Handlingar. till sammanträde med kollektivtrafiknämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingar. till sammanträde med kollektivtrafiknämnden"

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med kollektivtrafiknämnden

2 KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Suzanne Frej KALLELSE Sammanträde Kl Plats: Hotell Liseberg Heden, GÖTEBORG OBS! Ledamöter Alex Bergström (S) Vivi-Ann Nilsson (S) Patrik Karlsson (S) Lena Malm (S) Robert Hansson (S) Fredrika Almkvist (S) Gunilla Levén (M) Jan Skog (M) Susanna Cassberg (M) Carin Ramneskär (M) Ulrika Frick (MP) Birgitta Adolfsson (FP) Anders Fasth (KD) Lars Engen (V) Rickard Nordin (C) Ersättare Eric Insulahn (S) Inga-Kersti Skarland (S) Per Erik Norlin (S) Ann Lundgren (S) Eshag Kia (S) Jonas Sundström (S) Johan Björkman (M) Lena Ferm Landström (M) Christian Romberg (M) Björn Thodenius (M) Martin Odalgård (MP) Mats Rahmberg (FP) Elin Liljebäck Nilsson (KD) Jennica Johansson (V) Margaretha Yngvesson (C) Ledamot/ersättare som har förhinder ombedes snarast kontakta Suzanne Frej på eller Ordinarie ledamot som har förhinder ombedes även meddela ersättare vid förhinder. Vänligen uppge eventuellt behov av specialkost till Förslag på kollektivtrafiksförbindelser till Göteborg 27 september Avgång Ankomst Förbindelse Borås 07:48 08:52 Västtågen Skövde 07:32 08:47 SJ Regiontåg Mariestad 06:40 08:47 Buss SJ regiontåg Uddevalla 07:35 08:50 Länstrafik, buss 820 Vänersborg 07:50 08:57 Västtågen + SJ Regiontåg Om ni tar bilen, tänk på att samåka! Postadress Besöks adress Telefon Kollektivtrafiksekr. S Hamngatan Box 1031 Göteborg Göteborg

3 1(2) FÖREDRAGNINGSLISTA Kollektivtrafiksekretariatet Referens Datum Sammanträde med kollektivtrafiknämnden den 27 september 2012 Plats: Hotell Liseberg Heden, Göteborg Tid: Fika serveras från Program 27 september Mötets öppnande Upprop Val av justerare Genomgång av ärenden (ajournering för gruppmöten efter behov) Inklusive dialog om Tågstrategi 2035 Lunch inklusive gruppmöten Beslut Mötet avslutas Informationsärenden 1 Aktuellt från Västtrafik ingen handling 2 Lägesrapport och dialog Tågstrategi 2035 ingen handling 3 Inför kommande ärenden om spårvägen, investeringar och avtalsfrågor ingen handling 4 Lägesrapport Pris-och sortimentsstrategi ingen handling 5 Gemensam strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Beslutsärenden 6 Fördjupning kring kollektivtrafikens ekonomi 7 Detaljbudget inklusive beslut om ram och slutligt uppdrag till Västtrafik AB 8 Strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken 9 Yttrande över utredning avseende Karlsborgsbanan 10 Nationell plattform för utvecklingsprojekt: X2 AB Rapport via länk 11 Yttrande över Avtalsprocess för fördubblad kollektivtrafik Remiss från Partnersamverkan för fördubblad kollektivtrafik Rapport via länk 12 Yttrande över remissförslag på Strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter

4 2(2) 13 Redovisning av säkerhetsarbete, säkerhetsläge och Länk: krishanteringsförmåga Anvisning och Säkerhetsrapport VGR D elårsrapport augusti S ammanträdestider för kollektivtrafiknämnden Delegationsärenden enligt förteckning BBilaga SEEMORE 17 Anmälningsärenden A. Information om kommande ärenden B. Persontrafik 2012 Svenska Mässan nov. inbjudan Deltagande ( beslutas av presidiet C. Transportpolitik.nu inbjudan ( D. Ärenden/skrivelser till nämnden för kännedom i pärm Deltagande beslutas av presidiet

5

6

7 Sida 1(2) Informationsärende Datum Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare Maria Larsson Telefon E-post Kollektivtrafiknämnden GEMENSAM STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Strategin för Tillväxt och Utveckling i Västra Götaland tas fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom de fyra kommunförbunden, i dialog med ett stort antal aktörer. Beredningen för hållbar utveckling (BHU) ansvarar för processen. Regionfullmäktige beslutar om strategin. Kollektivtrafiknämnden kommer att vara remissinstans. Kollektivtrafiksekretariatet arbetar med ett av tio prioriterade områden: Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning, livskvalitet med låg miljöpåverkan. Information om strategin och tidplan Hur regioner utnyttjar sina utvecklingsförutsättningar betyder allt mer i en gränslöst sammanvävd värld. Utvecklingsarbetet måste vara långsiktigt, samordnat och fokuserat. Strategin utgår från Vision Västra Götaland och berör områden som är centrala för Det goda livet och hållbar utveckling. Den tar avstamp i de visioner och strategier som utformats av EU, så som EU2020, och nationell politik. Strategin är liksom visionen gemensam för kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Strategin berör samtliga generella perspektiv och utvecklingsområden i Vision Västra Götaland. Strategin avgränsas till frågor som bidrar med konkreta lösningar på dagens och framtidens utmaningar för hållbar tillväxt och utveckling. Den fokuserar på att utveckla och etablera arenor för utveckling som möter dessa utmaningar inom områden där det regionala utvecklingsarbetet kan göra avgörande skillnad och där samsyn och samverkan mellan flera aktörer är en förutsättning för att anta utmaningarna. Syftet är att skapa en attraktiv och internationellt konkurrenskraftig, kunskapsdriven region och målsättningen är att ge invånarna i Västra Götaland bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Strategin utgår från behovet av att utveckla en region som är attraktiv, med hög produktivitet och kreativitet och som kännetecknas av solidaritet POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: HEMSIDA:

8 Sida 2(2) Datum med alla invånare och delar av Västra Götaland, och med vår omvärld. En region som tar ansvar för framtiden. Strategin består av fyra delar med tio prioriterade områden: En ledande kunskapsregion 1. Högre utbildning och forskning för en attraktiv region 2. Företag, akademi och samhälle i samverkan för en kunskapsdriven utveckling 3. Företagsutveckling och entreprenörskap för dynamik och kreativitet En region för alla 4. Samverkan kring utbildning och arbetsliv för integration, attraktivitet och konkurrenskraft 5. Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning, livskvalitet med låg miljöpåverkan 6. Matchning av kompetens för en väl fungerande arbetsmarknad och för integration En region där vi tar globalt ansvar 7. Ett energisystem utan klimatpåverkan för ansvar, tillväxt och utveckling 8. Inköp som drivkraft för hållbar utveckling, innovation och solidaritet En region som syns och agerar 9. Kultur och möten i en attraktiv, delaktig region där barn och ungdomar prioriteras 10. Marknadsföring för attraktivitet och etablering Tidsplan År Datum Aktivitet maj Uppstartsmöte 30 juni Referensgrupperna klara augusti Tvådagarsinternat med samtliga skrivargrupper 15 september Mål och delmål rapporteras in för avstämning 19 oktober Workshop med partnerskapet 19 oktober Slutrapport per prioriterat område till processledaren 10 november Strategin klar i den övergripande skrivargruppen 16 november Presidium Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU) 21 november Handlingar till BHU 4 december BHU och remissutskick mars Remisstid slut 28 maj BHU 18 juni Regionstyrelsen 24 september Regionfullmäktige tar beslut om strategin

9

10 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Calle Blomberg E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Förslag till uppdrag Fördjupning kring kollektivtrafikens ekonomi Ärendet I samband med regionstyrelsens behandling av Regionalt trafikförsörjningsprogram den 4 september 2012, beslöt regionstyrelsen för egen del att Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att förtydliga definitionen av självfinansieringsgrad samt de grunder som denna är beräknad på. Därtill har SKL initierat seminarier och utredningar kring alternativa finansieringsformer för kollektivtrafiken, samt fördubblingsmålets prislapp för skattebetalarna. Vi föreslår därför ett fördjupningsarbete kring kollektivtrafikens ekonomi, i första hand bestående av följande delar 1 Självfinansieringsgraden - Olika sätt att räkna utifrån praxis (regionalt och nationellt), samt utifrån ett styrningsperspektiv. - Kunskapsinventering kring självfinansieringsgraden; vad är vanligt, nationellt och i Europa? Vad finns det för kunskap kring vad som är en rimlig självfinansieringsgrad? Kan man säga att det finns en optimal självfinansieringsgrad? Vilka förutsättningar och parametrar styr i så fall detta? 2 Alternativa finansieringsformer. Lyfta exempel på andra finansieringsformer av kollektivtrafik i Europa. Kan någon vara intressant att titta djupare på ur ett svenskt/ Västra Götalands- perspektiv? POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

11 !Infoga logotyp här Sida 2(2) Dnr: KTN Kollektivtrafikens index (trafikavtalsbundet). Hur är det uppbyggt? Hur förutsägbara/oförutsägbara är dess olika delar? Hur förhåller sig kollektivtrafikens index till Landstingsindex? 4 Behov av skattehöjning för att nå målen 2025? I trafikförsörjningsprogrammet finns en översiktlig bedömning av vad fördubblingsmålet för Västra Götaland bedöms kosta. Vilket behov av ökad skatt i kronor och ören det kräver är dock inte samma sak. Det är beroende av hur skattekraften utvecklas i länet. Här föreslås att vi översiktligt tar fram några olika scenarier och identifierar viktiga parametrar som styr skattekraftens utveckling, med fokus på hur kollektivtrafiken påverkar och påverkas av tillväxt, sysselsättningsgrad osv. Förslag till tidplan Den politiska debatten har främst rört självfinansieringsgraden, varför denna del av fördjupningen föreslår ges högsta prioritet. En sådant PM bör därför finnas framme till kollektivtrafiknämndens möte i december Övriga delar (2-4 ovan) redovisas till nämnden i slutet av januari som en del av nämndens Kunskapsunderlag för budget Rapportering sker till nämnden i form av PM som sedan kan utgöra underlag för ytterligare frågeställningar från nämnden. Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden ger kollektivtrafikdirektören i uppdrag att ta fram ett fördjupningsunderlag kring kollektivtrafikens ekonomi inom följande områden: - Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad - Alternativa finansieringsformer - Kollektivtrafikens index - Behov av skattehöjning för att nå målen 2025? KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Calle Blomberg Controller

12

13 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Till Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Calle Blomberg E-post: Förslag till Detaljbudget 2013 för Kollektivtrafiknämnden Inklusive beslut om ram och slutligt uppdrag för Västtrafik AB Ärendet Kollektivtrafiknämnden skall före den första november besluta om sin detaljbudget för Föreliggande budget utgår från regionalt trafikförsörjningsprogram, mål, uppdrag och övriga förutsättningar som anges i av regionfullmäktige fastställd budget, regionstyrelsens beslut om styr- och måltal samt planeringsdirektiv för Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna utgår från budget Generellt sett är budgeten uppräknad med 2,4 % samt ett effektiviseringskrav på -0,7 %. Därtill har en utökning motsvarande 270 mnkr gjorts inför verksamhetsåret 2013, till största delen för att möta de kravförändringar som kollektivtrafiken står inför verksamhetsåret Genomförandet av effektiviseringskravet (21,2 mnkr) har initialt skett helhetstäckande. För kollektivtrafiksekretariatets del innebär detta krav 0,2 mnkr för Kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafik AB Uppdraget till Västtrafik, behandlades vid kollektivtrafiknämndens möte den 31 maj 2012 i form av prioriteringar då den ekonomiska ramen ännu inte var känd. Då Västtrafik som utförare nu har gått vidare i sitt budgetarbete finns en bättre bild av hur långt den föreslagna ekonomiska ramen räcker med utgångspunkt i kollektivtrafiknämndens prioriteringar. Därmed föreslås att kollektivtrafiknämnden beslutar om komplettering av uppdraget i samband med beslut om detaljbudget och ekonomisk ram för Västtrafik AB.(Bilaga 1.1) POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

14 !Infoga logotyp här Sida 2(2) Dnr: KTN Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar fastställa förslag till detaljbudget 2013, enligt bilaga 1, daterad samt Kollektivtrafiknämnden beslutar om ekonomisk ram och slutligt uppdrag till Västtrafik AB, enligt bilaga 1.1, daterad KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Calle Blomberg Controller Bilaga 1: Detaljbudget 2013 Kollektivtrafiknämnden Bilaga 1.1: Uppdrag och ekonomisk ram till Västtrafik AB

15 Sida 1(13) Bilaga 1 Detaljbudget 2013, Kollektivtrafiknämnden A. Sammanfattning och slutsats Det finns en bred politisk förankring i Västra Götaland att kollektivtrafikens roll i transportsystemet måste stärkas eftersom kollektivtrafiken är ett viktigt medel att nå en hållbar tillväxt. Det handlar om att underlätta människors vardagsresor, att knyta ihop regionen, göra den rundare och att minska trängseln. Det kräver långsiktighet, uthållighet och väl avvägda satsningar. I januari 2013 införs trängselskatter som en del av det Västsvenska paketet. Det är en unik möjlighet att lyfta resandet med kollektivtrafiken och öka kollektivtrafikens marknadsandel. Utifrån kollektivtrafiknämndens uppdragsinriktning har Västtrafik beslutat om trafikplan för 2013 som innebär kraftfulla satsningar för att möta efterfrågan. Samtidigt är det svårt att idag säga exakt hur mycket efterfrågan kommer att öka i olika stråk och områden till följd av en så stor förändring, vilket gör att relativt stora osäkerheter råder kring kollektivtrafikens ekonomi år Kollektivtrafiknämnden och kollektivtrafiksekretariatet har byggt upp sin verksamhet under Fortfarande återstår en hel del arbete under 2013 för att få den nya organisationen, roller och rutiner på plats. Det sker stegvis. T ex finns nu ett Trafikförsörjningsprogram och ett internt styrkortsarbete till stöd för processen med detaljbudget för Den enskilt största posten i kollektivtrafiknämndens budget utgörs av den ekonomiska ramen till Västtrafik AB. Med ramen följer det uppdrag som nämnden fastställer för Uppdraget bifogas i sin helhet, inklusive komplettering; Bilaga 1.1. Kollektivtrafiknämnden kommer under nästa år att fortsätta utveckla sin roll som beställare. Det handlar om att utveckla och etablera processer som säkerställer att regionfullmäktiges mål och trafikförsörjningsprogrammet omsätts i verksamhet, på ett resurseffektivt sätt. Att vidareutveckla dialogen med kommunerna kommer vara ett fortsatt prioriterat område, som främst drivs genom de politiska kollektivtrafikråden och dess beredningar. Centralt för kollektivtrafiknämnden är att bedriva arbete kring kollektivtrafikens strategiska utveckling. Utifrån trafikförsörjningsprogrammet som fastställs i regionfullmäktige, efter en omfattande samrådsprocess, kommer ytterligare konkretisering att ske genom en rad viktiga strategiarbeten. Under 2013 kommer störst tyngd läggas vid ny pris- och sortimentsstrategi, samt att få fram en tydligare målbild för tågtrafikens utveckling. Under 2012 har kollektivtrafiknämnden också börjat engagera sig på några olika arenor för att stärka forskning och utveckling på kollektivtrafikområdet, där aktiviteten successivt kommer att öka under 2013.

16 Sida 2(13) Bilaga 1 B. Verksamhetens övergripande uppdrag Kollektivtrafiknämndens uppdrag är att bereda ärenden inför beslut i regionfullmäktige som regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarig för kollektivtrafiken i Västra Götaland. Kollektivtrafikmyndighetens ansvar gäller den samhällsbeställda regionala kollektivtrafiken, och skall fungera som mottagare av anmälan från kommersiella aktörer som vill etablera regional kollektivtrafik som ett komplement till den samhällsbeställda trafiken. Kollektivtrafiknämnden ansvarar för beslut om allmän trafikplikt, dvs om trafik inom ett visst område ska handlas upp eller lämnas till den kommersiella marknaden. Kollektivtrafiknämnden är beställarnämnd till Västtrafik AB som är utförarorganisation för all samhällsbeställd regional kollektivtrafik i Västra Götaland. Nämnden har ansvaret att samverka med kommunerna kring de långsiktiga strategiska frågorna för kollektivtrafikens utveckling, och att verka för forskning och utveckling inom kollektivtrafikområdet. Nedan presenteras kollektivtrafiknämndens detaljbudget enligt den regiongemensamma mallen, uppdelat på de fyra perspektiven; medborgarperspektivet, verksamhetsperspektivet, medarbetarperspektivet och ekonomiperspektivet. Trafikförsörjningsprogrammet utgör utgångspunkten för kollektivtrafiknämndens arbete att långsiktigt utveckla kollektivtrafiken i Västra Götaland. Målen i programmet har sorterats in under respektive perspektiv, enligt följande; Trafikförsörjningsprogrammet (Tpr) pekar ut ett övergripande mål att Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region, vilket stämmer väl med Regionfullmäktiges (RF) budgetmål: Andelen som åker kollektivt i stället för med bil ska öka. Verksamhetensperspektivet(D1) Tpr: Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till RF: Resandet med kollektivtrafiken ska öka Verksamhetsperspektivet(D1) Tpr: Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken. Medborgarperspektivet(C1) Tpr: Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat kollektivtrafiknät som är tillgänglighetsanpassat. RF: Kollektivtrafiken ska anpassas till både mäns och kvinnors resbehov Medborgarperspektivet (C3 Rättighetsfrågor) Tpr: Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till Verksamhetsperspektivet (D3 Miljömål) RF: Kostnadskontroll och ekonomi i balans Tpr: Mål om självfinansieringsgrad ej fastställt Ekonomiperspektivet(F1)

17 Sida 3(13) Bilaga 1 C. Medborgarperspektivet Genom att erbjuda invånarna goda resmöjligheter med kollektivtrafiken skapas förutsättningar för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Övergripande målet handlar om att öka kollektivtrafikens marknadsandel och för det krävs nöjdare invånare och nöjdare resenärer. Ingen ska på grund av sitt kön, ursprung, funktionsnedsättning, sin ålder mm utsättas för diskriminering i samband med kollektivtrafiken (se Rättighetsfrågor) Kundnöjdheten är idag inte tillfredsställande. Nöjdheten bland resenärerna var 52 % under Ytterligare 35 procent svarar att man varken är nöjd eller missnöjd. Det är inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnors och mäns nöjdhet. Siffrorna för 2012 tyder på en svag ökning av nöjdheten. Andelen nöjda med senaste resan är betydligt högre och låg 2011 på 77 procent. Även här ökar nöjdheten under C.1 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet Strategiskt mål Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken år 2025 (Tpr) Styrtal 2013 i Västtrafiks uppdrag - Kundnöjdheten ska öka 2013 Delmål och prioriterade aktiviteter kollektivtrafiknämnden/sekretariatet Pris-och sortimentsstrategi fastställd - Vidareutveckla process och dialog kring kommersiellt tillträde och trafikpliktsbeslut Kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafik Västtrafik har kundansvaret för den samhällsköpta trafiken. Viktiga åtgärder för ökad kundnöjdhet ingår i kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafik. Bl a handlar det om att vara lyhörda för resenärens behov. Betalsystemet ska fungera och brister åtgärdas, störningsinformationen förbättras, trafiken ska i så hög grad som möjligt komma i tid och levereras med god kvalitet och säkerhet. (se vidare Bilaga 1.1) Pris-och sortimentsstrategi Kundundersökningar och synpunkter som inkommit till Västtrafik visar att det idag är missnöje med nuvarande prissystem. Fortsatt arbete med ny pris- och sortimentsstrategi är en tydligt prioriterad uppgift för kollektivtrafiknämnden. Arbetet styrs av en politisk arbetsgrupp bestående av åtta politiker från Kollektivtrafiknämnden och projektleds av kollektivtrafiksekretariatet, med Västtrafiks medverkan. Dialog sker löpande, liksom för övriga strategier, i kollektivtrafikråden. Aktiviteter under 2013 innefattar bland annat fördjupad utredning av gränssnitt människa teknik, kundundersökningar och fokusgrupper,

18 Sida 4(13) Bilaga 1 simuleringar av intäktspåverkan, sortiment och prismodeller, pilotprojekt med verkliga resenärer mm. Allt för att säkerställa bästa möjliga modell och beslutsunderlag för genomförande av strategin. När hela arbetet är klart, preliminärt under hösten 2013, är det Regionfullmäktige som fattar beslut om budget och genomförande samt uppdrar åt Västtrafik att verkställa strategin. Kostnader för fortsatt arbete under 2013 uppgår till 3 mkr och tas inom kollektivtrafiknämndens budget Resmöjligheter på landsbygd - utanför de utpekade stråken Kollektivtrafiken på landsbygd varierar idag i karaktär och omfattning runt om i regionen. Enligt Trafikförsörjningsprogrammet ska en minsta servicenivå av kollektivtrafik på landsbygden tas fram senast Sekretariatet har redan under 2012 påbörjat utredning tillsammans med Västtrafik för att se hur kollektivtrafiken kan organiseras och utvecklas på landsbygd. Viktiga dialogparter i detta arbete är framför allt kommunerna. Arbetet sker i nära samarbete med projektet att utveckla anropsstyrd trafik. Genom att ta fram en samlad inriktning är ambitionen att uppnå en ökad tydlighet och erbjuda resmöjligheter bättre anpassade för landsbygden. Kommersiell kollektivtrafik Kollektivtrafiklagen från 2012 har öppnat upp för trafikföretag att bedriva kommersiell kollektivtrafik. Kollektivtrafiknämnden har tillsammans med utföraren, Västtrafik en viktig uppgift att se till att den nya spelplanen fungerar så bra som möjligt. Mycket är fortfarande oklart, t ex när det gäller hur man kan hantera kapacitetsbrist i infrastrukturen mm. Här krävs ett gemensamt utvecklingsarbete såväl nationellt i branschen som inom länet de närmsta åren. Arbetet har inletts under 2012 och kommer att fortsätta under Ett syfte med den nya kollektivtrafiklagen är att det fria marknadstillträdet ska leda till ökade valmöjligheter och utökat utbud för resenären. Under 2012 har 6 busslinjer anmälts för kommersiell trafik. Här ingår Flygbusstrafiken som övergått från upphandlad trafik till helt kommersiell, och innebär således ingen utökning för resenären. För upphandlingar med trafikstart 2014 beräknas förfrågningsunderlag gå ut i början av Vid samråd inför upphandling har inget trafikföretag framfört önskemål om att undanta någon del av trafiken från allmän trafikplikt. Verksamhetens mål för marknadstillträde är att dialog och processer med kommersiella aktörer ska vidareutvecklas under 2013 samt att rutiner för samråd inför upphandling ska utvecklas så att största möjliga nytta skapas för resenärerna. Det handlar om att skapa förutsättningar för ett sammanhängande kollektivtrafiksystem, samtidigt som fler aktörer ska kunna agera på marknaden. C2. Insatser för kommunikation Under 2012 har kollektivtrafiksekretariatet arbetat med att tydliggöra Västra Götalandsregionens roll som Regional kollektivtrafikmyndighet. Västra Götalandsregionens webbplats har nu ett specifikt avsnitt om kollektivtrafik, som byggs ut allteftersom verksamheten utvecklas. Kollektivtrafiknämnden har också fått en del utrymme i media, i radio, dagspress och branschtidningar, och vi har deltagit vid ett antal större konferenser där vi kunnat presentera den nya kollektivtrafikmyndigheten direkt eller indirekt.

19 Sida 5(13) Bilaga 1 Vår bedömning är dock att kännedomen om Västra Götalandsregionens roll som ny myndighet fortfarande är relativt okänd och behöver vidareutvecklas. Det är en viktig kommunikationsuppgift, bland annat ur demokratisk synvinkel, för att medborgare och andra aktörer ska veta var och hur de kan påverka kollektivtrafikens utveckling. Därmed fortsätter arbetet, bland annat genom pressmeddelanden i samband med nämndbeslut, och kontinuerligt uppdaterad information via webben. Kollektivtrafiksekretariatet har också ett nära samarbete med Västtrafiks kommunikationsavdelning för att hantera till exempel frågor från media och invånare. För varje strategi som kollektivtrafiknämnden arbetar med ska en kommunikationsplan upprättas. Under 2013 bedömer vi att medborgarkommunikation kommer krävas framförallt då arbetet med pris- och sortimentsstrategin fördjupas. Kollektivtrafiknämnden har ansvaret för samrådet med kommunerna kring kollektivtrafikens strategiska utveckling. Här kommer nämnden och sekretariatet fortsätta öka sin kunskap och tillämpning av dialogverktyg och dialogformer. Våren 2013 planerar kollektivtrafiknämnden arrangera ett större dialogmöte där samtliga kommuner inbjuds. På den nationella arenan är aktivt deltagande (som utställare och föredragande) vid konferenser en viktig aktivitet i kommunikationsarbetet. Med hänsyn till regionstyrelsens direktiv om minskade kostnader för konferenser kommer val av konferenser och grad av medverkan noga övervägas. Frågor som rör den operativa verksamheten ska även fortsättningsvis hanteras av Västtrafik, som kundansvariga för den samhällsfinansierade trafiken. C3. Rättighetsfrågor Strategiskt mål Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat kollektivtrafiknät som är tillgänglighetsanpassat (Tpr) Kollektivtrafiken ska anpassas till både mäns och kvinnors resbehov (RF) Styrtal 2013 i Västtrafiks uppdrag - följa strategin för funktionshinderanpassning - Antalet funktionshinderanpassade hållplatser/terminaler med över 100 påstigande ska öka - Kvalitetsuppföljningssystem av fordonens tillgänglighetsutrustning införs - Införande av audiovisuella utrop slutförs. Delmål och prioriterade aktiviteter kollektivtrafiknämnden/sekretariatet Säkerställa process och följa implementering av funktionshinderstrategin - Kunskapsbyggande kring jämställdhet och mänskliga rättigheter framförallt genom deltagande i projekt och nätverk Resenären är inte en homogen grupp och olika resbehov behöver identifieras för att erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Vi vet att kvinnor och män har olika resmönster. Barn och äldre har andra behov än pendlaren. Ingen ska på grund av sitt kön, ursprung, funktionsnedsättning, sin ålder mm utsättas för diskriminering i samband med kollektivtrafiken. Inom kollektivtrafiken har det pågått ett mångårigt arbete med funktionshinderanpassning av

20 Sida 6(13) Bilaga 1 kollektivtrafiken. En uppdaterad strategi antogs under 2012 med fem olika strategier. Under 2013 kommer stort fokus ligga på att ta fram rutiner för uppföljning och förse strategierna med handlingsplaner. När det gäller de övriga perspektiven kommer fokus att ligga på att ta fram kunskapsunderlag för att se hur de bäst kan tillgodoses inom kollektivtrafiken. Vidare kommer underlag tas fram för att se vilken potential kollektivtrafiken har för att underlätta för olika gruppers deltagande i samhället, här kommer fokus ligga på integration under D. Verksamhetsperspektivet Det övergripande målet för verksamheten uttalat såväl i trafikförörjningsprogrammet som i regionfullmäktiges prioriterade mål är att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Marknadsandelen för kollektivtrafiken behöver öka för att minska påverkan på miljön, klimatet, öka framkomligheten och minska trängseln. Det innebär att så länge biltrafiken ökar måste resandet med kollektivtrafiken öka ännu mer. Trängselskatterna i Göteborg kommer på plats redan 2013 och det kommer att ge incitament för fler att prova och välja kollektivtrafiken i och kring Göteborg. I övriga delarna av regionen behövs andra åtgärder för att öka marknadsandelen. I verksamhetsperspektivet beskrivs vilka processer som behöver prioriteras 2013 för att ta steg i riktning mot det övergripande målet. D.1 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet Strategiska mål Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region (Tpr) Andelen som åker kollektivt i stället för med bil ska öka (RF) Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till (Tpr) Resandet med kollektivtrafiken ska öka (RF) Styrtal 2013 i Västtrafiks uppdrag - Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till bilen ökar - Resandet med kollektivtrafiken ska öka med 8 procent - Resandet med den regionala tågtrafiken ska öka Delmål och prioriterade aktiviteter kollektivtrafiknämnden/sekretariatet Uppdrag för Västtrafik fastställt, med utgångspunkt i trafikförsörjningsprogrammet - Tågstrategi till 2035 fastställd - Förberedande utredning och dialog för strategi kring hela resan - Stärka kollektivtrafikens roll i den fysiska samhällsplaneringen - FoI-centrum för kollektivtrafiken etablerat i Sverige - Medverkan i FoU-projekt

21 Sida 7(13) Bilaga 1 Kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafik Uppdraget till Västtrafik för 2013 innebär en höjd ambition inom de fem delmål som ingår i trafikförsörjningsprogrammet. Högst prioritet ges målet om ökat resande Här handlar det i hög grad om att förbereda för att kunna ta emot den ökade efterfrågan som trängselskatten förväntas innebära, men även att åtgärda kapacitetsbrist på andra håll runt om i länet. Uppdraget behandlades vid kollektivtrafiknämndens möte den 31 maj 2012 i form av prioriteringar då den ekonomiska ramen inte ännu var känd. Då Västtrafik som utförare nu har gått vidare i sitt budgetarbete finns en bättre bild av hur långt den ekonomiska ramen räcker med utgångspunkt i kollektivtrafiknämndens prioriteringar. Därmed föreslås att kollektivtrafiknämnden beslutar om komplettering av slutligt uppdrag i samband med beslut om detaljbudget och ekonomisk ram för Västtrafik AB. Se Bilaga 1.1. Redan hösten 2012 påbörjar kollektivtrafiksekretariatet utrednings- och dialogprocessen för kommande uppdrag. Uppdragsinriktningen ska vid årsskiftet remitteras till samtliga kommuner. I enlighet med övriga verksamheter inom Västra Götalandsregionen är inriktningen att nästa uppdrag är tvåårigt, dvs gäller 2014 och Till grund för uppdraget ligger analys och uppföljning av målen i Trafikförsörjningsprogrammet. Processperspektivet för strategiska utredningar En viktig uppgift för kollektivtrafiknämnden är att ta fram långsiktiga strategier som leder till Västra Götalandsregionens mål för kollektivtrafiken och bidrar till hög samhällsnytta. Samråd med kommunerna sker enligt de överenskomna samverkansformerna, genom kollektivtrafikråden. Processen för att ta fram strategierna ska präglas av öppenhet och delaktighet. Ofta är många andra aktörer också involverade, såsom trafikverket, trafikföretagen, grannlän osv. Då organisationen för kollektivtrafiken fortfarande är relativt ny prioriteras också arbetet med utveckla och säkerställa processer och rutiner som krävs för att strategierna ska verkställas. Tågstrategi 2035 Sett över en längre tid ökar resandet i snabbast takt inom den regionala tågtrafiken planeras ankommande tåg till Göteborgs central öka med mer än 30 procent i maxtimmen. Järnvägssystemet är näst intill maximalt utnyttjat och infrastrukturen sätter begränsningar för framtiden. Stora investeringar behövs både på kort och lång sikt. Resandet med snabba kollektivtrafikförbindelser är viktiga för att stärka pendlingsmöjligheterna både inom och utanför de lokala arbetsmarknadsregionerna. Tågstrategin utgår från resandemålen och mål om ökade marknadsandelar, för ta fram trafikupplägg för de fyra årtalen 2016, 2021, 2028 och Utgångspunkten är att skapa ett väl sammanhängande system, med ökad kapacitet och så långt det är möjligt, styva tidtabeller (dvs avgår på samma minuttal för ökad förutsägbarhet). Genom det arbetet framkommer också behov av infrastrukturinvesteringar som en

22 Sida 8(13) Bilaga 1 följd. Budget och projektplan beslutades av RUN 2011 och ryms inom kollektivtrafiknämndens budget för strategiska utredningar. Tidplanen sträcker sig till första kvartalet Hela resan En strategi i trafikförsörjningsprogrammet handlar om att uppnå ökat resande genom att stärka hela resan, dvs resan dörr till dörr, eller t o m innan resan börjar. Det handlar i hög grad om åtgärder runt kollektivtrafiken. Det finns idag många bra och hållbara resalternativ, men att ansvaret för olika delar av resan ligger på olika organisationer utgör ofta ett hinder. Vi behöver hitta sätt att minska dessa hinder och på så sätt skapa nya förutsättningar för att hela resan ska fungera enkelt, bekvämt, tryggt och hållbart. Det kan vara åtgärder som ingår i Västtrafiks ansvar men även åtgärder som väghållare, kommunen eller kommersiella aktörer ansvarar för, t ex mobility management, pendelparkeringar, bytespunkter, bilpooler, lånecyklar, gång- och cykelbanor. Under 2013 föreslås att ytterligare kunskap byggs kring ämnet samt att frågan ingår som ett tema i dialogen med kommunerna. Stärka kollektivtrafikens roll i den fysiska samhällsplaneringen Som regional kollektivtrafikmyndighet är Västra Götalandsregionen remissinstans för kommunernas fysiska planer, såsom översikts-, och detaljplaner. Den fysiska samhällsplaneringen har stor betydelse när det gäller förutsättningar och underlag för kollektivtrafik. Här behöver kollektivtrafiksekretariatet, tillsammans med Västtrafik utveckla rutiner för ärendeberedning. Arbetet kommer att påbörjas under 2012, och fortsätta under Kunskapsbyggande och dialog med kommunerna ingår som viktiga aktiviteter. T ex har man kommit långt inom GR och K2020 när det gäller att stärka kopplingen mellan samhällsplaneringen och kollektivtrafiken. Forskning och utveckling Kollektivtrafiknämnden ska verka för forskning och utveckling på kollektivtrafikområdet. Under 2012 finns budget avsatt för detta (knappt 7 mnkr). Under 2013 planeras ett nytt nationellt FoI-centrum för kollektivtrafiken startas upp. Västra Götalandsregionen är tillsammans med region Skåne, SL, Vinnova, Formas och Trafikverket initiativtagare. Ett viktigt syfte med det nya centrat är, förutom att stärka forskningen inom kollektivtrafik, att minska gapet mellan teori och praktik. Inom Västra Götalandsregionen samverkar kollektivtrafiknämnden med RUN kring detta initiativ. Då åtgärder för att möta den ökade efterfrågan vid införandet av trängselskatter behöver prioriteras 2013 utökas ramen för FoU endast marginellt. Det innebär att kollektivtrafiknämnden i första hand bör rikta in sig på att medverka som samverkanspart. En fördel med detta som ny organisation är också att vi successivt kommer in i relevanta nätverk och får en bättre grund att bygga på när man väljer att växla upp verksamheten. I första hand bör samverkan ske i genom det nya FoI-centrat och SAMOT, två forskningscentrum som vi redan är delaktiga i. Det är också nära till hands att initialt fokusera på projekt där samverkan kan ske med Regionutvecklingsnämnden och Miljönämnden, SKL, samt X2 AB. Målen i Trafikförsörjningsprogrammet och kommande Tillväxtstrategi bör vara utgångspunkten för projekten.

23 Sida 9(13) Bilaga 1 D2. Miljömål Strategiskt mål Tpr: Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till Styrtal 2013 för Västtrafiks uppdrag - följa miljö- och klimatstrategin - 46% av trafikarbetet med buss ska utföras med förnybar energi Delmål och prioriterade aktiviteter kollektivtrafiknämnden/sekretariatet Medverka i relevanta nätverk och FoU-projekt - Säkerställa process och följa implementering av miljö-och klimatstrategin - Vi föregår med gott exempel Den största utmaningen är uppnå att 95 % av kollektivtrafikens persontransportarbete ska utföras med fossilfri energi år För att nå det långsiktiga målet ställs krav på förnybara drivmedel i busstrafiken och där har andelen ökat från ca 9,7 % år 2009 till 30,2 % år Målet för 2013 är att 46 % av trafikarbetet med buss ska utföras med förnybar energi. Dessa nivåer är säkerställda genom miljökrav i befintliga avtal samt de avtal som träder i kraft under Den ökade andelen förnybara drivmedel beräknas innebära en merkostnad på ca 20 mnkr/år jämfört med omfattningen av förnybara drivmedel Ett annat mål i Trafikförsörjningsprogrammet är minskad energianvändning som också innebär en stor utmaning. Uppfyllelsen av energimålet kommer bland annat att vara beroende av i vilken utsträckning som biogas kommer att väljas i kommande upphandlingar. Den teknik som för närvarande finns tillgänglig för biogasdrift i buss innebär en ökning av energianvändningen medan införande av hybridteknik som skett i delar av stadstrafiken i Göteborg motsvarar en motsvarande minskning av energianvändningen jämfört med konventionell dieselteknik. Andra åtgärder för att minska energianvändningen är ökad beläggning i fordon, effektivare planering av trafik, förarutbildning samt åtgärder i infrastrukturen såsom minskade förluster i bannätet och förbättrad framkomlighet för kollektivtrafiken. Även fastigheter omfattas av energieffektivitetsmål. I miljö- och klimatstrategin finns också långsiktiga mål angivna för utsläpp av kväveoxider och partiklar samt mål att bullernivåerna ska minska. Vi föregår med gott exempel Kollektivtrafiksekretariatets verksamhet bygger i hög utsträckning på dialog och samverkan med kommunerna och andra aktörer inom branschen. Det innebär många möten regionalt och till viss del även nationellt. Inom kollektivtrafiksekretariatet fortsätter vi att logga våra tjänsteresor för att vidareutveckla våra interna rutiner så att miljövänligt resande underlättas. Tjänsteresor över kommungräns sker som regel med kollektivtrafik, och i vissa enstaka fall samåkning i bil. Kortare resor sker uteslutande med gång, cykel eller kollektivtrafik. Att arbeta hemifrån, utnyttja telefonmöten och alltid ifrågasätta vilka möten man behöver delta vid ingår också som åtgärder för att minimera resandet. Kollektivtrafiknämnden har fått

24 Sida 10(13) Bilaga 1 tjänstekort för att underlätta att resa kollektivt i Västra Götalandsregionens tjänst och möten förläggs i tid och rum för att så långt som möjligt underlätta kollektivt resande. Västra Götalandsregionens resepolicy omfattar inte resorna till och från arbetet men ingår i kollektivtrafiksekretariatets eget miljöarbete. Genom att hitta smarta lösningar, t ex med Västtrafiks företagskort är ambitionen att sprida goda exempel på ett hållbart resande, i första hand till andra verksamheter inom Västra Götalandsregionen. Arbetet sker i samverkan med miljösekretariatet. E. Medarbetarperspektivet Medarbetarperspektivet tar sin utgångspunkt utifrån regionfullmäktiges budgetmål om attraktiv arbetsgivare, kompetensförsörjning, medarbetarskap, lönebildning och arbetsvillkor. E1. Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Kollektivtrafiksekretariatet värnar i den löpande verksamheten om en god arbetsmiljö och kommer även fortsättningsvis lyfta sådana frågor vid varje arbetsplatsträff. Ambitionen är att utifrån verksamhetens mål och karaktär ha en modern arbetsmiljö med hög flexibilitet och stort eget ansvar vad gäller arbete i tid och rum. I det interna arbetet med styrkort har sekretariatet enats kring följande vad sekretariatets arbetssätt ska präglas av: - Att vi är kommunicerande - Att vi jobbar smart i framkant - Att vi tar ansvar Sjukfrånvaron håller sig på en låg nivå och målet är att bibehålla en fortsatt låg sjukfrånvaronivå, under 2,0 %. Kompetensförsörjning I samband med utvecklingssamtal utarbetar medarbetare och chef, en dokumenterad individuell utvecklingsplan. Den individuella planen för medarbetaren ska utgå från verksamhetens behov av kompetens. En kompetensförsörjningsplan ska också upprättas. Kollektivtrafiksekretariatets huvuduppgift är att bedriva strategiska utredningar och analyser. Detta kräver ständig kompetensutveckling av medarbetarna, för att Västra Götalandsregionen ska kunna vara i framkant som en drivande aktör i kollektivtrafikbranschen. En viktig del av medarbetarna i kollektivtrafiksekretariatets uppgift är därför att delta vid seminarier och ingå i nätverk där kompetensutbyte sker med andra aktörer regionalt, nationellt och (i mindre utsträckning) internationellt. Lönebildning och arbetsvillkor. Den centrala personalavdelningen för Västra Götalandsregionen bedömer utrymmet för löneökningar under 2013 som lågt, främst beroende på konjunkturläget. Sekretariatets storlek (11 personer, 6 män och 5 kvinnor) är i arbetsvillkor hänseende en god förutsättning. Sekretariatet arbetar för jämställda löner Medarbetarskap och internkommunikation Ambitionen är att alla medarbetare ska känna delaktighet i verksamhetsplaneringen, för att medarbetarna aktivt ska kunna bidra till att målen uppfylls. Kollektivtrafiksekretariatet lägger

25 Sida 11(13) Bilaga 1 stor vikt vid arbetsplatsträffarna som i nuläget sker varje måndag förmiddag. Ett internt arbete har också gjorts med balanserade styrkort, med stöd av regionkansliets expertis. Alla har varit delaktiga, och arbetet utgör nu god grund för ett effektivt arbetssätt under F. Ekonomiperspektivet Av kollektivtrafiknämndens totala budgetram om 3 349,3 mnkr går drygt 99 procent som ekonomisk ram till utföraren kopplat till det uppdrag som nämnden beslutar - se Bilaga 1.1 F1. Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Strategiskt mål Kostnadskontroll och ekonomi i balans (Ev kommande mål om självfinansieringsgrad) Styrtal 2013 i Västtrafiks uppdrag Som ovan Delmål och prioriterade aktiviteter kollektivtrafiknämnden/sekretariatet Uppföljning och analys ( controlling ) av utförarens genomförande av beställarens uppdrag utifrån ett ekonomiperspektiv - Kunskapsbyggnad kring samhällsnytta, självfinansieringsgrad I rollen som beställare utgör controlling av utförarens verksamhet i förhållande till det beslutade uppdraget den viktigaste uppgiften inom ekonomiperspektivet. Därutöver ska givetvis kollektivtrafiknämndens och sekretariatets egen kostnadskontroll och resultat- rapporteringar med tillhörande analyser ske effektivt och med god kvalitet. Ett fördjupningsarbete kring kollektivtrafikens ekonomi kommer att påbörjas under 2012, och fortsätta under Ytterligare kunskap krävs t ex kring hur man kan värdera kollektivtrafikens samhällsnytta. Ekonomiska förutsättningar Den ekonomiska ramen utgår från budget Generellt sett är budgeten uppräknad med 2,4 % samt ett effektiviseringskrav -0,7 %. Därtill har en utökning motsvarande 270 mnkr gjorts inför verksamhetsåret 2013, till största delen för att möta upp de kravförändringar som sker inom kollektivtrafiken, med hänsyn till trängselskatt mm. Genomförandet av effektiviseringskravet (21,2 mnkr) har initialt skett helhetstäckande. För sekretariatets egen del innebär detta krav 0,2 mnkr för 2013.

26 Sida 12(13) Bilaga 1 F2. Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet för 2013, är budgeterat till ett +- 0 resultat Kollektivtrafiknämndens detaljbudget i mnkr Finansiering Regionfullmäktige 3 002, ,3 Teknisk justering överföring från RUN 25,0 - Central överföring för etablering av kollektivtrafikavdelningen 10,0 - Summa intäkter 3 037, ,3 Kostnader Västtrafik AB - ekonomisk ram kopplat till uppdrag BILAGA , ,7 Kollektivtrafikavdelningen (personal+ personalomkostnader, hyra + drift lokaler, utrustning) 11,0 11,0 Strategiska utredningar* 2,7 5,7 Forskning och utveckling kollektivtrafik** 6,6 6,9 Nämnd och samrådsforum 2,2 3,0 Summa kostnader 3 037, ,3 *Strategiska utredningar För 2013 finns utökat utrymme för strategiska utredningar med anledning av fördjupat arbete kring pris- och sortimentsstrategi som även innehåller pilotstudier (ca 3 mnkr). Beslut om aktiviteter och budget lyfts för beslut i kollektivtrafiknämnden efter inriktningsbeslut om geografimodell. **Fördelning av medel Forskning och utveckling Utveckling av anropstyrd trafik (10 mnkr ) 3,8 3,1 Övriga projektmedel, (varav 0,5 mnkr är beslutade för 2013) 1,6 3,8 Totalt 6,6 6,9 F.3 Eget kapital Kollektivtrafiknämnden hade vid ingången av 2012 inget eget kapital, vilket bedöms vara en brist då det hindrar nämnden från att ta ett självständigt budgetansvar i relation till utföraren Västtrafik. De osäkerheter som kan listas för 2013 visar på risker i form av svängningar i ekonomin för Västtrafiks del. Med ett eget kapital skulle nämnden på ett bättre sätt kunna hantera sådana risker. Det ekonomiska resultat som nämnden redovisar kommer kollektivtrafiken tillgodo. I samband med delårsbokslutet för augusti 2012, lämnar nämnden en årsprognos motsvarande +5,0 mnkr. En lämplig nivå för eget kapital bedöms vara 3-4 % av omslutningen, som successivt kan byggas upp under planperioden.

27 Sida 13(13) Bilaga 1 F4. Investeringar Nämnden har inga för egen del inga dedikerade investeringsramar. Investeringar rörande Västtrafik och kollektivtrafiksatsningar i övrigt hanteras i särskild ordning i den regiongemensamma investeringsprocessen. G. REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Regionfullmäktige (RF) har lagt fast tre prioriterade mål om kollektivtrafiken. Dessa är: Resandet med kollektivtrafiken ska öka Kollektivtrafiken ska anpassas till både mäns och kvinnors resbehov Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka Regionfullmäktiges mål stöds av Trafikförsörjningsprogrammet och är integrerade under respektive perspektiv ovan

28 Bilaga 1.1 Ekonomisk ram och uppdrag för Västtrafik AB

29 BILAGA 1.1 Datum Diarienummer KTN Ekonomisk ram och slutligt uppdrag för Västtrafik AB 2013 Kollektivtrafiknämnden avsätter 3 322,7 mnkr som ekonomisk ram för Västtrafik AB Ramen innebär en utökad ram jämfört med 2011 motsvarande 307,4 mnkr. Uppdraget som kopplas till ramen beslutades 31 maj 2012 (bifogas), och kompletteras med följande: Komplettering till uppdrag I det fördjupade budgetarbetet som genomförts sedan kollektivtrafiknämnden beslutade om uppdrag i maj 2012 bedöms att de prioriterade åtgärder som ingår i nödvändigt inryms inom ovanstående ram förutsatt att ytterligare effektiviseringar görs än de som hittills är planerade att genomföras i tidtabellsskiftet i december. Uppskattningsvis krävs mellan 20 och 40 mnkr i effektiviseringar under 2013, utöver de som sker i december i år (omfattande ca 15 mnkr). Kollektivtrafiknämnden betonar att dialogen med kommunerna inför trafikförändringar är mycket viktig, dels för att kommunen ska få förståelse för åtgärderna och dels för att Västtrafik genom kommunen kan få del av relevant information som kommunen har kännedom om. De ytterligare effektiviseringarna ska i första hand göras genom en omfördelning, dvs att neddragningar görs inom samma trafikområde som utökningarna görs/har gjorts och följa principerna i uppdraget; Västtrafik ska göra en översyn linjernas utbud i förhållande till efterfrågans utveckling, och justera och trimma utbudet för att ge största möjliga nytta per insatt skattekrona. Före eventuell förändring av linjetrafik till anropsstyrd trafik, eller t o m nedläggning av en linje ska samhällets behov av grundläggande servicenivå och samordningsvinster med skolskjuts beaktas. Inom A1 och A2 bedöms att ramen innebär att arbete kommer kunna göras inom samtliga utpekade områden i uppdraget, men i begränsad omfattning då fokus 2013 behöver läggas på att säkerställa trafiken för att ta emot den ökade efterfrågan. Samtliga antaganden ovan bygger också på att index och intäkt per resa utvecklas som prognostiserat. Här följer nu det uppdrag som kollektivtrafiknämnden beslutade den 31 maj Notera regionfullmäktiges beslut om att återremittera delmål som därmed inte ännu är fastställt. POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

30 Sida 1(11) Uppdrag Datum Diarienummer KTN Uppdrag för Västtrafik AB 2013 Kollektivtrafiknämnden är sedan 1 juli 2011 ansvarig beställarnämnd för kollektivtrafiken i Västra Götaland och beslutar om årlig ram och uppdrag för Västtrafik AB. För att möjliggöra trafikförändringar i tidtabellsskiftet i december behöver Västtrafik så långt som möjligt veta förutsättningarna redan under våren. Det innebär att kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafik måste läggas före budgeten är beslutad. Det innebär i sin tur att uppdraget är formulerat i form av prioriteringar, där den slutliga ambitionsnivån för respektive mål avgörs av budgetbeslutet. Den slutliga ramen fastställs först i samband med att kollektivtrafiknämnden tar sin detaljbudget i september. Regionfullmäktiges strategiska inriktning och prioriterade mål Det finns en bred politisk samsyn kring att kollektivtrafikens roll i samhället ska stärkas som ett viktigt medel att skapa hållbar tillväxt i Västra Götaland. Den strategiska inriktningen som regionfullmäktige har angett för såväl kollektivtrafiknämnden, som för Västtrafik som helägt aktiebolag fr o m 1 jan 2012, är att Kollektivtrafiken ska vara förstahandsvalets vid resor. Regionfullmäktiges prioriterade mål om ökad marknadsandel och ökat resande ligger till grund för kollektivtrafiknämndens arbete med det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Trafikförsörjningsprogrammet pekar ut den långsiktiga strategiska inriktningen för kollektivtrafikens utveckling fram till 2025, och planeras fastställas av fullmäktige i september. Uppdraget till Västtrafik följer förslaget till inriktning för trafikförsörjningsprogrammet. Prioritet Prioritering av åtgärder klassas enligt följande N = nödvändigt (klassat i N1 och N2) A = angeläget (klassat i A1 och A2)

31 Sida 2(11) Strategisk inriktning Förslag till övergripande mål i förslag till trafikförsörjningsprogram är att Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en konkurrenskraftig och attraktiv region Det övergripande målet är formulerat så att det ska framgå att kollektivtrafiken inte är ett självändamål. Det är ett verktyg för att bidra till ett hållbart transportsystem i hela regionen, och därmed närma sig visionen om det goda livet. Målet är att var tredje motoriserade resa år 2025 ska ske med kollektivtrafiken. Kopplat till det övergripande målet finns fem delmål samt flerstegsprincipen. Det femte delmålet handlar om Västtrafiks självfinansieringsgrad och är snarare en given förutsättning än ett mål. Detta delmål kan eventuellt senare komma att ersättas av ett separat ägardirektiv. Flerstegsprincipen illustreras av en trappa och handlar om att göra mesta möjliga av det man redan har att kontinuerligt arbeta för att merutnyttja, effektivisera, osv innan nya satsningar övervägs, för att använda tillgängliga skattemedel på bästa möjliga sätt. Förslag till uppdrag för Västtrafik 2013 följer trafikförsörjningsprogrammet och lyfter prioriteringar inom och mellan delmålen Måluppfyllelse 2011 Kollektivtrafikens marknadsandel är mer trögrörlig och förändring ett enskilt år bör tolkas med stor försiktighet. Enligt kollektivtrafikbarometern, som baseras på ca 7000 telefonintervjuer/år inom Västtrafiks område visar på en ökning av kollektivtrafikens marknadsandel 2011 från 23,7 till 24,6 Möjligheter 2013 Det primära syftet med att införa trängselskatter i Göteborg är att förbättra framkomligheten och miljön, men också att medfinansiera angelägna infrastrukturinvesteringar. Åtgärden innebär samtidigt en unik möjlighet att kraftigt öka kollektivtrafikens marknadsandel.

32 Sida 3(11) Delmål 1: Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till 2006 Målet i förslag till trafikförsörjningsprogram är att resandet ska öka med 30 procent mellan 2010 och I var och en av de fyra delregionerna är ökat resande ett prioriterat mål. Resandemålet är relativt framtungt för Göteborgsregionen på grund av införandet av trängselskatter Resandemålet är vad man brukar säga dimensionerande för vilken budget som krävs, även om övriga delmål också påverkar behovet av ekonomiska resurser. Måluppfyllelse ökade resandet med Västtrafik med 18 %. Med hänsyn taget till stämplingsbenägenheten i Göteborgsområdet uppskattas den verkliga resandeökningen till ca 10 %. Det är en rekordstor resandeökning för kollektivtrafiken i Västra Götaland, oavsett vilken siffra som används. Basåret för fördubblingsmålet är 2006 (i såväl förslag till trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland som i det nationella branschgemensamma fördubblingsmålet). Med 2011 års resandeökning har resandet ökat från ca 200 miljoner resor till 268 miljoner resor eller 35 %. På fem år har vi således kommit lite mer än en tredjedel på väg mot målet. Förutsättningar 2013 Resandeökningarna under 2011 har i vissa fall lett till kapacitetsbrist och därmed behov av förstärkningsinsatser Kapacitetsläget inför 2013: Stadstrafik i Uddevalla och Tvåstad förstärkning på morgonen i högtrafik Göteborgs Stadstrafik är i behov av förstärkning generellt, framförallt i spårvagnstrafiken. Akut kapacitesbrist busstrafik - till Partille, Utby, Sävedalen, Björkekärr, Öjesjö och Askim Skövde Stadstrafik - förstärkning på morgonen särskilt linje 1 Borås stadstrafik - vissa behov av förstärkning i högtrafik. Förklaring Akut behov av förstärkning Behov av förstärkning

33 Sida 4(11) Införandet av trängselskatter har beräknats påverka efterfrågan på resor med kollektivtrafiken med fem till sju procent. Beräkningarna baseras bl a på erfarenheten från trängselskatterna i Stockholm. Därtill kommer den underliggande resandeökningen. Resandeutvecklingen i övriga regionen bör också följas noga av Västtrafik Prioriteringar 2013 delmål 1 Delmål 1 föreslås vara det delmål som ges högst prioritet år Det handlar om att möta den ökade efterfrågan på kollektivtrafikresor som råder i länet och som väntas förstärkas vid införandet av trängselskatter. Åtgärder behöver prioriteras in mot och i Göteborg, men det är också viktigt att ta emot det ökade efterfrågetrycket som finns på andra ställen i regionen. Eftersom effekterna vid införandet av trängselskatter är osäkra bör beredskap och flexibilitet vara ledord för Västtrafiks planering inför I trafikförsörjningsprogrammet redovisas resandemål för respektive delregion fördelade på stadstrafik, tågtrafik och övrig trafik fram till Totalt 2013 är målet att resandet ska öka med 8 procent. I Västtrafiks uppdrag ingår att utifrån dessa resandemål ta fram operativa åtgärdsförslag för I samband med detta ska prioriteringar göras enligt följande punkter: Trimma och effektivisera, minska restidskvoter Genomför nödvändiga åtgärder Genomför beslutade strukturförändringar till följd av infrastrukturinvesteringar Utveckla åtgärder för en attraktiv och konkurrenskraftig region för att möta kapacitetsproblem som finns och är på väg att uppstå. Trimma, effektivisera och minska restidskvoterna I linje med flerstegsprincipen ska Västtrafik verka för åtgärder som bidrar till att öka fyllnadsgraden i befintlig trafik och sprida ut resandet i högtrafiktid. Här kan information till resenärerna vara ett verktyg, men också samverkan med kommunerna kring t ex skoltider. En översyn av linjenätets effektivitet bör göras vid varje tidtabellsskifte för att trimma och effektivisera utbudet i förhållande till efterfrågan, samt se över hur restidskvoterna kan förbättras. Kollektivtrafiknämnden vill poängtera att det inte bara behöver handla om linjer med den lägsta kostnadstäckningen. Västtrafik ska göra en översyn linjernas utbud i förhållande till efterfrågans utveckling, och justera och trimma utbudet för att ge största möjliga nytta per insatt skattekrona. Före eventuell förändring av linjetrafik till anropsstyrd trafik, eller t o m nedläggning av en linje ska samhällets behov av grundläggande basutbud och samordningsvinster med skolskjuts beaktas. Effektiviseringar som görs i en delregion ska i första hand föras tillbaka till samma delregion. Vid omfördelning inom samma trafikområde ska

34 Sida 5(11) effektiviseringsåtgärder inte hindras av tidskrävande processer. KTN stöder att avsteg även görs från modellen för lågfrekvent resande i dessa fall. (Prioritet N1) Genomför nödvändiga åtgärder Sedan några år tillbaka används begreppet nödvändiga åtgärder i Västtrafiks trafikplanering. Nödvändiga åtgärder handlar om åtgärder för att utöka kapaciteten i systemet för att få med befintliga resenärer, och inte behöva åka ifrån resenärer vid hållplatsen. Med den kraftfulla resandeökning som varit det senaste ett och ett halvt åren råder akut kapacitetsbrist i många av de större pendlingsstråken i regionen, men även i stadstrafiken i Göteborg och på vissa linjer i stadstrafiken i Skövde, Borås och Uddevalla och Tvåstad. Västtrafik skall prioritera nödvändiga åtgärder och utöka kapaciteten för att få med alla befintliga resenärer. (Prioritet N1) Inför införandet av trängselskatter ska prognostiserad kapacitetsbrist också bedömas inom ramen för nödvändiga åtgärder. Både kort, och mer långväga pendlingsströmmar in mot Göteborg behöver beaktas. (Prioritet N1) Det är också önskvärt att planeringen görs så att det finns viss flexibilitet och beredskap att anpassa utbudet när man ser hur efterfrågan utvecklas. (Prioritet N2) Åtgärder prioriteras så att den högst prioriterade åtgärden (mest akuta ur kapacitetshänsyn) i varje delregion genomförs. Därefter prioriteras åtgärder som ger nytta för flest resenärer per insatt krona (netto, utan hänsyn till geografi). Genomför beslutade strukturförändringar till följd av infrastrukturinvesteringar När det gäller tågtrafik är trafikeringsbesluten ofta kopplade till mångåriga processer och kraftfulla investeringar i infrastrukturutbyggnad och fordon. Ett tydligt sådant fall är det nya dubbelspåret mellan Göteborg och Öxnered. I december 2012 beräknas banan vara klar för att öppnas för ny trafik. Nytt trafiksystem med pendeltåg mellan Ale och Göteborg, och regiontåg mellan Vänersborg/Öxnered och Göteborg ska ses som en nödvändig åtgärd med högsta prioritet. (Prioritet N1) Inom ramen för Västsvenska paketet byggs nya busskörfält in mot och i Göteborg. Busskörfälten syftar till att skapa ett effektivare, kapacitetsstarkt linjenät. En ny linjestruktur för stombussar och expressbussar har tagits fram genom samråd med Göteborgs stad och trafikverket. En förutsättning för att kunna införa den nya linjestrukturen är en omförhandling med trafikföretagen. Kollektivtrafiknämnden uppdrar till Västtrafik att verka för att den nya linjestrukturen införs vid tidtabellskiftet i december ( Prio:N2) Budgetförutsättningarna avgör vilket utbud som respektive linje kan ges. Prioritet sker enligt principen flest resenärer per skattekrona.

35 Sida 6(11) Kapacitet att ta emot nya resenärer prioriteras högre än den nya linjestrukturen om dessa måste ställas mot varandra. Utveckla åtgärder för en attraktiv och konkurrenskraftig region Ytterligare strategier som lyfts under delmål 1 i förslag till trafikförsörjningsprogrammet är; - Resmöjligheterna i relationer med stor potential för ökat resande ska förbättras - Införa ytterligare incitament, tjänster och marknadsföring som ökar resandet Kollektivtrafikens konkurrenskraft ska stärkas och utvecklas i hela regionen. Kollektivtrafiken ger mest nytta i stråk - där man kan resa många tillsammans. Samtliga kommunalförbund har pekat ut stråk som tillsammans utgör ett prioriterat regionalt nät i regionen, sammanställt i förslaget till trafikförsörjningsprogram. Detta nät ska utvecklas som en stomme i regionens kollektivtrafik, tillsammans med stadstrafiken i regionens städer. Åtgärder som ger flest resenärer per insatt krona i respektive delregion prioriteras (Prioritet: A1) Eftersom vi i vår region bor utspritt kräver målet om fördubbling att matning till stråken också utvecklas. Det vi brukar kalla hela resan. För att klara en fördubbling måste kostnadseffektiva sätt att mata till stråken utvecklas. Det kan handla om cykel- och pendelparkeringar, samarbete med cykel- och bilpooler, utveckling av anropsstyrd trafik, mobility management-åtgärder osv. Dessutom behöver fler attraktiva knut- och bytespunkter utvecklas för att ge mervärde åt resan. Här ser vi fram emot ett gemensamt strategi- och utvecklingsarbete med Västtrafik, regionens kommuner och andra relevanta aktörer. (Prioritet: A2)

36 Sida 7(11) Delmål 2: Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025 Det långsiktiga målet är att procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken år Fram till 2016 är målet att nöjdheten ska öka. Måluppfyllelse 2011 Under 2011 har andelen nöjda resenärer sjunkit med två procentenheter. Det finns ofta ett samband mellan kraftiga resandeökningar och minskad nöjdhet. Detta eftersom en snabb resandeökning ofta leder till trängsel i fordonen i högtrafik. Prioriteringar 2013 delmål 2 Följande prioriteringar bör göras för delmål 2: Förbättra och säkerställa kvaliteten Utredning och förberedelser för implementering av en kommande pris- och sortimentsstrategi Utveckla bastutbudet Förbättra och säkerställa kvaliteten Kollektivtrafiknämnden stöder Västtrafiks redan påbörjade arbete med att prioritera systematiskt arbete för att förbättra och säkerställa ( Prioritet N1); Störningsinformation Trafik, leverans (punktlighet och pålitlighet) Driftsäkerhet i betalsystemet Under hela 2013 kan särskilda åtgärder krävas för att underlätta för resenärer som väljer att ställa bilen och p g a trängselskatter, t ex riktad information. Utredning och förberedelse för implementering av ny pris- och sortimentsstrategi Fortsatt arbete för att möjliggöra implementering av en ny pris- och sortimentsstrategi är också en tydligt prioriterad uppgift under Arbetet projektleds av kollektivtrafiksekretariatet med Västtrafiks medverkan, fram till genomförandefasen inträder. (Prioritet: A1). Planera för utveckling av servicenivån Hösten 2012 planeras utredning och samråd med delregionala och regionala kollektivtrafikråden ske i syfte att tydliggöra inriktningen för kollektivtrafikens servicenivå på landsbygd till/från mindre orter. Detta ska därmed utgöra en grund för planeringen som görs under 2013 inför trafiken Pågående utvecklingsprojekt för anropsstyrd trafik syftar till att utveckla tillgängligheten för boende i mindre orter och på landsbygden och kommer därmed innebära åtgärder framförallt i Sjuhärad, Skaraborg och Fyrbodal ( Prioritet A1).

37 Sida 8(11) Delmål 3 Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat kollektivtrafiknät som är tillgänglighetsanpassat för att möjliggöra hela resan Måluppfyllelse 2011/2012 Västtrafik arbetar kontinuerligt med att tillgänglighetsanpassa kollektivtrafiken. Fordonsparken är i stort sett anpassad, med undantag av de äldre spårvagnar som inte ännu fasats ut. Under 2011 lanserades också en ny reseplanerare som ger resenären besked om linjen är anpassad för funktionshindrade.utmaningar som kvarstår för själva trafiken är nu vidareutveckling och säkerställande av kvalitet och driftsäkerhet av lift och ramper, samt att slutföra införandet av audiovisuella hållplatsutrop. 770 terminaler och hållplatser har pekats ut som prioriterade för tillgänglighetsanpassning i trafikförörjningsprogrammet, varav ca 400 är åtgärdade. Här återstår således arbete för att nå målet om ett tillgänglighetsanpassat prioriterat nät. Här har såväl väghållaren/markägaren som Västra Götalandsregionen/Västtrafik ett ansvar, då väghållaren ansvarar för åtgärder upp till och med markytan och Västra Götalandsregionen/Västtrafik ansvarar för det som enkelt uttryckt är över mark (byggnader, hållplatsutrustning osv). Prioriteringar 2013 delmål 3 Ett arbete pågår med att ta fram en ny strategi för åtgärder för funktionshindrade. Strategin tas fram i samverkan med Västtrafik och sekretariatet för rättighetskommitten. Samråd sker med brukarrepresentaner, trafikverket och kommunalförbunden. Strategin planeras fastställas under hösten 2012 och utgöra grund för prioriteringar på detta område. Kollektivtrafiknämnden ser det som angeläget att utveckling av kvalitetsuppföljningssystem av fordonens tillgänglighetsutrustning prioriteras, samt att införandet av audiovisuella hållplatsutrop slutförs. (Prioritet A2)

38 Sida 9(11) Delmål 4 Kollektivtrafiken skall utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till Måluppfyllelse 2011 Målet är att trafikens energianvändning ska minska med 25 % från 2010 till 2025 och att 95% av transportarbetet ska utföras med förnybar energi år Under 2011 har andelen biodrivmedel i busstrafiken ökat från 18 till nästan 30 procent. En annan viktig miljöpåverkande åtgärd är arbetet med att öka kollektivtrafikens marknadsandel för resandet. En förflyttning av resenärer från privatbil till kollektivtrafik innebär framförallt väsentliga minskningar av klimatpåverkande utsläpp och en effektivare markanvändning. Förutsättningar 2013 Under 2011 har nya upphandlingar genomförts och ytterligare avtal handlas upp under 2012 vilket innebär en fortsatt ökning av andelen biodrivmedel. Sedan 2011 har också energikrav börjat ställas i upphandlingar. I stadstrafik väntas antalet el-hybridbussar att öka. Även andelen biogasdrivna bussar ökar fram till Under 2012 kommer Västtrafiks miljö- och klimatstrategi ses över med hänsyn till målen i trafikförsörjningsprogrammet Det finns även behov att utveckla strategin med avseende på bullerproblematiken. Under de närmsta åren är det relativt många trafikavtal som löper ut. Det är generellt mer kostnadseffektivt att höja miljökraven vid upphandling än att genomföra förändringar i pågående avtal. Under 2012 har oljeprisindex stigit kraftigt vilket accentuerar vikten av att minska beroendet av, och priskopplingen till fossila bränslen.

39 Sida 10(11) Prioriteringar 2013 delmål 4 År 2013 är den högst prioriterade miljöåtgärden att öka kollektivtrafikens marknadsandel. (Prioritet N1) Därefter gäller fortsatt systematiskt arbete att stegvis fasa ut fossila drivmedel, och säkerställa att detta sker på ett rimligt kostnadseffektivt sätt, i enlighet med Miljö- och klimatstrategin (inklusive eventuella revideringar). ( Prioritet: A1) För att säkerställa måluppfyllelsen fortsätter Västtrafik att prioritera uppföljning av miljökrav i samtliga avtal genom revisioner och rapportering från trafikföretagen (Prioritet A1) Västtrafik har också en viktig roll som aktör för att aktivt driva utvecklingen på miljöområdet framåt, genom t ex fortsatt engagemang i test- och demonstrationsprojekt, och samverkansprojekt för att underlätta kollektivt resande till evenemang och turistmål.( Prioritet: A2) Delmål 5: Självfinansieringsgraden ska vara minst 50 procent Att nå det högt uppsatta målen för kollektivtrafiken kräver väl avvägda åtgärder för en resurseffektiv användning av såväl resenärernas som samhällets resurser. Delmål fem är ett ekonomiskt mål som långsiktigt bedöms driva mot det övergripande målet genom att det ställer krav på kostnadseffektivt användande av samhällets resurser. Självfinansieringsgraden år 2011 var 53 procent. En viktig utgångspunkt för Västtrafiks uppdrag är att bolagets självfinansieringsgrad även kommande planperiod ska vara procent. (Eventuellt kan detta delmål komma att ersättas av ett ägardirektiv) Utredningar, forskning och utveckling Kollektivtrafiknämnden förutsätter att Västtrafik aktivt deltar i de utredningsarbeten som kollektivtrafiknämnden driver. I samband med att kollektivtrafiknämnden tar beslut om detaljbudget (sept 2012) kommer de större planerade utredningsinsatserna att klargöras, för att medge god framförhållning för Västtrafiks resursplanering. Kollektivtrafiknämnden har i uppgift att verka för forskning och utveckling på kollektivtrafikområdet. Flera parallella aktiviteter pågår, dels för att

40 Sida 11(11) utveckla nya tjänster kopplade till kollektivtrafikresan (Go Smart) och dels för att utveckla miljövänligare, energieffektivare fordon och bränslen. Under 2013 kommer ett nytt FoI-centrum att etableras i en av de tre storstadsregionerna i Sverige. Vi har också ett engagemang i forskningscentrat SAMOT. Västtrafiks delaktighet är en förutsättning för lyckad implementering i flertalet utvecklingsprojekt som kan komma att initieras av nämnden. Liksom för utredningar ska god framförhållning och samråd ske mellan kollektivtrafiksekretariatet och Västtrafik inför beslut i nämnden om Västtrafiks engagemang i sådana projekt. Ny lag nya förutsättningar Den 1 januari 2012 trädde den nya kollektivtrafiklagen i kraft. Den innebär bl a att kommersiella aktörer kan konkurrera med den samhällsbeställda trafiken. Kollektivtrafiknämnden har tillsammans med Västtrafik en viktig uppgift att se till att den nya spelplanen fungerar. Västtrafik ska på ett balanserat neutralt sätt ta fram beslutsunderlag inför beslut om trafikplikt. En central uppgift är att genomföra samråd inför upphandling (SIU) med trafikföretagen. Det innebär att på ett neutralt sätt lyssna av företagens analys av marknaden och intresset för att bedriva trafik på kommersiell basis. Bolaget ansvarar också för den av Västra Götalandsregionen finansierade kollektivtrafikinfrastrukturen, framförallt terminaler och strategiska depåer. Västtrafiks uppdrag innefattar att på ett konkurrensneutralt sätt fördela tillgängligheten till denna infrastruktur. Även om transportstyrelsen har fastställt föreskrifter och SKL bistått de regionala myndigheterna med juridisk expertis återstår en hel del oklarheter kring det fria marknadstillträdet. Ett fortsatt gemensamt utvecklingsarbete krävs såväl nationellt i branschen som inom Västra Götaland (kollektivtrafiknämnden, Västtrafik och kommunerna) de närmsta åren, för att skapa en fungerande spelplan för kommersiellt driven trafik och upphandlad trafik att gå hand i hand och driva kollektivtrafikmarknaden framåt. KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN Ulrika Frick Ordförande Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör

41

42 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Till Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Linda Billberg E-post: Förslag till Strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken Ärendet Ett förslag till strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken har tagits fram. Representanter från brukarledet, Västra Götalandsregionens avdelning för rättighetsfrågor, Trafikverket samt Västtrafik har deltagit i arbetet. Avstämningar har skett genom de delregionala beredningarna. Förslagen till mål och strategier för funktionshinderanpassning är de samma som ingår i trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafiknämnden beslutade att skicka ut Underlag för dialog: Strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken till de delregionala kollektivtrafikråden och andra intressenter. Eftersom strategin är en konkretisering av trafikförsörjningsprogrammet som har varit ute på dialog så gjordes bedömningen att en dialogrunda i kollektivtrafikråden skulle vara tillräckligt. Inför det Regionala kollektivtrafikrådets möte hade sex intressenter skickat in skriftliga synpunkter på strategiförslaget, dessa sammanfattas i bilaga 2. I dokumentet som nämnden beslöt att skicka ut som underlag för dialog har det gjorts ändringar enligt nämndens medskick (se bilaga 2) och enligt några av de inkomna synpunkterna. Ändringarna är markerade i rött i det strategiförslag som nämnden ska ta ställning till, bilaga 1. Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden antar förslag till Strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken, daterad Strategin överlämnas till Västtrafik uppdras att arbeta fram handlingsplaner för funktionshinderanpassningar, samt genomföra de uppföljningar som ingår i strategin. Bilagor Bilaga 1. Förslag till Strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken, Bilaga 2. Sammanställning av inkomna synpunkter i samrådet av Strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Linda Billberg POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

43 1 Bilaga 1. Förslag till Strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken KTN Inledning Ett förslag till strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken har tagits fram inom den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Flera avstämningar kring förslaget har bland annat gjorts med enheten för rättighetsfrågors samrådsgrupp (brukarrepresentanter) med Trafikverket och kommunerna. Strategin är en vidareutveckling och fördjupning av de mål och strategier som ingår i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. I Västra Götaland finns det omkring personer var femte person - som har någon form av funktionsnedsättning som kan utgöra ett hinder för att resa med kollektivtrafiken. Dessa personer utgör ingen homogen grupp och det är stor skillnad på hur stora problem olika personer har att resa. Det handlar om svårigheter med att röra sig, att se, att höra, att tolka och bearbeta information samt att tåla vissa ämnen. Olika svårigheter kräver olika typer av anpassningar. Personer med funktionsnedsättningar är mindre delaktiga i sociala sammanhang. Att kunna förflytta sig innebär att man har tillgång till sin omgivning. Det är tio gånger så vanligt att personer med funktionsnedsättning upplever dålig hälsa och detta beror inte på funktionsnedsättningen i sig utan på faktorer som brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet. I många år har det gjorts ett systematiskt arbete för att anpassa kollektivtrafiken för personer som har funktionsnedsättning. Den övervägande delen av bussarna som körs av Västtrafik är låggolvsbussar och är försedda med ramp/lift och rullstolsplats, alla tåg är anpassade och ungefär 70 % av spårvagnarna har lågt golv och ramp. Fordonen förses med audiovisuella utrop så att man både ska se och höra vilken nästa hållplats är. Hållplatser har gjorts om med åtgärder som kontrastmarkering, taktila ledstråk, förhöjd kantsten och jämna underlag. Dessa åtgärder har gjort kollektivtrafiken tillgänglig för många resenärer med en funktionsnedsättning, men även underlättat för många andra resenärsgrupper. Att det är ett lågt golv när man ska gå på ett fordon är bekvämt för de flesta och underlättar mycket om man har barnvagn. Att både kunna se och höra vilken nästa hållplats är kan vara en trygghet för alla som reser. Genom att göra kollektivtrafiken tillgängligare och tryggare kan man också attrahera nya resenärer som känner en osäkerhet inför att börja åka kollektivt. Vi vill att trafiken ska anpassas med hänsyn till alla resenärers behov att det finns en medvetenhet om de svårigheter en funktionsnedsättning kan innebära. Genom att vidga

44 2 perspektiven och ha en större insikt om alla resenärsgruppers behov tror vi också att kollektivtrafiken blir mer attraktiv för samtliga resenärer. Alla kommer inte alltid att kunna resa kollektivt och det kommer alltid att krävas individanpassade lösningar, t.ex. färdtjänst. Västra Götalandsregionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna resa kollektivt. Västra Götalandsregionen kommer att ta ett stort ansvar för att arbeta för att samverkan mellan alla parter ska leda till en bra trafik för personer med funktionsnedsättningar. Kollektivtrafiklagen och trafikförsörjningsprogrammet I lagen om kollektivtrafik anges det att den regionala kollektivtrafikmyndigheten regelbundet ska fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken i ett trafikförsörjningsprogram. Två av huvudpunkterna för vad programmet ska innehålla är: - Tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning. - De bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer. För att kunna beskriva mål och åtgärder samt tillgängliga bytespunkter och linjer fanns det ett behov av att se över de mål och åtgärder som Västtrafik har arbetat efter sedan 2004 då en handlingsplan för ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder antogs. Denna översyn har nu mynnat ut i ett förslag till strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken. Kunskapsunderlag för strategin Som en väsentlig del av arbetet med strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken har FoU i Väst/GR på uppdrag av Västra Götalandsregionen, kollektivtrafiksekretariatet, gjort ett kunskapsunderlag om hur det fungerar att resa kollektivt i Västra Götaland med en funktionsnedsättning. Frågeställningen har varit om de mål och åtgärder som formulerats i Västtrafiks handlingsplan från 2004 är tillräckliga för att kollektiva resor ska fungera för personer med funktionsnedsättningar. I framtagandet av kunskapsunderlaget har det gjorts en omfattande dokumentgenomgång och en genomgång av alla synpunkter till Västtrafik sorterade på funktionshinder i januari-oktober Det har också genomförts två olika fokusgrupper, en med ungdomar och en med enheten för rättighetsfrågors samrådsgrupp, samt gjorts ett antal intervjuer med personer i olika organisationer som arbetar inom detta område. Arbetet med kunskapsunderlaget har haft hela resan som utgångspunkt och materialet belyser vilka brister det finns vid de olika delmomenten i resan som innebär svårigheter att resa om man har en funktionsnedsättning. Studien har även tagit upp oväntade händelser, resandet på landsbygd samt färdtjänstens betydelse för funktionsnedsatta personer resor. Detta avsnitt är en sammanställning av det kunskapsunderlag som tagits fram och har legat till grund för förslag till en den övergripande målformuleringen och de fem strategierna för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken. Trots att det gjorts mycket för att anpassa trafiken upplever många av resenärerna med funktionsnedsättningar att det är svårt att åka kollektivt. Ramperna är ofta av bristande kvalitet, det händer att resenären kommit på fordonet men inte kunnat komma av för att rampen inte fungerat. Ibland går det inte att åka för att rullstolsplatsen är upptagen och man får vänta på nästa fordon. Många upplever också att det är svårt att få personlig hjälp om det

45 3 behövs. Om man åker buss så tar busschauffören för givet att då kan du också åka buss, för annars skulle du inte tagit bussen. Men alla ska ju kunna åka buss även om man behöver lite extra hjälp. (citat från resenär i Fokusgrupp från 2011) Hela resan Under en resa är det många steg som ska genomföras och om man har en funktionsnedsättning är det viktigt att alla delarna fungerar. I kunskapsunderlaget som togs fram analyserades eventuella hinder och svårigheter utifrån de olika delarna av hela resan. De olika delarna som ska genomföras är att: - förbereda resan, - köpa biljett, - komma till och från hållplatsen, - vistas/hitta på hållplatsen - eventuellt byta - komma på och av fordonet, - färdas Det är viktigt att alla delarna i resan hänger ihop, om en av delarna brister kan det bli omöjligt att genomföra en resa. Delar i resan som är mest problematiska är vägen till och från hållplats, på- och avstigningen, att det är för lite tid vid byten och på- och avstigningar och att det är svårt att få personlig kontakt. Den kollektiva resan är beroende av ett samspel mellan en mängd faktorer som har att göra med individens förutsättningar, vilka resmöjligheter som finns och vilka hinder och svårigheter varje resa har. Det är därför inte möjligt att säga att en individ alltid kan välja det kollektiva resealternativet eftersom förutsättningarna skiljer sig åt från resa till resa. Likväl är det ju inte heller alltid möjligt för personer utan funktionsnedsättningar att åka kollektivt även om det oftare är ett möjligt alternativ på grund av att hindren är färre. Förbereda resan När förberedelserna görs vid en resa är det viktigt att få information om alla delarna av resan hur man kommer till hållplatsen, om det är möjligt att komma på och av fordonet och om det sedan går att ta sig till resmålet. Ibland kan det krävas en färdtjänstresa till eller från hållplatsen samt bokning av ledsagare om resan innehåller ett byte. Många resenärer upplever det som problematiskt att det inte går att få all information om resan samt boka eventuell färdtjänst och ledsagare på samma ställe. Det finns inte heller någon som tar ansvar för helheten om någon del i resan går fel. Enkelhet och trygghet efterfrågas såsom ett telefonnummer att ringa och en försäkran om hjälp om något går fel. Den nya reseplaneraren upplevs som positiv. Köpa biljett Att betala sin resa på fordonet upplevs av många som problematiskt då det är svårt att se vad som står på displayen och svårt att hantera apparater. Många upplever att det är stressigt att betala och vill gärna ha personlig hjälp. I fokusgrupperna var det flera som hellre köpte en dyrare biljett t.ex. månadskort trots att man inte reste så mycket om den var lättare att hantera. Det efterfrågas även ett biljett-/prissystem som även omfattar färdtjänstresor. Komma till och från hållplats En av de mest problematiska delarna i hela resan är att ta sig till och från hållplats och kan vara den avgörande delen för om det går att åka kollektivt. Förutsättningarna för att ta sig till

46 4 och från hållplats skiljer sig mycket åt beroende på funktionshinder, på hur individen mår den dagen, på avstånd till hållplats, på väglag, på beläggning, lutning, hinder i miljön och så vidare. Personer med funktionsnedsättningar som innebär väsentliga svårigheter att åka kollektivt måste få hjälp efter sina egna förutsättningar, t.ex. att komma till hållplats med taxi, man ska aldrig tro att alla ska kunna gå till hållplats. En bättre integrering mellan färdtjänst och kollektivtrafik efterfrågas. På hållplats/bytespunkt/station En hållplats/bytespunkt måste vara tillgänglig dels för att man ska kunna hitta och ta sig runt och dels för att man ska kunna komma ombord på fordonet. Av de utpekade prioriterade hållplatserna är bara ungefär hälften anpassade. På de hållplatser där anpassningar har gjorts är de inte alltid konsekvent gjorda vilket kan skapa otydlighet. Vidare så finns det anpassade hållplatser där det saknas en del åtgärder vilket gör att alla ändå inte kan nyttja den. Det måste finnas tydlig information som både måste kunna höras och läsas. Det är viktigt att informationen fungerar bra vid eventuella störningar. Många upplever det som problematiskt att ta del av information och önskar att det fanns mer personlig hjälp att få. Tidtabeller och annan skriftlig information måste vara enkla och tydliga. På de större hållplatserna erbjuds ledsagning vilket är mycket positivt eftersom många efterlyser personlig hjälp på sin resa. Många brukare har dock upplevt att ledsagaren ofta inte kommer trots att man beställt det. Byte Vid byten är det viktigt att det är lätt att hitta, att det inte är för långa avstånd, att eventuell ledsagning verkligen fungerar. Det är även viktigt att trafiken verkligen fungerar så att man inte missar en anslutande resa alternativt blir kvarlämnad på en byteshållplats för att en anslutande linje är inställd. Byten innebär en konflikt mellan att den kollektiva resan ska gå snabbt för att attrahera fler samtidigt som det är stressande vid byten när det måste gå snabbt. Det finns en upplevelse av att bytestiderna är för korta och att det finns risk att anslutningen missas. På de platser där kollektivtrafiken har ett tätare utbud är det mindre allvarligt att missa en anslutning eftersom turerna avgår oftare. Komma på och av fordonet För att komma på och av fordonet utan problem krävs det att både hållplatsen och fordonet är anpassat. Det krävs också att fordonet stannar tillräckligt nära kanten samt att det finns tillräckligt med tid för att komma på och av. Störst svårigheter att komma på och av har brukare som har någon form av rörelsehinder och särskilt om man använder rullstol eller rollator. Trots att nära 100 % av alla fordon är anpassade för personer med rörelsehinder har många stora problem att ta sig av och på fordonet. Denna del av resan upplevs av många som den mest kritiska. Svårigheterna beror till stor del på att kvaliteten på ramper ofta är dåliga och inte går att använda. I en sammanställning av klagomål till Västtrafik handlar 97 av 118 synpunkter om att det inte gått att komma på eller av ett fordon. Ett annat problem är att det kan vara svårt att få personlig hjälp att föraren utgår från att en person som ger sig ut och

47 5 åker kollektivt klarar sig själv och inte kommer ut och hjälper till. Många fler hade kunnat och vågat åka om de var säkra på att det gick att få personlig hjälp. En del hållplatser är anpassade och andra inte vilket skapar en otydlighet och gör att man kan kommer på fordonet på en hållplats men sedan inte kommer av där man tänkt sig för att den hållplatsen inte är anpassad. Reseplaneraren upplevs dock som positiv eftersom man kan få information före resan om vilka hållplatser som är anpassade. Att färdas För att färden inte ska vara något problem är förarens körsätt viktigt att det är lugnt och säkert och att snabba inbromsningar undviks. Det behöver även finnas audiovisuella utrop, gott om utrymme och särskilda rullstolsplatser. Andra aspekter av att resa kollektivt med en funktionsnedsättning Förutom att göra anpassningar så att de olika delarna i hela resan ska gå att genomföra trots en funktionsnedsättning så finns det ytterligare aspekter att ta hänsyn till när det gäller resan med kollektivtrafik om man har en funktionsnedsättning. Den största delen av funktionshinderanpassning som har gjorts består av fysiska och tekniska åtgärder informationssystem, ramper och låggolv på fordon, kantsten och ledstråk på och till hållplatser, och så vidare. Det som framkommer i studier är att det personliga bemötandet, framförallt från bussföraren, är av stor vikt för att många ska klara att resa med kollektivtrafiken. Upplevelsen av trygghet blir mycket större när förare och medresenärer bistår på resan. Många resor med kollektivtrafik skulle kunna genomföras med hjälp av medresenär, men det är en begränsad möjlighet eftersom många färdtjänstberättigade lever ensamma och varken har personlig assistent eller ledsagning. Oväntade situationer kan ge obehag för alla resenärer och det är viktigt att det finns bra information vid t.ex. störningar. Personer som har en funktionsnedsättning upplever generellt sett ännu större osäkerhet än andra när det är störningar. Nedsättningen kan t.ex. göra att det är svårare att ta del av störningsinformationen, att ersättningstrafik inte är tillgänglig eller att man missar avtalad anslutningsresa med färdtjänst. Personer med funktionshinder upplever ofta att det inte finns någon som tar ansvar för att hela resan ska fungera, om någon del brister finns det ingenstans att vända sig. Västtrafiks resegaranti anses inte tillräcklig, personliga lösningar efterfrågas. Färdtjänst och kollektivtrafik likställs på så sätt att de resenärer som kan åka kollektivt enligt lagen om färdtjänst inte ska få färdtjänsttillstånd. Avsaknad av bil, t.ex. för att man slutar köra när man blir äldre, eller avstånd till busshållplatsen är inte färdtjänstgrundande. De senaste åren har också antalet färdtjänstillstånd minskat stort, en anledning är troligtvis att det görs striktare bedömningar. Det finns problem att jämställa färdtjänst och kollektivtrafik av flera orsaker. Även om fordonen och hållplatsen är tillgängliga så är ofta avståndet till hållplatsen avgörande för om en person med en funktionsnedsättning ska kunna resa kollektivt. Möjligheten att ta sig till hållplats påverkas även av andra faktorer så som väderlek och dagsform. Var man bor och utbudet av kollektivtrafik är också avgörande för om man behöver resa med färdtjänst, på landsbygden är det ofta helt enkelt inte möjligt att resa kollektivt beroende på ett bristande utbud.

48 6 Det är svårt att anpassa kollektivtrafiken för alla typer av funktionsnedsättningar och det kommer alltid att krävas individuella lösningar. Det är också viktigt med flexibilitet eftersom förutsättningarna för individen inte alltid är lika vid varje restillfälle. Färdtjänst och tillståndshantering samt personlig hjälp som t.ex. personliga assistenter är ett kommunalt ansvar. Västra Götalandsregionens/Västtrafiks ansvar är att garantera ett kollektivtrafiksystem som är tillgängligt. Ett tillgängligt kollektivtrafiksystem har dock också ett delat ansvar Västtrafik är ansvariga för fordonen, förarna, de tekniska systemen mm men väghållaren (oftast kommunerna eller trafikverket) är ansvariga för anpassningen av hållplatserna och vägen dit. Det krävs en god samverkan mellan alla olika aktörer för att nå de bästa lösningarna för individen. Det ska vara tydligt vad man kan förvänta sig som resenär vilka anpassningar som är gjorda. Individuella lösningar kommer alltid att krävas och det kommer inte att var möjligt att anpassa så att alla kan resa kollektivt. Kollektivtrafikens tillgänglighet 2012 nulägesbeskrivning De fysiska åtgärder som Västtrafik har fokuserat på är att anpassa reseplaneraren, fordonen och hållplatserna. Vägen till och från hållplats behöver också vara anpassad, Västtrafik försöker påverka detta genom dialog men eftersom det är helt och hållet väghållarens ansvar så görs i nuläget ingen samlad uppföljning. Information och service Västtrafiks har under 2011 tagit en ny reseplanerare i drift där man kan få information om fordonets respektive hållplatsens tillgänglighet. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att uppdatera uppgifterna i reseplaneraren. Västtrafiks styrelse har tagit ett beslut att det ska finnas ledsagare på alla de 120 stora terminalerna i Västra Götaland. Hittills finns det på 65 platser. Fordon På fordonen görs åtgärder för resenärer som har svårt att röra sig genom att de har lågt golv eller ramp/lift samt rullstolsplats. Fordonen anpassas för dem som har svårt att se och höra genom att det installeras audiovisuella utrop. Fordonen anpassas successivt efterhand som upphandling av nya trafikavtal sker. Bussar och tåg beräknas vara anpassade till 100 % under år 2012 när det gäller lågt golv och ramp/lift. Spårvagnarna beräknas vara helt anpassade år 2018 förutsatt att nya spårvagnar köps in successivt under perioden. Då det finns ett stort behov av fler vagnar till följd av utökad trafik så tar det lång tid att fasa ut de gamla vagnarna. Ungefär 90 % av båtarna är anpassade. Terminaler och knutpunkter Det finns 120 knutpunkter som är utpekade som strategiska och ungefär 650 hållplatser som har fler än 100 påstigande per dygn. Dessa hållplatser och terminaler utgör det prioriterade kollektivtrafiknätet. Valet av knutpunkter och de största hållplatserna innebär att det finns minst en anpassad hållplats i varje kommun och att hållplatserna där de största resandeströmmarna finns är anpassade. När alla fordon är anpassade ska det vara möjligt för alla att åka kollektivt i det nät som utgörs av de anpassade knutpunkterna och hållplatserna. Alla stråk som är utpekade i Trafikförsörjningsprogrammet täcks in av de prioriterade

49 7 terminalerna och hållplatserna, det kan dock krävas en anslutningsresa till och från en större hållplats. Vid utgången av 2011 var ca 440 av de 770 terminalerna/knutpunkterna och hållplatserna anpassade. Av de ca 330 hållplatser som är kvar att åtgärda är ungefär 260 kommunala och 70 är trafikverkets. Det är ungefär 40 terminaler/knutpunkter som inte är åtgärdade och det innebär att det finns ett antal kommuner som inte har någon anpassad knutpunkt alls. Dessa är bland andra Lilla Edet, Gullspång, Karlsborg, Ed, Lysekil, Mellerud och Strömstad. Tabellen visar hur många terminaler och hållplatser som var anpassade per delregion i Västra Götaland vid utgången av Antal knutpunkter/varav anpassade 2011 Antal hållplatser/varav anpassade 2011 Skaraborg 18/11 30/14 Sjuhärad 16/6 70/31 Fyrbodal 28/19 52/17 Gbg regionen, exkl Gbg stad 27/14 133/54 Göteborg stad 31/29 363/243 Totalt 120/79 648/359 Mål och strategier En bättre kvalitet och en större trygghet i kollektivtrafiken efterfrågas av de flesta resenärer men är avgörande för att en person med funktionsnedsättning ska kunna resa. Det som är nödvändigt för en del är bra för alla. Trots alla åtgärder som har gjorts för att klara alla stegen i hela resan så finns det alltså flera brister som gör det svårt och i vissa fall omöjligt att resa i kollektivtrafiken om man har en funktionsnedsättning. Sammanfattningsvis så handlar bristerna om - att det inte har gjorts tillräckligt med åtgärder när det gäller hållplatsernas anpassning, - att de åtgärder som har gjorts ibland har bristande kvalitet, - det behövs mer åtgärder kring personligt bemötande, - att de olika delarna i hela resan inte hänger ihop tillräckligt väl och - att kollektivtrafiksystemet inte känns tillräckligt tryggt särskilt inte vid oförutsedda händelser. Det framgår också av kunskapsunderlaget att färdtjänsten och mer individualiserade lösningar har en stor betydelse för att personer med en funktionsnedsättning. För att möjliggöra de mest optimala lösningarna är samverkan mellan olika aktörer och särskild och allmän kollektivtrafik avgörande. Med utgångspunkt från det som framkommit i kunskapsunderlaget så föreslås ett övergripande mål samt fem tillhörande strategier. Västtrafik har ansvar för att utarbeta åtgärder i enlighet med strategierna för att nå målet och ska årligen redovisa åtgärder som har gjorts föregående år och de som planeras för innevarande år.

50 8 Den regionala kollektivtrafikmyndigheten genom kollektivtrafiknämnden och det regionala kollektivtrafikrådet tar ansvar för att driva och följa upp strategin. En förutsättning för att nå målet är att kommunerna, genom de delregionala kollektivtrafikråden, och regionen är överens om inriktningen i strategin och att den godkänns av det regionala kollektivtrafikrådet. Mål Det målförslag som har utformats är: Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat kollektivtrafiknät som är tillgänglighetsanpassat för att möjliggöra hela resan. Målförslaget har formulerats för att det ska finnas ett grundläggande nät där det tydligt ska framgå vilka tillgänglighetsanpassningar som har gjorts. Alla delarna i hela resan måste beaktas och samverkan mellan olika parter för att nå de bästa lösningarna är avgörande. Det ska finnas en medvetenhet om alla funktionsnedsättningar såväl fysiska som psykiska när anpassningarna görs. Det kommer inte att vara möjligt att utforma kollektivtrafiken så att alla kommer att kunna resa men det ska tydligt framgå vad som man som resenär kan förvänta sig. Strategier Förbättra samverkan mellan olika aktörer Ansvaret för god kvalitet i det kollektiva resandet vilar på olika aktörer och skilda lagar. Därför krävs ett samarbete och ett tydliggörande av ansvar mellan väghållarna (kommunerna och Trafikverket), Västtrafik, trafikföretag och Västra Götalandsregionen. För att vidareutveckla ett prioriterat kollektivtrafiknät är en vidareutveckling av samverkansformerna den enskilt största och viktigaste åtgärden. För att möjliggöra hela resan är vägen till och från hållplats av avgörande betydelse. Här är det viktigt med vägens anpassning men även att det finns individuella lösningar som färdtjänst eller annan anropsstyrd trafik. Färdtjänst har också stor betydelse i de fall när det inte alls är möjligt att använda den allmänna kollektivtrafiken. Samverkan med kommunerna är viktig för att finna de bästa resealternativen och att satsningar sker på de mest lämpade åtgärderna för att möjliggöra hela resan. Det finns idag etablerade samarbetsforum mellan Västra Götalandsregionen och brukarorganisationer där även Trafikverket och kommunalförbunden medverkar. Dessa är viktiga att vårda och utveckla. Samverkan mellan regionen och kommunerna ska ske i de regionala och delregionala kollektivtrafikråden och de tillhörande tjänstemannaberedningarna. Minst en gång per år ska prioriteringar diskuteras detta sker i samband med de årliga uppföljningarna. Samverkan mellan färdtjänst och allmän kollektivtrafik bör utvecklas. Ett förslag för hur detta ska ske ska tas fram i de delregionala handläggargrupperna under Utöver detta sker kontinuerlig dialog mellan kommunerna, Västtrafik, trafikverket och den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Utveckla ett prioriterat kollektivtrafiknät i samverkan med väghållarna För att få större tydlighet och för att garantera en grundläggande tillgänglighet så ska ett prioriterat kollektivtrafiknät utvecklas med fokus på de fysiska åtgärderna. Detta nät ska

51 9 utformas så att de största resandeströmmarna nås. Det prioriterade kollektivtrafiknätet består av alla fordon, de strategiska knutpunkterna samt hållplatser med fler än 100 påstigande. Detta är de fysiska åtgärder som Västtrafik och väghållarna har arbetat med i många år. Alla bussar och tåg är anpassade med ramp, låggolv, rullstolsplats och audiovisuella utrop. Spårvagnarna kommer att anpassas successivt och beräknas vara helt tillgängliga år Av båtarna är ungefär 90 % anpassade och det behövs en översyn av hur all båttrafik kan bli tillgänglig. De utförda tillgänglighetsanpassningarna måste hålla den utlovade kvaliteten. Av de ca 770 strategiska terminalerna och stora hållplatserna så är det fortfarande ca 330 som ännu inte har åtgärdats. Både kommunerna och trafikverket har ansvar för att åtgärda dessa. Målet är att alla hållplatser ska vara åtgärdade senast år 2016 och i den regionala planen finns medel avsatta både som statsbidrag till de kommunala hållplatserna och för att åtgärda hållplatser på det statliga väg- och järnvägsnätet. Prioritet för statsbidrag ges till de utpekade hållplatserna. De 770 terminalerna och hållplatserna grundar sig på en resvaneundersökning från En uppdatering över vilka hållplatser som har tillkommit på grund av ett ökat resande måste göras. Det behövs även en översyn av de strategiska knutpunkterna. Anpassning av terminaler och hållplatser är en viktig samverkansfråga mellan väghållarna och Västra Götalandsregionen. För att kunna garantera ett tydligt prioriterat nät till resenärerna krävs det att alla är överens om att göra dessa åtgärder senast år En plan för när i tiden de olika hållplatserna ska åtgärdas behöver upprättas. Det krävs också tydligare riktlinjer för hur hållplatsen ska anpassas för en ökad likformighet och tydlighet för resenärerna. Det finns flera hållplatser som är åtgärdade men som ändå saknar viktiga anpassningar. En översyn behöver göras av dessa hållplatser för att se vilka kompletterande åtgärder som behöver göras. Ett GIS/kartverktyg håller på att utvecklas som ska användas för bristanalys och uppföljning av hållplatsernas tillgänglighet. Det kommer inte att vara möjligt att göra anpassningar så att alla kommer att kunna åka. Det måste dock vara tydligt för resenärerna vika anpassningar som har gjorts både på fordonen och på hållplatserna och terminalerna så att brukaren själv kan avgöra om det är möjligt att resa kollektivt eller inte. Tillgängligheten till fordonen och terminalerna/hållplatserna ska framgå i reseplaneraren. Målet är att alla de 770 hållplatserna och terminalerna i det prioriterade kollektivtrafiknätet ska vara tillgänglighetsanpassade år Under 2013 ska en redovisning ske av vilka hållplatser som är kvar att åtgärda och föreslå en tidplan för när dessa kan åtgärdas. Denna tidplan ska förankras och godkännas i de delregionala kollektivtrafikråden. Därefter ska en årlig uppföljning göras. En uppdatering ska göras över statistiken så att hållplatser som fått fler resande sedan resvaneundersökningen 2002 också kommer med i det prioriterade nätet. En kontinuerlig anpassning ska ske av fordonen, alla nya som tas i bruk ska vara tillgängliga. Ett GIS/kartverktyg ska utvecklas för att användas för bristanalys och uppföljning av hållplatsernas tillgänglighet. En metod för att följa upp tillgängligheten av vägen till och från hållplats behöver utvecklas.

52 10 Kriterier för funktionshinderanpassning av hållplatser och terminaler På de terminaler och hållplatser där anpassningar görs ska minst följande kriterier uppfyllas: kantstenen ska vara 17 cm hög det ska finnas taktilt ledstråk fram till påstigningspunkten på hållplatsytan det ska finnas kontrastmarkering utmed kantstödet som särskiljer körbanan från hållplatsytan det ska finnas bänk med arm- och ryggstöd det ska finnas väderskydd det ska finnas belysning. det ska finnas information det ska finnas utrymme för att fälla ut ramp på hållplatsytan Det finns ytterligare kriterier som är viktiga att följa upp. En översyn av dessa bör göras och handledningen för anpassningen av hållplatser uppdateras. Öka tryggheten i resandet För en person med funktionsnedsättning kan tryggheten vara helt avgörande för resan. Hela resan består av många olika delmoment och det är viktigt att alla delar fungerar, exempelvis vid påstigande och byte. Resenären behöver känna sig trygg i att det som utlovats faktiskt fungerar. Lika viktigt är det mänskliga bemötandet där förarna har en nyckelroll. Det ska vara tydligt för resenären vilken hjälp man kan få i samband med resan. Särskild hänsyn måste tas till säkerhetsaspekterna av resandet i och utanför fordonet m m. Det finns behov av en trygghetstjänst, t.ex. ett särskilt telefonnummer som resenärer som har särskilda svårigheter att resa ska kunna använda. plats. Det Det bör ska finnas finnas en utvecklad en handlingsplan resegaranti för störningar för att garantera i trafiken tillgänglighet och oförutsedda i kollektivtrafiken. händelser som tillgodoser behovet av trygghet under resan. Västtrafik ska redovisa hur man arbetar med utveckla och förbättra bemötandet till resenären. Gör det enklare att resa En kollektivtrafikresa består av många olika moment. Resenären måste bland annat söka information om resan, veta hur man ska betala och kanske göra flera olika delresor som innebär byten. Detta kan innebära att man behöver söka information på flera olika ställen, lära sig hur tekniska system fungerar, ringa olika telefonnummer för att boka färdtjänst och ledsagning, etc. Detta kan utgöra svårigheter för alla resenärer och särskilt om man har en funktionsnedsättning. Tjänster som underlättar hela resan och som tar större hänsyn till personer med särskilda svårigheter och olika typer av funktionsnedsättningar ska utvecklas. Med tjänster avses t ex betalning av resan, information innan och under resan, möjlighet till ledsagning.

53 11 Kvalitetsuppföljning För att garantera ett prioriterat kollektivtrafiknät som brukarna kan lita på behöver viktiga processer för tillgänglighet och användbarhet säkerställas genom kvalitetssystem, säkring och uppföljning, särskilt när det gäller: - fordonens anpassning, - ledsagning, - förares kompetens med avseende på tillgänglighet vid resan. Utöver statistik på hur anpassningarna är gjorda så bör någon form av kvalitativ uppföljning göras. Former som har diskuterats är att man gör exempelresor med brukare för att se hur väl kollektivtrafiken fungerar. Ett alternativ är att inkludera hela befolkningen för att det kan vara så att brister tillskrivs bara personer med en funktionsnedsättning när det i själva verket är något som är en brist för alla. System för kvalitetsuppföljning ska utvecklas. Årliga uppföljningar ska göras av: Hållplatsernas och fordonens tillgänglighet. Handlingsplanen för oförutsedda händelser och störningar i trafiken som tillgodoser behovet av trygghet under resan. Vilka åtgärder som har gjorts för att underlätta före, mellan och efter delresan ( hela-resan, information, ledsagning etc).

54 Sida 1(2) Bilaga 2. Kollektivtrafiksekretariatet Linda Billberg Inkomna synpunkter i samrådet av Strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken Mål och strategierna i förslaget till Strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken är de som är antagna i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland. I förslaget till strategi har dessa vidareutvecklats och dokumentet innehåller även en bristanalys och en nulägesbeskrivning. En avstämning har gjorts i kollektivtrafikråden och beredningarna. Det har kommit in skriftliga synpunkter från Skaraborgs delregionala kollektivtrafikråd, Mölndal, Lilla Edet, Tanum, Trollhättan och Kommunala Rådet för funktionshinderfrågor Skara. Dessa synpunkter sammanfattas nedan. En del ändringar har utifrån dessa synpunkter gjorts i Strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken och markerats med rött. Några av synpunkterna har inte medfört ändringar i strategin då de faller inom Västtrafiks ansvar med att ta fram handlingsplaner. Ändringar har även gjorts i strategin utifrån kollektivtrafiknämndens medskick den 31 maj 2012 om att vidareutveckla strategin kring - behov för personer med psykiskt handikapp - bemötandet som en viktig åtgärd/ mjuka åtgärder - samverkan mellan färdtjänst och allmän kollektivtrafik. Kollektivtrafikrådet Skaraborg Kollektivtrafikrådet Skaraborg stödjer förslaget till strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken. Rådet påtalar vikten av att det tas fram tydliga handlingsplaner inom respektive strategiområde. Enskilda kommuner Mölndal, Lilla Edet, Tanum och Trollhättan har skickat in tjänstemannasvar med synpunkter och förslag till förtydliganden. Mölndal Vill gärna att man knyter an till Trafikförsörjningsprogrammet i inledningen genom att börja med att beskriva varför strategin för funktionshinderanpassning tagits fram. Påtalar att Västtrafik använder statistiken från 2002 års RUS och att antalet hållplatser med fler än 100 påstigande troligen kommer att öka när statistiken uppdateras. Ett ökat resande kommer troligen också att medföra att fler hållplatser får över 100 påstigande. Detta innebär att många kommuner kommer att behöva skjuta till mer pengar än man tidigare räknat med. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: post@vgregion.se

55 Sida 2(2) Det finns ett relativt nytt krav på utrymme för att fälla ut ramp, vilket kan innebära att många hållplatser som redan anpassats måste byggas om. Kommentarer Målet till 2016 är de 770 hållplatserna och terminalerna. En uppdatering ska dock göras för att se vilka ytterligare hållplatser som får över hundra påstigande som successivt får åtgärdas efter Trollhättan Tycker det är bra att strategin stramar upp arbetet med anpassning av hållplatser. Det förutsätter att strategin tas fram tillsammans med kommunerna och att den får genomslag i kommunernas (och trafikverkets budgetar). På sidan 5, Andra aspekter, 4e stycket bör det klarare framgå att man inte får färdtjänst för att det är långt till busshållplats. Tanum Vill peka på behovet av att se flexibla, fungerande och trygga lösningar även för dem som bor utanför stads-/tätortsområden. Lilla Edet Pekar på att det kan vara problematiskt att köpa biljett om man inte kan systemet och att det finns behov av något system att köpa biljett för dem som inte använder telefon. Tycker att Västtrafik bör inrätta en tjänst som teståkare som provar olika linjer och transportslag. Det behövs en tydligare dialog med kommunerna angående målet med anpassning av hållplatser. Kommunala Rådet för funktionshinderfrågor Skara Det Kommunala rådet för funktionshinderfrågor i Skara anser att Västtrafik brister i sitt ansvar att tillgänglighetsanpassa kollektivtrafiken. Rådet anser bland annat att det finns brister i bemötande hos personalen och att installerad teknik inte fungerar eller används på fel sätt. Rådet anser även att kommunerna måste ta ansvar för att utforma färdtjänstens regelverk och taxor så att den enskilde brukaren erbjuds olika valmöjligheter. Rådet skriver även att kollektivtrafiklösningar som t.ex. Mjuka linjer bör ingå regionens ansvarstagande.

56

57 Sida 1(3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare Jan Efraimsson Kollektivtrafiknämnden Yttrande över utredning avseende Karlsborgsbanan, juni 2012 Ärendet Regionutvecklingsnämnden (RUN) har under våren 2012 genomfört en utredning av Karlsborgsbanan. Bakgrunden är att Trafikverket avser att gå vidare i den process som inletts med att avveckla Karlsborgsbanan. Utredningen utgör underlag för att Västra Götalandsregionen, efter samverkan med berörda kommuner, ska kunna redovisa ett ställningstagande till Trafikverket avseende Karlsborgsbanan. Syftet med utredningen är att belysa hur stor potentialen är för personresor och gods i stråket utmed banan. Vidare skall banans betydelse för turist och besöksnäringen belysas samt vilka miljöeffekter en utbyggd tågtrafik kan resultera i. Kommunernas utvecklingsplaner skall också beskrivas i utredningen. Rubriken på rapporten är Karlsborgsbanan, potential för framtida personoch godstransporter, remissexemplar En elektronisk version av rapporten finns på Västra Götalandsregionens hemsida: Sammanfattning av utredningen Idag bedrivs ingen tågtrafik på Karlsborgsbanan och Trafikverkets avveckling av banan pågår. Trafikverket önskar besked om avveckling även för sträckan Tibro-Skövde. Utredningen visar att de tre berörda kommunerna har olika syn på Karlsborgsbanans framtid. Skövde och Tibro har inriktat sina mark- och utvecklingsplaner på en framtid utan Karlsborgsbana i enlighet med den avvecklingsprocess som inletts. Karlsborgs kommun har en motsatt syn på banan och ser stora utvecklingsmöjligheter med ett återupptagande av järnvägstrafiken. Stråket Karlsborg - Tibro - Skövde är i dag väl försörjt med busstrafik. I utredningen har ett scenario tagits fram med en upprustad bana för km/tim och persontågstrafik en gång i timman. Restiden med tåg har beräknats bli ca 10 minuter kortare än med bil och ca en kvart kortare än med expressbuss. Kollektivtrafikresorna beräknas öka från nuvarande POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: HEMSIDA:

58 Sida 2(3) Datum Dnr KTN resor/ dag till resor/dag, varav hälften av ökningen utgörs av tidigare bilresor. Potentialen för framtida personresor på Karlsborgsbanan är därmed i nivå med resandet på en del andra banor i Västra Götaland. Den ekonomiska kalkylen visar jämförbar trafikekonomi med en del andra banor i Västra Götaland. Underskottet jämfört med dagens kollektivtrafik i stråket skulle öka med ca mnkr/år. Potentialen för framtida godstransporter på banan bedöms vara låg och miljöeffekterna skulle bli relativt små. I utredningen uppskattas grovt att tågtrafiken kan generera ca 200 ytterligare besöks- och turistresor per dag. Beredning Den 10 maj beslutade RUN att utredningen skulle skickas ut på remiss, med remisstid till slutet av augusti. Den 31 maj diskuterade Kollektivtrafiknämnden inriktningen på sitt yttrande. På grund av den korta handläggstiden fanns inte något förslag till yttrande framme till detta sammanträde. Nämnden beslutade följande: Kollektivtrafiknämnden uppdrar till presidiet att ta fram yttrande till Regionutvecklingsnämnden över utredning om Karlsborgsbanan utifrån utgångspunkter som behandlats vid nämndens möte 31 maj På önskemål från kommunerna och Skaraborgs kommunalförbund har remisstiden förlängts till den 30 oktober. Det är alltså den förlängda remisstiden som gör att kollektivtrafiknämndens presidium på nytt vill lyfta ärendet i Kollektivtrafiknämnden och fatta beslut om yttrandet. Förslag till yttrande bifogas. RUN behandlar åter utredningen och remissinstansernas synpunkter under hösten 2012 Överväganden Generellt gäller att tågtrafiken har många fördelar och bidrar starkt till regionförstoring och positiv samhällsutveckling. Nedläggningsprocessen för banan har pågått i många år och banan är i dåligt skick. Ett återupptagande av persontågstrafik i stråket skulle innebära ökade driftskostnader och omfattande investeringskostnader i bana, stationer, signalsystem, ställverk mm. Det finns ett stort investeringsbehov av järnvägens infrastruktur i Västsverige som bedöms ha högre prioritet än Karlsborgsbanan. Kollektivtrafiknämndens yttrande föreslås därmed framhålla att framtida investeringar i första hand bör göras i det befintliga järnvägsnätet där det idag bedrivs tågtrafik.

59 Sida 3(3) Datum Dnr KTN Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar ställa sig bakom framlagt förslag till yttrande. KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Jan Efraimsson Bilaga: RUNs utredningsrapport Karlsborgsbanan, potential för framtida person- och godstransporter, remissexemplar finns på länk: Remissvaret expedieras till: Regionutvecklingsnämnden

60 Fö rslag till KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN YTTRANDE Dn r KTN Jan Efraimsson Västra Götalandsregionen Regionala utvecklingsnämnden Yttrande över utredning av Karlsborgsbanan, juni 2012, Tillväxt och utveckling rapport 2012:4 Bakgrund Regionutvecklingsnämnden har under våren 2012 genomfört en utredning av Karlsborgsbanan. Kollektivtrafiknämnden har fått rubricerad utredning för yttrande. Utgångspunkter för yttrandet Nämndens yttrande utgår ifrån både ett resenärs- och samhällsutvecklingsperspektiv. Nämndens ställningstagande bygger också på ett helhetsperspektiv av tågtrafikens utveckling i Västra Götaland. En annan utgångspunkt för yttrandet är den av Kollektivtrafiknämnden fastställda vägledningen för utarbetande av tågstrategi Vägledningen visar bland annat betygskriterier som kan användas för olika tågtrafiksatsningar i framtiden. Yttrande Kollektivtrafiknämnden anser att den genomförda utredningen belyser relevanta förutsättningar och konsekvenser av återupptagen tågtrafik på Karlsborgsbanan. Utredningen belyser viktiga frågor såsom marknad, miljö, ekonomi, besöks- och turistnäring samt kommunernas utvecklingsplaner. I samband med den nya kollektivtrafiklagen har kollektivtrafiknämnden lagt fram ett förslag till trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland fram till Programmet och skall fastställas av regionfullmäktige under hösten. I programmet utpekas ett tjogotal huvudstråk i Västra Götaland som är särskilt viktiga att utveckla med god kollektivtrafikförsörjning. Ett av stråken är Karlsborg-Tibro- Skövde-Skara-Lidköping-Grästorp-Tvåstad. Idag är det möjligt att resa med expressbuss hela denna sträcka utan omstigning. Stråket bedöms vara viktigt för att binda samman de lokala arbetsmarknadsregionerna i Skaraborg och Tvåstad. Postadress Besöksadress Telefon Kollektivtrafiksekr. S Hamngatan Box Göteborg

61 Delen Karlsborg-Tibro-Skövde utgör en del av ovan nämnda huvudstråk. Utifrån regionens resandemål är ambitionen att kollektivtrafikresandet i stråket skall öka med ca 40 % fram till Bedömningen är att det finns en stor potential att uppnå resandemålet och de övriga delmålen i trafikförsörjningsprogrammet med en väl utbyggd regionbuss- och expressbusstrafik i stråket. Den genomförda utredningen av Karlsborgsbanan utgår från ett scenario med regelbunden tågtrafik på banan och att banan uppgraderas till km/tim, vilket bedöms vara en rimlig förutsättning för att uppnå konkurrenskraftiga restider i förhållande till bilen. Scenariot omfattar även moderna tågfordon som kan integreras i annan tågtrafik ned till Göteborg utan omstigning för resenärerna. Även detta är en bra förutsättning. Det är dock värt att notera att då Karlsborgsbanans östra del slutar i Karlsborg utan kopplingar andra banor bedöms banan endast tillföra begränsad regional nytta. Utredningen visar att resandeunderlaget och den ekonomiska täckningsgraden är jämförbar med flera andra banor i Västra Götaland. Underskottet för att återuppta persontrafiken på banan skulle öka med ca mnkr per år jämfört med dagens underskott för busstrafiken i stråket. Nämnden anser att om Karlsborgsbanan hade funnits idag, med utbyggd hastighetsstandard enligt ovan, hade det inte varit orimligt att bedriva persontågstrafik på banan. Problemet är att banan är hårt nedgången och att det krävs omfattande investeringar i bana, stationer, signalsystem, ställverk mm. Kollektivtrafiknämnden är positivt inställd till att utveckla tågtrafiken i Västra Götaland och till regionala centra utanför länet. Arbetet med tågstrategin visar att det finns potential att utveckla tågtrafiken i regionen. Ambitionen är att mer än tredubbla tågtrafiken fram till 2035 jämfört med Investeringsbehoven i järnvägens infrastruktur i Västra Götaland är påfallande stora och nödvändiga om vi skall klara att dimensionera tågtrafiken för att nå uppsatta resandemål. De ekonomiska ramarna för investeringar är dock begränsade och prioriteringar måste göras. Kollektivtrafiknämnden anser att många av investeringsbehoven i Västsverige har högre prioritet än Karlsborgsbanan. Nämnden anser därför att resurser i första hand bör läggas på att utveckla kapaciteten i det befintliga järnvägsnätet där det idag bedrivs tågtrafik. KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN Ulrika Frick Ordförande Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör

62 RUN REMISS ENLIGT SÄNDLISTA Möjlighet att lämna synpunkter på utredning om potentialen för framtida person- och godstransporter på Karlsborgsbanan Regionutvecklingsnämnden (RUN) beslutade i oktober 2011 att tillsätta en utredning om bl.a. potentialen för framtida person- och godstransporter på Karlsborgsbanan. Utredningen är nu färdig och skickas härmed ut på remiss. Bakgrunden är att Trafikverket avser att gå vidare i den process som inletts med att avveckla Karlsborgsbanan. Utredningen utgör underlag för att Västra Götalandsregionen, efter samverkan med berörda kommuner, ska kunna redovisa ett ställningstagande till Trafikverket om synen på framtiden för Karlsborgsbanan. En elektronisk version av rapporten finns på Västra Götalandsregionens hemsida: Synpunkter på utredningen skickas via e-post senast den 31 oktober 2012 till: christian.bergman@vgregion.se Vi är särskilt intresserade av era åsikter beträffande: - potentialen för persontransporter, inkl resor inom turism/besöksnäring - potentialen för godstransporter - kommunernas utvecklingsplaner - banans förutsättningar att bidra till minskad klimatpåverkan Vi vill också gärna ta del av er sammanfattande helhetsbedömning och uppfattning om Karlsborgsbanan. Utredningen och remissinstansernas synpunkter redovisas för RUN under hösten REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Christian Bergman Postadress Besöksadress Telefon Telefax Regionens Hus N Hamngatan Box Göteborg

63 Rapport 2012:4 Tillväxt och Utveckling Karlsborgsbanan Potential för framtida person- och godstransporter Juni 2012 Remissexemplar

64 Remissexemplar Omslagsfoto: Christian Bergman 2

65 Remissexemplar Innehåll 1 Inledning Disposition Bakgrund Syfte Avgränsning Regionens trafikförsörjningsprogram Kommunernas mål och utvecklingsplaner Karlsborg Tibro Skövde Sammanfattning av kommunernas planer Marknad Befolkning Sysselsättning Turism Arbetspendling Gymnasie- och högskolependling Nuvarande kollektivtrafik Nuvarande kollektivtrafik Resande med kollektivtrafiken Framtida trafikering med persontåg och buss Trafikering Restid med tåg Turutbud och produktion Framtida resor med tåg och buss Antal resor i dagens nivå Antal resor år Trafikekonomi Sammanfattande resultat av intervjuundersökning - godstransporter Framtida potential för godstrafik på Karlsborgsbanan Övriga synpunkter Miljö Bilagor Bilaga 1 Faktatabeller Bilaga 2 Framtida resor och trafikekonomi Bilaga 3 Godstransporter Bilaga 4 Miljöberäkning 3

66 4 Remissexemplar

67 Remissexemplar Sammanfattning och slutsatser Uppdrag från RUN Regionutvecklingsnämnden i Västra Götaland (RUN) beslutade den 18 oktober 2011 att tillsätta en utredning om bl.a. potentialen för framtida person- och godstransporter på Karlsborgsbanan. I uppdraget ingår också att belysa de berörda kommunernas syn på Karlsborgsbanans framtid bl a med avseende på kommunal översiktsplanering. På Karlsborgsbanan bedrivs ingen trafik och avvecklingsprocessen är påbörjad Persontrafiken på Karlsborgsbanan upphörde 1986 medan godstransporterna fortsatte fram till Underhållet på sträckan Tibro - Karlsborg drogs in 2003, vilket var ett första steg i avvecklingsprocessen. År 2008 fortsatte avvecklingen med beslut om att dels dra in underhållet också på sträckan Skövde - Tibro och dels beslutades om nedläggning av delen Tibro - Karlsborg. Utredningen ska utgöra underlag till ett ställningstagande om framtiden för Karlsborgsbanan. Trafikverket avser nu att gå vidare i den process som inletts med att avveckla Karlsborgsbanan och står inför beslutet om att lägga ned delen Skövde - Tibro. Innan beslut tas vill Trafikverket ha besked från kommunerna längs banan och från Västra Götalandsregionen gällande inställningen till avvecklingen. Utredningen utgör underlag för att Västra Götalandsregionen, efter samverkan med berörda kommuner, ska kunna redovisa ett ställningstagande till Trafikverket om synen på framtiden för Karlsborgsbanan. Kommunerna i stråket har olika syn på Karlsborgsbanans framtid Skövde och Tibro har inriktat sina mark- och utvecklingsplaner på en framtid utan banan, i enlighet med den avvecklingsprocess som inletts. I de två kommunerna finns långt framskridna planer på att nyttja mark i och omkring banvallen till såväl ny bebyggelse som till gång- och cykelbanor. Dessa planer förutsätter att tågtrafiken inte återupptas. Karlsborgs kommun har en motsatt syn på banan. Kommunen ser stora utvecklingsmöjligheter med ett återupptagande av järnvägstrafiken, både vad avser dagliga resor till arbete, skola och fritid liksom för besöksnäringen där det finns omfattande framtidsplaner. En upprustad bana står inte i konflikt med den framtida planeringen, men det finns å andra sidan inte heller några fastlagda planer inom kommunen som förutsätter en återupptagen trafik på banan. Gemensamt för de tre kommunerna är att de vill ha besked snarast om banans framtid, då ovissheten förhindrar utvecklingsarbetet. Stråket Karlsborg - Skövde är i dag väl försörjt med kollektivtrafik I dag utförs ca resor per dag med kollektivtrafiken i stråket, varav ca hälften sker med expressbusslinjen (1 Express) och hälften med regionbusslinjen (linje 400). Expressbussen har få stopp och går snabbt mellan tätorterna längs vägen, medan regionbussen har många stopp och även går in i de mindre tätorterna. 5

68 Remissexemplar Ett scenario har tagits fram med en upprustad bana och persontågstrafik en gång i timman Det framtagna scenariot innebär 60-minuterstrafik under hela trafikdygnet vilket motsvarar 20 turer i vardera riktningen. En tänkt framtida tågtrafik på Karlsborgsbanan förutsätts ingå i Västtågsystemet och integreras med övrig tågtrafik, vilket skulle kunna möjliggöra direkta tågresor mellan Karlsborg/Tibro och Göteborg. Restiden med tåg blir ca 10 minuter kortare än med bil och ca en kvart kortare än med Expressbuss Restiden med tåg sträckan Karlsborg-Skövde beräknas till ca 34 minuter under förutsättning att banan upprustas till modern standard (hastighetsstandard km/h). Kollektivtrafikresorna beräknas öka med 550 resor per dag varav hälften är tidigare bilresor De nytillkomna resorna kan förutom vanliga pendlingsresor t ex bestå av arbets-, tjänste- eller fritidsresor till Göteborg eller andra orter som nu blir mer lättillgängliga med kollektivtrafik, t ex pendlare från kringliggande orter som väljer att pendelparkera i Karlsborg eller Tibro för att där byta till tåg, turistresor mm. Potentialen för framtida personresor på Karlsborgsbanan är i nivå med resandeunderlaget på en del andra banor i Västra Götaland Den genomförda marknadsbedömningen visar att stråket har jämförbart resandeunderlag med en del andra banor i Västra Götaland. Bedömningen bygger på att tågtrafiken ersätter nuvarande expressbusstrafik med i princip samma antal turer/dygn. Jämförbar trafikekonomi med en del andra banor i Västra Götaland Den ekonomiska täckningsgraden är jämförbar med en del andra banor i Västra Götaland. Underskottet ökar dock med ca mnkr/år jämfört med buss. Potentialen för framtida godstransporter på banan är låg Ett antal företag i Tibro och Karlsborg har intervjuats och sammanfattningsvis är bedömningen att det är: Låg potential till reellt upplägg för godstransporter med tåg till/från Karlsborg. Möjlig potential för godstransporter med tåg till företag i Tibro, dock risk för låg fyllnadsgrad på uttransporten. Miljöeffekterna är relativt små En översiktlig miljöberäkning visar att utsläppen av CO2 kan komma att minska med i storleksordningen 5-10 %. Den låga potentialen för godstrafik gör att det är osäkert att genomföra en beräkning av miljöeffekter för överflyttning av gods från lastbil till tåg. 6

69 Remissexemplar Inledning Regionutvecklingsnämnden i Västra Götaland (RUN) beslutade den 18 oktober 2011 att tillsätta en utredning om bl.a. potentialen för framtida person- och godstransporter på Karlsborgsbanan. Utredningsarbetet har letts av regionutvecklingssekretariatet som också har stått för statistik, kartor och bakgrundsmaterial. Konsultbyrån Sweco Infrastructure har bidragit med analyser, beräkningar, slutsatser och i samarbete med regionutvecklingssekretariatet satt samman rapporten. Kollektivtrafiksekretariatet, Skaraborgs kommunalförbund och de tre berörda kommunerna Skövde, Tibro och Karlsborg har deltagit vid flera referensgruppsmöten. Härigenom har kommunerna varit behjälpliga med kunskapsmaterial, lokalkännedom mm. Följande personer ingick i referensgruppen: Christian Bergman, Regionutvecklingssekretariatet, projektledare Roland Petersson, Sweco Infrastructure Bengt-Åke Bengtsson, Skövde kommun Sven Lindström, Skövde kommun Svante Andrén, Tibro kommun Thomas Johansson, Karlsborgs kommun Thomas Jungbeck, Skaraborgs kommunalförbund Jan Efraimsson, Kollektivtrafiksekretariatet Avstämning och konsultation har skett löpande med Västtrafik. Därutöver har en rad företag och organisationer bistått med material och deltagit i intervjuer. Ulrika Franzén, Sweco Infrastructure, har utfört intervjuer och analyser avseende godstransporter. Regionutvecklingssekretariatet vill tacka alla som på olika sätt bistått utredningen. 1.1 Disposition Fortsättningen av kapitel 1 beskriver kortfattat Karlsborgsbanans bakgrund, syftet med utredningen och dess avgränsningar. I kapitel 2 redogörs för de tre berörda kommunernas planeringsförutsättningar och utvecklingsplaner med bäring på Karlsborgsbanan och kommunernas syn på banans framtid. Kapitel 3 beskriver kollektivtrafikens marknad i form av boende, sysselsatta, turism och pendling och i kapitel 4 beskrivs den nuvarande kollektivtrafiken i stråket Karlsborg- Skövde. I kapitel 5-7 beskrivs ett tänkt trafikupplägg med persontåg och kompletterande busstrafik (kapitel 5), hur många resor som kan förväntas ske med denna trafik (kapitel 6) samt hur trafikekonomin påverkas av det tänkta trafikupplägget (kapitel 7). I kapitel 8 sammanfattas resultaten av en genomförd intervjuundersökning med utvalda företag i Tibro och Karlsborg avseende deras godstransporter i dag och i framtiden samt vilka slutsatser som kan dras av dessa intervjuer. I kapitel 9 sammanfattas resultaten av en översiktlig miljöberäkning för persontransporterna i stråket där nuvarande transportsystem med buss och bil jämförs med ett transportsystem där persontåg också ingår. I bilagorna 1-4 finns en utförligare beskrivning av vissa avsnitt av rapporten såsom tabeller, beräkningsförutsättningar, utförligare redovisning av framtagna resultat mm. 7

70 Remissexemplar Bakgrund Karlsborgsbanan är en enkelspårig järnväg som utgår från Västra Stambanan i Skövde och därefter fortsätter genom ytterligare två kommuner; Tibro och Karlsborg. Banan går genom tätorterna Igelstorp, Tibro, Fagersanna, Mölltorp och har sin slutstation i Karlsborg. Den totala sträckan är ca 44 km, där Tibro ligger ungefär halvvägs. Banan öppnades för trafik under slutet av 1800-talet och elektrifierades under mitten av talet. Figur 1 Karlsborgsbanans sträckning genom de tre kommunerna Persontrafiken på Karlsborgsbanan mellan Skövde och Karlsborg upphörde 1986 medan godstransporterna på banan fortsatte fram till Senaste åren trafikerades enbart den södra delen mellan Skövde och Tibro. Underhållet på den norra sträckan mellan Tibro och Karlsborg drogs in 2003, vilket var ett första steg i avvecklingsprocessen, som enligt dåvarande Banverket påbörjades eftersom det inte fanns något intresse för trafik på banan. År 2008 fortsatte avvecklingen med beslut om att dels dra in underhållet också på sträckan mellan Skövde Tibro och dels beslutades om nedläggning av den norra delen mellan Tibro - Karlsborg. 8

71 Remissexemplar Karlsborgsbanan är idag uppriven eller överasfalterad på flera kortare avsnitt och naturen har, som framgår av bilden nedan, även börjat att återta en del av den befintliga banvallen. Foto: Christian Bergman Trafikverket avser nu att gå vidare i den process som inletts med att avveckla Karlsborgsbanan och står inför beslutet att lägga ned delen Skövde Tibro. Innan beslut fattas vill Trafikverket ha besked från kommunerna längs banan och från Västra Götalandsregionen gällande inställningen till avvecklingen. 1.3 Syfte Utredningen utgör underlag för att Västra Götalandsregionen, efter samverkan med berörda kommuner, ska kunna redovisa ett ställningstagande till Trafikverket om synen på framtiden för Karlsborgsbanan. 1.4 Avgränsning I utredningen analyseras potentialen för framtida person- och godstransporter på Karlsborgsbanan mellan Skövde och Karlsborg. Utredningen belyser såväl nuvarande som prognostiserade resmönster inklusive resor inom regional turism/besöksnäring, arbets-/studerandependling samt näringslivets nuvarande och framtida behov av järnvägsförbindelser för gods i området. Vidare redovisas hur berörda kommuner ser på Karlsborgsbanan utifrån framtagna utvecklingsplaner och kommunal översiktsplanering. En bedömning har också gjorts om banans förutsättningar att bidra till minskad klimatpåverkan. Karlsborgsbanan är idag inte i brukbart skick. Vilka tekniska åtgärder som behöver göras, hur mycket av befintlig infrastruktur som kan behållas eller hur mycket det skulle kosta att rusta upp banan ingår inte i denna utredning. De tekniska förutsättningarna om investeringsbehov på banan ingår överhuvudtaget inte i utredningen, men kan bli föremål för utredning i ett senare skede. Det innebär att frågor som rör kapaciteten på banan, i plankorsningar och i anslutningen till Västra Stambanan inte heller inryms i utredningen. 9

72 Remissexemplar Regionens trafikförsörjningsprogram 1 Regionens kollektivtrafiknämnd har utarbetat ett förslag till trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland. Trafikförsörjningsprogrammet fastställer målen för den regionala kollektivtrafiken. Programmet ska antas av regionfullmäktige i september Vision Västra Götaland och kommunalförbundens målbilder har varit utgångspunkter i framtagandet av programmet. Målet är att öka det kollektiva resandet i Skaraborg med 15 % till år 2016 och med 30 % till år 2025, räknat från 2010-års nivå. För tågtrafiken i Skaraborg är målet ca 40 % ökning till år 2025, för stadstrafik är målet närmare 50 % ökning och för övrig busstrafik är målet i genomsnitt 20 % ökning till I övrig busstrafik ingår dels busstrafik i stråk där det finns goda möjligheter att öka antalet resor och dels gles landsbygdstrafik med övervägande del skolresor där potentialen för ökat resande är låg. Nedan visas en karta med prioriterade regionala kollektivtrafikstråk i Skaraborg, hämtad från trafikförsörjningsprogrammet. Stråken innebär bland annat att det ska finnas resmöjligheter för studerande och förvärvsarbetande till orter både inom och utanför Skaraborg. Figur 2 Prioriterade regionala kollektivtrafikstråk i Skaraborg enligt trafikförsörjningsprogrammet Sträckan Skövde-Tibro-Karlsborg är ett av Skaraborgs prioriterade kollektivtrafikstråk (stråk 2). I Skövde tätort, som är en utpekad knutpunkt, ansluter stråket till flera av de andra prioriterade stråken. Tätorterna Tibro och Karlsborg är utpekade som bytespunkter. De kommande åren utvecklas det prioriterade nätet med särskilt fokus på 1 Avsnittet bygger på Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland, kap

73 Remissexemplar resmöjligheter till Göteborg. En uttalad inriktning är att resurser i första hand ska koncentreras till de kollektivtrafikstråk som har störst resandepotential och där de kan göra störst nytta. I trafikförsörjningsprogrammet anges önskvärt minsta trafikutbud som bör eftersträvas i det prioriterade nätet på längre sikt. Tre olika nivåer har definierats där grön är högst, gul är mellan och röd är lägst. Sträckan Skövde Tibro har grön standard och sträckan Tibro - Karlsborg har gul standard. I trafikförsörjningsprogrammet anges inte om stråken ska trafikeras med buss eller tåg. Vissa stråk kan utvecklas med busstrafik medan andra stråk kan utvecklas med tågtrafik. Tabell 1 Önskvärt minsta turutbud på längre sikt Sträckan Skövde Tibro är klassad som grön standard i trafikförsörjningsprogrammet och sträckan Tibro- Karlsborg är klassad som gul standard. Tabellen ovan visar önskvärd minsta turutbud per timma beroende på om stråk trafikeras med buss eller tåg. Grön standard (Skövde Tibro) innebär att busstrafik ska köras med minst kvartstrafik i högtrafik och halvtimmestrafik dagtid. För tågtrafik är turtätheten halverad, dvs: halvtimmestrafik under högtrafik och entimmestrafik dagtid. I gul standard (Tibro Karlsborg) ska busstrafik gå med minst halvtimmestrafik i högtrafik och entimmestrafik under dagtid. Även i gul standard gäller halverad turtäthet för tågtrafik, dvs: entimmestrafik under högtrafik och varannantimmestrafik under dagtid. 11

74 2 Kommunernas mål och utvecklingsplaner Remissexemplar De tre berörda kommunerna har bidragit med respektive kommuns planeringsförutsättningar, utvecklingsplaner och annat som berörs av Karlsborgsbanans framtid. Kommunernas bidrag återges nedan i redigerad form. 2.1 Karlsborg I Karlsborg pågår en rad satsningar på bostäder och besöksnäring vilket förväntas medföra ett ökat resandeunderlag. En större byggnation av ca 90 villor i sjönära läge pågår i dagsläget och en ny detaljplan som medger plats för ytterligare 30 villor har antagits. Statens Fastighetsverk bygger bostäder inom området för Karlsborgs Fästning och kommunens bostadsbolag planerar att bygga ett 30-tal nya hyresrätter. Sammantaget pågår bygg- och planarbete för ca 200 nya bostäder inom tätorten. Inom besöksnäringen finns flera utvecklingsprojekt. Ett exempel på detta är utvecklingen av äventyret "Guldjakten på Karlsborgs Fästning". En satsning på närmare tio miljoner under 2011 och som är tänkt att fortsätta under kommande år. Utöver satsningen på Karlsborgs Fästning pågår aktiviteter för att utveckla Forsviks bruk som besöksmål. För att utveckla turismen utmed Göta Kanal pågår ett aktivt samarbete mellan de tre kommunerna Mariestad, Töreboda och Gullspång, ett arbete där också Västsvenska Turistrådet deltar. Det långsiktiga målet är att Karlsborg år 2020 ska vara ett av regionens mest besökta områden. Karlsborgs kommun är positivt inställd till ett återupptagande av trafiken på Karlsborgsbanan, då det skulle förbättra förutsättningarna för arbetspendlingen till och från kommunen och samtidigt bidra till ett hållbart resande inom besöksnäringen. Vidare är uppfattningen att Karlsborgsbanan stärker attraktiviteten och tillgängligheten till hela regionen och ytterligare bidrar till att knyta ihop Skaraborg. 2.2 Tibro Inom Tibro kommun sker utbyggnaden av bostäder främst i Tibro tätort och Fagersanna. I Tibro tätort pågår utbyggnad av bostäder i centrum och Häggetorp. Utanför tätorterna byggs endast enstaka bostäder som kommunen försöker styra till befintliga kollektivtrafikstråk. Tillgängligheten till kollektivtrafik i områdena är mycket god och har utgjort en förutsättning för lokalisering av nya bostäder. I dagsläget finns inga planerade satsningar som kan förväntas medföra ett ökat transportbehov för gods eller personer. Kommunens inställning är att det saknas förutsättningar för trafik på banan mellan Skövde och Karlsborg, dels av ekonomiska skäl, dels av den begränsning i markanvändningen som banan innebär. Kommunen anser att det är viktigare att upprätthålla dagens väl fungerande busstrafik än att satsa på tågtrafik. 2.3 Skövde Skövde kommuns utvecklingsplaner förutsätter en fortsatt avveckling av Karlsborgsbanan. Till exempel utgår kommunens förslag till markanvändning, med bl.a. ny bebyggelse i Igelstorp, från att det inte kommer att gå någon trafik på Karlsborgsbanan i framtiden. I kommunen finns även planer på att utveckla gång- och cykelbanor i anslutning till befintlig banvall. Vidare har kommunen uttryckt att en återupptagen trafik på Karlsborgsbanan skulle stå i konflikt med den korsande trafiken på väg 26. Här skulle enligt kommunen krävas att det görs en planskild korsning mellan väg och järnväg. Skövde kommun anser emellertid att Karlsborgsbanans spår på sträckan Skövde C till järnvägsbron över ån Ösan bör ligga kvar. Vid en nedläggning av Karlsborgsbanan skapas förutsättningar för en förlängning av industrispår till öster om väg 26 som innebär möjlighet till exploatering av områden för verksamheter med behov av spåranslutning. 12

75 Remissexemplar I ett detaljplaneförslag från 2008 beskrivs förutsättningarna för byggnation av en godsterminal utmed Karlsborgsbanan norr om industriområdet Mariesjö. Terminalens placering skulle möjliggöra omlastning av gods mellan lastbil och järnväg. 2.4 Sammanfattning av kommunernas planer Två av kommunerna längs Karlsborgsbanan, Skövde och Tibro, har inriktat sina markoch utvecklingsplaner på en framtid utan banan. Detta är en följd av de beslut som dåvarande Banverket tagit i den pågående nedläggningsprocessen. I de två kommunerna finns långt framåtskridna planer på att nyttja mark i och omkring banvallen till såväl ny bebyggelse som till gång- och cykelbanor. Dessa planer förutsätter att tågtrafiken inte återupptas. Det finns också en oro för de effekter en återupptagen järnvägstrafik skulle kunna få för de tätorter som banan skär igenom, ifråga om t.ex. barriäreffekter, buller och trafiksäkerhet. Karlsborgs kommun har en motsatt syn på banan. Kommunen ser stora utvecklingsmöjligheter med ett återupptagande av järnvägstrafiken, både vad avser dagliga resor till arbete, skola och fritid liksom för besöksnäringen där det finns omfattande framtidsplaner. En upprustad bana står inte i konflikt med den framtida planeringen, men det finns å andra sidan inte heller några fastlagda planer inom kommunen som förutsätter en återupptagen trafik på banan. Gemensamt för de tre kommunerna är att de vill ha besked snarast om banans framtid, då ovissheten förhindrar utvecklingsarbetet. Foto: Christian Bergman 13

76 Remissexemplar Persontrafik 3 Marknad 3.1 Befolkning Nedanstående karta visar den geografiska lokaliseringen av boende utmed Karlsborgsbanan. Ju mörkare färg desto fler boende per 500-metersruta. Den mörkaste färgen motsvarar fler än 200 boende. Figur 3 Boende per 500 meter. Källa: Centrum för Regional Analys (CRA), Göteborgs Universitet Det är intressant att jämföra denna karta med motsvarande karta som visar sysselsättning (figur 6). Det framgår då tydligt att boendet är mer utspritt jämfört arbetstillfällena som är mer koncentrerade till tätorterna. 14

77 Remissexemplar I diagrammet nedan visas antalet boende inom respektive kommun för år 2001 och Skövde har förstås en dominerande ställning sett till invånarantalet, men det är endast en liten del av dessa som är berörda av kollektivtrafikåtgärder i stråket Skövde- Karlsborg Figur 4 0 Karlsborg Skövde Tibro Folkmängd 2001 jämfört med Källa: SCB Befolkningsutvecklingen i kommunerna skiljer sig åt. På 10 år har invånarantalet i Skövde ökat med nästan 2700 personer. I Karlsborg har antalet invånare minskat och i Tibro är befolkningsantalet oförändrat. I figuren nedan framgår hur befolkningsantalet förändrats procentuellt år från år. Befolkningsutveckling per kommun (Index) 110 Index 100 = Skövde Tibro Karlsborg Figur 5 : Befolkningsutveckling i procent mellan åren Källa: SCB och Västra Götalandsregionen Enligt den befolkningsprognos som regionutvecklingssekretariatet tagit fram för Västra Götaland fram till år 2020 bedöms invånarantalet att fortsätta öka i Skövde medan Tibro och Karlsborg får minskad befolkning, se tabellbilaga. Befolkningsutvecklingen kan vara en indikation på att det sker en viss utflyttning från de mindre orterna till mer tillväxtstarka kommuner i regionen, detta innebär en minskad efterfrågan på resor däremellan. En attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik mellan orterna kan däremot bidra till att vända denna trend. 15

78 Remissexemplar Sysselsättning Karlsborg Under 2009 var antalet arbetstillfällen och förvärvsarbetande i Karlsborg omkring De yrken som dominerar finns inom vård- och omsorg, civila myndigheter och försvaret, samt inom tillverkning och utvinning. De största arbetsgivarna sett till antalet anställda är Karlsborgs kommun, Försvarsmakten och Försvarets materialverk samt Landstinget. Nammo Vanäsverken, Samhall AB och Brodit AB är tre av de största privata arbetsgivarna. Försvaret i Karlsborg består av Livregementets husarer K3, Fallskärmsjägarskolan, Försvarsmaktens överlevnadsskola samt Försvarsmaktens logistik. Vid K3 finns totalt 730 anställda, exklusive timanställda. Försvarsmakten i Karlsborg uppger att man kommer att öka antalet anställda med ett par hundra personer, vilket kan komma att påverka behovet av persontransporter. Samtidigt har dock den allmänna värnplikten tagits bort, vilket innebär att de tidigare värnpliktsresorna upphört. Tibro Tillverkning är den dominerande näringsgrenen i Tibro med flera företag inom möbelindustrin. MIO, Swedwood Tibro och SA Möbler står för en väsentlig del av sysselsättningen med en storleksordning på 75 till 250 anställda. Handel, vård och omsorg samt utbildning är andra framträdande näringsgrenar. Kommunen är den största arbetsgivaren med drygt 1000 anställda. På orten finns också en gymnasieskola, Fågelviksgymnasiet, med ca 700 elever och drygt 100 anställda. Skövde I Skövde är tillverkning och utvinning den dominerande näringsgrenen med omkring 7000 förvärvsarbetande, vilket motsvarar 24 procent av det totala antalet sysselsatta. Därefter kommer yrken inom vård- och omsorg, handel och kommunikation (SCB 2004). Gymnasieskolorna Kavelbro och Västerhöjd har närmare 2500 elever och 400 anställda. Högskolan i Skövde har elever och sysselsätter 450 personer. De största arbetsgivarna är Skövde Kommun, Volvo Powertrain, Volvo Personvagnar, Skaraborgs Sjukhus, Skövde Kvarn Garnison och Högskolan. Nedanstående karta visar den geografiska lokaliseringen av arbetstillfällen utmed Karlsborgsbanan. Ju mörkare färg desto fler arbetstillfällen per 500-metersruta. Den mörkaste färgen motsvarar fler än 200 arbetstillfällen. Det är intressant att jämföra nedanstående karta med motsvarande boendekarta (figur 2). Det framgår då tydligt att boendet är mer utspritt jämfört arbetstillfällena som är mer koncentrerade till tätorterna. 16

79 Remissexemplar Figur 6 Arbetstillfällen per 500 meter. Källa: CRA 3.3 Turism För att ge en klarare bild av turistnäringen har de lokala turistkontoren i Skövde Karlsborg och Tibro hörts angående besöksresor och framtidsplaner. Det största besöksmålet i Skövde är Arena Skövde som är en multianläggning för idrott, bad, rehabilitering, och publika evenemang med ca besökare Stadsbiblioteket, konsthallen, stadsmuseet och stadsteatern är annan typ av kultur som årligen lockar många besökare. I Skövde finns två stora köpcentrum, Commerce i City och Elins Esplanad på Norrmalm, med tillsammans runt sju miljoner besökare under Turist- och besöksmålen i Skövde är väl försörjda med kollektivtrafik bland annat genom Västra Stambanan. Sett ur Karlsborgsbanans perspektiv är det i första hand besökare från Tibro och Skövde som kan komma att nyttja en eventuell framtida bana för att besöka det ovan nämnda utbudet. De främsta turistmålen i Karlsborg är Karlsborgs fästning och Tivedens Nationalpark, med ca besökare vardera följt av Forsvik industriminne med årliga besök. Röde Sund och Kanalholmen utmed Göta Kanal har ett stort antal besökare årligen där en utveckling av turismen väntas ske till följd av det pågående samarbetet med bland annat Västsvenska turistrådet. I Tibro präglas besöksnäringen av möbelindustrin. De årliga Möbeldagarna under sista helgen i september besöks av cirka personer. I oktober 2012 invigs Inredia, ett 17

80 Remissexemplar nytt besöks- och inredningscentrum för såväl professionella som vanliga besökare. Mötesplatsen kommer innehålla restaurang, besökscenter och utställning som speglar utveckling och historia när det gäller möbler, design och inredning. Kommunens förhoppning är att Inredia blir kommunens stora publika attraktion. Tibro Motorstadion som drivs av Tibro Motorklubb är en förstklassig anläggning för motocross. Klubben arrangerar SM-deltävlingar regelbundet med ca besökare per år. Anläggningen ligger utmed väg 49 cirka 5 km utanför tätorten. Ytterligare ett populärt besöksmål är Minizoo, en liten djurpark i anslutning till Folkets Park som drivs av kommunen och som under sommarsäsongen har upp emot besökare. Figur 7 Större turistmål, Skövde-Tibro-Karlsborg. Karta: Västra Götalandsregionen Källor: Kommunerna och turistbyråerna Besöks- och turistnäringen är en viktig och snabbt växande bransch i Västra Götaland. Turismen i Västsverige omsatte ca 34 miljarder kr Kollektivtrafiken är ett av redskapen för att öka tillgängligheten till de olika besöks- och turistmålen. 2 Källa: Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland 18

81 Remissexemplar Arbetspendling Nedanstående figur visar arbetspendling mellan tätorterna i stråket. Totalt arbetspendlar drygt 1800 personer per dag mellan tätorterna, varav de flesta, ca 1400 personer, pendlar till Skövde. Till Karlsborg arbetspendlar 330 personer och till Tibro nästan 500 personer. Figur 8 Arbetspendling mellan tätorter i stråket, år Källa: SCB I figuren redovisas endast pendlingsflöden större än 15 personer/dag För att få med pendling på längre sträckor har pendlingsstatistik på kommunnivå för Karlsborg och Tibro studerats. De största pendlingsrelationerna på kommunnivå till/från Tibro respektive till/från Karlsborg är, förutom de som visas ovan: Hjo, Töreboda, Mariestad, Falköping, Göteborg och Skara, i nämnd ordning. Detaljerade uppgifter om pendlingsflöden redovisas i tabellbilaga. 3.5 Gymnasie- och högskolependling Gymnasiependling år 2009 Gymnasium finns i Skövde och Tibro. På de två gymnasieskolorna i Skövde studerar 150 elever som bor i tätorterna i stråket, exkl. Skövde tätort och på gymnasiet i Tibro studerar 110 elever boende i stråket, exkl. Tibro. Högskolependling år 2009 Drygt 150 personer från tätorterna Igelstorp, Tibro, Fagersanna, Mölltorp och Karlsborg var inskrivna på Högskolan i Skövde år På högskoleorterna Göteborg och Jönköping var drygt 20 personer inskrivna från dessa tätorter och i Örebro 10 personer. När det gäller högskolestudenter får man beakta att dessa i många fall inte åker till skolan varje dag då mycket studier sker hemifrån. 19

82 Remissexemplar Nuvarande kollektivtrafik 4.1 Nuvarande kollektivtrafik Nuvarande kollektivtrafik i stråket Karlsborg Tibro Skövde utgörs av busslinjerna 1 Express och 400. Figur 9 Kollektivtrafiklinjer i stråket. Källa: Västtrafiks linjenätskarta. Linjesträckningar och turutbud Linje 1 Express trafikerar sträckan Karlsborg-Tibro-Skövde-Lidköping-Trollhättan. På sträckan Karlsborg busstation till Skövde Resecentrum har linjen 9 hållplatser (inklusive Karlsborg och Skövde). Mellan Karlsborg och Tibro samt mellan Tibro och Skövde angörs endast hållplatslägen ute vid väg 49. Figur 10 Hållplatser på linje 1 Express 20

83 Remissexemplar På delen Karlsborg-Skövde trafikeras linjen på vardagar med halvtimmestrafik i högtrafik och med timmestrafik i lågtrafik. Lördag och söndag sker ingen trafik på denna sträcka. Linje 1 Express trafikeras med 21 turer i vardera riktningen (vardagar) som går hela sträckan Karlsborg-Skövde, inga turer som endast går delar av sträckan. Linje 400 är en regionbusslinje mellan Karlsborg och Skövde. Linjen är ett komplement till 1 Express och stannar på samtliga hållplatser utefter vägen. Linjen har 58 hållplatser på sträckan och används främst för lokala resor utmed linjen men även för längre resor i tidslägen då 1 express inte trafikerar. Tabellen nedan visar det totala antalet resmöjligheter med nuvarande kollektivtrafik mellan Karlsborg och Skövde respektive mellan Tibro och Skövde. Tidtabellslagda förstärkningsturer har inte tagits med då de inte medför någon extra resmöjlighet utan endast extra kapacitet. Totalt antal resmöjligheter sammantaget med 1 Express och linje 400 Sträcka Måndag-fredag Karlsborg-Skövde 31 Tibro-Skövde 39 Tabell 2 Totalt antal resmöjligheter med kollektivtrafik Restid I tabell nedan redovisas restider i stråket Karlsborg-Skövde med 1 Express och linje 400. Sträcka Restider (minuter) 1 Express 400 Karlsborg-Tibro Tibro-Skövde Hela sträckan Karlsborg-Skövde Tabell 3 Restid med nuvarande kollektivtrafik Att resa med buss mellan Karlsborg och Skövde tar 48 minuter med 1 Express och 60 minuter med linje 400. Att resa hela sträckan Karlsborg-Skövde tar således 12 minuter kortare tid med linje 1 Express jämfört linje 400. På sträckan Tibro-Skövde skiljer det endast 2 minuter mellan 1 Express och linje 400. Att resa med bil hela sträckan tar endast obetydligt kortare tid än att åka med 1 Express, endast någon minut enligt reseplanerare på nätet (Google Maps). Se även diagram på sidan

84 Remissexemplar Resande med kollektivtrafiken I stråket Karlsborg-Skövde utförs närmare 2000 resor per dag med kollektivtrafiken enligt statistik från Västtrafik från år De flesta av resorna sker på delsträckan Tibro-Skövde, vilket visas i nedanstående figur. Figur 11 Resande per vardag per delsträcka år 2011, källa: Västtrafik Drygt hälften av resorna sker med periodkort. På linje 400 är 30 % skolresor och på linje 1 Express, hela linjesträckningen, är drygt 20 % skolresor. Av det totala antalet personresor i stråket utförs ca 20 % med kollektivtrafik, vilket är högre än genomsnittet för Skaraborg. Stationshuset i Karlsborg, Foto: Christian Bergman 22

85 5 Framtida trafikering med persontåg och buss Remissexemplar I detta kapitel beskrivs hur persontågstrafiken på sträckan Karlsborg-Skövde kan komma att utformas under förutsättning att banan upprustas till modern standard, med hastighetsstandard km/h, och eldrift. Trafikeringsupplägget som presenteras är framtaget för att utgöra underlag till beräkning av resande och trafikekonomi. 5.1 Trafikering En tänkt framtida tågtrafik på Karlsborgsbanan förutsätts ingå i Västtågsystemet och samordnas med övrig tågtrafik i länet. Integreringen med övrig tågtrafik kan möjliggöra direkta tågresor mellan Karlsborg/Tibro och Göteborg. Det kan ske genom att den framtida utökning av turutbudet som kan komma att behövas mellan Göteborg och Skövde utnyttjas så att vartannat tåg går vidare från Skövde till Karlsborg och vartannat tåg fortsätter mot Töreboda/Örebro. Det förutsätter i sin tur att de kapacitetsproblem som i dag finns på den södra delen av Västra Stambanan är åtgärdade. Alternativt kan tågsätt kopplas ihop eller isär i Skövde, eller någon annanstans, för att ge direkta tågförbindelser. Figur 12 Västtågen och övriga tåg i Västra Götaland Karlsborgsbanan har slutstation i Karlsborg, vilket innebär att banan endast har koppling till det övriga järnvägsnätet i Skövde. Sett ur ett storregionalt perspektiv är detta en nackdel då banan inte kan utgöra en förbindelselänk i ett övergripande tågtrafiksystem. 23

86 Remissexemplar Förutom i Karlsborg och Skövde bygger trafikupplägget på att tåget kan komma att göra uppehåll i de fyra mellanliggande tätorterna Mölltorp, Fagersanna, Tibro och Igelstorp. Figur 13 Karlsborgsbanan med tänkta framtida stationslägen markerade 5.2 Restid med tåg Med ovanstående uppehållsbild har restiden med tåg beräknats till 34 minuter för hela sträckan Karlsborg-Skövde. Restiden för delsträckan Karlsborg-Tibro har beräknats till 19 minuter och Tibro-Skövde till 13 minuter. I summan för hela sträckan ingår även uppehållstid i Tibro. Figur 14 Restidsjämförelse med tåg, nuvarande busstrafik samt bil Med restider enligt figuren ovan blir restidskvoten för tåg 0,8 vilket är samma som Västtrafiks mål får tågtrafikens restidskvot 3. Den befintliga expressbusstrafiken uppfyller också Västtrafiks mål för expressbussars restidskvot, vilken är satt till 1,2. Linje 1 Express har restidskvoten 1, Turutbud och produktion Den tänkta persontågstrafiken på Karlsborgsbanan förutsätts ersätta nuvarande expressbusstrafik samt lördags- och söndagstrafiken som linje 400 upprätthåller i dag. I det översiktliga trafikupplägg som tagits fram har tågen fasta avgångstider en gång i timman under hela trafikdygnet, vilket motsvarar 20 avgångar i vardera riktningen per vardag, måndag-fredag. Lördag och söndag trafikeras med halva antalet turer. 3 Restidskvot är ett mått på kollektivtrafikens restid i förhållande till den tid det tar att resa med bil motsvarande sträcka. 24

87 Remissexemplar Den nuvarande expressbusstrafiken har byggt upp en marknad som den tänkta tågtrafiken antas ta över, vårda och utveckla. Utredningen har därvid ansett det rimligt att trafikera med i princip samma antal turer som expressbusstrafiken. Glesare trafikering kan riskera att inte attrahera det antal resenärer som beräkningarna i nästkommande kapitel visar (alternativ 1 huvudalternativet, se kap 6). Det föreslagna utbudet ligger väl i linje med de intentioner avseende önkvärt minsta turutbud i de prioriterade stråken som redovisas i trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götaland, se kapitel 1.5. Om en reinvestering görs i banan för att få den i brukbart skick, är det rimligt att trafikutbudet också svarar upp mot denna satsning. För att upprätthålla motsvarande resmöjligheter och turutbud som dagens kollektivtrafik erbjuder i stråket erfordras kompletterande busstrafik som tar hand om den reseefterfrågan som finns till eller från hållplatser där tåget inte stannar. I högtrafik, morgon och eftermiddag, erfordras också kompletterande busstrafik så att 30- minuterstrafik sammantaget uppnås. Produktion, fordonskm per år Nuvarande busstrafik Framtida tåg och buss Tågkm per år Busskm per år Summa Tabell 4 Antal fordonskm per år, nuläge jämfört framtida tåg- och bussupplägg 25

88 6 Framtida resor med tåg och buss Remissexemplar I detta kapitel redovisas resultatet av en hypotetisk beräkning där vi tänker oss att trafikering med tåg på Karlsborgsbanan kan starta redan i dag. I Bilaga 2 redovisas en fylligare beskrivning av hur denna beräkning gått till. Antal resor och trafikekonomi har beräknats för tre olika alternativa scenarion: Alternativ 0 - Busstrafik enligt dagens trafikupplägg. Alternativ 1 Huvudalternativ. Trafikupplägg med tåg i 60-minuterstrafik och kompletterande buss enligt kapitel 5. Alternativ 2 Alternativt trafikupplägg med ökat turutbud för tåg i högtrafik. Alternativ 2 är ett alternativt trafikupplägg där det trafikeras med tåg i 30-minuterstrafik under högtrafik och 60-minuterstrafik under resten av dagen. Den kompletterande busstrafiken har reducerats i motsvarande grad. 6.1 Antal resor i dagens nivå Överflyttning av befintliga resenärer från buss till tåg Som nämnts tidigare kommer den tänkta tågtrafiken att överta expressbussens roll i kollektivtrafiksystemet, vilket innebär att i princip alla resor som i dag utförs med 1 Express flyttas över till tåg. Vidare kan man förutsätta att tåget kommer att attrahera fler av de befintliga resenärerna på linje 400 då tåget stannar centralt i de mindre tätorterna till skillnad från 1 Express som har hållplats ute vid väg 49. Med ovanstående förutsättningar har beräknats att drygt 1200 av de nuvarande knappt 2000 bussresorna i stråket överförs till tåg. Nytillkomna tågresenärer Utöver de resenärer som endast byter färdmedel från buss till tåg, har beräknats hur många nytillkomna resor som kan komma att ske i stråket om sträckan Karlsborg- Skövde trafikeras med tåg i stället för med expressbuss. Beräkningen är översiktlig och grundas på det faktum att förbättrad kollektivtrafik, genom exempelvis kortare restid, genererar fler resor med kollektivtrafiken. Vid beräkning av nytillkomna resenärer har även hänsyn tagits till den s.k. tågfaktorn, dvs det faktum att restid med tåg ofta upplevs som bekvämare än motsvarande resa med buss. Det ovan beskrivna trafikupplägget bedöms ge en ökning av antalet kollektivtrafikresor i stråket med närmare 30 %, från dagens knappt 2000 resor till drygt 2500 resor per dag samtidigt som antalet personbilsresor bedöms kunna minska med 3 %. Av de nytillkomna tågresorna antas att 50 % är överflyttade från personbilstrafik, resten är nygenererade resor, dvs resor som inte utfördes tidigare. De nytillkomna resorna kan förutom vanliga pendlingsresor t ex bestå av arbets-, tjänste- eller fritidsresor till Göteborg eller andra orter som nu blir mer lättillgängliga med kollektivtrafik liksom pendlare från kringliggande orter som väljer att pendelparkera i Karlsborg eller Tibro för att där byta till tåg, turistresor mm. 26

89 Remissexemplar Figur 15 Antal buss- och tågresor i ett hypotetiskt scenario som avser dagens nivå på reseefterfrågan Den genomförda beräkningen av antal resor med tåg visar enligt uppgift från Västtrafik och kollektivtrafiksekretariatet att stråket har jämförbart resandeunderlag med flera andra banor i Västra Götaland. Turist- och besöksresor Med turist- och besöksresor menar vi här alla resor som företas utanför den egna kommunen och som inte är arbets- eller utbildningsresor. När det gäller dessa resor får det göras översiktliga uppskattningar, då det inte finns någon tillgänglig statistik för denna kategori av resor. Västtrafiks resvaneundersökning från hösten/vintern visar att ca 20 % av resorna med dåvarande linje 1 och linje 400 gick under kategorin övriga resor, dvs ej arbets- eller utbildningsresor. De båda ärendekategorierna arbete och utbildning stod vardera för ca 40 % av de resterande resorna. Görs antagandet att ärendefördelningen är likartad som i dag och att hälften av övrigresorna är turist- och besöksresor innebär detta att det utförs ca 200 turist- och besöksresor per dag med den nuvarande busstrafiken. Detta inkluderar då även kommungränsöverskridande inköpsresor i stråket. I ett tågscenario kan man anta att fler personer finner det attraktivt att resa med tåg för att utföra denna typ av resor då det går både snabbare och upplevs som bekvämare. Det kan t ex vara att besöka något av de turistmål som nämns i kapitel 3, att t ex åka in till Skövde på kvällen för att gå på bio eller restaurang eller att göra en shoppingtur. Av de nytillkomna resorna kan uppskattas att ca %, dvs runt 200 resor/dag, av de beräknade 550 nytillkomna resorna är turist- och besöksresor. Man måste dock vara medveten om att detta är en överslagsmässig uppskattning och inte några exakta tal. 27

90 Remissexemplar Antal resor år 2025 Motsvarande beräkning som ovan har även genomförts för år 2025 baserat på de resandemål som redovisas i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland, 20 februari 2012, se avsnitt 1.5 ovan. För Skaraborgs del är resandemålet för 2025 att tågresorna ska öka med 40 % och övrig buss med 20 % (ej stadstrafik). Övrig buss är ett genomsnitt av all busstrafik, både gles landsbygdstrafik och mer omfattande trafik i högtrafikerade stråk. Eftersom sträckan Skövde-Karlsborg ingår i ett av de prioriterade stråken, se avsnitt 1.5, har det bedömts rimligt att samtliga resor i detta framtidsscenario räknas upp med 40 % till år 2025 då tåg är det dominerande trafikslaget. Tåg Buss Summa Antal tåg- och bussresor per dag år Tabell 5 Antal resor/dag uppräknat till 2025 med uppräkningsfaktor enligt målbild Observera att ovanstående uppräkning inte är en resandeprognos i vanlig mening, utan bygger på den målbild som Västra Götalandsregionen satt upp för den framtida kollektivtrafiken i länet. Foto: Thomas Harrysson 28

91 7 Trafikekonomi Remissexemplar I detta kapitel har kollektivtrafikens kostnader, intäkter och underskott beräknats för ett nuläge (2011/2012) och för år 2025 i dagens prisnivå. Kostnaderna har beräknats med nyckeltal som erhållits av Västtrafik och omfattar dels rörliga trafikeringskostnader och dels kapitalkostnader för tåg 4. Antal resor för år 2025 baseras på Västra Götalandsregionens resandemål, se kapitel 6.2. För mer detaljerade uppgifter om den trafikekonomiska beräkningen hänvisas till bilaga 2. Trafikekonomi buss och tåg (mnkr/år) kollresor Kostnad Intäkt Underskott per dag Dagens nivå alt alt alt alt alt alt Tabell 6 trafikekonomi (mnkr/år), nuvarande prisnivå Som framgår av tabellen beräknas underskottet för kollektivtrafiken för alternativ 1 i stråket Karlsborg-Skövde öka från dagens ca 8 mnkr/år till ca 25 mnkr/år för ett tänkt nuläge. För beräkningsåret 2025 ökar underskottet från 9 mnkr till 22 mnkr. Den ekonomiska täckningsgraden 5 för alternativ 1 i dagens nivå, dvs en tänkt tågtrafik i kombination med kompletterande busstrafik, är beräknad till ca 35 %. Enbart tågtrafiken får i det alternativet en täckningsgrad på 33 %, vilket är i nivå med en del andra banor i länet. Känslighetsanalys för alternativ 1 En känslighetsanalys av de beräknade biljettintäkterna för tåg visar att om intäkterna på tåget blir 20 % större respektive 20 % mindre än beräknat, kommer underskottet att ligga inom intervallet mnkr/år för nuläget respektive mnkr/år för Om på motsvarande sätt kostnaderna för att bedriva tågtrafik på Karlsborgsbanan visar sig vara 10 % mindre respektive 10 % större än beräknat, kommer underskottet att ligga inom intervallet mnkr/år för nuläget respektive mnkr/år för Om turutbudet med tåg minskas, t ex genom att tågtrafiken börjar en timma senare på morgonen eller att turerna glesas ut något på kvällen, så minskas också kostnaderna för trafiken. En dubbeltur, dvs en tågtur fram och tillbaka, mellan Karlsborg och Skövde kostar ca 1 mnkr/år med trafikeringskostnaden 45 kr/km (se beräkningsbilaga). Om man väljer att trafikera med 18 dubbelturer/vardag i stället för 20 så minskar underskottet till ca 23 mnkr/år för nuläget respektive 20 mnkr/år för år Detta förutsatt att kostnaderna för den kompletterande busstrafiken är oförändrad och att biljettintäkterna ligger kvar på samma nivå. 4 Kapitalkostnad för buss ingår i busstrafikens rörliga kostnader (entreprenörskostnader). 5 Kollektivtrafikens täckningsgrad beräknas som kvoten mellan intäkter och kostnader. 29

92 Remissexemplar Godstransporter 8 Sammanfattande resultat av intervjuundersökning - godstransporter Med syfte att fånga potentialen för godstransporter med tåg på Karlsborgsbanan har ett antal företag i Tibro och Karlsborg intervjuats med avseende på deras transporter idag och hur de ser på möjligheten att överföra godstransporter från lastbil till tåg. Företagen har valts ut i dialog med referensgruppen. Utifrån svaren i intervjuerna har en bedömning gjorts av potentialen för överflyttning av gods till järnväg. Sju företag och organisationer lokaliserade kring Karlsborg har intervjuats och fem kring Tibro. Därutöver har en tågoperatör intervjuats. En utförligare beskrivning av godsundersökningen redovisas i bilaga Framtida potential för godstrafik på Karlsborgsbanan Karlsborg Intervjusvaren har gett en bild av att verksamheterna i Karlsborg och Mölltorp är av ganska varierande slag och har transporter till eller från respektive verksamhet som är av karaktären mindre sändningar och/eller oregelbundna sändningar. Ett undantag är försvarets verksamhet i Karlsborg som har de mest omfattande transporterna bland de som intervjuats i Karlsborgs kommun. Godset som transporteras till eller från Karlsborg är av mycket varierande karaktär. Det kommer från olika delar av världen, varav en betydande del från Europa. Destinationerna för mycket av det avgående godset är också utanför Sveriges gränser eller så levereras det direkt till ett stort antal nationella kunder. Transportbehovet är också till viss del varierande under året och en del av godset är säkerhetsklassat. Den samlade bedömningen efter att samtliga intervjuer genomförts är att det finns låg potential till ett reellt upplägg för godstransporter med tåg till/från Karlsborg och Mölltorp. Tibro De kontaktade verksamheterna i Tibro har generellt sett en större omfattning på sina transporter. Här ligger företag som har större dagliga sändningar av mer enhetlig karaktär och inom likartad verksamhet. Transportbehovet kan i nuläget handla om ett antal lastbilar varje dag med gods inom trävaru- och möbelsektorn. De företag i Tibro som medverkat i intervjuerna har en relativt jämn varuström, utan större toppar och dalar. Vissa fluktuationer förekommer, men verksamheterna är inte lika säsongsberoende som några av de som kontaktats i Karlsborg. Det ankommande godset till Tibro kommer från flera håll. Delar av det går på järnväg redan idag och omlastas till lastbil i Skövde. Stora delar av det ankommande godset kommer från olika orter i Sverige eller Europa, med övervikt för norra Europa. En del av godset transporteras via Göteborgs hamn. När det gäller företagen i Tibro kan finnas en möjlig potential för ankommande godstransporter med tåg, dock med risk för låg fyllnadsgrad på uttransporten, vilket gör att det är svårt att skapa ett effektivt logistikupplägg. 30

93 Remissexemplar Övriga synpunkter Merparten av de som intervjuats har funnit praktiska och fungerande logistiska upplägg idag. Endast några enstaka av organisationerna har tagit emot, eller skickat, gods med Karlsborgsbanan tidigare. De flesta som intervjuats uppger att tåg är ett bra transportalternativ ur miljöhänseende och om det går att hitta ett bra logistiskt upplägg som är ekonomiskt försvarbart finns det inga generella hinder för att utnyttja detta. De företag som får leveranser av spånplattor, träprodukter och liknande byggmaterial anser att det vore positivt om det gick att få detta transporterat på järnväg. Däremot får detta inte innebära någon större fördröjning i förhållande till det logistikupplägg man har idag, även om godset inte är extremt tidskänsligt. Tåget upplevs som mer miljöanpassat än vägburna transportalternativ och ett av företagen har också lagt över transporter till tåg i ett helt nytt logistikupplägg, där omlastning sker i Skövde. Ett annat företag framhåller att tåget upplevs som mer osäkert för varuleveranser eftersom risken för skador på godset bedöms vara större. För många företag innebär godstransporter med tåg att omlastning måste ske i Tibro, Mölltorp eller Karlsborg för att nå ända fram till företaget. Ur logistiksynpunkt är det då inte någon större skillnad att köra godset till eller från en större omlastningsterminal i t ex Skövde eller till kombiterminalen i Falköping. Karlsborgsbanan är på så vis inte helt avgörande för om långväga gods kan transporteras med tåg eller lastbil. Stationshuset i Mölltorp. Foto: Christian Bergman 31

94 9 Miljö Remissexemplar För persontransporterna i Karlsborgsbanestråket har beräkningar gjorts för två scenarion, nuläge och år 2025, se kapitel 6. I båda dessa scenarion finns det två alternativ, ett bussalternativ där busstrafiken bedrivs såsom i dag och ett tågalternativ enligt det trafikupplägg som beskrivs i kapitel 5. För nuläget har utsläppen av koldioxid beräknats med de utsläppsfaktorer som gäller för dagens fordonspark, både vad gäller personbilar och bussar och för år 2025 har använts utsläppsfaktorer som grundas på en fordonspark bestående av fordon som använder en större andel förnybart bränsle än dagens fordon, bränslesnålare motorer mm. 6 I nuläget, dvs ett tänkt scenario där persontågstrafik införs redan i dag, beräknas emissionerna av koldioxid från persontransporter mellan Karlsborg och Skövde minska med i storleksordningen 900 ton per år, en minskning med ca 7 %. För år 2025, och med de förutsättningar som gäller då, ger beräkningen att emissionerna av koldioxid minskar med i storleksordningen 500 ton per år, en minskning med ca 6 %. Dessa beräkningar är dock behäftade med flera antaganden och stora felmarginaler och ska därför endast ses som en indikation på storleksordningen av miljöeffekterna, inte som absoluta data. Figur 16 Miljöeffekter persontrafik 6 Utsläppsdata för personbilar är hämtade från Handbok för vägtrafikens luftföroreningar, Bilaga 6:1, Emissionsfaktorer, bränsleförbrukning och trafikarbete för år 2009 ; Uppdaterad , Trafikverket. Utsläppsdata för busstrafiken inom Skaraborg har beräknats utifrån aktuell drivmedelsförbrukning för bussar i Skaraborg. 100 % fossila drivmedel för nuläget och 95 % biodrivmedel år

95 Bilagor Bilaga 1 Faktatabeller Bilaga 2 Framtida resor och trafikekonomi Bilaga 3 Godstransporter Bilaga 4 Miljöberäkning

96

97 Bilaga 1 Bilaga 1 - Faktatabeller Befolkning och pendling Historisk befolkningsutveckling mellan åren Skövde Tibro Karlsborg Källa: SCB Befolkningsuppgifterna avser förhållandena den 31 december för aktuellt år och avser hela kommunen. Befolkningsprognos mellan åren Skövde Tibro Karlsborg Källa: Västra Götalandsregionen Befolkningsprognosen baseras på fakta om invandring, födda och döda, inrikes- och utrikesflyttningar, bostadsplaner samt kommunernas planer och visioner. Framtida utbyggnadsplaner och visioner påverkas av en rad faktorer och kan komma att förändras över tid vilket gör dem särskilt svårbedömda. Arbetspendling 2010 Arbetsställe tätort Boendetätort Igelstorp Karlsborg Fagersanna Mölltorp Tibro Skövde Igelstorp - * * * Karlsborg * - * Fagersanna * 13 - * Mölltorp * 169 * Tibro 9 60 * Skövde * * Källa: SCB * = för små värden att publicera på grund av sekretessbestämmelser. Bilaga 1-1

98 Gymnasiestuderande 2009 Bilaga 1 Gymnasietätort Boendetätort Skövde Tibro Fagersanna Igelstorp 17. Karlsborg Mölltorp Skövde Tibro Summa Källa: SCB Högskolestuderande 2009 Boendetätort Antal inskrivna på Högskolan i Skövde Igelstorp 23 Karlsborg 40 Fagersanna 5 Mölltorp 5 Tibro 81 Summa 154 Källa: SCB Högskolestuderande på övriga orter, 2009 Högskoletätort Boendetätort Jönköping Göteborg Örebro Tätorterna Fagersanna, Tibro, Karlsborg, Mölltorp och Igelstorp Källa: SCB Bilaga 1-2

99 Bilaga 1 Arbetspendling på kommunnivå från respektive till Karlsborg, 2010 Från Karlsborg Antal Till Karlsborg Antal 1 Skövde Skövde Tibro Tibro Hjo 61 3 Hjo 72 4 Stockholm 54 4 Töreboda 64 5 Mariestad 44 5 Stockholm 28 6 Töreboda 35 6 Mariestad 24 7 Göteborg 25 7 Göteborg 23 8 Karlskrona 17 8 Falköping 19 9 Skara 15 9 Karlstad Askersund Skara Falköping Jönköping Ronneby Örebro Lidköping Halmstad Gullspång 9 14 Laxå Laxå 9 15 Askersund 11 Källa: SCB Arbetspendling på kommunnivå från respektive till Tibro, 2010 Från Tibro Antal Till Tibro Antal 1 Skövde Skövde Karlsborg Hjo Hjo Karlsborg Mariestad 44 4 Töreboda 45 5 Falköping 41 5 Mariestad 32 6 Göteborg 40 6 Falköping 25 7 Skara 38 7 Tidaholm 24 8 Stockholm 34 8 Skara 18 9 Tidaholm 28 9 Göteborg Töreboda Lidköping 9 11 Jönköping Jönköping 6 12 Lidköping Stockholm 6 13 Mölndal Habo 4 14 Örebro 6 14 Götene 4 15 Alingsås 6 15 Örebro 3 Källa: SCB Bilaga 1-3

100 Sammanställning av de största kommunpendlingsrelationerna Bilaga 1 I tabellen har endast kommuner tagits med som bedöms relevanta för dagpendling till/från Tibro eller Karlsborg och där det sammanlagda antalet pendlare är större än 50 personer. Till/från Till/från Summa Tibro Karlsborg Skövde Hjo Töreboda Mariestad Falköping Göteborg Skara Tidaholm Källa: SCB Nuvarande kollektivtrafik Antal dubbelturer med nuvarande kollektivtrafik Antal dubbelturer Linje 1 Express Sträcka vardag Lördag Söndag Karlsborg- Skövde Antal dubbelturer Linje 400 Sträcka vardag Lördag Söndag Karlsborg-Tibro Tibro-Skövde Linje 400 har 10 turer som går hela sträckan och dessutom 9 turer som endast går Tibro-Skövde samt 3 turer Karlsborg-Tibro. Totalt antal resmöjligheter med linjerna 1 Express och 400 mellan Karlsborg respektive Tibro och Skövd Totalt antal resmöjligheter sammantaget med 1 Express och linje 400 Sträcka Måndag-fredag Lördag Söndag Karlsborg-Skövde Tibro-Skövde Anm. Fredag och lördag kväll körs dessutom två natturer. Bilaga 1-4

101 Antal påstigande en vardag på linje 1 Express respektive linje 400, 2011 Bilaga 1 Källa: Västtrafik Färdbevisfördelning Färdbevis 1 Express 400 Värdekort 23 % 19 % Periodkort 55 % 51 % Skolkort 22 % 30 % Färdbevisfördelning år För linje 1Express gäller färdbevisfördelningen för hela linjens sträckning, Trollhättan-Karlsborg Källa: Västtrafik Bilaga 1-5

Bilaga 1 Dnr KTN 09-2014 2014-09-09

Bilaga 1 Dnr KTN 09-2014 2014-09-09 Sida 1(7) Detaljbudget 2015 Kollektivtrafiknämnden 1. Sammanfattning Det finns en bred politisk förankring i Västra Götaland att kollektivtrafikens roll i transportsystemet ska stärkas eftersom kollektivtrafiken

Läs mer

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Sida 1(1) Bilaga 1.1 Datum 2014-09-09 Diarienummer KT-09-2014 Till Västtrafik Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Kollektivtrafiknämnden beslutar om följande uppdrag till Västtrafik 2015-2016; Inriktning

Läs mer

Regionstyrelsen

Regionstyrelsen Regionstyrelsen 218-239 2018-11-28 kl:09.00-13.35 Plats: Regionens hus, sal A 223 Allmän trafikplikt inför upphandling av busstrafik Diarienummer: RJL 2018/2474 Beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige

Läs mer

Handlingar. Kollektivtrafiknämnden

Handlingar. Kollektivtrafiknämnden Handlingar Kollektivtrafiknämnden KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Suzanne Frej Plats: Hotell Bogesund, Ulricehamn Ledamöter Alex Bergström (S) Vivi-Ann Nilsson (S) Patrik Karlsson (S) Lena Malm (S) Robert

Läs mer

Möte i det regionala kollektivtrafikrådet

Möte i det regionala kollektivtrafikrådet Möte i det regionala kollektivtrafikrådet 2012-08-30 Dagordning: Föregående mötesanteckningar Rollfördelning VGR/VT i kommunsamverkan Aktuellt från Västtrafik, Västtrafik informerar Förberedelser inför

Läs mer

Remiss - förslag till regionalt Trafikförsörjningsprogram

Remiss - förslag till regionalt Trafikförsörjningsprogram TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2016.46 Datum: 2016-03-03 Miljöplanerare Annika Friberg E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Remiss - förslag till regionalt Trafikförsörjningsprogram

Läs mer

Ansvaret för kollektivtrafiken i Västra Götalands län

Ansvaret för kollektivtrafiken i Västra Götalands län Ansvaret för kollektivtrafiken i Västra Götalands län Bakgrund Utredning och dialog sedan 2007 Syftet är att skapa bättre förutsättningar för en god ägarstyrning av kollektivtrafiken som stämmer med ny

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland med utblick till samt avstämning av kollektivtrafikens samverkansformer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland med utblick till samt avstämning av kollektivtrafikens samverkansformer Remiss till kollektivtrafikråden: Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland 2017-2020 med utblick till 2035 - samt avstämning av kollektivtrafikens samverkansformer Hösten 2012 fastställde

Läs mer

Remiss - Avstämning av trafikförsörjningsprogrammet, Västra Götalandsregionen

Remiss - Avstämning av trafikförsörjningsprogrammet, Västra Götalandsregionen Dnr: 2017-00073.26 DKR-ärende 4 2017-05-19 Till delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen Remiss - Avstämning av trafikförsörjningsprogrammet, Västra Götalandsregionen 2017-2020 Förslag till

Läs mer

Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Regional kollektivtrafikmyndighet 1 januari 2012: - ny kollektivtrafiklag - ny ägarstruktur Roller inom Västra Götalandsregionen Ägare = Regionfullmäktige - beslutar om ramar och

Läs mer

Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland

Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland Sida 1(6) Enheten för kollektivtrafik Datum 2015-11-26 Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland PM Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box 1022 651 15 KARLSTAD Besöksadress

Läs mer

Ämne: VB: Återkoppling från höstens dialogmöte 2018 dnr Borås_återkoppling_dialogmöte.pdf

Ämne: VB: Återkoppling från höstens dialogmöte 2018 dnr Borås_återkoppling_dialogmöte.pdf Borås Stad Från: Charlotta Tornvall Skickat: den 20 december 2018 09:54 Till: Borås Stad Ämne: VB: Återkoppling från höstens dialogmöte 2018 dnr 2018-00507 Bifogade filer: Borås_återkoppling_dialogmöte.pdf

Läs mer

Kommersiell trafik, när är det lämpligt att avstå från beslut om Allmän trafikplikt

Kommersiell trafik, när är det lämpligt att avstå från beslut om Allmän trafikplikt Kommersiell trafik, när är det lämpligt att avstå från beslut om Allmän trafikplikt Kollektivtrafikens Avtalskommittés årskonferens 2015-03-04 Leif Magnusson Matti Lahtinen Bakgrund - Allmän trafikplikt

Läs mer

Årsredovisning 2015 Kollektivtrafiknämnden

Årsredovisning 2015 Kollektivtrafiknämnden Sida 1(8) Årsredovisning 2015 Kollektivtrafiknämnden 1. Sammanfattning Kollektivtrafiknämndens regionbidrag för 2015 var 3 948 mnkr. Resultatet för året är 8,3 mnkr. Att stärka kollektivtrafikens roll

Läs mer

Detaljbudget 2017 Kommittén för mänskliga rättigheterd

Detaljbudget 2017 Kommittén för mänskliga rättigheterd Sida 1(5) Detaljbudget 2017 Kommittén för mänskliga rättigheterd 1. Sammanfattning Kommittén för mänskliga rättigheter har uppdraget att samordna Västra Götalandsregionens (VGR:s) arbete för att stärka

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland

Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2013-01-31 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland Förslag till inriktning för Västtrafiks uppdrag 2014-2015 1. Inledning... 1 2. Utmaningar 2014-2015... 2 3. Inriktning för Västtrafiks uppdrag

Läs mer

Handlingar till personalutskottets sammanträde den 18 mars 2015 i Vänersborg

Handlingar till personalutskottets sammanträde den 18 mars 2015 i Vänersborg Handlingar till personalutskottets sammanträde den 18 mars 2015 i Vänersborg 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med personalutskottet den 18 mars 2015 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid:

Läs mer

Workshop kollektivtrafiknämnden

Workshop kollektivtrafiknämnden Workshop kollektivtrafiknämnden Elina Svensson & Per Hanning Utvecklingsenheten 2019-03-21 Workshop kollektivtrafiknämnden 190321 Syftet med workshopen är att ta fram kollektivtrafiknämndens inriktning

Läs mer

Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammets mål och strategier redovisas även i separat uppföljningsrapport (www.vgregion.se/kollektivtrafik).

Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammets mål och strategier redovisas även i separat uppföljningsrapport (www.vgregion.se/kollektivtrafik). Sida 1(11) Årsredovisning 2014 Kollektivtrafiknämnden 1. Sammanfattning Resultatet för året 2014 är 23,1 mnkr och som förväntat positivt. Därutöver har kollektivtrafiknämnden för åren 2015 2019 tagit s.k.

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Regionalt trafikförsörjningsprogram Hela resan ska vara smidig för alla. Var får bussarna ta plats? Vi behöver samarbeta för framtidens kollektivtrafik! Vi måste ha hållbarhet i ekonomin också. Hållbarhet ska genomsyra allt! Samarbete på

Läs mer

Till Västtrafik: Kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafiks Enligt beslut

Till Västtrafik: Kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafiks Enligt beslut Till Västtrafik: Kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafiks 2018-2019 Enligt beslut 2017-09-26 1. Innehåll 1. Innehåll... 1 2. Ekonomisk ram för Västtrafiks uppdrag... 2 3. Kollektivtrafiknämndens

Läs mer

Till Västtrafik: Kollektivtrafiknämnde ns uppdrag till Västtrafik Enligt beslut

Till Västtrafik: Kollektivtrafiknämnde ns uppdrag till Västtrafik Enligt beslut Till Västtrafik: Kollektivtrafiknämnde ns uppdrag till Västtrafik 2019 2020 Enligt beslut 2018-09 - 21 Innehåll Innehåll............ 1 1. Ekonomisk ram för Västtrafiks uppdrag...... 2 2. Kollektivtrafiknämndens

Läs mer

Planeringsförutsättning för budget och verksamhetsplan 2015 med plan för åren 2016 till 2017

Planeringsförutsättning för budget och verksamhetsplan 2015 med plan för åren 2016 till 2017 Koncernkontoret Koncernstaben för ekonomistyrning Enheten för budget, redovisning och finansiering Datum 2014-09-16 Anna Benemark Planeringsförutsättning för budget och verksamhetsplan 2015 med plan för

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram ett verktyg för att välja avtalsformer

Trafikförsörjningsprogram ett verktyg för att välja avtalsformer Trafikförsörjningsprogram ett verktyg för att välja avtalsformer Trafikförsörjningsprogrammens innehåll Omfattning och behov av regional kollektivtrafik i länet Mål för kollektivtrafikförsörjningen Minskad

Läs mer

Handlingar. till sammanträde med kollektivtrafiknämnden

Handlingar. till sammanträde med kollektivtrafiknämnden Handlingar till sammanträde med kollektivtrafiknämnden KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Suzanne Frej KALLELSE Sammanträde 2012-05-31 Kl. 09.50-14.45 Plats: Gyllene Kärven, HERRLJUNGA Ledamöter Alex Bergström

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Trafikförsörjningsprogram Sörmland Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Regional kollektivtrafikmyndighet i Södermanlands län enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik

Läs mer

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-6148/2016 Sida 1 (7) 2016-08-31 Handläggare Somia Frej Telefon: 08-508 33 027 Till Utbildningsnämnden 2016-09-22

Läs mer

Kollektivtrafiknämnden

Kollektivtrafiknämnden DAGORDNING Datum 2017-02-06 1 (6) Sammanträde i kollektivtrafiknämnden Ledamöter och ersättare i kollektivtrafiknämnden kallas till sammanträde. Tid: 2017-02-06 09.30 Plats: Hässleholm, Skånetrafiken 1.

Läs mer

Kollektivtrafiknämnden

Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämnden PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-03-14 1 (2) 16 Yttrande. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Diarienummer 1402020 Kollektivtrafiknämndens beslut 1. Kollektivtrafiknämnden tillstyrker

Läs mer

Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott

Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-10 Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jan Efraimsson Telefon: 0703 63 92 89 E-post: jan.efraimsson@vgregion.se Till kollektivtrafiknämnden

Läs mer

Anteckningar från möte med delregionala kollektivtrafikrådet (DKR)

Anteckningar från möte med delregionala kollektivtrafikrådet (DKR) från möte med delregionala kollektivtrafikrådet (DKR) Tid: Fredag 19 maj 2017, kl. 13.00-15.00 Plats: Kommunhuset, Tjörn Närvarande Jonas Ransgård (M), Göteborg, ordf. Stefan Svensson (M), Partille Per

Läs mer

Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra Götaland

Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra Götaland Missiv: Dialogunderlag inför revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram 23 juni 2015 Till kollektivtrafikråden i Västra Götaland Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra

Läs mer

Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012

Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2013-05-03 Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Kommersiell kollektivtrafik i Skåne... 3 3 Fullt tillgänglighetsanpassade bytespunkter och linjer...

Läs mer

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012 Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation

Läs mer

Exempel 15 km zoner i alt 1 personliga zoner

Exempel 15 km zoner i alt 1 personliga zoner Exempel 15 km zoner i alt 1 personliga zoner Exempel 20 km zoner i alt 1 personliga zoner Exempel på möjlig zonindelning i alt 2 fasta cirkelzoner Miljö- och klimatstrategi (12 bilder) Miljö- och klimatstrategi

Läs mer

Handlingar till personalutskottets möte den 19 augusti 2014 i Vänersborg

Handlingar till personalutskottets möte den 19 augusti 2014 i Vänersborg Handlingar till personalutskottets möte den 19 augusti 2014 i Vänersborg FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med personalutskottet den 19 augusti 2014 Plats: Blå salongen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl. 09.00-15.00

Läs mer

Datum Kommunstyrelsen. Remissyttrande Regionalt Trafikförsörjningsprogram i Norrbottens län Dnr 8/2018

Datum Kommunstyrelsen. Remissyttrande Regionalt Trafikförsörjningsprogram i Norrbottens län Dnr 8/2018 Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Delegeringsbeslut Datum 2018-01-30 3 Nämnd/Styrelse Ärendegrupp Delegat Föredragande Kommunstyrelsen 2. Besluta på nämndens vägnar i ärende som är så brådskande,

Läs mer

Kandidatmöte. Vänersborg 22 mars 2014 Tillväxt och regional utveckling. Kollektivtrafik, Regional utveckling, Miljö och Kultur

Kandidatmöte. Vänersborg 22 mars 2014 Tillväxt och regional utveckling. Kollektivtrafik, Regional utveckling, Miljö och Kultur Kandidatmöte Vänersborg 22 mars 2014 Tillväxt och regional utveckling Kollektivtrafik, Regional utveckling, Miljö och Kultur Kollektivtrafik Beslutande organ och politisk organisation Kollektivtrafiknämnden

Läs mer

Uddevalla. Kollektivtrafik

Uddevalla. Kollektivtrafik 2016-05-17 Uddevalla Kollektivtrafik Från Trafikförsörjningsprogram till kundffrrån trafikförsörjningsprogram till kund Dialog om kollektivtrafikens utveckling Steg 1: Övergripande utvecklingsplan & Affärsutvecklings

Läs mer

Yttrande över utredning om Karlsborgsbanan

Yttrande över utredning om Karlsborgsbanan D ATU M 2012-10-19 Regionutvecklingsnämnden Yttrande över utredning om Karlsborgsbanan Skaraborgs Kommunalförbund har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade utredning. Förbundet vill framföra

Läs mer

Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni 2015

Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni 2015 ett dialogunderlag Nedan framgår förslag till strategisk inriktning för att revidera trafikförsörjningsprogrammet. Den inriktningen beskrivs utifrån ett regionalt perspektiv. När det gäller mer detaljerade

Läs mer

Handlingar. Kollektivtrafiknämnden

Handlingar. Kollektivtrafiknämnden Handlingar Kollektivtrafiknämnden KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Suzanne Frej Plats: Hotell Scandic Crown, Göteborg Ledamöter Alex Bergström (S) Vivi-Ann Nilsson (S) Patrik Karlsson (S) Lena Malm (S) Robert

Läs mer

1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2016-10-07 Diarienummer RUN 2016-02074 Västra Götalandsregionen Koncernstab Regional utveckling Handläggare: Annika Ottosson Telefon: 0705 777786 E-post: annika.ottosson@vgregion.se

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Svar på motion om gratis kollektivtrafik i Strömstad

Svar på motion om gratis kollektivtrafik i Strömstad STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/ärendelista Sida 11 (18) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-06-12 Kf 52 Ks 65 Au 43 Ks/2013-0184 Svar på motion om gratis kollektivtrafik i Strömstad Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Kollektivtrafiknämnden

Kollektivtrafiknämnden Plats och tid Tibro kommun Bonaren, torsdagen den 4 maj 2017 kl 14:00-15:30 ande Rolf Eriksson (S), Ordförande Peter Lindroth (S) Alda Danial (L) Kjell Sjölund (C) Pierre Rydén (S) Ej tjänstgörande ledamöter

Läs mer

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Tid: 12 maj 2015, kl. 09.00-12.00 Plats: GR, Göteborg Närvarande ledamöter Mikael Berglund (M), Ale, v. ordf. Thorsten Larsson (M), Alingsås

Läs mer

Personalutskottets sammanträde den 12 oktober 2016

Personalutskottets sammanträde den 12 oktober 2016 1 (1) Föredragningslista 2016-10-12 Personalutskottets sammanträde den 12 oktober 2016 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl. 9.15-11.30 Inledande formalia Hålltid kl. 09.15-09.20 Mötets

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Yttrande över remiss av Personalpolicy för Stockholms stad Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande över remiss av Personalpolicy för Stockholms stad Remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (6) 2016-05-04 Handläggare Jónína Gísladóttir Telefon: 08-508 355 12 Till Arbetsmarknadsnämnden den 17 maj 2016 Ärende 6 Yttrande över remiss av Personalpolicy för Stockholms stad Remiss från kommunstyrelsen

Läs mer

Anteckningar från möte med delregionala kollektivtrafikrådet (DKR)

Anteckningar från möte med delregionala kollektivtrafikrådet (DKR) från möte med delregionala kollektivtrafikrådet (DKR) Tid: Fredag 21 oktober 2016, kl. 13.00-15.00 Plats: Fregatten, Stenungsunds kommun Närvarande Jonas Ransgård (M), Göteborg, ordf. Johan Nyhus (S),

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för tvärförbindelse mellan Stockholms norra och södra skärgård

Beslut om allmän trafikplikt för tvärförbindelse mellan Stockholms norra och södra skärgård 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2014-03-11, punkt 11 Beslut om allmän trafikplikt för tvärförbindelse mellan Stockholms norra och södra skärgård Ärendebeskrivning

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan

Läs mer

Handlingar. till sammanträde med kollektivtrafiknämnden

Handlingar. till sammanträde med kollektivtrafiknämnden Handlingar till sammanträde med kollektivtrafiknämnden KOLLEKTIVTRAFIKAVDELNINGEN Sara Boke KALLELSE Sammanträde 2011-11-03 Kl. 09.30-15.00 Plats: Teknologisk Institut, Vallgatan 14, Göteborg Ledamöter

Läs mer

Bedömning av framtidens kollektivtrafik år 2017 och år 2030

Bedömning av framtidens kollektivtrafik år 2017 och år 2030 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOn 14 (21) Sammanträdesdatum 2011-12-20 324 Dnr 2011/300 Bedömning av framtidens kollektivtrafik år 2017 och år 2030 INLEDNING Skrivelse från Västmanlands

Läs mer

Verksamhetsutveckling och affärsrelationer grunden skapas vid upphandlingen

Verksamhetsutveckling och affärsrelationer grunden skapas vid upphandlingen Verksamhetsutveckling och affärsrelationer grunden skapas vid upphandlingen Västtrafikmodellen Från Beställar- Leverantörsroller till Partnerskap Upphandling i Göteborg 2013-11-28 Västtrafik i siffror

Läs mer

Samrådsstruktur mellan Region Östergötland och länets kommuner

Samrådsstruktur mellan Region Östergötland och länets kommuner BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-04-15 Dnr: RS 2015-277 Regionstyrelsen Samrådsstruktur mellan Region Östergötland och länets kommuner Bakgrund Enligt lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län

Läs mer

Helena L Nilsson

Helena L Nilsson Regionutvecklingsnämndens sammanträde den 18 december 2012 Kort information över beslut tagna vid regionutvecklingsnämndens möte. OBS! Protokollet justeras inom två veckor och läggs på www.vgregion.se/run

Läs mer

Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28

Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28 Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28 Ägardirektiv för Värmlandstrafik AB Ägardirektiv för verksamheten i Värmlandstrafik AB (nedan bolaget) antagna av Region Värmlands (nedan regionen) fullmäktige

Läs mer

Handlingar till personalutskottets sammanträde den 20 maj 2015 i Vänersborg

Handlingar till personalutskottets sammanträde den 20 maj 2015 i Vänersborg Handlingar till personalutskottets sammanträde den 20 maj 2015 i Vänersborg 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med personalutskottet den 20 maj 2015 Plats: Sessionssalen, residenset, Vänersborg Tid:

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion SUMMERING VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020 Remissversion Strategin gäller för Västra Götaland. Den är framtagen i samverkan mellan Västra Götalandsregionen

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

8 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Kinnekullebanan - Förslag till svar på remiss Dnr RS

8 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Kinnekullebanan - Förslag till svar på remiss Dnr RS 11 (17) Anteckningar från beredningen för hållbar utveckling (BHU), 2015-03-03 8 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Kinnekullebanan - Förslag till svar på remiss Dnr RS 3041-2014 Beredningens ställningstagande

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT KOLLEKTIVTRAFIK INLEDNING Människors möjligheter till jobb, tid för familjen och en innehållsrik fritid hänger ofta på att det finns bra transportmöjligheter. Det måste helt enkelt vara lätt att ta sig

Läs mer

Aktuellt från Kollektivtrafiknämnden. Ärenden vid det senaste KTN-mötet den 31/5 Karlborgsbanan Funktionshinderstrategi

Aktuellt från Kollektivtrafiknämnden. Ärenden vid det senaste KTN-mötet den 31/5 Karlborgsbanan Funktionshinderstrategi Aktuellt från Kollektivtrafiknämnden Ärenden vid det senaste KTN-mötet den 31/5 Karlborgsbanan Funktionshinderstrategi Ärenden KTN 31/5 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Tidigarelagd

Läs mer

Handlingar. Kollektivtrafiknämnden

Handlingar. Kollektivtrafiknämnden Handlingar Kollektivtrafiknämnden KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Suzanne Frej Plats: Bohusgården, Uddevalla Ledamöter Alex Bergström (S) Vivi-Ann Nilsson (S) Patrik Karlsson (S) Lena Malm (S) Robert Sandberg

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden DAGORDNING Datum 2018-11-05 1 (6) Sammanträde i regionala utvecklingsnämnden Ledamöter och ersättare i regionala utvecklingsnämnden kallas till sammanträde. Tid: Plats: 2018-11-05

Läs mer

PROGRAM. 09.30 12.00 Inledning. Diskussion "Hur når vi längre tillsammans Föreläsning Dagens unga. Vad vill de och hur kommer de resa imorgon?

PROGRAM. 09.30 12.00 Inledning. Diskussion Hur når vi längre tillsammans Föreläsning Dagens unga. Vad vill de och hur kommer de resa imorgon? PROGRAM 09.30 12.00 Inledning 12.00 13.00 Lunch Diskussion "Hur når vi längre tillsammans Föreläsning Dagens unga. Vad vill de och hur kommer de resa imorgon? 13.00 15.00 Föreläsning Kollektivtrafiken

Läs mer

Handlingar. till sammanträde med kollektivtrafiknämnden

Handlingar. till sammanträde med kollektivtrafiknämnden Handlingar till sammanträde med kollektivtrafiknämnden KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Sara Boke KALLELSE Sammanträde 2012-04-19 Kl. 09.30-14.30 Plats: Hotell Scandic Crown, Polhemsplatsen, Göteborg Ledamöter

Läs mer

Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137

Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137 Balanserat styrkort Regionstyrelsen Fastställt i Regionstyrelsen 2019-08-29 Dnr 18RS2137 Balanserat styrkort Regionstyrelsen Regionstyrelsen är Region Västernorrlands ledande politiska förvaltningsorgan.

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Kommunikationsprogram. för Stockholms stad

Kommunikationsprogram. för Stockholms stad Stadsledningskontoret Kommunikationsenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-03-06 Handläggare Ia Johansson Telefon: 08-508 29 365 Till Kommunstyrelsen Kommunikationsprogram Stadsledningskontorets förslag

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Förslag till reviderad Vision för Stockholm år 2030 yttrande över remiss från kommunstyrelsen KS dnr /2014

Förslag till reviderad Vision för Stockholm år 2030 yttrande över remiss från kommunstyrelsen KS dnr /2014 stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen Dnr 1.5.1.-336/2014 Sida 1 (5) 2014-07-02 Handläggare Helena Nilsson Telefon: 08-508 20 032 Till stadsdelsnämnd Förslag till reviderad Vision för Stockholm år 2030

Läs mer

Lägesrapport december 2016

Lägesrapport december 2016 Lägesrapport december 2016 Attraktivare kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning 2017-01-30 1 (5) Attraktivare kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning Västra Götalandsregionens

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Förbundsdirektionen kallas till delregionalt kollektivtrafikråd den 13 juni 2019

Förbundsdirektionen kallas till delregionalt kollektivtrafikråd den 13 juni 2019 Sida 1 (8) Förbundsdirektionen kallas till delregionalt kollektivtrafikråd den 13 juni 2019 Plats och tid: Stadshuset i Åmål kl 10.30 12.00 Kontakt: Någon anmäla om deltagande i mötet erfordras ej. Ombud

Läs mer

Handlingar. till sammanträde med kollektivtrafiknämnden

Handlingar. till sammanträde med kollektivtrafiknämnden Handlingar till sammanträde med kollektivtrafiknämnden KOLLEKTIVTRAFIKAVDELNINGEN Sara Boke KALLELSE Sammanträde 2011-08-22 Kl. 09.00-15.00 Plats: Hotell Scandic Crown, Polhemsplatsen, Göteborg Ledamöter

Läs mer

Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95)

Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95) 2018-03-16 Ert dnr: N2017/07438/FF n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser.ff@regeringskansliet.se Handläggare: Lars Sandberg Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik

Läs mer

Vad blev resultatet av åtgärdvalsstudie nationellt vägnät, Region Väst? Jenny Ekeblad 2015-03-27

Vad blev resultatet av åtgärdvalsstudie nationellt vägnät, Region Väst? Jenny Ekeblad 2015-03-27 Vad blev resultatet av åtgärdvalsstudie nationellt vägnät, Region Väst? Jenny Ekeblad 2015-03-27 Jag tänkte prata om: Kort om cykel i nationell plan Varför har vi genomfört studien? Presentation av genomförd

Läs mer

REGION VÄRMLAND. Planerings- och uppföljningsprocess

REGION VÄRMLAND. Planerings- och uppföljningsprocess REGION VÄRMLAND Planerings- och uppföljningsprocess Regionalt trafikförsörjningsprogram 2014-2018 PU RTFP Antagen av Kollektivtrafiknämnden 2013-10-31 Enheten för kollektivtrafik Datum 2013-10-31 Ärendenummer

Läs mer

Kollektivtrafiknämnden

Kollektivtrafiknämnden DAGORDNING Datum 2016-03-14 1 (7) Sammanträde i kollektivtrafiknämnden Ledamöter och ersättare i kollektivtrafiknämnden kallas till sammanträde. Tid: 2016-03-14 09.30-16.00 Plats: Hässleholm, Skånetrafiken

Läs mer

Datum Dnr Nytt betalsystem i kollektivtrafiken - investering. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget

Datum Dnr Nytt betalsystem i kollektivtrafiken - investering. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Regionstyrelsen Lars Blixt Verksamhetscontroller 040-675 36 38 Lars.Blixt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-10-25 Dnr 1601903 1 (5) Regionstyrelsen Nytt betalsystem i kollektivtrafiken - investering Ordförandens

Läs mer

Överenskommelse inför beslut om allmän trafikplikt för Öresundstågssystemet

Överenskommelse inför beslut om allmän trafikplikt för Öresundstågssystemet TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Regional kollektivtrafikmyndighet Datum 2018-01-17 Diarienummer 180149 Landstingsfullmäktige Överenskommelse inför beslut om allmän trafikplikt för Öresundstågssystemet Förslag

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 1 (6) Handläggare: Ulrika Palm Tillväxt- och regionplanenämnden Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, Ärendebeskrivning Ärendet omfattar ett förslag till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,,

Läs mer

Information om trafikförvaltningens arbete med trafik och transportsystem i arbetet med kommande RUFS

Information om trafikförvaltningens arbete med trafik och transportsystem i arbetet med kommande RUFS 1(5) Handläggare Jens Plambeck +46 8 686 16 51 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, info punkt 18 Information om trafikförvaltningens arbete med trafik och transportsystem i arbetet med kommande

Läs mer

Nya arbetsformer för utvecklad samverkan mellan Region Östergötland och länets kommuner för Östergötlands utveckling

Nya arbetsformer för utvecklad samverkan mellan Region Östergötland och länets kommuner för Östergötlands utveckling 1/8 Nya arbetsformer för utvecklad samverkan mellan Region Östergötland och länets kommuner för Östergötlands utveckling Bakgrund I samband med att Region Östergötland övertog det regionala utvecklingsansvaret

Läs mer

Detaljbudget 2017 Naturbruksstyrelsen

Detaljbudget 2017 Naturbruksstyrelsen Sida 1(6) Detaljbudget 2017 Naturbruksstyrelsen 1. Sammanfattning En omfattande strukturomvandling av Naturbruksförvaltningens verksamhet och organisation i syfte att öka skolornas attraktivitet och kvalitet,

Läs mer

Dags för uppföljning av Smart Energi

Dags för uppföljning av Smart Energi Sida 1(5) Miljönämnden Datum 2013-04-02 Diarienummer MN 38-2013 Smart energi 2013 Kommunstyrelsen Dags för uppföljning av Smart Energi Ni är en av de 67 aktörer som skrivit under Klimatstrategin för Västra

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Protokoll från beredningen för överenskommelsen med den sociala ekonomin den 15 december 2017

Protokoll från beredningen för överenskommelsen med den sociala ekonomin den 15 december 2017 1 (7) Protokoll från Västra Götalandsregionen Protokoll från beredningen för överenskommelsen med den sociala ekonomin den 15 december 2017 Tid: 09:30-14:00 Plats: Residenset, Vänersborg Närvarande Beslutande

Läs mer

Claes Jägevall, ordf Rolf Eriksson Kjell Sjölund Peter Lindroth Catrin Hulmarker Marie Lindberg Andersson, ers

Claes Jägevall, ordf Rolf Eriksson Kjell Sjölund Peter Lindroth Catrin Hulmarker Marie Lindberg Andersson, ers SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-02-19 1 Plats och tid Tibro kommun, sammanträdesrum Bonaren kl 14:00-15:15 Beslutande Claes Jägevall, ordf Rolf Eriksson Kjell Sjölund Peter Lindroth Catrin Hulmarker Marie Lindberg

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 15 januari 2013

Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 15 januari 2013 Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 15 januari 2013 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med personalutskottet 15 januari 2013 Plats: Blå salongen, residenset, Vänersborg Tid: Kl.

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Ekerö

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Ekerö 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-09-27, punkt 13 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Ekerö beskrivning Trafiknämnden föreslås besluta om allmän

Läs mer

Svar på skrivelse från (MP) angående tidplan för gemensamt betalsystem

Svar på skrivelse från (MP) angående tidplan för gemensamt betalsystem 1(5) Handläggare Mats Ellman 08-686 15 97 mats.ellman@sll.se Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 12 Svar på skrivelse från (MP) angående tidplan för gemensamt betalsystem Ärendebeskrivning Svar på skrivelse

Läs mer

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Samrådsförslag RUFS 2050 en del i en större planprocess RUFS 2010 Aktualitetsarbetet Program ny

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram som ger fördubbling

Trafikförsörjningsprogram som ger fördubbling Trafikförsörjningsprogram som ger fördubbling 24% 48% Trafikförsörjningsprogrammet kan vara nyckeln! Ny lag 1 jan 2012: Regional kollektivtrafikmyndighet ska..regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i Vallentuna

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i Vallentuna 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-09-27, punkt 14 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i Vallentuna beskrivning Trafiknämnden föreslås besluta om

Läs mer