Remissvar, regionalt trafikförsörjningsprogram Sörmland 2017

Transkript

1 KF 20:1

2 KF 20:2

3 KF 20:3 TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Dnr KS/2016: /2 Handläggare Kristina Welin Remissvar, regionalt trafikförsörjningsprogram Sörmland 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna skrivelsen remissyttrande avseende regionalt trafikförsörjningsprogram Sörmland 2017 som sitt yttrande på remissen. Beskrivning av ärendet Strängnäs kommun har fått regionalt trafikförsörjningsprogram Sörmland 2017 på remiss. Stabsavdelningen har haft en dialog med berörda i förvaltningen utifrån ämnesområdena tillgänglighet, integration, ungdomar, skola, näringsliv samt samhällsplanering. Remissvaret ska vara Sörmlands kollektivtrafikmyndighet till handa senast 20 februari 2017, vilket resulterar i att andra nämnder som hade kunnat tänkas få remissen för yttrande inte hinner svara. Det blir därför kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som yttrar sig. Sörmlands kollektivtrafikmyndighet har det politiska och ekonomiska ansvaret för den regionala kollektivtrafiken i Sörmland. Kollektivtrafikmyndigheten ska enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik upprätta ett trafikförsörjningsprogram. Trafikförsörjningsprogrammet pekar ut kollektivtrafikmyndighetens politiska mål och inriktningar för framtidens kollektivtrafik. Programmet anger strategier för vilket sätt myndigheten kan arbeta för att nå de övergripande målen för den regionala verksamheten. Programmet är strategiskt och långsiktigt och inkluderar all kollektivtrafik i Sörmland så väl som arbetspendling och annat resande över länsgränserna. Programmet bygger sin grund på antagen vision, mål och strategier. Kollektivtrafikmyndigheten har för avsikt att trafikförsörjningsprogrammet ska revideras en gång under varje mandatperiod. Nuvarande trafikförsörjningsprogram antogs av direktionen för kommunalförbundet den 20 september Förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogram Sörmland 2017 är välarbetat, samt har en bra struktur och tydlig målbild. De stora skillnaderna som går att se om man jämför det Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram (antaget Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

4 KF 20:4 2/2 2012) med detta förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram Sörmland 2017 är följande: Det nya programmet har ett längre tidsperspektiv, då det stäcker sig mellan åren (jämfört med nuvarande ). Detta skapar bättre förutsättningar för att jobba långsiktigt med dessa frågor. Nya förslaget till trafikförsörjningsprogram inkluderar vision, mål och strategier på ett tydligare sätt än tidigare. Nationella, storregionala, regionala och lokala mål lyfts in i programmet och ger det på så vis en styrka när det gäller genomförande. Målen är tydligt definierade, vilket gör det lättare att följa upp dessa samt kunna se en trendutveckling. Nya förslaget till trafikförsörjningsprogram lyfter fram vikten av kollektivtrafiken som en del av stadsplaneringen. Detta kommer att vara en avgörande faktor för att få till en attraktiv kollektivtrafik som präglas av snabba restider och som är tillgänglig för resenärerna. Samordning av allmän och särskild kollektivtrafik betonas ytterligare i nya förslaget till trafikförsörjningsprogram. På detta sätt blir det en mer effektiv användning av befintliga fordon genom samordning av olika resenärsgrupper. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet leder inte till några ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet leder inte till några övriga konsekvenser för kommunen. Uppföljning Beslutet behöver inte följas upp. Programmet revideras en gång under varje mandatperiod. Beslutsunderlag Remissyttrande avseende regionalt trafikförsörjningsprogram Sörmland 2017, Skrivelse, regionalt trafikförsörjningsprogram 2017 remissversion november 2016-februari 2017, Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Per Bäckström Kommunchef Kristina Welin Utredare

5 KF 20:5 Stabsavdelningen Dnr KS/2016: /2 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Remissyttrande avseende regionalt trafikförsörjningsprogram Sörmland 2017, Dnr SKTM Strängnäs kommun anser att förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogram Sörmland 2017 är välarbetat, samt har en bra stuktur och tydlig målbild. Det har hänt mycket på kollektivtrafikområdet i Sörmland sedan det förra trafikförsörjningsprogrammet antogs 2012, vilket gör att det finns helt andra förutsättningar idag att jobba vidare framåt. I nedanstående text kommenteras de avsnitt där det finns synpunkter om förtydliganden eller tillägg. 3 Vision, mål och strategier Regeringen jobbar för att stödja och stimulera genomförandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling - Agenda Agenda 2030 är uppdelat i 17 globala mål för hållbar utveckling, varav t.ex. mål 11 beskriver att städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer. Detta mål känns naturligt att inkludera i programmet, då det är prioriterat på nationell nivå. 5 Framtida trafikutveckling Det är av vikt att betona de grupper som är extra beroende av en väl fungerande och utbyggd kollektivtrafik, för att inte bli exkluderade i samhället. Personer som inte har tillgång till bil är beroende av kollektivtrafiken i en högre utsträckning. Ungdomar, äldre, nyanlända och asylsökande är exempel på sådana grupper som påverkas. Ett förtydligande i programmet skulle kunna göras avseende målgrupp/resandegrupp. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax kommunstyrelsen@strangnas.se Bankgiro

6 KF 20:6 2/2 En faktor som bör lyftas är den nya bosättningslagen som började gälla från och med 1 mars Den nya lagen avser att ge en mer rättvis fördelning av nyanlända i landets kommuner och samtidigt förbättra nyanländas möjligheter att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Värt att nämna i detta sammanhang är även att den bostadsbrist som finns gör att kommunerna kommer att få hitta lösningar även utanför stadskärnan, vilket skapar utmaningar för landsbygdstrafiken. Programmet lyfter fram utmaningen i att stärka kopplingarna till tillväxtområden i omkringliggande län. Utifrån det etablerade samarbete som Strängnäs kommun har i 4M (fyra mälarstäder; Västerås, Eskilstuna, Enköping och Strängnäs) finns en beskriven vilja att det ska vara enkelt att ta sig mellan dessa städer. Dagens utbud av kollektivtrafik skulle ur Strängnäs perspektiv behöva förbättras till Västerås och Enköping. Strängnäs kommun tänker sig bland annat möjligheter för expressbussar till Enköping samt bättre tågavgångar mot Västerås. Kommunikationerna till Eskilstuna anses vara goda. Betona vikten av ett nära samarbete mellan Sörmlandstrafiken och övriga aktörer som bedriver kollektivtrafik i regionen. Idag sker många resor över länsgränserna även med buss och av den anledningen behöver samverkan med aktörer som bedriver kollektivtrafik i andra län stärkas. Strängnäs kommun ser även positivt på utvecklingen av framtida pendeltågtrafik mellan Strängnäs Södertälje. Dock kommer genomförande av sådan pendeltågtrafik att vara beroende av infrastrukturåtgärder så som dubbelspår på hela den sträckan. Arbetspendlingen beskrivs tydligt och på ett bra sätt i programmet. Däremot finns det inget omnämnt hur vi ser på nyttjande av kollektivtrafiken på fritiden. Hur ser behovet av resor på fritiden ut? Finns det intressanta resmål, som det idag är svåra att ta sig till på grund av dåliga förbindelser? Detta perspektiv hade stärkt vår besöksnäring så väl som skapat en attraktiv plats att bo på.