga Motion till regionfullmäktige av Ann-Christine Simonsson (C) om fritidskort dygnet runt, året runt. Beslutet skickas till Regionstyrelsen Västtrafik AB Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

109

110

111 ÄRENDE 11 Redovisning av säkerhetsarbetet 2013 samt Lokal handlingsplan för säkerhetsarbetet

112 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Suzanne Frej Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Redovisning av säkerhetsarbete, säkerhetsläge och krishanteringsförmåga Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar följande: 1. Kollektivtrafiknämnden godkänner sekretariatets förslag till svar på webbenkät avseende redovisning av säkerhetsarbete, säkerhetsläge och krishanteringsförmåga. Ärendet Regionfullmäktige beslutade den 22 april 2008 att nämnder, styrelser och bolag årligen ska redovisa säkerhetsläge och säkerhetsarbete till regionstyrelsen. Regionkansliet har sammanställt och analyserat tidigare års svar i särskilda rapporter som redovisats till Regionstyrelsen. Nytt för 2013 års redovisning är att frågorna ska besvaras i en särskilt utformad webbenkät. Som tidigare år gäller att Socialstyrelsen och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ställer krav på att landsting ska bedriva ett säkert och inte minst patientsäkert arbete samt att det finns en god krishanteringsförmåga. Svaren kommer att utgöra underlag för redovisning till Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, MSB och i den årliga rapporten till Regionstyrelsen års säkerhetsarbete, säkerhetsläge, risker och krishanteringsförmåga ska redovisas genom att besvara en webbenkät som ska vara besvarad senast den 19 februari 2014 och svar behandlas som inkommen handling till Regionstyrelsen och diarieförs på dnr RS Kollektivtrafiksekretariatet har även bilagt förslag till lokal handlingsplan för säkerhetsarbetet för kollektivtrafiksekretariatet/kollektivtrafiknämnden. Beredning 1. Förslag till svar på webbenkät Förslag till enkätsvar finns på Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Suzanne Frej Handläggare/nämndsekreterare Skickas till Regionstyrelsen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

113 1 (2) Bilaga till Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Suzanne Frej Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Lokal handlingsplan för säkerhetsarbete Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar följande: 1. Kollektivtrafiknämnden godkänner lokal handlingsplan för kollektivtrafiksekretariatet/kollektivtrafiknämnden. Ärendet Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter för perioden bygger på utgångspunkter som också är relevanta för perioden I den reviderade strategin finns som tidigare exempel på aktiviteter och framgångsfaktorer som leder mot sju strategiska mål eller målområden i enlighet med regionens säkerhetspolicy. Till dessa sju målområden finns styr- och måltal som följs upp och redovisas årligen till regionstyrelsen. Strategin är utformad i samverkan med verksamhetsföreträdare och ska vara ett stöd till verksamheter och deras säkerhetsarbete. Strategin är uppbyggd i två delar. Del 1: vision, utgångspunkter för strategin, patientsäkerhet, informationssäkerhet, risk- och sårbarhetsanalys och innebörden av säkerhetsprocessen. Del 2 innehåller 7 strategiska mål eller målområden med aktiviteter, framgångsfaktorer samt 13 stycken styr- och måltal. Enligt strategin ska verksamheter identifiera tänkbara oönskade händelser, bedöma sannolikheten att det ska hända och vilka konsekvenser det kan få om det händer. En viktig del i det systematiska säkerhetsarbetet är att systematiskt registrera avvikelser, såväl allvarliga händelser som tillbud. Ansvar Varje nämnd och styrelse har det yttersta ansvaret för säkerheten inom respektive verksamhetsområde. Den ska se till att dess verksamhet har en handlingsplan som utgår ifrån regionala direktiv, verksamhetens mål och skyddsvärda objekt. Varje nämnd och styrelse ska även se till att utbildning, risk- och sårbarhetsanalyser och övningar genomförs och att resultatet av arbetet rapporteras till regionstyrelsen årligen. Förvaltningschefen ska upprätta en organisation för ett systematiskt säkerhetsarbete, vilket innebär att säkerställa att den som är ansvarig för en verksamhet i normala fall även är det under en kris. Förvaltningschefen ska även se till att det görs en inventering av risker och hot samt att det genomförs risk- och sårbarhets analyser och övningar. Beredning 1. Lokal handlingsplan för säkerhetsarbete, Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter för perioden Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

114 Datum Diarienummer KTN (2) Förslag till Lokal handlingsplan för säkerhetsarbete kollektivtrafiksekretariatet/kollektivtrafiknämnden - Säkerställa att oönskade händelser och dess kostnader redovisas systematiskt till kollektivtrafikdirektören som redovisar till kollektivtrafiknämnden. - I samband med årsredovisningen görs en separat rapportering/webbenkät av säkerhetsarbetet till regionkansliet/regionstyrelsen. Vid behov lyfts säkerhetsfrågor däremellan. - Ett register över skyddsvärd utrustning såsom läsplattor och mobiltelefoner upprättas och skall färdigställas mars 2014 och därefter underhållas kontinuerligt (register över datorer förs av Regionservice). - Interna kontrollplanen följs upp årligen i samband med årsbokslutet. - SBA systematiskt brandskyddsarbete tillämpas. (uppdrag till leverantör) Årligt underhåll. - På arbetsplatsträffar (schemalagda en gång per vecka) finns utrymme att lyfta säkerhets- och arbetsmiljöfrågor m.m. - En krispärm har upprättats med bl.a. anhörigregister. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Suzanne Frej Handläggare/nämndsekreterare Skickas till Regionstyrelsen

115 ÄRENDE 12 Delegationsärenden

116 Sammanträde: Kollektivtr afiknämnden Tid: Fredagen den 31 januari 2014 Plats: Scandic Crown hotell, Göteborg Delegationsärenden Dnr KTN Ärendet Sammanställning över delegationsärenden Datum: Ärendebeskrivning: Delegat: Sign. Kollektivtrafikdirektören har tagit beslut i följande delegationsärende: Ra mavtal: Bäckefors utredning av kostnader för plattformar och kringliggande stationsmiljö KTN Ulrika Bokeberg UB Förstudie Samarbetsprojekt Digital medborgardialog om strategiska kollektivtrafikfrågor KTN Ulrika Bokeberg UB Yttranden översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner: - Yttrande över Översiktsplan Alingsås, Linda Billberg KTN Presidiets beslut om deltagande i kurser, konferenser m.m. - 6 maj Stockholm Transportpolitik.nu UF Birgitta Adolfsson (FP), Lena Malm (S), Susanna Cassberg (M), (presidiet) Lars Engen (V), Jennica Johansson (V), Eshag Kia (S) Förslag till beslut: Kollektivtrafiknämnden beslutar lägga delegationsbesluten till handlingarna. POSTADRESS: Box Göteborg BESÖKSADRESS: S Hamngatan Göteborg TELEFON: vx