Detaljbudget 2014 Västtrafik AB. 1. Sammanfattning. 2. Verksamheten. 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag. Sida 1(18)

Transkript

1 Sida 1(18) Detaljbudget 2014 Västtrafik AB 1. Sammanfattning Västtrafik hade under 2011 en kraftig resandeutveckling. Under år 2012 planade resandeökningen ut, men har under 2013 (jan-aug) åter tagit fart och ökat med +8 %. Under 2014 förväntas en fortsatt ökning med +3 %. Västtrafik bedöms i ett längre perspektiv vara i linje med de målsättningar som finns enligt Trafikförsörjningsprogrammet för 2016 samt fördubblingsmålet. Budget 2014 visar ett ökat driftsbidrag motsvarande 321 mnkr (10 %). Intäkterna beräknas öka med ca +3,5 %, medan kostnaderna inklusive finansnetto förväntas öka med nästan 5 % års budget innehåller framförallt ökade kostnader kopplat till tågtrafiken. Mellan åren ökar dessa kostnader med mer än -200 mnkr. Det beror dels på konsekvenser av avtalsskiftet, såväl som på effekter av att Västtrafik nu äger fler tåg. Biljettintäkterna förväntas öka, men med hänsyn tagen till intäktsutvecklingen Budgeten innehåller även högre kostnader för trafikavtalen både i form av den allmänna kostnadsutvecklingen såväl som utifrån att ett stort antal nya upphandlingar utförts. I uppdraget inför har Kollektivtrafiknämnden beslutat att Västtrafiks högst prioriterade mål under perioden är delmål nummer 2. Det är strategier som stödjer att Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025, som ska prioriteras i första hand. Västtrafiks planerade fokus de närmaste åren ligger i linje med detta uppdrag. Det rör sig mer om att prioritera frågor och förbättringsområden som stödjer delmål 2, än att i större omfattning avsätta medel för detta i Västtrafiks budget. (Även om det sistnämnda är ställt i relation till hela kostnadsmassans storlek). Västtrafik är i slutfasen av att fastställa en Varumärkesstrategi. Implementeringen av denna strategi kommer att vara ett fokusområde under Strategin syftar till att öka nöjdheten hos Västtrafiks resenärer och på sikt även hos dem som ännu inte är resenärer. Ett annat av Västtrafiks fokusområden är att arbeta vidare med införandet av ny pris- och sortimentsstrategi där Regionfullmäktige väntas ta beslut i början av På kort sikt är det samtidigt viktigt att komma ihåg att i budget 2014, såväl som inför kommande år, finns bland annat behov av effektiviseringar av trafik. Dessa åtgärder kan ge negativa effekter inom det prioriterade området. 2. Verksamheten 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag Den strategiska inriktningen angiven i uppdraget från Kollektivtrafiknämnden samt det övergripande målet i trafikförsörjningsprogrammet är att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en konkurrenskraftig och attraktiv region. Enligt Kollektivtrafiknämndens uppdrag är kollektivtrafiken ett verktyg för att bidra till ett hållbart transportsystem i hela regionen, och

2 Sida 2(18) därmed närma sig visionen om det goda livet. Målet är att var tredje motoriserade resa år 2025 ska ske med kollektivtrafik. 2.2 Verksamhetens mål Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till Västtrafik hade under 2011 en kraftig resandeutveckling. Under år 2012 planade resandeökningen ut, men har under 2013 (jan-aug) åter tagit fart och ökat med +8%. Under 2014 förväntas en fortsatt ökning med +3 %. Med nämndens uppdrag om målet 2025 i sikte förväntas Västtrafik uppnå 290 miljoner resor under 2014 (inklusive resor för anropsstyrd trafik). Västtrafik bedöms i ett längre perspektiv vara i linje med de målsättningar som finns enligt Trafikförsörjningsprogrammet för 2016 samt fördubblingsmålet. I Budget 2014 ingår trafikförändringar beslutade i Trafikplan Trafikplanen redovisar större trafikförändringar som Västtrafik har tagit fram inför trafikår Förutsättningarna för trafikförändringar är: Kollektivtrafiknämndens förslag till inriktning för Nödvändiga förstärkningar där resenärerna inte kommer med bussen/tåget/spårvagnen/ båten. Effektiviseringskrav för år 2014 enligt långtidsprognos samt Kollektivtrafiknämndens budgetram för år 2014 enligt Västra Götalandsregionens beslut i samband med Budget Åtgärder som Västtrafik i samband med effektiviseringsarbetet för år 2013 har i uppdrag att arbeta vidare med. Nya trafikavtal som börjar gälla under Synpunkter från dialogmöte med berörda kommuner samt övriga intressenter. Satsningar i form av utökad trafik har endast föreslagits för linjer och stråk där det idag råder kapacitetsbrist, det vill säga där alla resenärer inte kommer med. För att finansiera dessa utökningar har omfördelning av resurser i första hand genomförts inom samma trafikavtal. Därutöver har effektiviseringar/besparingsåtgärder tagits fram inom samtliga trafikavtal. De effektiviseringar/besparingsförslag som presenteras har haft som utgångspunkt att ge en så stor ekonomisk effekt som möjligt, men påverka resenärerna så lite som möjligt. Förslagen utgår därmed vanligen från utglesning av trafik i form av reducerat utbud istället för avveckling av hela linjer. Reduceringen har främst skett i lågtrafik för att inte påverka skoloch arbetspendling. I de fall avveckling av en linje ändå har föreslagits, och det inte finns parallell trafik att tillgå, har ett minsta serviceutbud säkerställts genom främst Närtrafik. För kommuner som saknar Närtrafik har avvecklade linjer ersatts med ett par anropsstyrda dubbelturer per vardag. 2.3 Insatser för kommunikation I uppdraget inför har Kollektivtrafiknämnden beslutat att Västtrafiks högst prioriterade mål under perioden är delmål nummer 2. Det är strategier som stödjer att Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025, som ska prioriteras i

3 Sida 3(18) första hand. Västtrafiks planerade fokus de närmaste åren ligger i linje med detta uppdrag. En av Västtrafiks strategier för att uppnå målet om ett fördubblat resande till 2025, är att Västtrafik ska låta kunden vara med och prioritera. Det kräver att hela verksamheten är lyhörd för kundsynpunkter. Dialogen med Västra Götalandsregionens medborgare i allmänhet och Västtrafiks kunder i synnerhet är därför en viktig del för att utveckla verksamheten. Kollektivtrafikbarometern mäter på en mer övergripande nivå bland annat hur nöjd medborgaren är med Västtrafik som helhet, men även nöjdhet med senaste resan. Västtrafik har i syfte att uppnå målen ett antal olika aktiviteter inom området. För att lättare kunna göra faktiska åtgärder utifrån kundernas åsikter kring resan har Västtrafik tagit fram en ny modell för att mäta kundnöjdheten närmare upplevelsen av resan. Från och med januari 2013 arbetar Västtrafik enligt den nya modellen. Under året kommer fler avtal att inkluderas i denna mätning. Det underlag som sen erhålls från mätningarna ger Västtrafik möjlighet att direkt återkoppla till varje trafikföretag samt även kunna rikta fokus mot specifika problemområden. Förverkligande av ny varumärkesstrategi är en väsentlig del i att uppnå målen. Det är en del av visionen Det naturliga valet - våra kunder väljer oss för att de vill, inte för att de måste. För att människor av egen fri vilja ska välja Västtrafik behöver bilden av kollektivtrafik i allmänhet och Västtrafik i synnerhet förändras. Att påverka attityder är ett långsiktigt arbete som kommer att påbörjas på ett mer strukturerat sätt under 2014 och pågå under ett antal år framöver. Inom området kommunikation och dialog kan nämnas att ökad lyhördhet och närvaro bland kunder är några av beståndsdelarna. Arbetet kommer i tillämpliga delar att bedrivas i samarbete med Västtrafiks upphandlade affärspartners. Västtrafiks reseplanerare och hemsida tillhör de mest använda digitala verktygen i Västra Götaland. Här sker det mesta av Västtrafiks kommunikation med kunder och potentiella kunder. Det finns mer än nedladdade reseplanerarappar och dagligen ställs i dessa ca 1,9 miljoner frågor. Hemsidan har ca besök varje dag. Under våren 2014 släpps en mobil version av hemsidan som ska underlätta informationssökning i mobilen t.ex. när man befinner sig på resande fot. Arbete pågår också med en ständig förbättring av reseplaneraren för att göra det lätt att hitta relevant information och bättre kunna planera sitt resande. Förutom ett antal mindre åtgärder med nya funktioner i reseplanerarapparna, kommer även möjligheten att köpa enkelbiljett att lanseras under En allt större andel av befolkningen har en smartphone. Det medför att förväntan på att kunna utföra sina vardagsärenden i mobilen ökar, liksom kraven på möjligheter till mobila biljettköp. För Västtrafik är det viktigt att så snart som möjligt kunna tillmötesgå detta. Första steget tas 2014 i och med lansering av möjligheten att köpa enkelbiljett i reseplanerarapparna. Målsättningen på lite längre sikt är en digital och mobil fullsortimentskanal med bland annat periodkort i mobilen. Västtrafik kommer under 2014 att arbeta vidare med att se över den digitala närvaron och kommunikationen för att bättre kunna leva upp till förväntningarna från en allt större grupp bland kunder och allmänhet. Det handlar om att samla den digitala kommunikationen på ett för kunderna begripligt sätt och säkerställa att all kommunikation i olika kanaler är

4 Sida 4(18) lättillgänglig, enhetlig och relevant. Bland kanaler som berörs kan nämnas: hemsida, mobil hemsida, reseplanerarapp, Mina Sidor, kampanjsajter, Facebook, Twitter, sightseeingapp, smsapp, infotainment på tåg, smsregistrering med mera. Den nuvarande lösningen för kundärendehantering är i behov av att bytas ut, och ett nytt system har därför upphandlats under Målet med det nya systemet är att det ska bidra till att förbättra servicen till Västtrafiks kunder genom att förenkla och effektivisera hanteringen. Det förkortar KIC:s handläggningstider samtidigt som det blir enklare för kunden att ansöka om till exempel resegaranti via webben. Det nya systemet beräknas vara levererat och i full drift från 1 maj Rättighetsfrågor Det övergripande målet är att "Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat nät som är tillgänglighetsanpassat för att möjliggöra hela resan." Till detta har Kollektivtrafiknämnden fastställt "Strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken" med mål och strategier. Nedan redovisas ett antal av Västtrafiks aktiviteter kopplat till angivna strategier. Under senaste året har de samverkansforum som tidigare etablerats varit något vilande. Västtrafik har haft en låg profil inom detta område. Under 2014 är målsättningen att förbättra samverkan mellan olika aktörer. En nystart ska ske och de tidigare etablerade samarbetsforum mellan VGR, Trafikverket, brukarorganisationerna och Västtrafik ska återuppstå. De allra flesta, oavsett funktionsnedsättning, ska kunna resa med Västtrafik och i vissa situationer kan det erbjudas resenären särskild hjälp. Arbetet för att utveckla ett prioriterat kollektivtrafiknät i samverkan med väghållarna ska fortsätta. När Västtrafik planerar och upphandlar trafik, hållplatser, fordon, och övriga tjänster ska det hela tiden göras enklare och bättre för personer med olika funktionsnedsättningar. Under 2010 var drygt 30 % av bussarna i Västra Götalandsregionen anpassade, en andel som ökat till drygt 80 % år De fysiska åtgärder som Västtrafik har fokuserat på är att anpassa reseplaneraren, fordon och hållplatser. Fordonen har anpassats för resenärer som har svårt att röra sig genom att de har lågt golv eller ramp/lift samt rullstolsplats. Fordonen anpassas också för dem som har svårt att se och höra genom att det installeras audiovisuella utrop. Fordonen anpassas successivt efterhand som upphandling sker och nya fordon handlas upp. De äldre spårvagnarna är inte tillgänglighetsanpassade fullt ut. Spårvagnstrafiken planeras så att trafiken i första hand utförs med fordon som är anpassade, vilket innebär att närmare 70 % av alla spårvagnsturer utförs med anpassade fordon. Under 2018 beräknas flertalet av spårvagnarna vara tillgänglighetsanpassade. Det finns 120 utpekade knutpunkter i Västra Götaland som ligger i ett strategiskt läge samt ca 680 hållplatser som har fler än 100 påstigande per dygn. Dessa cirka 800 platser i kollektivtrafiksystemet bildar ett prioriterat nät som ska vara anpassade för personer med funktionsnedsättning. Valet av knutpunkter och hållplatser innebär att det ska finnas minst en anpassad strategisk knutpunkt i varje kommun och att hållplatserna där de största resandeströmmarna finns är anpassade. När alla fordon är anpassade ska det vara möjligt, för de som själva eller med hjälp av ledsagning kan ta sig till och från hållplats, att åka kollektivt

5 Sida 5(18) i det nät som utgörs av de anpassade knutpunkterna och hållplatserna. Alla stråk som är utpekade i Trafikförsörj ningsprogrammet täcks in av dessa terminaler och hållplatser, det kan krävas en anslutningsresa till och från en större hållplats. Fram till och med år 2016 finns ekonomiska medel avsatta i den regionala infrastrukturplanen för att genomföra ytterligare anpassningar av knutpunkter och hållplatser. För att uppnå målet redan till 2016 krävs en anpassningstakt motsvarande ca 75 knutpunkter och hållplatser vilket är möjligt att genomföra genom god samverkan mellan kommunerna, Trafikverket och Västtrafik. I arbetet med tillgänglighetsanpassning ingår även utbyggnad av realtidsskyltar i hela regionen. Målet är att montera ca skyltar. Andelen monterade skyltar per augusti 2013 är 67 %. En kollektivtrafikresa består av många olika moment. Det är bland annat planering av resan, på väg till hållplatsen, på hållplatsen, stiga på eller av fordon, betala, service under resan, eventuella byten och anslutningsresor. För en person med funktionsnedsättning kan tryggheten vara helt avgörande för att våga resa. Ledsagarservice är tillgänglig den tid Västtrafik trafikerar hållplatsen. Tjänsten ingår i biljettpriset och är öppen för alla resenärer som anser sig i behov av den. Under 2013 erbjöds ledsagarservice på 65 större byteshållplatser. All trafikpersonal via förarcertifieringen eller motsvarande utbildas i bemötande av alla kundgrupper. Under 2014 kommer en översyn av resevillkoren för ledsagare genomföras samt en genomgång av ledsagarservicen. För att garantera ett prioriterat kollektivtrafiknät som även personer med funktionshinder kan lita på behöver viktiga processer säkerställas angående kvalitetssystem, säkring och uppföljning. Framförallt gäller detta fordonens anpassning, ledsagning och förarens kompetens med avseende på tillgänglighet. Under 2014 ska kvalitetsuppföljning påbörjas, bland annat via fordonskontrollen i FRIDA. 2.7 Prestationer I budget 2014 har antagande om resandeutveckling gjorts utifrån lokala förutsättningar på respektive trafikavtal. Nedanstående diagram visar den bedömda resandeutvecklingen för Västtrafik som

6 Sida 6(18) helhet. Antal resor förväntas under 2014, för Västtrafik som helhet, resultera i 290 miljoner resor (inklusive resor för anropsstyrd trafik). Detta är något under resandemålet för 2014 i enlighet med Trafikförsörjningsprogrammet. Västtrafik bedömer dock fortfarande att Trafikförsörjningsprogrammets målsättning för 2016 ska uppnås. Förslaget till budget innehåller ett fortsatt ökat resande, främst utifrån satsningar gjorda under I jämförelsen mellan budget 2013 och 2014 beräknas antal resor öka med ca +3 %. För att kunna uppnå budgeterad resandeutveckling är det viktigt att kvaliteten i trafiken säkerställs samt att åtgärder för att förbättra framkomligheten för busstrafiken fortsätter. Utöver Trafikplanen 2013 samt 2014 har också andra satsningar gjorts i syfte att utveckla trafiken för resenärerna. Dessa består exempelvis av stora investeringar i nya tåg med tillhörande konsekvenser som ökat underhåll, behov av tågdepå etc. 2.8 Miljömål Kollektivtrafiknämnden har fastställt Trafikförsörjningsprogrammet samt en Miljö- och Klimatstrategi med miljömål som berör Västtrafiks verksamhet. Västtrafik tar under 2013 fram en Miljö- och klimatplan, i vilken konkreta åtgärder föreslås för att nå målen. Planen omfattar dels en övergång från fossila drivmedel till förnybara och dels en ökad energieffektivisering. Planen ska innehålla förslag på åtgärder för samtliga trafikslag. Under 2014 kommer Västtrafik att arbeta fram ett bullerprogram med syfte att minska buller från kollektivtrafiken i särskilt bullerutsatta områden. Detta arbete sker i samarbete med berörda kommuner. Målen i Miljö- och Klimatstrategin kräver att Västtrafik kan ta fram nyckeltal per personkilometer. Ett arbete att utveckla databasen Frida har skett under första delen av 2013 och numera kan Västtrafik följa upp miljönyckeltal per personkilometer. Arbetet med att förfina metoden pågår under 2013 och Ungefär 65 % av personkilometrarna utfördes med förnybar energi under 2012.

7 Sida 7(18) 3. Personal Västtrafik är som tidigare nämnts i slutfasen av att fastställa en Varumärkesstrategi. Implementeringen av denna strategi kommer att vara ett fokusområde 2014, vilket direkt syftar till att öka nöjdheten hos Västtrafiks resenärer och på sikt även hos dem som ännu inte är resenärer. Arbetet kommer även medföra förändringar i ledarskapet såväl som hos den enskilda medarbetaren. Västtrafik har med stöd av medarbetarundersökningar i ett antal år arbetat utifrån tydliga och individuella mål, tydligt och kommunikativt ledarskap samt goda relationer och gott medarbetarskap. Med detta som bas kommer nu Varumärkesstrategin att utveckla medarbetarskapet vidare. 5. Ekonomi Budget 2014 visar netto en kostnadsökning på -321 mnkr, vilket motsvarar ett ökat driftsbidrag på 10 %. Bilden nedan är en summering av de större nettoeffekterna som påverkar avvikelsen mellan budget 2014 i jämförelse med budget Texten fram till och med nästa rubrik "Intäkter" är kompletterande förklaringstext till tabellen. Bokslutsdispositionerna förväntas uppgå till 48 mnkr vid ingången av Detta kan komma att påverkas av utfall Dels vad avser merkostnaden för tåg, dels vad avser resultatet i övrigt. De 48 mnkr i budget 2014 medför en minskning motsvarande 97 mnkr jämfört budget Skillnaden jämfört 2013 beror på upplösning av den garantireserv som fanns för merkostnader i tågtrafiken kopplat till avtalsskiftet.

8 Sida 8(18) Budgeterad och beslutad prisökning motsvarar 5,9 % i genomsnitt, samt ska träda i kraft fr o m 5 januari Den intäktsökning som prisökningen beräknas medföra motsvarar +165 mnkr. Detta budgetförslag innehåller Konjunkturinstitutets prognoser för de index (KPI, AKI, ITPI m m) som styr en stor del av trafikens kostnadsutveckling. Indexprognoserna efter sommaren har visat sig vara mer positiva än tidigare prognoser. PPI indexet, som saknar officiella prognoser, har även haft en utveckling under 2013 som är till Västtrafiks fördel. Sammantaget förväntas indexeffekten ge en kostnadsökning på -70 mnkr. Resandeförändringen förväntas generera intäkter (+15 mnkr), men även minskade kostnader (+15 mnkr). Posten visar positivt främst på grund av att det inför 2013 fanns en framförhållning för mer förstärkningstrafik än normalt. Det var osäkert exakt var i trafiken behovet skulle vara som störst vid införandet av trängselskatten i Göteborgsområdet. Kvarstående behov har nu permanentats i Trafikplanen 2014, vilket medfört att behovet av förstärkningar har minskat. Inkluderat i denna nettopost är enbart den kortsiktigare rörliga kostnadsökningen. Överströmningseffekter avser minskade intäkter (-90 mnkr) vilket beskrivs under egen rubrik. Under den kommande perioden ska ett stort antal nya upphandlingar av trafiken genomföras. I snitt förväntas en ny upphandling generera en kostnadsökning motsvarande %. Kostnadsökningen uppstår dels på grund av utvecklingen över tid, men även på grund av högre ställda krav avseende leverans, fordonsreserv, miljökrav och så vidare. Bland de större avtalen som får effekt 2014 kan nämnas Stadstrafiken på Hisingen i Göteborg, trafiken i Skaraborg,

9 Sida 9(18) trafiken i Borås, båttrafik i Södra skärgården och Älvtrafiken med mera. Under 2014 genomförs olika trafiksatsningar beslutade i Trafikplan Satsningar i form av utökad trafik har endast föreslagits för linjer och stråk där det idag råder kapacitetsbrist, det vill säga där alla resenärer inte kommer med fordonen (-29 mnkr). För att finansiera dessa utökningar har omfördelning av resurser i första hand genomförts inom samma trafikavtal. Därutöver har effektiviseringar/besparingsåtgärder tagits fram inom samtliga trafikavtal (+60 mnkr). Utifrån begränsad tillgång på spårvagnar har det tidigare beslutats att den planerade (TP 2013) utökningen av spårvagnstrafik till 8 minuterstrafik ej genomförs under Det genererar en positiv avvikelse både vad avser driftskostnad, men även vad avser underhåll av spårvagnsbana (+23 mnkr). Kostnaderna för spårvagnsbana drift, underhåll samt kapitalkostnad ökar med -36 mnkr. Denna post avser främst tillkommande kostnader för drift och underhåll av bana. Västtrafiks budget innehåller inga merkostnader för de eventuella åtgärder som diskuteras vad avser M32-vagnen. För att få en samlad bild av kostnadsökningen för spårvagn måste ytterligare poster under trafikökningar/förändringar samt index inkluderas. Totalt ökar bruttokostnaden för spårvagnstrafiken med drygt -32 mnkr mellan budget 2013 och budget Även tågtrafiken för med sig kostnadsökningar under Under 2012 skiftades operatör för stora delar av tågtrafiken i Västsverige. Nytt avtal förväntas vara färdigt i slutet av 2015, då en ny upphandling ska vara genomförd. Den garantiersättning Västtrafik erhöll från DSB vid avtalsskiftet förväntas enbart täcka en liten del av merkostnaderna under Resultatmässigt märks detta främst genom den negativa avvikelsen vad avser bokslutsdispositioner. Detta avser då den del av ökade tågkostnader som inte längre kompenseras av tidigare nämnda garantiersättning. Den totala kostnadsökningen motsvarar nästan -130 mnkr, men det finns också effektiviseringskrav motsvarande cirka +30 mnkr. Utöver kostnader kopplat till avtalsskiftet ökar kostnaden för el och banavgifter. Dessa ökar i relation till budget 2013 bland annat beroende på att de nya tågen har en annan kostnadsbild än till exempel Regina, avgiftsökning från Trafikverket med mera (-36 mnkr). Samtliga nya tågfordon planeras vara levererade under Tågen levereras successivt under året, vilket medför att kapitalkostnaden (avskrivningar och ränta) kommer öka även under 2014 (-55 mnkr). Motsvarande spårvagnstrafiken påverkas budget 2014 sammanlagt av ökade kostnader för tågtrafiken med -218 mnkr. Under 2014 förväntas Västtrafiks kostnader för depåer öka. Samtidigt kompenseras en del av dessa med att kostnaderna för trafiken minskar vid en ny upphandling. Det avser fasta och rörliga kostnader kopplat till depåer, dels för tågtrafik i samband med hantering av fler tåg (-17 mnkr) dels för busstrafik (-8 mnkr). Övriga avskrivningar avser andra investeringar än tåg. Det avser dels helårseffekter men även förväntade nyinvesteringar avseende bussar, båt, terminaler samt övrig infrastruktur med mera. Övrigt består av en rad olika avvikelser. Bland de större kan nämnas ökade omkostnader för försäljning exklusive SMS (-9 mnkr), för butikerna (-9 mnkr), ökade kostnader för underhåll

10 Sida 10(18) av tåg (-8 mnkr) och ny upphandling för tågtrafiken (-7 mnkr). Posten innehåller även positiva effekter såsom minskade försäljningsomkostnader SMS (+12 mnkr) samt ytterligare övrigt (- 24 mnkr). Västtrafik har, motsvarande övriga verksamheter, krav på generella effektiviseringar motsvarande 0,6 %. Västtrafik bedömer att både målsättning samt kriterier runt effektiviseringarna uppfylls. Nedanstående tabell ger en samlad bild över de positiva konsekvenser Västtrafik förväntar sig under Inom Västtrafik beräknas effektiviseringar motsvarande 20 mnkr göras (vilket i stort motsvarar nästan 0,6 % av driftsbidraget). Utöver det sker förändringar i trafiken motsvarande drygt 60 mnkr. Bedömda positiva effekter av samordningar och nya upphandlingar är lägre kostnader för nytt talradiosystem, lägre transaktionskostnad för SMS samt effektivare avtal inom IT. Intäkter Biljettintäkterna förväntas öka med drygt +90 mnkr (3 %) i jämförelse med Budget Budgetförslaget innehåller en genomsnittlig intäktsökning med 5,9 % utifrån prisökning, vilket beräknas motsvara cirka +165 mnkr. Att bedöma resandets utveckling samt resenärens val av färdbevis är alltid svårt. Västtrafik har under en längre period haft en överströmning från värdekort (enkelbiljett, SMS, kontoladdning etc) till periodkort. Under 2013 ökade denna överströmning samtidigt som trenden är att varje periodkort används till fler resor. Dessa faktorer är positiva ur ett resandeperspektiv, men det har också lett till att intäkterna inte har ökat som förväntat. Budget 2014 innebär en bedömning att denna trend fortsätter, men utan något nytt trendbrott. Inför 2013 förändrades trafiken i större utsträckning än tidigare år. Inte bara till storleken på

11 Sida 11(18) satsningarna utan även inom befintlig trafik som fått förnyad sträckning. Till detta kom nya resenärer i och med införandet av trängselskatter i Göteborgsområdet. Det finns en fortsatt osäkerhet i trenderna då det fortfarande har gått en kort period relativt de stora förändringar som gjorts. Den positiva resandeutvecklingen förväntas föra med sig att intäkterna ökar (+85 mnkr) samtidigt som det blir negativa avvikelser hänförliga till minskade SMS-intäkter (-70 mnkr), överströmningar samt resenärernas ändrade resmönster (-90 mnkr). Kostnader Kostnaderna i budgetförslag 2014 ökar med -354 mnkr (-5 %) i jämförelse med budget De största kostnadsökningarna är beskrivna ovan under sammanfattningen utifrån en nettoredovisning för att tydligare visa konsekvenserna. Trafikkostnaderna ökar med 4 %. Då avtalen med entreprenörerna är indexreglerade beräknas trafikkostnaderna påverkas negativt med den allmänna kostnadsutvecklingen (-70 mnkr). I övrigt är de större kostnadsökningarna hänförliga till upphandlingseffekter (-80 mnkr) samt ökade tågkostnader (-80 mnkr). Det finns även positiva poster kopplat till effektiviseringar av trafik med mera. Ökningen av driftskostnader (7 %) är bland annat hänförlig till högre kostnader för depåer (-25 mnkr). Dessa kompenseras delvis av att trafikkostnaderna minskar vid en ny upphandling alternativt övriga intäkter. Det avser även fasta och rörliga kostnader för depåer i samband med hantering av fler tåg. Det finns ytterligare kostnadsökningar kopplat till tåg, det är dels kostnader för ny upphandling av tågtrafiken (-7 mnkr) såväl som ökade underhållskostnader då det nu finns fler tåg (-8 mnkr). Försäljningsomkostnader för SMS-biljetter minskar (+12 mnkr) samtidigt som kostnader för andra försäljningskanalerna förväntas öka (-9 mnkr). Västtrafik har även genomfört en ny upphandling av driften av Västtrafikbutikerna, vilket medför förväntade kostnadsökningar med -9 mnkr. (Tidigare avtal var slutet med DSB, som även här drog sig ur i förtid.) Personalkostnaderna ökar i linje med tidigare bedömning i långtidsprognosen. Ökningen beräknas utifrån att den allt mer omfattande verksamheten kommer att innebära behov av förstärkning, främst i enlighet med tidigare taget styrelsebeslut vad avser arbetet med Västsvenska paketet, men även för verksamheten i övrigt.

12 Sida 12(18) Avskrivningar beskrivs under rubriken investeringar. Självfinansieringsgrad Västtrafiks självfinansieringsgrad har de senaste åren enligt beräkningen i årsredovisningen motsvarat 53-54%. Görs motsvarande estimering utifrån budget 2014 förväntas självfinansieringsgraden bli något lägre och stanna på 52,5 %. Utvecklingen av självfinansieringsgraden bedöms att påverkas av de stora satsningarna som gjordes 2013 samtidigt med en något sämre utveckling av biljettintäkter. Likviditet och finansiering Finansieringen av investeringar sker för närvarande med rörlig kredit, som upptagits i samråd med Västra Götalandsregionen. Västtrafiks upplåningsbehov har de senaste åren ökat i samband med leveransen av nya tåg och andra investeringar. Viss del kvarstår att betala under de närmaste åren, men nivån stiger inte i samma omfattning. Västtrafik väntar på att ett antal större statsbidrag ska betalas ut från Trafikverket. Dessa är i dagsläget en del av Västtrafiks upplåning. Långtidsprognos I långtidsprognosen bedömdes behovet av driftsbidrag motsvara en ökning på drygt 9,5 % mellan 2013 och Det motsvarar den slutliga budgeteten Intäkterna är lägre än budget vilket främst beror på de förändringar som skett under 2013 vad avser SMSintäkter, överströmningar samt ändrat resmönster. På kostnadssidan minskar trafikkostnaderna, främst beroende på lägre effekt av indexutvecklingen, högre effektiviseringar samtidigt som tågkostnaderna är högre än vad som bedömts tidigare. 5.1 Ekonomiskt resultat BURV RESULTATRÄKNING BUDGET, VÄSTTRAFIK AB 1412BU Västtrafik AB Ack 501 Budget Specialdestinerade statsbidrag, externt Övrig försäljning av tjänster, externt Övrig försäljning av tjänster, internt Försäljning material och varor, externt Försäljning material och varor, internt Investeringsbidrag EU-bidrag, externt Ägarbidrag från kommuner, externt Driftbidrag från nämnd inom regionen, avtal int Hyresintäkter lokaler/bostäder, externt Övriga bidrag, externt Övriga bidrag, internt Biljettintäkter, externt

13 Sida 13(18) Övriga intäkter, externt Övriga intäkter, internt SVI Summa verksamhetens intäkter Lön arbetad tid Lön ej arbetad tid 0 DSK1 Summa löner Pensionskostnader, externt Kostnadsersättningar o naturaförmåner, externt Övriga personalkostnader, externt Övriga personalkostnader, internt DSK3 Summa övriga personalkostnader Sociala avgifter, externt DSKL Personalkostnader totalt Inhyrd personal, övrigt, externt Direkta trafikkostnader, externt Köp av verksamhetsanknutna tjänster, ext Material o varor, externt Material o varor, internt Övriga lämnade bidrag, externt Övriga lämnade bidrag, internt Hyra av lokal/bostad, externt Hyra av lokal/bostad, internt Övriga lokalkostnader inkl. energi externt Förbrukningsmaterial, externt Förbrukningsmaterial, internt Kostnader för transportmedel, externt Kostnader för transportmedel, internt Övriga tjänster (inkl. konsulter), externt Övriga tjänster (inkl. konsulter), internt Övriga kostnader, externt Utrangering av anläggningstillgångar, externt Övriga kostnader, internt Nedskrivning av anläggningstillgångar Avskrivning på immateriella anläggningstillgångar Avskrivning på byggnader och markanläggn Avskrivning på leasingavtal byggnader Avskrivning på maskiner och inventarier Avskrivning på leasingavtal maskiner o inventarier DSK11 Summa avskrivningar

14 Sida 14(18) SVK Verksamhetens kostnader SRES1 Verksamhetens nettokostnader Erhållna regionbidrag, internt Ränteintäkter bank, externt Ränteintäkter lån, externt Övriga finansiella intäkter, externt 0 DSFI1 Summa finansiella intäkter, externt Ränteintäkter bank, internt Ränteintäkter lån, internt Övriga finansiella intäkter, internt #DSFI2 Från övriga DSFI2 Summa finansiella intäkter, internt Räntekostnader bank, externt Räntekostnader lån, externt Övriga finansiella kostnader, externt Räntedel på leasingskuld 0 DSFK1 Summa finansiella kostnader, externt Räntekostnader bank, internt Räntekostnader lån, internt Övriga finansiella kostnader, internt DSFK2 Summa finansiella kostnader, internt SRES2 Resultat före extraordinära poster o spec beslut Obeskattade reserver Uppskjuten skatt Årets skatt, bolag Extraordinära intäkter (ska normalt ej användas) Extraordinära kostnader (ska normalt ej användas) 0 SRES3 Årets resultat Budgetförutsättningar Budgeten baseras på helårseffekter av trafikförsörjningsplanen 2013, trafikplanen år 2014, samt kända förändringar under års prisjustering har beslutats och motsvarar i budget en generell uppräkning 5,9 %. Kostnadsutvecklingen baseras på Konjunkturinstitutets prognos för KPI och AKI både vad avser 2013 och För dieselpriset (PPI-index diesel) finns inga officiella prognoser att tillgå. I budgetförslaget antas PPI-indexet för diesel minska något för 2013, utifrån känd utveckling under året. Bedömningen för 2014 är att indexet ökar med 7 %, vilket baseras på ett genomsnitt av de senaste fyra åren. Utifrån detta budgeteras Västtrafiks resultat till plus/minus 0 för 2014.

15 Sida 15(18) Känslighetsanalys Intäkternas förhållande till resandet har haft ett trendbrott under Det avser bland annat SMS-intäkterna kopplat till ändrade förutsättningar för försäljning. Trängselskattens införande i Göteborgsområdet har påverkat kollektivtrafiken. Resenärernas val av färdbevis har ändrats samtidigt som förändringar i resmönstret har skett. Bedömningarna i budgeten gjordes när delar av 2013 har passerat och det finns skäl att anta att ytterligare förändringar kan ske innan nya mönster har etablerat sig. Utvecklingen av index är alltid svårbedömbar. Västtrafik baserar därför budget på officiella prognoser där sådana finns att tillgå. Små avvikelser, framförallt avseende indexen AKI och KPI, påverkar stora delar av kostnadsmassan. Under 2014 och 2015 har Västtrafik inte längre kvar någon garantiersättning kopplat till avtalsförändringen inom tågtrafiken. Västtrafik har idag en annorlunda avtalssituation än normalt för större delen av tågtrafiken. Det för med sig att svängningar påverkar Västtrafiks kostnader fullt ut. Motsvarande situation återfinns vad avser spårvagnstrafiken. Där pågår för närvarande olika diskussioner som kan komma att påverka Västtrafiks ekonomi i framtiden. Budgeten är gjord utifrån nuvarande avtalssituation och trafikutformning. Det är när budget 2014 beslutas osäkert om Västtrafik kan nå ett utfall i balans med budget under Sker inte det, kan det medföra att Västtrafik måste nyttja större del av de obeskattade reserverna redan Dessa är enligt plan samt tillhörande beslut medtagna i budget 2014, vilket medför att en brist i budgeten uppstår. Beslutsprocessen för införandet av ny pris- och sortimentsstrategi pågår. Beslut förväntas under början av Det finns i Västtrafiks budget inga avsatta medel för detta arbete. Det är för Västtrafik svårt att parera avvikelser på kortare sikt, stora delar av kostnadsmassan är trögrörlig och det tar tid för åtgärder att få någon ekonomisk genomslagskraft. Utöver de ekonomiska riskerna bedöms det även finnas risker i att uppnå uppdraget. I uppdraget inför har Kollektivtrafiknämnden klargjort att Västtrafiks högst prioriterade mål under perioden är delmål nummer 2. Det är strategier som stödjer att Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025, som ska prioriteras i första hand. I befintlig budget, såväl som inför kommande år, finns bland annat behov av effektiviseringar av trafik. Dessa åtgärder kan ge negativa effekter inom det prioriterade området. 5.3 Eget kapital Västtrafik har ur ett bolagsperspektiv inget fritt eget kapital att tillgå. Däremot har Västtrafik i enlighet med tidigare tagna beslut budgeterat för ett användande av obeskattade reserver motsvarande 48 mnkr. Det avser 30 mnkr utifrån tidigare års positiva avvikelser samt 18 mnkr, vilket är den kvarvarande delen av garantiersättningen från DSB, för att täcka merkostnader i

16 Sida 16(18) samband med avtalsskiftet för större delen av tågtrafiken i Västra Götaland. I enlighet med vad som beskrivs i känslighetsanalysen finns det osäkerhet i hur stor del av de obeskattade reserverna som kvarstår inför året. 5.4 Investeringar Avskrivningarna förväntas under 2014 öka med -68 mnkr och uppgår till -340 mnkr. Av dessa avser -217 mnkr investeringar gjorda år 2012 eller tidigare. Resterande avser investeringar som förväntas ske under år 2013 och Främsta anledningen till ökningen av avskrivningar är inköp av nya tåg som beräknas vara färdiglevererade 2013, men påverkar 2014 med helårseffekter. Övergripande kan investeringsplanen inför 2014 beskrivas enligt tabellen nedan. Enligt budget 2014 är Västtrafiks investeringsutrymme 275 mnkr. Det utrymmet baserar sig på långtidsprognosen för samma år. Vid det tillfället ingick inte investeringen för bussar som baseras på en återköpsklausul i ett trafikavtal (-64 mnkr). Exkluderas den investeringen kvarstår ett lägre behov än tidigare angivits vilket i sin tur är hänförligt till att båt i nuvarande plan för 2014 enbart omfattar en av de två beslutade båtarna (men till ett högre belopp) samt att revisionerna för tåg har bedömts lägre i nuvarande investeringsplan. REGIONFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL Kollektivtrafiken i Västra Götaland ska byggas ut, vara attraktiv och därigenom bidra till att fler invånare väljer att resa kollektivt Västtrafik hade under 2011 en kraftig resandeutveckling. Under år 2012 planade resandeökningen ut, men har under 2013 (jan-aug) åter tagit fart och ökat med +8 %. Under 2014 förväntas en fortsatt ökning med +3 %. Med nämndens uppdrag om målet 2025 i sikte förväntas Västtrafik uppnå 290 miljoner resor under 2014 (inklusive resor för anropsstyrd trafik). Västtrafik bedöms i ett längre perspektiv vara i linje med de målsättningar som finns enligt Trafikförsörjningsprogrammet för 2016 samt fördubblingsmålet. För ytterligare beskrivning se avsnitt 2.2 samt 2.7

17 Sida 17(18) Resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken I uppdraget inför har Kollektivtrafiknämnden beslutat att Västtrafiks högst prioriterade mål under perioden är delmål nummer 2. Det är strategier som stödjer att Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025, som ska prioriteras i första hand. Västtrafiks planerade fokus de närmaste åren ligger i linje med detta uppdrag. Det rör sig mer om att prioritera frågor och förbättringsområden som stödjer delmål 2, än att i större omfattning avsätta medel för detta i Västtrafiks budget. (Även om det sistnämnda är ställt i relation till hela kostnadsmassans storlek). Västtrafik är i princip i slutfasen av att fastställa en Varumärkesstrategi. Implementeringen av denna strategi kommer vara ett fokusområde, vilket direkt syftar till att öka nöjdheten hos Västtrafiks resenärer och på sikt även hos dem som ännu inte är resenärer. Utöver det är ett annat av Västtrafiks fokusområden att arbeta vidare med införandet av ny pris- och sortimentsstrategi där Regionfullmäktige väntas ta beslut i början av På kort sikt är det samtidigt viktigt att komma ihåg att i budget 2014, såväl som inför kommande år, finns bland annat behov av effektiviseringar av trafik. Dessa åtgärder kan ge negativa effekter inom det prioriterade området. För ytterligare beskrivning se avsnitt 2.3. Kollektivtrafikens miljöpåverkan ska minska För att nå målet ställs krav på andel förnybart drivmedel i trafikupphandlingar. En plan över vilka nivåer som krävs för att nå målet finns framtagen. Det pågår ett arbete med att utreda möjligheten att öka andelen förnybart drivmedel för den dieseldrivna tågtrafiken och fartygstrafiken. Indikator Andel fordonskilometer med förnybart drivmedel (%) Utfall 2011 Utfall % 48% Utfall första halvår 2013 Måltal % 62,0% Måltal 2014 Måltal 2015 Måltal ,0% 71,0% 75,0% Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Västtrafik ställer omfattande miljökrav i trafikavtalen med entreprenörer. Att följa upp så att entreprenören följer de krav som Västtrafik ställt är en förutsättning för att få till stånd en trovärdighet mellan Västtrafik och entreprenören. Av konkurrensskäl, men kanske viktigast för att säkerställa leverans är det också väsentligt att en uppföljning genomförs. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Se rubrik 2,4 Rättighetsfrågor.

18 Sida 18(18) Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare När det gäller målet om andel anställda med erbjuden heltidsanställning har Västtrafik redan idag uppnått 85 %. Västtrafik har endast ett fåtal deltidsanställningar. Vid nyrekryteringar kommande år fortsätter Västtrafik inriktningen och jobbar för heltidsanställningar. Avseende målet om genuskompentent ledarskap har Västtrafik för närvarande inget specifikt utbildnings-krav. Målet är att alla chefer ska ha ett kommunikativt och närvarande ledarskap vilket varit fokus de senaste åren. Kommande period kommer även Varumärkesstrategin att ställa höga krav på ledarskapet inom Västtrafik. En god och säker arbetsmiljö är en viktig fråga för Västtrafik. Målsättningen med Västtrafiks arbetsmiljöarbete är att skapa en fysiskt, psykiskt, socialt sund och utvecklande arbetsplats för alla medarbetare i enlighet med Arbetsmiljölagen. Västtrafik strävar efter att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete och stor vikt läggs på förebyggande åtgärder vilket sker i nära samarbete mellan chefer, medarbetare, skyddskommitté och företagshälsovård. Västtrafik kommer under 2014 börja följa upp andelen medarbetare som upplever delaktigheten som god. Beroende på behovet kan åtgärder sedan planeras och genomföras. Vad avser andelen anställda som har en kompetensutvecklingsplan har Västtrafik under hösten 2013 påbörjat ett arbete med kompetenshjul vilket i korthet innebär att Västtrafik utifrån ett strukturerat arbetssätt kartlägger vilken önskad kompetens en befattning kräver. Arbetet fortskrider under 2014 men ska även påverkas av Västtrafiks varumärkesstrategi. Västtrafik använder endast tillfälliga anställningar då vikariat uppstår eller vid tillfälliga arbetsanhopningar. REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Övergripande ska verksamheten utföras med god kostnadskontroll och ekonomi i balans. Västtrafik strävar efter att uppfylla detta krav löpande. För beskrivning se avsnitt 5. Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet Se avsnitt 2.2.