Synpunkter på utkast till strategisk inriktning trafikförsörjningsprogram

Transkript

1 Synpunkter på utkast till strategisk inriktning trafikförsörjningsprogram Delregionala kollektivtrafikråd - Skaraborg - Fyrbodal - Sjuhärad - Göteborgsregionen

2 KOLLEKTIVTRAFIKRÅDET SKARABORG YTTRANDE Datum Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Kollektivtrafikrådet Skaraborg har vid sammanträde den 23 mars 2012 beslutat lämna följande yttrande över utkastet till Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland. Bakgrund Sedan 1 januari 2012 är Västra Götalandsregionen (VGR) regional kollektivtrafikmyndighet och ensam ägare av Västtrafik. Enligt kollektivtrafiklagen ska VGR ta fram ett trafikförsörjningsprogram som beskriver inriktningen för kollektivtrafiken i länet. Formellt bereder regionens kollektivtrafiknämnd framtagandet av programmet, vilket sedan ska fastställas av Regionfullmäktige i september Framtagandet av programmet ska ske i dialog med alla intressenter till kollektivtrafiken. På kommunal nivå sker dialogen bland annat med de fyra delregionala kollektivtrafikråden. De delregionala kollektivtrafikrådens synpunkter sammanvägs sedan av det regionala kollektivtrafikrådet. Sammanfattning av utkastet till Trafikförsörjningsprogram Utsänt dokument är ett utkast. Arbetet med att utarbeta programmet fortsätter parallellt med samrådsförfarandet. Programmet omfattar en nulägesbeskrivning, presentation av mål och strategier samt behov av kollektivtrafik år 2016 samt Det finns också ett särskilt avsnitt som beskriver avvägningen mellan samhällsköpt och kommersiell kollektivtrafik. Programmets syfte är att beskriva kollektivtrafikens strategiska inriktning och vara vägledande för den årliga beställningen av trafik till Västtrafik. Innehållet baseras delvis på det arbete som gjorts inom de fyra kommunalförbunden i form av målbilder och kollektivtrafikprogram. Ett nytt trafikförsörjningsprogram upprättas vart fjärde år och en uppföljning av programmet ska ske årligen. En uppföljningsrapport kommer att skickas ut på remiss tillsammans med förslag till inriktning för kommande års verksamhetsförändringar. I trafikförsörjningsprogrammet avsnitt 10.2 står det att remissen skall skickas ut till kommunerna, men med tanke på att det är de delregionala kollektivtrafikråden som behandlat det regionala trafikförsörjningsprogrammet bör det vara dessa som efter samråd med medlemskommunerna yttrar sig över uppföljningsrapporten.

3 2(5) Den nya kollektivtrafiklagen innebär att trafikföretag har rätt att på kommersiell grund etablera kollektivtrafik i ett område, stråk eller linje. Tanken är att resenärerna ska få ett mer varierat och attraktivt utbud. I takt med att nuvarande trafikavtal löper ut ska VGR, som kollektivtrafikmyndighet, fatta beslut om huruvida trafiken ska upphandlas på nytt (allmän trafikplikt) eller om det finns förutsättningar för att bedriva trafiken kommersiellt. För Skaraborgs del är ett sådant beslut snart aktuellt eftersom avtalen för kollektivtrafiken i Skaraborg löper ut den 14 juni Av underlaget till trafikförsörjningsprogram framgår att det är svårt att avgöra hur fördelningen mellan kommersiell och allmän trafik kommer att se ut i framtiden. Det är dock troligt att den kommersiella trafiken riktas mot speciella marknadsnischer, exempelvis stora arbetsplatser eller besöksmål. Framtida samverkansformer ska utvecklas efter hand mellan Västtrafik, väghållare och kommersiella aktörer. Synpunkter på programmets innehåll a. Flerstegsprincipen I programmet redovisas en planeringsstrategi, flerstegsprincipen. Syftet med denna är att samhällets resurser ska utnyttjas optimalt. Om detta är inget att säga, men det kräver att Västtrafik inte med hänvisning till denna princip spelar ut kommuner mot varandra. Därför menar vi att kollektivrådet måste få en redovisning så snart som förändringar sker av trafik som berör Skaraborg och motiven för dessa. Det får inte heller leda till att man tar bort trafik som är enkelriktad, ex.vis skolturer. b. Utveckla närtrafiken Konceptet med närtrafik bör utvecklas vidare. Man bör med närtrafiken kunna passera en kommun-/länsgräns så att man söka sig till den serviceort som är mest naturlig. Möjligheten att vid arbetsdagens början och slut kunna åka närtrafik som anslutningsresa till buss är något som bör undersökas närmare. Vid pågående biljettöversyn bör man ta upp frågan om ungdomars avgift för närtrafik eftersom dessa betalar idag samma avgift som vuxen och deras skolkort eller fritidskort gäller inte. c. Bygg infartsparkeringar I programmet konstateras att resor mellan bostad och arbetsplats är en viktig grund för kollektivtrafiken. För de i Skaraborg som bor utan närhet till busstrafik och inte har möjlighet att utnyttja en eventuellt utbyggd närtrafik enligt ovan är det nödvändigt att man låter bygga infartsparkeringar som skapar möjligheter att använda den egna bilen i kombination med bussen. Det gäller då att hållplatserna i anslutning till infartsparkeringarna är välutrustade med väderskydd och, vid större knutpunkter, även realtidsvisning. Att skapa dessa infartsparkeringar ser vi faktiskt som ett miljömål eftersom man därigenom kan begränsa användningen av den egna bilen för arbetsresor. d. Ökad integrering av särskild och allmän kollektivtrafik I tre av Skaraborgskommunerna har under år 2011 bedrivits en försöksverksamhet Hela Resan. Försöket är en logisk följd den anpassning som skett av fordon och hållplatser. Hela resan har inneburit att man har kunnat åka taxi fram till buss eller tåg och sedan efter buss- eller tågresan kunnat fortsätta dit man skall med taxi. För färdtjänstresenärer har hela resan varit gratis. Detta försök upplever vi som ett efter omständigheterna ganska lyckat försök. För att gå vidare krävs att man kan få en integration av trafikdatabaser samt möjlighet att lösa biljett som gäller hela resan. Detta ser vi som åtgärder som bör ges hög prioritet. e. Fria resor för färdtjänstberättigads medresenär Man bör hitta åtgärder som främjar färdtjänstberättigades användande av den allmänna kollektivtrafiken. En sådan åtgärd som vi gärna skull vilja se är att den färdtjänstresenär kan åtföljas av en medresenär som inte betalar något för sin resa.

4 3(5) f. Anpassning till personer med funktionsnedsättning Till den tabell på sid. 31 som visar hållplatser med mer än 100 påstigande per dygn ställer vi oss frågande. För Skaraborg redovisas 12 hållplatser. Bara i Skövde hade vid utgången av 2011 ett tjugotal hållplatser funktionshinderanpassats. g. Biljettsystem För att få ett ökat kollektivt resande är det väldigt viktigt att man har enkelt och lättillgängligt biljettsystem som även är tillämpligt vid resa till och från orter i angränsande län. Såsom framgår av punkt d. ovan måste målsättningen vara att få ett för allmän och särskild kollektivtrafik gemensamt betalsystem. Vi knyter stora förhoppningar till den översyn som nu pågår och förväntar oss att man senast 2014 kan få ett nytt biljettsystem. h. Integration I avsnittet 7.3 om delmål och strategier talas under delmål 2 punkt D om integration som handlar om att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att överbrygga den fysiska segregationen och skapa möjligheter till utbildning och arbete. Kollektivtrafikrådet vill understryka betydelsen av integration i denna betydelse just för Skaraborg och att man vid planeringen av kollektivtrafiken skall arbeta för att skapa resmöjligheter för studerande och förvärvsarbetande till orter både inom och utanför Skaraborg. i. Minsta turutbud i stråken Programmet redovisar för de prioriterade stråken i Skaraborg det minsta turutbudet per timma och riktning under vardagar som bör eftersträvas. Detta minsta trafikutbud får anses vara skäligt. j. Anslutande trafik till prioriterade stråk Kollektivtrafikrådet finner det angeläget att man fastställer ett minsta trafikutbud även för trafik utanför de prioriterade stråken. Lidköping-Vara nämns i programmet, men relationer såsom Götene-Skara, Nossebro-Alingsås, Skara-Falköping, Skara-Vara, Tidaholm- Falköping samt Töreboda-Mariestad, är andra sådana relationer där det är viktigt att man snarast enas om ett minsta turutbud. k. Trafik utanför stråk och anslutningar Frågan om framtida resmöjligheter för boende i mindre tätorter och på landsbygd som idag nås med linjelagd kollektivtrafik är inte tillräckligt väl beskrivet i programmet. Det framgår inte alls vad som bör eftersträvas för trafiken i de reserelationer där vardagsresandet med alla trafikslag inte överstiger 2000 resor per dag, men där kollektivtrafiken är av den betydelsen för invånarna att det inte kan anses vara acceptabelt med ett basutbud. Kriterier för just denna trafik redovisas i kollektivtrafikprogram för Skaraborg, tabell 2.7. Vi menar att man bör överväga att låta nivåerna och invånare i denna tabell och med sin förklarande text ingå i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Denna tabell är nämligen högsta relevant för andra delar av Västra Götaland. l. Basutbud Anges i programmet som att alla invånare skall erbjudas fem resmöjligheter per vecka. Detta uppfattar vi, till skillnad från vad programmet anger, vara det utbud som närtrafiken erbjuder. Regionala kollektivtrafikrådet framför i programmets inledning att de delregionala kollektivtrafikråden även bör lämna synpunkter på följande frågeställningar Är det övergripande målet relevant? Fångar målstrukturen in de viktigaste målen för kollektivtrafiken i Västra Götaland? Saknar ni något mål? Är strategierna relevanta? Saknar ni någon strategi? Vilka strategier bedömer ni som viktigast att prioritera för att vi ska nå målen?

5 4(5) Mål, delmål, strategier Det övergripande målet är att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Fler än idag ska kunna använda sig av kollektivtrafiken och det ska ske en överflyttning från motoriserade färdmedel. Målet handlar också om regionförstoring och betydelsen av en attraktiv kollektivtrafik i en tillväxtregion. Kollektivtrafiken ska byggas ut där potentialen för ökat resande är stor samtidigt som det ska finnas en grundläggande samhällsservice i de delar av länet som är glest befolkade. Vi menar att det övergripande målet är relevant. Utöver det övergipande målet har följande fem delmål formulerats. För varje delmål har en eller flera strategier formulerats. Delmål 1 Resandet med kollektivtrafiken ska ha fördubblats 2025 jämfört med Delmål 2 Minst % av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken. Delmål 3 Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärers behov. Det ska finnas ett utpekat kollektivtrafiknät som är tillgänglighetsanpassat. Delmål 4 Kollektivtrafikens miljöpåverkan och energianvändning ska minska fram till Delmål 5 År 2025 ska Västtrafiks självfinansieringsgrad uppgå till minst 50 %. Vi menar att delmålen fångar in de viktigaste målen för kollektivtrafiken i Västra Götaland. De strategier som vi bedömer vara viktigast för att nå målen är att öka resmöjligheterna, öka punktligheten, öka pålitligheten samt sänka restidskvoten. Sammanfattning Kollektivtrafikrådet Skaraborg - säger ja till föreslagen planeringsstrategi enligt flerstegsprincipen, men förutsätter att Västtrafik redovisar och motiverar för kollektivtrafikrådet alla de förslag till förändringar av trafiken som berör Skaraborg; - vill att man ser över möjligheterna till en förbättrad service med närtrafiken; - vill genom anläggandet av infartsparkeringar underlätta för boende på landsbygden att använda sig av kollektivtrafiken; - vill öka integreringen av allmän och särskild kollektivtrafik;

6 5(5) - vill ha ett enkelt och lättillgängligt biljettsystem senast 2014; - vill att man vid planeringen av kollektivtrafiken skall arbeta för att skapa resmöjligheter för studerande och förvärvsarbetande till orter både inom och utanför Skaraborg; - accepterar föreslaget om minsta turutbud i de prioriterade stråken; - vill ha fastslaget ett minsta turutbud för utpekade anslutningar till de prioriterade stråken; - vill att man i programmet tar in kriterier för trafik utanför stråk och anslutningar; - att basutbudet av kollektivtrafik är den trafik som närtrafiken erbjuder; - ställer upp på det övergripande målet för kollektivtrafikens utveckling. KOLLEKTIVTRAFIKRÅDET SKARABORG Ulf Eriksson Ordförande

7

8

9

10

11 Kollektivtrafikenheten Västra Götalandsregionen, Box 1091, Göteborg Synpunkter och inspel i arbetet med regionalt trafikförsörjningsprogram Sjuhärads kommunalförbund, tillika delregionalt kollektivtrafikforum för Sjuhärad, har via sina medlemskommuner tagit del av förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram. Sjuhärads kommunalförbund har fått in många konstruktiva och detaljerade synpunkter, varför vi väljer att redovisa övergripande synpunkter för Sjuhärad samt att bilägga kommunernas egna inlagor för att möjliggöra ett beaktande och nyttjande av dessa i den regionala processen. Regionala kollektivtrafikrådet ville särskilt att de delregionala kollektivtrafikråden lämnar synpunkter på följande frågeställningar: 1. Är det övergripande målet relevant? 2. Fångar målstrukturen in de viktigaste målen? Saknar ni något mål? 3. Är strategierna relevanta? 4. Saknar ni någon strategi? 5. Vilka strategier bedömer ni som viktigast att prioritera för att vi ska nå målen? Synpunkter Inledningsvis vill vi relatera till Målbild 2025 och delregionalt kollektivtrafikprogram. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet överensstämmer väl med våra tidigare delregionala arbeten och följer den valda prioriteringen av stråk. Det har dock genom hela processen från stråkprioritering via målbild och delregionalt program fram till regionalt trafikförsörjningsprogram funnits synpunkter på en för abstrakt och ospecificerad detaljbehandling samt en förväntan på att detaljer kommer att komma längre fram i processen. Dessa önskemål, förväntningar och synpunkter låter sig inte enkelt mötas eller besvaras i en process som hela tiden tvingas ta ett högre och mer generellt och allmängiltigt perspektiv för varje steg på vägen mot samlat regionalt perspektiv. Vi är medvetna om att detta är svårförenligt, men vill särskilt betona vikten av att kraven på konkretisering och detaljnivå bör mötas, i detta eller andra forum. Delmålen är formulerade som resandemål, nöjdhetsmål, mål för personer med funktionsnedsättning, miljömål och ekonomiskt mål. Det bör även finnas mål avseende att fler ska kunna, och därmed vilja, utnyttja kollektivtrafiken. Om endast en mindre andel av regionens invånare kan åka mer uppnås knappast målet om en attraktivare och framförallt rundare region. Detta kan även kopplas till nöjdhetsmålet om det vidgas till att gälla nöjda invånare och inte bara nöjda resenärer. Även tillgänglighetsmålet berörs, för att

12 kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för funktionshindrade är en grundförutsättning att den är tillgänglig för övriga människor. När det gäller landsbygdstrafik behövs en systemutveckling som ger bättre resmöjligheter för boende på landsbygden. Vi tycker detta arbete bör prioriteras. Det finns idag brister vad gäller resmöjligheterna för invånarna i flera av våra kommuners mindre tätorter, inte minst sommartid. En utveckling av resemöjligheterna är tillsammans med förenklingar i biljettsystem och med en högre tillgänglighet till försäljningsställen nyckelfaktorer för att kollektivtrafiken skall kunna utgöra ett reellt resealternativ på landsbygd och i mindre tätorter. Stråket Göteborg Jönköping är utpekat som prioriterat stråk i målbilden och skiljer sig mot flertalet av dessa eftersom det på sträckan Borås Jönköping saknar järnväg. En rimlig strävan från regionen och Västtrafik bör därför vara att medverka till att åstadkomma en sådan så att Sjuhärad får en trafik som är likvärdig med den som övriga delar av regionen har. I väntan på tågtrafik bör på kort sikt trafiken utvecklas med fler och snabbare direkta förbindelser t ex genom att vissa turer på den populära dubbeldäckartrafiken Göteborg Borås utsträcks till att trafikera hela sträckan Göteborg Jönköping. Det finns målpunkter utanför vår egen region som det är viktigt att successivt utveckla och förstärka kollektivtrafiken till, ett sådant exempel är trafiken Borås, Svenljunga, Ullared, Falkenberg. För Sjuhärads kommunalförbund Borås Ulf Olsson Ordförande

13 Sammanställning av kommunernas synpunkter på Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Synpunkter från Delregionalt Kollektivtrafikråd Göteborgsregionen Delregionala Kollektivtrafikrådet vill betona vikten av att kommunerna ges möjlighet till ökad delaktighet under framtagandet av det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet samt den efterföljande processen. Former för samverkan och delaktighet för både politiker och tjänstemän bör utvecklas för att uppnå god dialog även under genomförandet av programmet i syfte att uppnå bästa resultat. Kommunerna ser gärna en utökad samverkan kring gemensamma frågoställningar såsom: - Hur kollektivtrafik och samhällsutveckling ska samspela för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart resande. - Hur vi gemensamt kan åstadkomma attraktiva knut- och bytespunkter i syfte att skapa fler resmöjligheter. - Utarbeta former för gränssnittet mellan trafikslag så att resan upplevs som en helhet där kollektivtrafik, cykel, gång och bil utvecklas till ett integrerat system. Med hänsyn till den knappa tidplan för programframtagandet och de föränderliga förutsättningar som råder i Göteborgsregionen bör man överväga om en uppdatering av programmet ska ske tidigare än planerat (år 2016). Programmet beskriver hur man på olika sätt ska åstadkomma en effektiv trafik, bland annat genom att tillämpa den sk flerstegprincipen. Det är bra att arbetsmetoder och mål för detta beskrivs. Det är dock viktigt att tillämpningen går i linje mot det övergripande målet och att nödvändiga satsningar och utökningar möjliggörs. Pris och biljettsortiment är av stor betydelse och påverkar resandet. Strategin utveckla biljettsortimentet bör därför vara med som en strategi även under delmål 1. Delregionala Kollektivtrafikrådet ser fram emot en fortsatt dialog under framtagandet av Pris- och sortimentstrategin. För att nå det övergripande målet krävs en utveckling av tågtrafiken och det Delregionala Kollektivtrafikrådet ser därför positivt på att regionen håller på att utarbeta en Tågstrategi. I programmet bör dock tydligare belysas att utökade resmöjligheter behöver skapas på Västra Stambanan (Göteborg Alingsås Vårgårda) och samplanering ske med interregional och nationell trafik. Det bör även framgå att det finns behov av dubbelspår Borås Göteborg, vilket beskrivs som en förutsättning för K2020. Även vikten av ökad kapacitet på Västkustbanan och Bohusbanan bör framgå. Underhåll av infrastrukturen för pendeltågtrafik är avgörande för dess pålitlighet. Alternativscenarier om hur man förväntas ta omhand ett ökat resande, om inte kapacitetsförstärkningar för tågtrafiken åstadkoms fullt ut, bör tas fram.

14 Utöver utökad kapacitet i tågtrafiken kräver ett fördubblat resande även utökad kapacitet för buss i stråken samt i stadstrafiken. Vikten av att kapaciteten finns när resandet förväntas öka bör belysas tydligare, eventuellt som en separat strategi under delmål 1. Under delmål 3 finns strategin Gör det enklare att resa som syftar till att underlätta resan för personer med funktionsnedsättning. Att det ska vara enkelt att resa (hitta information, planera, betala, byta mm) är även viktigt för att locka bilister. De flesta tjänster som förenklar resan för personer med funktionsnedsättning medför förbättringar för alla resenärer. Strategin bör utökas till att även innefatta tjänster som kan göra resandet enklare för alla resenärsgrupper alternativt bör dessa tjänster beskrivas i en strategi under delmål 1. Buller finns med som en punkt under delmål 4. Problematiken med buller och vibrationer och hur det ska hanteras bör förtydligas. Båttrafikens utveckling framöver bör beskrivas i programmet. Delregionala Kollektivtrafikrådet anser att man generellt bör ha ökat fokus på turism och besöksnäring vid utvecklingen av kollektivtrafiken i Västra Götaland.