Handlingar. till sammanträde med kollektivtrafiknämnden

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med kollektivtrafiknämnden

2 KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Sara Boke KALLELSE Sammanträde Kl Plats: Hotell Scandic Crown, Polhemsplatsen, Göteborg Ledamöter Alex Bergström S Vivi-Ann Nilsson S Patrik Karlsson S Lena Malm S Robert Hansson S Fredrika Almkvist S Gunilla Levén M Jan Skog M Susanna Cassberg M Carin Ramneskär M Ulrika Frick MP Birgitta Adolfsson FP Anders Fasth KD Lars Engen V Rickard Nordin C Ersättare Eric Insulahn S Inga-Kersti Skarland S Per Erik Norlin S Ann Lundgren S Eshag Kia S Jonas Sundström S Johan Björkman M Lena Ferm Landström M Christian Romberg M Björn Thodenius M Martin Odalgård MP Mats Rahmberg FP Elin Liljebäck Nilsson KD Jennica Johansson V Margaretha Yngvesson C Ledamot/ersättare som har förhinder ombedes snarast kontakta Sara Boke på sara.boke@vgregion.se, eller Ordinarie ledamot som har förhinder ombedes även meddela ersättare vid förhinder. Vänligen uppge eventuellt behov av specialkost till sara.boke@vgregion.se Förslag på kollektivtrafiksförbindelser till Göteborg 19 april Avgång Ankomst Förbindelse Borås 07:50 08:50 Buss 100 Skövde 07:32 08:47 Västtågen regiontåg Mariestad 06:40 08:47 Buss Västtågen regiontåg Uddevalla 07:25 08:50 Buss 830 fr. Kampenhof Vänersborg 07:50 08:57 Västtågen, SJ regiontåg, byte Öxnered Om ni tar bilen, tänk på att samåka! Postadress Besöksadress Telefon Kollektivtrafiksekr. S Hamngatan Box 1031 Göteborg Göteborg

3 1(2) FÖREDRAGNINGSLISTA Kollektivtrafiksekretariatet Referens Datum Sammanträde med kollektivtrafiknämnden den 19 april 2012 Plats: Hotell Scandic Crown, Polhemsplatsen, Göteborg Tid: Fika serveras från Program Mötets öppnande Upprop Val av justerare Genomgång av ärenden (ajournering för gruppmöten efter behov) Lunch Workshop trafikförsörjningsprogram Beslut Mötet avslutas Informationsärenden 1 Aktuellt från Västtrafik Muntligt Lars Backström 2 Dialog om förslag till uppdrag till Västtrafik SAAB-paketet lägesrapport Muntligt Ulrika Frick 4 Öresundståg upphandling Beslutsärenden 5 Pris- och sortimentstrategi sammansättning av arbetsgrupp och förslag till bedömningsmodell 6 Beredningsrutiner för skrivelser 7 Stadstrafik Samverkansavtal mellan kollektivtrafiknämnden och Skövde 8 Stadstrafik Samverkansavtal mellan kollektivtrafiknämnden och Göteborg, Mölndal, Partille 9 Yttrande över Jönköpings trafikförsörjningsprogram 10 Delegationsbeslut avseende tillköp 11 Delårsrapport mars 2012 handlingar vid sammanträdet 12 Go Smart, Vinnova B-ansökan 13 Skrivelse om Kinnekullebanan från infrastrukturberedningen Fyrbodal 14 Dialog regionalt trafikförsörjningsprogram

4 2(2) Anmälningsärenden 15 Yttranden i BHU - Västlänken tillåtlighetsprövning - Kapacitetsutredningen 16 Delegationsförteckning Bilaga: Information om kommande ärenden

5 Ärende 1 Muntligt

6 Ärende 2

7 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Till Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Ulrika Bokeberg E-post: Dialog om förslag till uppdrag för Västtrafik AB 2013 Kollektivtrafiknämnden är sedan 1 juli 2011 ansvarig beställarnämnd för kollektivtrafiken i Västra Götaland och beslutar om årlig ram och uppdrag för Västtrafik AB. Tidtabellskiftet är fastställt inom EU till andra söndagen i december varje år. För att möjliggöra trafikförändringar i tidtabellsskiftet i december behöver Västtrafik så långt som möjligt veta förutsättningarna redan under våren samma år. Anledningen till att god framförhållning krävs är att det tar 6-9 månader att få fram bussar för åtgärder som kräver fler fordon. (Spårvagns- och tåginvesteringar kräver ännu längre framförhållning). Det innebär att kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafik måste läggas före budgeten är beslutad - ett dilemma som även gällde med 50 ägare. Förslaget är därmed att kollektivtrafiknämnden lämnar ett uppdrag till Västtrafik i form av prioriteringar där den ambitionsnivån för respektive mål avgörs av det slutliga budgetbeslutet. Vi använde förra året begreppet beställning, men föreslår nu att övergå till uppdrag då kollektivtrafiknämnden ska agera strategiskt och ordet beställning kan leda tanken till en mer konkret och exakt order. Uppdrag är också den term som används av flera andra beställarnämnder inom Västra Götalandsregionen, t ex kulturnämndens uppdrag till Göteborgsoperan. Den slutliga ramen för Västtrafik fastställs först i samband med att kollektivtrafiknämnden tar sin detaljbudget i september. I samband med det bör också ytterligare konkretisering ske kring nämndens förväntningar på Västtrafik vad avser planerade utredningar och utvecklingsprojekt Ärendet om Västtrafiks uppdrag lyfts som informationsärende den 19 april för att återkomma den 31 maj för beslut. KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Bilaga: Utkast: Förslag till uppdrag POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

8 Sida 1(11) Förslag till Uppdrag Datum Diarienummer KTN UTKAST för dialog: Uppdrag för Västtrafik AB 2013 Kollektivtrafiknämnden är sedan 1 juli 2011 ansvarig beställarnämnd för kollektivtrafiken i Västra Götaland och beslutar om årlig ram och uppdrag för Västtrafik AB. För att möjliggöra trafikförändringar i tidtabellsskiftet i december behöver Västtrafik så långt som möjligt veta förutsättningarna redan under våren. Det innebär att kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafik måste läggas före budgeten är beslutad. Det innebär i sin tur att uppdraget är formulerat i form av prioriteringar, där den slutliga ambitionsnivån för respektive mål avgörs av budgetbeslutet. Den slutliga ramen fastställs först i samband med att kollektivtrafiknämnden tar sin detaljbudget i september. Regionfullmäktiges strategiska inriktning och prioriterade mål Det finns en bred politisk samsyn kring att kollektivtrafikens roll i samhället ska stärkas som ett viktigt medel att skapa hållbar tillväxt i Västra Götaland. Den strategiska inriktningen som regionfullmäktige har angett för såväl kollektivtrafiknämnden, som för Västtrafik som helägt aktiebolag fr o m 1 jan 2012, är att Kollektivtrafiken ska vara förstahandsvalets vid resor. Regionfullmäktiges prioriterade mål om ökad marknadsandel och ökat resande ligger till grund för kollektivtrafiknämndens arbete med det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Trafikförsörjningsprogrammet pekar ut den långsiktiga strategiska inriktningen för kollektivtrafikens utveckling fram till 2025, och planeras fastställas av fullmäktige i september. Uppdraget till Västtrafik följer förslaget till inriktning för trafikförsörjningsprogrammet som just nu är ute på dialog och remiss. Prioritet Prioritering av åtgärder klassas enligt följande N = nödvändigt (klassat i N1 och N2) A = angeläget (klassat i A1 och A2)

9 Sida 2(11) Strategisk inriktning Förslag till övergripande mål i förslag till trafikförsörjningsprogram är att Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en konkurrenskraftig och attraktiv region Det övergripande målet är formulerat så att det ska framgå att kollektivtrafiken inte är ett självändamål. Det är ett verktyg för att bidra till ett hållbart transportsystem i hela regionen, och därmed närma sig visionen om det goda livet. Målet är att var tredje motoriserade resa år 2025 ska ske med kollektivtrafiken. Kopplat till det övergripande målet finns fem delmål samt flerstegsprincipen. Det femte delmålet handlar om Västtrafiks självfinansieringsgrad och är snarare en given förutsättning än ett mål. Detta delmål kan eventuellt senare komma att ersättas av ett separat ägardirektiv. Flerstegsprincipen illustreras av en trappa och handlar om att göra mesta möjliga av det man redan har att kontinuerligt arbeta för att merutnyttja, effektivisera, osv innan nya satsningar övervägs, för att använda tillgängliga skattemedel på bästa möjliga sätt. Förslag till uppdrag för Västtrafik 2013 följer trafikförsörjningsprogrammet och lyfter prioriteringar inom och mellan delmålen Måluppfyllelse 2011 Kollektivtrafikens marknadsandel är mer trögrörlig och förändring ett enskilt år bör tolkas med stor försiktighet. Enligt kollektivtrafikbarometern, som baseras på ca 7000 telefonintervjuer/år inom Västtrafiks område visar på en ökning av kollektivtrafikens marknadsandel 2011 från 23,7 till 24,6 Möjligheter 2013 Det primära syftet med att införa trängselskatter i Göteborg är att förbättra framkomligheten och miljön, men också att medfinansiera angelägna infrastrukturinvesteringar. Åtgärden innebär samtidigt en unik möjlighet att kraftigt öka kollektivtrafikens marknadsandel.

10 Sida 3(11) Delmål 1: Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till 2006 Målet i förslag till trafikförsörjningsprogram är att resandet ska öka med 30 procent mellan 2010 och I var och en av de fyra delregionerna är ökat resande ett prioriterat mål. Resandemålet är relativt framtungt för Göteborgsregionen på grund av införandet av trängselskatter Resandemålet är vad man brukar säga dimensionerande för vilken budget som krävs, även om övriga delmål också påverkar behovet av ekonomiska resurser. Måluppfyllelse ökade resandet med Västtrafik med 18 %. Med hänsyn taget till stämplingsbenägenheten i Göteborgsområdet uppskattas den verkliga resandeökningen till ca 10 %. Det är en rekordstor resandeökning för kollektivtrafiken i Västra Götaland, oavsett vilken siffra som används. Basåret för fördubblingsmålet är 2006 (i såväl förslag till trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland som i det nationella branschgemensamma fördubblingsmålet). Med 2011 års resandeökning har resandet ökat från ca 200 miljoner resor till 268 miljoner resor eller 35 %. På fem år har vi således kommit lite mer än en tredjedel på väg mot målet. Förutsättningar 2013 Resandeökningarna under 2011 har i vissa fall lett till kapacitetsbrist och därmed behov av förstärkningsinsatser Kapacitetsläget inför 2013: Stadstrafik i Uddevalla och Tvåstad förstärkning på morgonen i högtrafik Göteborgs Stadstrafik är i behov av förstärkning generellt, framförallt i spårvagnstrafiken. Akut kapacitesbrist busstrafik - till Partille, Utby, Sävedalen, Björkekärr, Öjesjö och Askim Skövde Stadstrafik - förstärkning på morgonen särskilt linje 1 Borås stadstrafik - vissa behov av förstärkning i högtrafik. Förklaring Akut behov av förstärkning Behov av förstärkning

11 Sida 4(11) Införandet av trängselskatter har beräknats påverka efterfrågan på resor med kollektivtrafiken med fem till sju procent. Beräkningarna baseras bl a på erfarenheten från trängselskatterna i Stockholm. Därtill kommer den underliggande resandeökningen. Beredskap för en fortsatt resandeökning av minst samma storleksordning som 2011 föreslås därför vara utgångspunkten för Västtrafiks planering av pendlingstrafiken in mot Göteborg och i Göteborgs stadstrafik. Resandeutvecklingen i övriga regionen bör också följas noga av Västtrafik för att möta kapacitetsproblem som finns och är på väg att uppstå. Prioriteringar 2013 delmål 1 Delmål 1 föreslås vara det delmål som ges högst prioritet år Det handlar om att möta den ökade efterfrågan på kollektivtrafikresor som råder i länet och som väntas förstärkas vid införandet av trängselskatter. Åtgärder behöver prioriteras in mot och i Göteborg, men det är också viktigt att ta emot det ökade efterfrågetrycket som finns på andra ställen i regionen. I trafikförsörjningsprogrammet redovisas resandemål för respektive delregion fördelade på stadstrafik, tågtrafik och övrig trafik fram till I Västtrafiks uppdrag ingår att utifrån dessa resandemål ta fram operativa åtgärdsförslag för I samband med detta ska prioriteringar göras enligt följande punkter: Trimma och effektivisera, minska restidskvoter Genomför nödvändiga åtgärder Genomför beslutade strukturförändringar till följd av infrastrukturinvesteringar Utveckla åtgärder för en attraktiv och konkurrenskraftig region Trimma, effektivisera och minska restidskvoterna I linje med flerstegsprincipen ska Västtrafik verka för åtgärder som bidrar till att öka fyllnadsgraden i befintlig trafik och sprida ut resandet i högtrafiktid. Här kan information till resenärerna vara ett verktyg, men också samverkan med kommunerna kring t ex skoltider. En översyn av linjenätets effektivitet bör göras vid varje tidtabellsskifte för att trimma och effektivisera utbudet i förhållande till efterfrågan, samt se över hur restidskvoterna kan förbättras. Kollektivtrafiknämnden vill poängtera att det inte bara behöver handla om linjer med den lägsta kostnadstäckningen. Västtrafik ska göra en översyn linjernas utbud i förhållande till efterfrågans utveckling, och justera och trimma utbudet för att ge största möjliga nytta per insatt skattekrona. Före eventuell förändring av linjetrafik till anropsstyrd trafik, eller t o m nedläggning av en linje ska samhällets behov av grundläggande basutbud och samordningsvinster med skolskjuts beaktas. Effektiviseringar som görs i en delregion ska i första hand föras tillbaka till samma delregion. (Prioritet N1)

12 Sida 5(11) Genomför nödvändiga åtgärder Sedan några år tillbaka används begreppet nödvändiga åtgärder i Västtrafiks trafikplanering. Nödvändiga åtgärder handlar om åtgärder för att utöka kapaciteten i systemet för att få med befintliga resenärer, och inte behöva åka ifrån resenärer vid hållplatsen. Med den kraftfulla resandeökning som varit det senaste ett och ett halvt åren råder akut kapacitetsbrist i många av de större pendlingsstråken i regionen, men även i stadstrafiken i Göteborg och på vissa linjer i stadstrafiken i Skövde, Borås och Uddevalla och Tvåstad. Västtrafik skall prioritera nödvändiga åtgärder och utöka kapaciteten för att få med alla befintliga resenärer. (Prioritet N1) Inför införandet av trängselskatter ska prognostiserad kapacitetsbrist också bedömas inom ramen för nödvändiga åtgärder. Både kort, och mer långväga pendlingsströmmar in mot Göteborg behöver beaktas. (Prioritet N1) Det är också önskvärt att planeringen görs så att det finns viss flexibilitet att anpassa utbudet när man ser hur efterfrågan utvecklas. (Prioritet N2) Åtgärder prioriteras så att den högst prioriterade åtgärden (mest akuta) i varje delregion genomförs. Därefter prioriteras åtgärder som ger nytta för flest resenärer per insatt krona (netto, utan hänsyn till geografi). Genomför beslutade strukturförändringar till följd av infrastrukturinvesteringar När det gäller tågtrafik är trafikeringsbesluten ofta kopplade till mångåriga processer och kraftfulla investeringar i infrastrukturutbyggnad och fordon. Ett tydligt sådant fall är det nya dubbelspåret mellan Göteborg och Öxnered. I december 2012 beräknas banan vara klar för att öppnas för ny trafik. Nytt trafiksystemet med pendeltåg mellan Ale och Göteborg, och regiontåg mellan Vänersborg/Öxnered och Göteborg ska ses som en nödvändig åtgärd med högsta prioritet. (Prioritet N1) Inom ramen för Västsvenska paketet byggs nya busskörfält in mot och i Göteborg. Busskörfälten syftar till att skapa ett effektivare, kapacitetsstarkt linjenät. En ny linjestruktur för stombussar och expressbussar har tagits fram genom samråd med Göteborgs stad och trafikverket. En förutsättning för att kunna införa den nya linjestrukturen är en omförhandling med trafikföretagen. Kollektivtrafiknämnden uppdrar till Västtrafik att verka för att den nya linjestrukturen införs vid tidtabellskiftet i december ( Prio:N2) Budgetförutsättningarna avgör vilket utbud som respektive linje kan ges. Prioritet sker enligt principen flest resenärer per skattekrona. Kapacitet att ta emot nya resenärer prioriteras högre än den nya linjestrukturen om dessa måste ställas mot varandra.

13 Sida 6(11) Utveckla åtgärder för en attraktiv och konkurrenskraftig region Ytterligare strategier som lyfts under delmål 1 i förslag till trafikförsörjningsprogrammet är; - Resmöjligheterna i relationer med stor potential för ökat resande ska förbättras - Införa ytterligare incitament, tjänster och marknadsföring som ökar resandet Kollektivtrafikens konkurrenskraft ska stärkas och utvecklas i hela regionen. Kollektivtrafiken ger mest nytta i stråk - där man kan resa många tillsammans. Samtliga kommunalförbund har pekat ut stråk som tillsammans utgör ett prioriterat regionalt nät i regionen, sammanställt i förslaget till trafikförsörjningsprogram. Detta nät ska utvecklas som en stomme i regionens kollektivtrafik, tillsammans med stadstrafiken i regionens städer. Åtgärder som ger flest resenärer per insatt krona i respektive delregion prioriteras (Prioritet: A1) Eftersom vi i vår region bor utspritt kräver målet om fördubbling att matning till stråken också utvecklas. Det vi brukar kalla hela resan. För att klara en fördubbling måste kostnadseffektiva sätt att mata till stråken utvecklas. Det kan handla om cykel- och pendelparkeringar, samarbete med cykel- och bilpooler, utveckling av anropsstyrd trafik, mobility management-åtgärder osv. Dessutom behöver fler attraktiva knut- och bytespunkter utvecklas för att ge mervärde åt resan. Här ser vi fram emot ett gemensamt strategi- och utvecklingsarbete med Västtrafik, regionens kommuner och andra relevanta aktörer. (Prioritet: A2)

14 Sida 7(11) Delmål 2: Minst (75-80) procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025 Det långsiktiga målet är att procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken år Fram till 2016 är målet att nöjdheten ska öka. Måluppfyllelse 2011 Under 2011 har andelen nöjda resenärer sjunkit med två procentenheter. Det finns ofta ett samband mellan kraftiga resandeökningar och minskad nöjdhet. Detta eftersom en snabb resandeökning ofta leder till trängsel i fordonen i högtrafik. Prioriteringar 2013 delmål 2 Följande prioriteringar bör göras för delmål 2: Förbättra och säkerställa kvaliteten Implementera ny pris- och sortimentsstrategi Utveckla bastutbudet Förbättra och säkerställa kvaliteten Kollektivtrafiknämnden stöder Västtrafiks redan påbörjade arbete med att prioritera systematiskt arbete för att förbättra och säkerställa ( Prioritet N1); Störningsinformation Trafik, leverans (punktlighet och pålitlighet) Driftsäkerhet i betalsystemet Under hela 2013 kan särskilda åtgärder krävas för att underlätta för resenärer som väljer att ställa bilen och p g a trängselskatter, t ex riktad information. Förberedelse för implementering av ny pris- och sortimentsstrategi Fortsatt arbete för att möjliggöra implementering av en ny pris- och sortimentsstrategi är också en tydligt prioriterad uppgift under 2013 (Prioritet: A1). Utveckla bastutbudet Hösten 2012 planeras utredning och samråd med delregionala och regionala kollektivtrafikråden ske i syfte att tydliggöra strategin kring bastutbud och kollektivtrafikens servicenivå. Detta ska därmed utgöra en grund för planeringen som görs under Pågående utvecklingsprojekt för anropsstyrd trafik syftar till att utveckla tillgängligheten för boende i mindre orter och på landsbygden och kommer därmed innebära åtgärder framförallt i Sjuhärad, Skaraborg och Fyrbodal ( Prioritet A1).

15 Sida 8(11) Delmål 3 Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat kollektivtrafiknät som är tillgänglighetsanpassat för att möjliggöra hela resan Måluppfyllelse 2011/2012 Västtrafik arbetar kontinuerligt med att tillgänglighetsanpassa kollektivtrafiken. Fordonsparken är i stort sett anpassad, med undantag av de äldre spårvagnar som inte ännu fasats ut. Under 2011 lanserades också en ny reseplanerare som ger resenären besked om linjen är anpassad för funktionshindrade. Under 2012 bedöms audiovisuella hållplatsutrop också finnas på alla linjer. Utmaningar som kvarstår för själva trafiken är nu vidareutveckling och säkerställande av kvalitet och driftsäkerhet av lift och ramper. 760 terminaler och hållplatser har pekats ut som prioriterade för tillgänglighetsanpassning i trafikförörjningsprogrammet, varav ca 400 är åtgärdade. Här återstår således arbete för att nå målet om ett tillgänglighetsanpassat prioriterat nät. Här har såväl väghållaren/markägaren som Västra Götalandsregionen/Västtrafik ett ansvar, då väghållaren ansvarar för åtgärder upp till och med markytan och Västra Götalandsregionen/Västtrafik ansvarar för det som enkelt uttryckt är över mark (byggnader, hållplatsutrustning osv). Prioriteringar 2013 delmål 3 Ett arbete pågår med att ta fram en ny strategi för åtgärder för funktionshindrade. Strategin tas fram i samverkan med Västtrafik och sekretariatet för rättighetskommitten. Samråd sker med brukarrepresentaner, trafikverket och kommunalförbunden. Strategin planeras fastställas under hösten 2012 och utgöra grund för prioriteringar på detta område. Kollektivtrafiknämnden ser det som angeläget att utveckling av kvalitetsuppföljningssystem av fordonens tillgänglighetsutrustning prioriteras. (Prioritet A2)

16 Sida 9(11) Delmål 4 Kollektivtrafikens miljöpåverkan och energianvändning ska minska till 2025 Förslag till ny målformulering finns: Delmål 4: Kollektivtrafiken skall utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till Måluppfyllelse 2011 Målet är att trafikens energianvändning ska minska med 25% från 2010 till 2025 och att 95% av transportarbetet ska utföras med förnybar energi år Under 2011 har andelen biodrivmedel i busstrafiken ökat från 18 till nästan 30 procent. En annan viktig miljöpåverkande åtgärd är arbetet med att öka kollektivtrafikens marknadsandel för resandet. En förflyttning av resenärer från privatbil till kollektivtrafik innebär framförallt väsentliga minskningar av klimatpåverkande utsläpp och en effektivare markanvändning. Förutsättningar 2013 Under 2011 har nya upphandlingar genomförts och ytterligare avtal handlas upp under 2012 vilket innebär en fortsatt ökning av andelen biodrivmedel. Sedan 2011 har också energikrav börjat ställas i upphandlingar. I stadstrafik väntas antalet el-hybridbussar att öka. Även andelen biogasdrivna bussar ökar fram till Under 2012 kommer Västtrafiks miljö- och klimatstrategi ses över för eventuell anpassning till nya EU direktiv om energieffektivitet. Det finns även behov att utveckla strategin med avseende på bullerproblematiken. Under de närmsta åren är det relativt många trafikavtal som löper ut. Det är generellt mer kostnadseffektivt att höja miljökraven vid upphandling än att genomföra förändringar i pågående avtal. Under 2012 har oljeprisindex stigit kraftigt vilket accentuerar vikten av att minska beroendet av fossila bränslen.

17 Sida 10(11) Prioriteringar 2013 delmål 4 År 2013 är den högst prioriterade miljöåtgärden att öka kollektivtrafikens marknadsandel. (Prioritet N1) Därefter gäller fortsatt systematiskt arbete att stegvis fasa ut fossila drivmedel, och säkerställa att detta sker på ett rimligt kostnadseffektivt sätt, i enlighet med Miljö- och klimatstrategin (inklusive eventuella revideringar). ( Prioritet: A1) För att säkerställa måluppfyllelsen fortsätter Västtrafik att prioritera uppföljning av miljökrav i samtliga avtal genom revisioner och rapportering från trafikföretagen (Prioritet A1) Västtrafik har också en viktig roll som aktör för att aktivt driva utvecklingen på miljöområdet framåt, genom t ex fortsatt engagemang i test- och demonstrationsprojekt, och samverkansprojekt för att underlätta kollektivt resande till evenemang och turistmål.( Prioritet: A2) Delmål 5: Självfinansieringsgraden ska vara minst 50 procent Att nå det högt uppsatta målen för kollektivtrafiken kräver väl avvägda åtgärder för en resurseffektiv användning av såväl resenärernas som samhällets resurser. Delmål fem är ett ekonomiskt mål som långsiktigt bedöms driva mot det övergripande målet genom att det ställer krav på kostnadseffektivt användande av samhällets resurser. Självfinansieringsgraden år 2011 var 53 procent. En viktig utgångspunkt för Västtrafiks uppdrag är att bolagets självfinansieringsgrad även kommande planperiod ska vara procent. (Eventuellt kan detta delmål komma att ersättas av ett ägardirektiv) Utredningar, forskning och utveckling Kollektivtrafiknämnden förutsätter att Västtrafik aktivt deltar i de utredningsarbeten som kollektivtrafiknämnden driver. I samband med att kollektivtrafiknämnden tar beslut om detaljbudget (sept 2012) kommer de större planerade utredningsinsatserna att klargöras, för att medge god framförhållning för Västtrafiks resursplanering. Kollektivtrafiknämnden har i uppgift att verka för forskning och utveckling på kollektivtrafikområdet. Flera parallella aktiviteter pågår, dels för att

18 Sida 11(11) utveckla nya tjänster kopplade till kollektivtrafikresan (Go Smart) och dels för att utveckla miljövänligare, energieffektivare fordon och bränslen. Under 2013 kommer ett nytt FoI-centrum att etableras i en av de tre storstadsregionerna i Sverige. Vi har också ett engagemang i forskningscentrat SAMOT. Västtrafiks delaktighet är en förutsättning för lyckad implementering i flertalet utvecklingsprojekt som kan komma att initieras av nämnden. Liksom för utredningar ska god framförhållning och samråd ske mellan kollektivtrafiksekretariatet och Västtrafik inför beslut i nämnden om Västtrafiks engagemang i sådana projekt. Ny lag nya förutsättningar Den 1 januari 2012 trädde den nya kollektivtrafiklagen i kraft. Den innebär bl a att kommersiella aktörer kan konkurrera med den samhällsbeställda trafiken. Kollektivtrafiknämnden har tillsammans med Västtrafik en viktig uppgift att se till att den nya spelplanen fungerar. Västtrafik ska på ett balanserat neutralt sätt ta fram beslutsunderlag inför beslut om trafikplikt. En central uppgift är att genomföra samråd inför upphandling (SIU) med trafikföretagen. Det innebär att på ett neutralt sätt lyssna av företagens analys av marknaden och intresset för att bedriva trafik på kommersiell basis. Bolaget ansvarar också för den av Västra Götalandsregionen finansierade kollektivtrafikinfrastrukturen, framförallt terminaler och strategiska depåer. Västtrafiks uppdrag innefattar att på ett konkurrensneutralt sätt fördela tillgängligheten till denna infrastruktur. Även om transportstyrelsen har fastställt föreskrifter och SKL bistått de regionala myndigheterna med juridisk expertis återstår en hel del oklarheter kring det fria marknadstillträdet. Ett fortsatt gemensamt utvecklingsarbete krävs såväl nationellt i branschen som inom Västra Götaland (kollektivtrafiknämnden, Västtrafik och kommunerna) de närmsta åren, för att skapa en fungerande spelplan för kommersiellt driven trafik och upphandlad trafik att gå hand i hand och driva kollektivtrafikmarknaden framåt. KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN Ulrika Frick Ordförande Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör

19 Ärende 3 Muntligt

20 Ärende 4

21 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jan Efraimsson E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Information avseende beslut om allmän trafikplikt för Öresundstågstrafiken den 31 maj. Öresundstågstrafiken är ett gemensamt trafiksystem i Sydsverige och Danmark. Bakom Öresundstågen står länstrafikbolagen i Blekinge, Halland, Kronoberg, Kalmar, Skånetrafiken och Västra Götaland samt danska Trafikstyrelsen. Det praktiska handhavandet sköts av bolaget Öresundståg AB som ägs av berörda länstrafikbolag. I vårt län är det Västtrafik som står som delägare av bolaget med 12 %. Bolagets uppgift är att samordna och driva gemensamma frågor för Öresundstågssystemet i Sverige, häribland avtalsfrågor, trafikplanering, fordons- och underhållsfrågor, marknad, försäljning, kvalitet och utveckling. Fram till den 11 december 2011 utfördes Öresundstågstrafiken av DSBFirst. Därefter har Veolia Transport tagit över ansvaret att utföra trafiken fram till december Öresundståg AB förbereder nu en ny upphandling för den del av Öresundstågstrafiken som körs på den svenska sidan. Inför ett beslut om allmän trafikplikt har bolaget har utarbetat ett förslag till överenskommelse som skall undertecknas av samtliga berörda län. Överenskommelsen bifogas. Vid nästa nämndmöte den 31 maj föreslås nämnden fatta beslut om allmän trafikplikt. Samtliga berörda myndigheter kommer att fatta var sitt trafikpliktsbeslut för delsträckor inom sina respektive län, inkl viss överlappning geografiskt. I vårt fall föreslås nämnden ta beslut om allmän trafikplikt för sträckan Göteborg - Halmstad. Överenskommelsen omfattar även tre optionslinjer, t ex Göteborg-Borås- Alvesta. Berörda myndigheter kommer i ett senare skede fatta beslut om allmän trafikplikt för optionslinjerna om tågtrafik skall bedrivas även på dessa linjer. KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Jan Efraimsson Bilaga: Överenskommelse inför beslut om allmän trafikplikt POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

22 Utkast Mellan Region Blekinge, org. nr , Region Halland, org. nr , Jönköpings Läns Landsting, org. nr , Landstinget Kalmar Län, org. nr , Regionförbundet södra Småland, org. nr , Region Skåne, org. nr , Västra Götalandsregionen, org. nr nedan var för sig benämnd Part och gemensamt benämnda Parterna, träffas följande Överenskommelse inför beslut om allmän trafikplikt för Öresundstågssystemet Öresundstågssystemet binder samman regionerna i södra Sverige och möjliggör snabba och frekventa vardagsresor till och från skola och arbete för dess invånare. Sedan trafiken startade med Öresundsbrons öppnande år 2000 har systemet vuxit och är idag en viktig förutsättning för tillväxten av funktionella arbetsmarknadsregioner i södra Sverige. Parterna avser att tillsammans upphandla trafiken inom Öresundstågssystemet och är överens om att för egen del besluta om allmän trafikplikt för relevanta sträckningar. Varje part fattar beslut om trafikplikt för trafik i sitt eget län samt till viktiga målpunkter (stationer) i intilliggande län. Parterna är överens om att dessa beslut om allmän trafikplikt som var och en på så sätt träffar tillsammans ska omfatta följande sträckor: Nationsgränsen till Danmark Malmö C Lund Landskrona Helsingborg Halmstad Göteborg C Nationsgränsen till Danmark Malmö C Lund Hässleholm Alvesta Växjö Kalmar Nationsgränsen till Danmark Malmö C Lund Hässleholm Kristianstad Karlskrona Halmstad Markaryd Hässleholm (option) Göteborg C Borås Alvesta (option) Jönköping Nässjö/Värnamo Alvesta (option) Sträckor angivna som option ovan utgör en del av överenskommelsen, men berörda parter fattar beslut om trafikplikt för dessa sträckor inför att eventuellt beslut om avrop av option fattas. Den planerade trafiken utförs av tågfordon som tillgodoser behov för regionalt resande. Tidtabell och taxesystem utgår från dagens tidtabell samt Sydtaxan inklusive lokal taxa inom respektive län, dock med de förändringar som framtida trafik och utveckling kan ge skäl till. Parterna är överens om att inför upphandling av ovanstående linjer genomföra s k Samråd inför upphandling (SIU) i syfte att bl. a utröna intresse för att driva kommersiell tågtrafik på de sträckor som planeras för upphandling. Trafiken inom Öresundstågssystemet finansieras genom att varje län bär de intäkter och kostnader som kan härledas till respektive län, strikt efter de geografiska gränserna. Överenskommelsen avser att täcka trafik som upphandlas för en tidsperiod som fastställs i särskild ordning. Trafikstart planeras till december 2014.

23 Region Blekinge Region Halland Regionstyrelsens Ordförande Regionstyrelsens Ordförande Mats Johansson Gösta Bergenheim Jönköpings läns Landsting Landstingsdirektör Agneta Jansmyr Jönköpings läns Landsting Lanstingsstyrelsens Ordförande Håkan Jansson Landstinget Kalmar Län Regionförbundet södra Småland Trafikstyrelsens Ordförande Regionstyrelsens Ordförande Ulf Nilsson Roland Gustbée Västra Götalandsregionen Region Skåne Kollektivtrafiknämnden Ordförande Regionala Tillväxtnämndens Ordförande Ulrika Frick Pontus Lindberg Region Skåne Utvecklingsdirektör Mikael Stamming

24 Ärende 5

25 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare Jörn Engström Telefon E-post Till Kollektivtrafiknämnden Pris- och sortimentstrategi förändrad sammansättning av arbetsgrupp samt förslag till bedömningsmodell Ärendet Arbetsgruppen för pris- och sortimentsstrategin föreslog vid sitt möte den 15/3 att arbetsgruppens sammansättning bör ändras eftersom det regionala kollektivtrafikrådet nu finns etablerat för samråd mellan kommuner och region. Förslaget innebär att arbetsgruppen omformas så att den endast består av regionrepresentanter från kollektivtrafiknämnden. På mötet presenterades även förslag till bedömningsmodell för val av geografimodell, se bilaga. Arbetsgruppen beslutade att skicka ut bedömningsmodellen till de delregionala kollektivtrafikråden för synpunkter. Vidare beslutades att en extern referensgrupp med t ex tjänstemän från andra trafikhuvudmän, aktörer i branschen etc. ska sättas samman för att bistå tjänstemannagruppen. De delregionala kollektivtrafikråden har haft dialog kring bedömningsmodellen under mars/april. Efter justering mht inkomna synpunkter tas modellen upp i regionala kollektivtrafikrådet den 20/4. Därefter ska tjänstemannagruppen tillämpa bedömningsmodellen och sedan sker en ny dialogrunda i kollektivtrafikråden, innan förslag till val av geografimodell tas upp i nämnden under hösten Geografimodeller Arbetsgruppen har på tidigare möten beslutat vilka geografimodeller som ska utvärderas, de beskrivs kortfattat nedan. Notera att exakta avstånd, gränser, priser, zonstorlekar, antal zoner etc. är frågor man avser arbeta vidare med efter val av geografimodell. 1. Personliga zoner Zonerna utgår från var resenären för dagen börjar sin resa. När man kliver på sin första tur på morgonen så blir den hållplatsen mittpunkt i ens personliga zon för aktuell resdag. Vill man åka längre en dag så kan man utöka sin zon. 2. Fasta cirkelzoner Regionen delas in i ett antal fasta cirkulära zoner, utgående från naven i varje delregion. POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: HEMSIDA:

26 Sida 2(2) Datum Dnr KTN Kommun/område(n)/Region Regionen delas in i ett antal fasta zoner där minsta enhet är kommungräns, sedan en eller flera nivåer med områden bestående av flera kommuner. 4. Nollalternativ Dagens prismodell med mindre förenklingar; bl.a. något färre korttyper, samt (om möjligt) någon produkt för kombiresenärer. Förslag till beslut - att ledamöter i nämnden som ingår i regionala kollektivtrafikrådet fortsatt utgör arbetsgrupp för pris- och sortimentstrategi - att nämnden har mottagit information om förslag till bedömningsmodell för val av geografimodell KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Jörn Engström Bilaga: Bedömningsmodell

27 Fastställda gemensamma förutsättningar (oberoende av vald strategi): Regionperspektivet: Stimulera utvidgade arbetsmarknadsregioner och regionförtätning Intäktsneutralitet. Sortiment anpassat efter målgruppernas behov. Få prismodeller, gemensam för målgrupperna kollektiv och kombiresenärer. Få prisfaktorer, gemensamma mellan prismodellerna och som prioriteras av kunderna. Prismodeller som ger incitament att öka resandefrekvensen och belöna lojalitet. Kundfokuserat sortiment som tillåter kunder att genomföra alla resor med ett färdbevis och beteende. Förslag till kompletterande gemensamma förutsättningar: Flexibelt system, samma färdbevis kan användas i hela regionen. Samma prissättning i hela regionen (förutsätts av ovan). Säkerställ interoperabilitet. Pris och sortimentstrategi förslag till bedömningsmodell Beslutskriterierna betygsätts från 1 till 5. Betygssättningen ska spegla i vilken grad de olika strategierna gör det möjligt att skapa ett pris/sortiment som ger bästa möjliga måluppfyllnad, utifrån valda beslutskriterier. 1. Personliga zoner 2. Fasta cirkelzoner 3. Kommun/område(n)/Region 4. Nollalternativ = dagens system med mindre förenklingar Bedömningskriterier: Vikt Betyg Enkelhet 30% enkelt att förstå prissättningen enkelt att genomföra resan med sitt färdbevis enkelt att förutse vad resan kommer att kosta enkelt att välja rätt färdbevis för mig intuitivitet i zongränsdragning komplexitet i zonstruktur Rättvisa 25% prisskillnad beroende på avstånd prisskillnad beroende på resandefrekvens prisskillnad beroende på trafikutbud pris oberoende av geografi Riskbedömning 20% driftsäkerhet graden av förändring teknik graden av förändring för kund påverkan av teknikutveckling påverkan vid förändrad regionstruktur förutsägbarhet i intäktspåverkan Tillköp 15% subventionering 65+/75+ skolkort Investeringsbehov 10% utbyte av hårdvara till nya kortläsare modifiering av befintliga kortläsare införande av nya teknik, ex. taggar, plattformsvalidatorer utvecklingskostnad för systeminvestering TOTAL BETYG: 100% 3,0 3,0 3,0 3,0 Övriga kriterier: Trafikpåverkan påverkan på resandemönster kundflöde i fordon Upplevd Integritet Införandetid Interoperabilitet resor över länsgräns resor inom Sverige/konkurrens avräkning mellan RKTM och aktörer Kommentar: Bedöms ej som alternativskiljande. Beaktas i senare fas. Bedöms ej som alternativskiljande. Att göra rätt tar tid, därav ej lika hög prio som kriterier Ej lika hög prio som kriterierna ovan. Beaktas i senare fas

28 Ärende 6

29 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare Sara Boke Telefon E-post Till Kollektivtrafiknämnden Beredningsrutiner för skrivelser Ärendet Syftet med beredningsrutinerna är att skapa effektiva rutiner som stödjer den demokratiska processen och som är rättsligt korrekta. Då en allmän handling inkommer till kollektivtrafiksekretariatet eller presidiet ska den diarieföras och vid behov handläggas. Förslag på beredningsrutiner för skrivelser Diarieföring Diarieföring sker enligt Västra Götalandsregionens lathund för Diarieföring daterad Den som får ärendet skickat till sig ansvarar i samråd med nämndsekreteraren för att ärendet blir diariefört samt att en eventuell handläggare utses. Rätten att väcka ärenden Den lagstiftning som gäller vår verksamhet är kommunallagen som klart anger att det är ledamöter och ersättare som kan väcka ärenden i styrelser och nämnder. Enskilda har alltså inte rätt att väcka ärenden i kollektivtrafiknämnden. Enskilda kan självklart skriva till nämnden, men kan inte kräva att deras fråga ska behandlas av kollektivtrafiknämnden. Skrivelser Enligt förvaltningslagen ska myndigheten besvara frågor från enskilda i någon form. Hur det ska gå till bestämmer myndigheten själv, t ex i beredningsrutiner. Inom kollektivtrafiknämnden ska ett bekräftelsesvar eller hänvisning till rätt instans skickas inom tre arbetsdagar till avsändaren av den inkomna skrivelsen. Kollektivtrafiksekretariatet kan i de fall där enskild inkommit med en skrivelse svara direkt utan att gå via kollektivtrafiknämnden. Ett svar på skrivelsen ska skickas inom tre veckor från den dagen skrivelsen inkommit. POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln: HEMSIDA:

30 Sida 2(2) Datum Dnr KTN Inkommer en skrivelse från en politisk instans ska skrivelsen tas upp med presidiet, som avgör om skrivelsen/ärendet ska tas upp på nästkommande nämndmöte eller om tjänstemannaorganisationen kan svara. Om skrivelsen ska tas upp i nästkommande nämndmöte ska ett svar utgå till den som skickat skrivelsen inom tre veckor att ärendet är behandlat och kommer att tas upp under nästkommande nämndmöte. Föreringar och intresseorganisationer behandlas som enskilda och hanteras därmed direkt av kollektivtrafiksekretariatets tjänstemän. Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner förslag till beredningsrutiner för skrivelser enligt ovan KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Sara Boke

31 Ärende 7

32 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jörn Engström Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Stadstrafiksamverkan samverkansavtal med Skövde kommun Enligt de beslutade samverkansformerna ska det i var och en av regionens fyra noder upprättas särskilda samverkansavtal för stadstrafiken mellan Västra Götalandsregionen och berörda kommuner. Det handlar om kommunerna Göteborg/Mölndal/Partille (GMP), Borås, Skövde samt Trollhättan/Vänersborg/Uddevalla (Trestad). Kollektivtrafikens utveckling i de större städerna är i hög utsträckning beroende av att infrastrukturåtgärder och annan samhällsbyggnad går hand i hand. Behovet av ett fördjupat samråd och dialog kring stadstrafikens utveckling säkerställs genom dessa samverkansavtal. Vid kollektivtrafiknämndens möte den 26 januari utsågs representanter från nämnden till respektive stadstrafikområde. Två av samverkansavtalen är nu färdiga för undertecknande, de för Göteborg, Mölndal och Partille samt för Skövde kommun. Avtalen har tagits fram i samråd med berörda tjänstemän och politiker hos respektive kommun. Övriga kommuners samverkansavtal tas fram under våren. Förslag till beslut: Kollektivtrafiknämnden godkänner bilagt förslag till samverkansavtal med Skövde kommun och uppdrar till ordföranden att underteckna avtalet. KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Jörn Engström Bilaga: Samverkansavtal avseende Skövde Stadstrafik Expedieras till: Skövde kommun POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

33 SAMVERKANSAVTAL AVSEENDE SKÖVDE STADSTRAFIK 1. Parter Skövde kommun kommunstyrelsen genom dess kollektivtrafikberedning, nedan kallad Kommunen, och Västra Götalandsregionen genom dess kollektivtrafiknämnd, nedan kallad Regionen. 2. Syfte och mål med samverkan Syftet med detta samverkansavtal är att formalisera samverkan mellan Kommunen och Regionen avseende utvecklingen av Skövde stadstrafik. Detta för att utvecklingen på bästa sätt skall svara mot lokala och regionala resbehov och samtidigt gynna en god stadsutveckling. Det handlar om att säkerställa att samhällsplanering, infrastrukturplanering och kollektivtrafikens utveckling går hand i hand. Målet är att tillsammans verka för ett ökat kollektivt resande och en ökad marknadsandel i förhållande till bilen. Därtill finns ett särskilt mål för Skövde stadstrafik, nämligen att resandet år 2020 skall vara minst fördubblat jämfört med resandet år Åtagande och genomförande Kommunen skall: verka för en anpassning och utbyggnad av infrastrukturen som stöder kollektivtrafikens utveckling verka för en samhällsplanering och stadsutveckling (exploatering, bostadsbyggande, parkeringspolicy etc.) som gynnar kollektivtrafikens utveckling Regionen skall: verka för en utbyggnad av kollektivtrafikens utbud och tjänster verka för en utbyggnad av transportinfrastrukturen som stöder kollektivtrafikens utveckling Det enligt Lag om kollektivtrafik (SFS 2010:1065) upprättade trafikförsörjningsprogrammet och andra av Kommunen och Regionen upprättade strategiska dokument anger inriktning för arbetet. 4. Organisation för samråd mellan förtroendevalda Regionen och Kommunen skall vid möte minst en gång per halvår göra en avstämning för att kontinuerligt utveckla stadstrafiken och övrig samhällsplanering i samklang. Kommunen företräds av de fem ordinarie ledamöterna i kommunens kollektivtrafikberedning medan Regionen företräds av de två ledamöter som utsetts av kollektivtrafiknämnden. Ordförande är kollektivtrafikberedningens ordförande med dess vice ordförande som ersättare.

34 Vid dessa möten sker löpande avstämning kring frågor att kontinuerligt utveckla stadstrafiken och övrig samhällsplanering i samklang. Forumet kan initiera utvecklingsprojekt inom stadstrafiken. Vid det ordinarie mötet under det första halvåret skall uppföljning och utvärdering ske av samarbetsformerna. Ytterligare möten utöver halvårsmötena kan initieras av endera parten. 5. Organisation för samråd mellan tjänstemän Kommunen, Regionen samt Västtrafik utser tjänstemannarepresentanteter som träffas regelbundet. Därtill kan knytas till gruppen tjänstemän hos entreprenör för stadstrafiken. Tjänstemännen har att göra löpande avstämningar av t.ex. trafikering, infrastruktur, samhällsplanering, information och marknadsföring av stadstrafiken. Tjänstemannagruppen skall vara drivande i arbetet att kontinuerligt utveckla stadstrafiken och kan initiera förslag till åtgärder som syftar till att nå uppsatta mål enligt punkt 2 som kan föreläggas gruppen förtroendevalda för godkännande. 6. Avtalets giltighet Avtalet gäller från och med den 1 april 2012 och tills vidare och kan sägas upp med ett års uppsägningstid. Vid den årliga uppföljningen kan revideringar göras i överenskommelsen efter behov Detta avtal har upprättats i två exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Göteborg den VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Kollektivtrafiknämnden Skövde den SKÖVDE KOMMUN Kommunstyrelsen Kollektivtrafikberedningen

35 Ärende 8

36 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jörn Engström Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Stadstrafiksamverkan samverkansavtal med Göteborg, Mölndal och Partille kommun Enligt de beslutade samverkansformerna ska det i var och en av regionens fyra noder upprättas särskilda samverkansavtal för stadstrafiken mellan Västra Götalandsregionen och berörda kommuner. Det handlar om kommunerna Göteborg/Mölndal/Partille (GMP), Borås, Skövde samt Trollhättan/Vänersborg/Uddevalla (Trestad). Kollektivtrafikens utveckling i de större städerna är i hög utsträckning beroende av att infrastrukturåtgärder och annan samhällsbyggnad går hand i hand. Behovet av ett fördjupat samråd och dialog kring stadstrafikens utveckling säkerställs genom dessa samverkansavtal. Vid kollektivtrafiknämndens möte den 26 januari utsågs representanter från nämnden till respektive stadstrafikområde. Två av samverkansavtalen är nu färdiga för undertecknande, de för Göteborg, Mölndal och Partille samt för Skövde kommun. Avtalen har tagits fram i samråd med berörda tjänstemän och politiker hos respektive kommun. Övriga kommuners samverkansavtal tas fram under våren. Förslag till beslut: Kollektivtrafiknämnden godkänner bilagt förslag till samverkansavtal med Göteborgs stad, Mölndal stad och Partille kommun samt uppdrar till ordföranden att underteckna avtalet. KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Jörn Engström Bilaga: Samverkansavtal för Stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille Expedieras till: Göteborgs stad, Mölndals stad och Partille kommun POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

37 Samverkansavtal för Stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 1. Parter Västra Götalandsregionen (nedan kallat regionen) och kommunerna inom Göteborgs stadstrafik: Göteborg, Mölndal och Partille. 2. Syfte och mål med samverkan Syftet med denna överenskommelse är att formalisera samverkan mellan berörda kommuner och den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Detta för att utvecklingen av stadstrafiken i Göteborgs tätortsområde på bästa sätt ska svara mot lokala och regionala resbehov och samtidigt gynna en god stadsutveckling. Det handlar om att säkerställa att samhällsplanering, infrastrukturplanering och kollektivtrafikens utveckling går hand i hand. Målet är att tillsammans verka för ett ökat kollektivt resande och en ökad marknadsandel i förhållande till bilen. 3. Åtagande och genomförande Kommunerna ska: Verka för en anpassning och utbyggnad av infrastrukturen som stöder kollektivtrafikens utveckling Verka för en samhällsplanering och stadsutveckling som gynnar kollektivtrafikens utveckling och hållbart resande. Västra Götalandsregionen ska: Verka för en utbyggnad av kollektivtrafikens utbud och tjänster som stöder de speciella förutsättningar som gäller i storstadsområdet. Verka för en utbyggnad av transportinfrastrukturen som stöder kollektivtrafikens utveckling Trafikförsörjningsprogrammet och andra av regionen och kommunerna upprättade strategiska dokument anger inriktning för arbetet. 4. Organisation för samråd Regionen och kommunerna möts minst en gång per halvår för avstämning och samverkan kring aktuella frågor. Kommunerna representeras av respektive ledamöter från delregionalt forum samt en ytterligare lokal representant om så önskas. Regionen representeras av 2 3 ledamöter från kollektivtrafiknämnden. Ytterligare möten utöver halvårsmötena kan initieras av endera parten. Vid dessa möten sker löpande avstämning kring frågor för att kontinuerligt utveckla stadstrafiken och övrig samhällsplanering i samklang. Forumet kan initiera utvecklingsprojekt inom stadstrafiken. Uppföljning och utvärdering av samarbetsformerna enligt detta avtal sker årligen, antingen vid ordinarie möte eller vid ett gemensamt avstämningsmöte.

38 Kommunernas representanter träffas tillsammans med respektive ansvariga tjänstemän 2 4 veckor innan avstämningsmöten med regionen för att bereda ärenden och samverka kring avtalsfrågorna. 5. Organisation för samråd mellan tjänstemän Regionen och kommunerna utser tjänstemannarepresentanter som träffas regelbundet. Uppgifterna innefattar löpande avstämningar gällande t ex trafikering, infrastruktur, samhällsplanering, information och marknadsföring för stadstrafiken på en strukturell och strategisk nivå. I frågor som berör angränsande kommuners trafik till/från stadstrafikområdet samt strategisk samhällsplanering kan representanter för dessa bjudas in som adjungerade. Därtill kan tjänstemän från Västtrafik eller annan organisation adjungeras för att delta i mötena. Samverkan ska också ske med Göteborgsregionens kommunalförbunds infrastruktur och samhällsplaneringsnätverk. Tjänstemannarepresentanterna ska vara drivande i arbetet att kontinuerligt utveckla stadstrafiken i Göteborgsområdet och att övrig samhällsplanering sker i samklang. 6. Överenskommelsens giltighet Överenskommelsen gäller tillsvidare och kan sägas upp med ett års uppsägningstid. Vid den årliga uppföljningen kan revideringar göras i överenskommelsen efter behov. Detta avtal har upprättats i fyra exemplar av vilka parterna tagit var sitt. För Västra Götalandsregionen För Göteborgs Stad För Mölndals Stad För Partille kommun

39 Ärende 9

40 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Till Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Sara Persson E-post: Yttrande över diskussionsunderlag för Regionalt trafikförsörjningsprogram för Jönköpings län Ärendet Jönköpings länstrafik har utarbetat ett diskussionsunderlag för det kommande Regionala Trafikförsörjningsprogrammet för Jönköpings län. Materialet följer den vägledning som utarbetats gemensamt av Svensk kollektivtrafik och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och inkluderar de frågeställningar som ställs i vägledningen. Avsikten med det strategiska diskussionsunderlaget är att stimulera till en bred diskussion om behovet av och målsättningen för kollektivtrafiken i Jönköpings län fram till år Kollektivtrafiksekretariatet har tagit fram ett förslag till yttrande med fokus på den länsgränsöverskridande trafiken mellan Västra Götaland och Jönköpings län. Rapporten från Jönköping finns i sin helhet på kollektivtrafiknämndens hemsida: Gotalandsregionen/startsida/Kollektivtrafik/Kollektivtrafiknamnden/ Förslag till beslut: Kollektivtrafiknämnden godkänner förslag till yttrande. KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Sara Persson Bilaga: 1. Förslag till yttrande över diskussionsunderlag för regionalt trafikförsörjningsprogram för Jönköpings län 2. Följebrev och innehållsförteckning till remissen. POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

41 Förslag till KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN YTTRANDE Dnr KTN Sara Persson Jönköpings Länstrafik Yttrande över diskussionsunderlag för Regional trafikförsörjningsprogram för Jönköpings län Ärendet Jönköpings länstrafik har utarbetat ett diskussionsunderlag för det kommande Regionala Trafikförsörjningsprogrammet för Jönköpings län. Materialet följer den vägledning som utarbetats gemensamt av Svensk kollektivtrafik och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och inkluderar de frågeställningar som ställs i vägledningen. Avsikten med det strategiska diskussionsunderlaget är att stimulera till en bred diskussion om behovet av och målsättningen för kollektivtrafiken i Jönköpings län fram till år Synpunkter Västra Götalandsregionen ställer sig positiv till framtaget diskussionsunderlaget för Jönköpings län. Materialet är välarbetat och stämmer bra överens med Partnersamverkans vägledning. Ni framhåller tydligt att den regionala kollektivtrafiken ska vara ett alternativ som erbjuder länets invånare goda kommunikationer till och från orter inom länet men också till orter i angränsande län. Det handlar dels om att det ska finnas ett utbud som svarar mot invånarnas behov, och dels att det går att lösa biljett över länsgränsen på ett tillfredställande sätt. Trafiken planeras gränslöst- det vill säga kommun- och länsöverskridande. Kommuncentra liksom läns- och/eller högskolecentra i angränsande län har samma dignitet som motsvarande trafik inom länet. Vi anser därmed att ni har belyst den länsöverskridande trafik som berör Västra Götalands län på ett bra sätt. Övriga målsättningar, åtgärder och avgränsningar har Västra Götalandsregionen inga synpunkter på. KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN Ulrika Frick Ordförande Ulrika Bokeberg Postadress Besöksadress Telefon Kollektivtrafiksekr. S Hamngatan Box Göteborg

42 Remiss av Diskussionsunderlag Regionalt trafikförsörjningsprogram för Jönköpings län Jönköpings Länstrafik har utarbetat ett diskussionsunderlag för det kommande Regionala Trafikförsörjningsprogrammet för Jönköpings län. Materialet följer den vägledning som utarbetats gemensamt av Svensk kollektivtrafik och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och inkluderar de frågeställningar som ställs i vägledningen. Avsikten med detta strategiska diskussionsunderlag är att stimulera till en bred diskussion om behovet av och målsättningen för kollektivtrafiken i Jönköpings län fram till år Från den 1 januari 2012 ansvarar Landstinget i Jönköpings län ensamt för finansieringen av verksamheten. Jönköpings Länstrafik har vid samma tidpunkt blivit en förvaltning inom Landstinget och det är i den rollen som detta underlag framtagits. Materialet har inte varit föremål för några politiska ställningstaganden. Det sker först sedan ett programförslag utarbetats på basis av detta underlag och de synpunkter som inkommer under remisstiden. Remisstiden sträcker sig fram till och med den 30 april I inkomna remisser är vi självfallet intresserade att ta del av alla synpunkter och förslag men vi vill särskilt efterfråga svar på följande frågor: 1. Delar ni föreslagna målsättningar om a) resandeutveckling b) kundnöjdhet c) tillgänglighet d) kostnadseffektivitet e) miljö 2. Vilka synpunkter har ni om a) föreslagen trafikuppbyggnad b) föreslagen fokusering på turtäthet c) korta restider 3. Vilken uppfattning har ni till kommersiell trafik och avgränsningar mellan denna och den av myndigheten upphandlade trafiken? 4. I materialet redovisas förslag till ansvarsfördelning mellan olika parter, vilken uppfattning har ni om denna? 5. Saknar ni lämpliga åtgärder? 6. Besvaras Vägledningens frågor? 7. Övrigt Vi är tacksamma om ni svara på frågorna enligt numreringen ovan samt att ni hänvisar till sid- och radnummer för era synpunkter vilket kraftigt underlättar sammanställningen av inkomna svar och därmed hänsynstagandet till dem.

43 Om ni önskar föredragning av underlaget medverkar vi om möjligt med detta och ber er kontakta projektsamordnare Kjell Magnusson. Kjell nås enklast på eller tel Vi önskar era synpunkter senast den 2 maj Vi föredrar att erhålla svaren via e-post till följande adress: lanstrafiken@jlt.se eller till postadress: Jönköpings Länstrafik, RTP-svar, Box 372, Jönköping Jönköping den 20 februari 2012 JÖNKÖPINGS LÄNSTRAFIK Carl-Johan Sjöberg Trafikdirektör

44

45 Ärende 10

46 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare Jörn Engström Telefon E-post Till Kollektivtrafiknämnden Delegation till Västtrafik avseende tillköp Ärendet Enligt 4 i Kollektivtrafiknämndens reglemente har nämnden rätt att ingå avtal med kommuner om tillköp rörande lokala anpassningar av kollektivtrafiken. Nämnden kan också enligt reglementet delegera detta uppdrag till Västtrafik. I (bilaga 2 till) huvudavtalet om Ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götaland beskrivs principer för och definitioner för tillköp, se bilaga. I arbetet med att klargöra ansvar och gränssnitt mellan Västtrafik och Kollektivtrafiknämnden har inriktningen varit att Västtrafik ansvarar för prövning tillköp och avtal med kommunerna, inom ramen för tillköpsprinciperna. I de fall ett önskemål om tillköp bedöms vara av principiell karaktär och/eller systempåverkande ska Västtrafik lyfta frågan till Kollektivtrafiknämnden för prövning. Kollektivtrafiknämnden ska årligen informeras om beviljade tillköp. Ytterligare delegationsärenden kan komma att lyftas vid kommande nämndmöten, i syfte att tydliggöra ansvar och gränser mellan Västtrafik och Kollektivtrafiknämnden i de fall dessa inte klart framgår ur bolagsordningen eller nämndens reglemente. Förslag till beslut - att Kollektivtrafiknämnden delegerar till Västtrafik rätten att pröva önskemål om tillköp samt upprätta avtal för beviljade avtal i enlighet med beslutade tillköpsprinciper. KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Jörn Engström Bilaga: Principer för tillköp (bilaga 2 till huvudavtalet om ägarskiftet, februari 2011) POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: HEMSIDA:

47 Bilaga BILAGA 2 PRINCIPER FÖR TILLKÖP Bilaga 2 till Ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län Västra Götalandsregionen bär i och med avtalet Ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län, från den 1 januari 2012, ansvaret för den regionala kollektivtrafikens utveckling i länet. I första hand ska kollektivtrafikens utveckling ske genom gemensamma samverkansprocesser. Västra Götalandsregionens inriktning för kollektivtrafikens utveckling anges i Trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafikens omfattning fastställs i den årliga budgeten som beslutas av Västra Götalandsregionens fullmäktige. Därutöver har Kommun möjlighet att göra en lokal anpassning i form av tillköp Definition Tillköp är beställningar som finansieras av annan part än Västra Götalandsregionen och som innebär lokal anpassning av regional kollektivtrafik. 1.2 Skolskjuts och färdtjänst som särfaktureras ingår inte i begreppet tillköp Avgränsning för tillköp Alla tillköp som är förenliga med mål för kollektivtrafikens utveckling enligt Trafikförsörjningsprogrammet och/eller inte påverkar kollektivtrafiksystemet negativt ska tillåtas. 2.2 Regionen avgör vilka tillköp som är förenliga med Trafikförsörjningsprogrammets mål och/eller påverkar kollektivtrafiksystemet negativt Typer av tillköp Trafik Trafik i form av exempelvis en ny linjesträckning eller ett utökat antal turer kan köpas till av kommun/er. 1(2)

48 Bilaga 3.2 Färdbevis Kommun kan köpa färdbevis till sina invånare under förutsättning att Kommun använder det utbud av färdbevis som tillhandahålls av Regionen, baserat på befintligt zonsystem, giltighetstider mm, om inte annat överenskommes. Dvs tillköp kan göras under förutsättning att; - tillköpet inte innebär att andra färdbevis än det som tillköpet avser behöver prisförändras. - tillköpet inte förändrar den beslutade zonstrukturen om motsvarande tillköp skulle beviljas för en eller flera kommuner. - tillköpet inte påverkar prisförhållandet mellan färdbevis så att mål inom Trafikförsörjningsprogrammet motverkas om motsvarande tillköp skulle beviljas för en eller flera kommuner 3.3 Övrigt Kommun kan köpa till en snabbare utveckling utifrån fastställda strategier och måldokument i form av exempelvis fordon och drivmedel. 4. Formalisering och finansiering För tillköp som godkänns i prövning ska avtal upprättas som reglerar giltighetstid, uppsägning och kostnad för Kommun samt hur kostnaden regleras över tid. Regionen ska tillse att godkända tillköp införs vid första lämpliga tillfälle. Normalt sker införande vid närmast följande skifte för trafikår och prisjustering. För tillköp som inte behöver kopplas till dessa skiften kan Kommun och Region komma överens om annan lämplig tidpunkt för införande. 4.3 Kostnad för tillköp beräknas utifrån bedömd nettokostnad. I förekommande fall ingår bedömd intäktsförändring som en del av nettokostnaden. 4.4 Kommun har kostnadsansvar för utredning inför eventuellt tillköp av färdbevis. 4.5 Den gällande pris-och sortimentsstrukturen är överordnad tillköpen. Vid beslut om förändrad pris- och sortimentsstruktur ska befintliga tillköp omprövas. Regionen ska i god tid föra dialog med Kommun som innehar tillköp för att möjliggöra eventuell anpassning av tillköp till ny struktur. 4.6 I samband med den årliga processen för trafikförsörjning ska Regionen pröva tillköp på ett likvärdigt sätt som för övriga åtgärder inför kommande trafikår. Prövningen ska redovisas. Om prövningen visar att tillköpet ger motsvarande eller bättre måluppfyllelse än övriga föreslagna åtgärder som ryms inom den av Regionen beslutade ekonomiska ramen, överförs tillköpet till ordinarie utbud och kostnadsansvaret övertas av Regionen. 2(2)

49 Ärende 11 Delas ut vid nämndens möte

50 Ärende 12

51 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Till Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Maria Larsson E-post: Go Smart Vinnova B-ansökan Ärendet GO:smart är ett projekt som lämnats in som A-ansöka till Vinnova och nu gått vidare till en B-ansökan. Västra Götalandsregionen ingick som part i A- ansökan genom regionutvecklingsnämnden. Chalmers, BRG, Västtrafik, Lindholmen Science Park/ Closer, Viktoriainstitutet, Volvo Bussar m fl är med som parter (se bifogad presentation). Trafikkontoret Göteborgs stad är projektledare. Projektet förutsätter kollektivtrafiknämndens medverkan då kollektivtrafiken utgör en väsentlig del. Projektet handlar om Den smarta resenären GO:SMART och består av fyra delprojekt Tre utvecklingsprojekt Den sömlöse resenären Den premierade resenären Den elektrifierade resenären Ett metodprojekt Den virtuella resenären Målet för projektet är att skapa ökade förutsättningar för ett hållbart resande genom att Minska andelen resor med bensindrivna fordon Öka andelen förflyttningar med kollektiva färdmedel, elfordon, cykel och gång Minska ljudemissionerna Reducera CO2 utsläpp Utveckling kommer att ske utifrån resandebehov till/från och i Göteborg. En testgrupp med ca 250 hushåll kommer att utses. Därefter är målet att de tjänster och produkter som utvecklas ska kunna få en vidare spridning och tillämpning. Vinnovas utlysning innebär 50 procent medfinansiering, högst 10 mnkr. För ansökan behöver därmed alla ingående parter i ansökningsskedet uppge omfånget på sin medverkan. Utöver finansiella resurser kommer kollektivtrafiksekretariatet att gå in med in kind resurser genom att aktivt delta i projektet. POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

52 !Infoga logotyp här Sida 2(2) Dnr:KTN Förslag till beslut: Kollektivtrafiknämnden avsätter totalt högst år 2013 och år 2014 för åtgärder inom Go:Smart som syftar till att utveckla kollektivtrafikens konkurrenskraft. KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Maria Larsson Bilaga: Presentation Go:Smart

53 GO:SMART Förslag baserat på A-ansökan, workshop och diskussioner MariAnne Karlsson, Chalmers Per-Erik Holmberg, Viktoria Institute GO:SMART Ett projekt Den smarta resenären GO:SMART Fyra delprojekt Tre utvecklingsprojekt Den sömlöse resenären Den premierade resenären Den elektrifierade resenären Ett metodprojekt Den virtuella resenären MariAnne Karlsson, Chalmers Per-Erik Holmberg, Viktoria Institute

54 Den smarta resenären Syfte: Bidra till en hållbar, attraktiv stad Mål: Skapa ökade förutsättningar för ett hållbart resande till/från och i Göteborg Minska andelen resor med bensindrivna fordon Öka andelen förflyttningar med kollektiva färdmedel, elfordon, cykel och gång Minska ljudemissionerna Reducera CO 2 utsläpp MariAnne Karlsson, Chalmers Per-Erik Holmberg, Viktoria Institute Utgångspunkter: Resenärcentrerad innovation Inte för, utan med och av Transportneutralitet Inte enbart kollektiva transporter utan också privata men mer hållbara Inte enbart fordon utan också gående förflyttning Systemsyn Inte en förändring, utan en kombination av förändringar MariAnne Karlsson, Chalmers Per-Erik Holmberg, Viktoria Institute

55 Strategier MariAnne Karlsson, Chalmers Per-Erik Holmberg, Viktoria Institute Den sömlöse resenären Mål: En mäklartjänst för hållbara persontransporter Motiv: Förändrat resebeteende handlar om motiverande och hindrande faktorer. Hindrande faktorer är olika former av ansträngningar - förändrade vanor, ekonomiska investeringar, lära nytt etc. Vanor spelar stor roll vid personresor och individens färdmedelsval, speciellt vad beträffar pendelresor. Motiverande faktorer är olika former av vinster - ekonomiska vinster, tidsvinster, ökad status, att något blir enklare, etc. Idé och frågeställning: Om någon annan tar hand om ansträngningen att ta reda på hur man kan resa, ser till att transportmedlen är tillgängliga, och att betalningen för resandet sker med minsta möjliga ansträngning dvs. mäklartjänsten leder detta till att resenärer förändrar sitt resbeteende i högre utsträckning än om resenären själv skall göra detta? MariAnne Karlsson, Chalmers Per-Erik Holmberg, Viktoria Institute

56 MariAnne Karlsson, Chalmers Per-Erik Holmberg, Viktoria Institute Den premierade resenären Mål: Ett belöningssystem för hållbara persontransportval. Motiv: Inre faktorer är viktiga men också yttre faktorer motivatorer spelar roll vid förändringar av beteende. Dessa kan bestå av bestraffningar eller belöningar. Idé och frågeställning: Genom införandet av betaltullar i Gbg kommer resenären att bestraffas för ett val av ett mindre hållbart transportmedelsval. Projektet skall implementera och pröva en alternativ strategi, att belöna ett hållbart transportmedelsval genom att ge poäng för varje transport(k)m där man väljer ett hållbart alternativ, poäng som kan utnyttjas på olika sätt för att betala andra tjänster eller för att betala biltullsavgiften de gånger man behöver ta den privata bilen. Kan samhället genom att belöna ett önskat beteende initiera en förändring och stimulera en etablering av en ny vana map resande och transportmedelsval? MariAnne Karlsson, Chalmers Per-Erik Holmberg, Viktoria Institute

57 MariAnne Karlsson, Chalmers Per-Erik Holmberg, Viktoria Institute Den elektrifierade resenären Mål: Skapa förutsättningar för snabbare diffusion av elfordon Motiv: Elektrifiering är en viktig förutsättning för att säkerställa ett mer hållbart transportsystem. Utveckling av elfordon ställer krav på utveckling av bl.a. infrastruktur men leder sannolikt till nya möjligheter map utformning av t.ex. bytespunkter mellan olika transportslag. MariAnne Karlsson, Chalmers Per-Erik Holmberg, Viktoria Institute

58 Idé och frågeställning: Den generella attityden till elfordon är ofta positiv bland resenärer men dissemineringen hindras av föreställningar om fordonens kvalitet, begränsade körsträckor, laddningsprocedurer etc. Triability resp. Observability är viktiga förutsättningar för en snabbare diffusion. Genom att skapa fler möten mellan individ och elfordon, genom fler möjligheter att pröva fordonen, kan människors bild av elfordon ändras? Eldrivna privatfordon: Privatfordon är inte enbart traditionella bilar. Det finns också mindre fordon, mopeder, och cyklar som drivs med el. Om elfordonen kompletterar som last mile fordonet snarare än utgör det huvudsakliga transportmedlet - kan resenärernas bild av elfordon ändras? Och vilka är då kraven på fordonen? El-/hybridbussar har en uppenbar uppgift i målet att nå en hållbar utveckling av stadsmiljön. Hur utnyttjar vi bäst denna teknik för att promota kollektivresandet? Vilka konsekvenser kan ett s.k. Geofencingsystem där drivlinan och hastigheten anpassas i olika områden medföra? MariAnne Karlsson, Chalmers Per-Erik Holmberg, Viktoria Institute MariAnne Karlsson, Chalmers Per-Erik Holmberg, Viktoria Institute