Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Rektorsområde 1 Aspenskolan, Bruksskolan, Kyrkskolan, Mehede skola Läsåret 2009/2010 Förskoleklass Grundskola Fritidshem 1

2 Innehållsförteckning: 1.Beskrivning av rektorsområdet 2.Inledning 3.Prioriterade områden i skolplan för Tierps kommun Beskrivning och analys av kvalitetsarbetet 4.Nyckeltal med kommentarer 5. Framtida mål i ro 1 2

3 1.Beskrivning av rektorsområde 1, Tierps Kommun Rektorsområde 1 består av fyra skolor: Aspenskolan som ligger i centralorten Tierp. Skolan har elever från förskoleklass till år 9 samt två avdelningar fritidshem. Under läsåret har ca 480 elever funnits på skolan. Kyrkskolan finns i Tierps kyrkby och har ca 100 elever från förskoleklass till år 6 samt fritidshem med ca 50 barn inskrivna. I skolans lokaler finns sedan ett antal år förskola inrymt. Bruksskolan i Söderfors har ca 100 elever från förskoleklass till år 6 samt fritidshem. Mehede skola är kommunens minsta skola med ca 40 elever från förskoleklass till år 6. Förskola finns inrymd i skolans lokaler. 2.Inledning Denna kvalitetsredovisning har tagits fram med hjälp av arbetslagens utvärderingar, statistik, enkäter och skolledningens slutsatser av dessa. I området har vi under året särskilt arbetat med att skapa en positiv och förväntansfull anda. Detta ger ett ökat självförtroende som ökar lusten till utveckling. 3

4 3.Prioriterade områden i Tierps kommuns skolplan. ska känna lust att lära och deras ansvar och inflytande ska öka. Detta mål har under året blivit synonymt med kunskapsmålet. I alla våra diskussioner/möten/utbildningar under året kommer vi fram till att motivationen är en absolut förutsättning för förbättrade resultat. Inflytelsefrågorna har diskuterats mer utifrån en djupare betydelse än vikten av inflytande på ex i vilken ordning saker ska göras eller hur många bollar vi kan köpa för elevrådets pengar. Elevledda utvecklingssamtal har ökat markant under året. De arbetslag som arbetat längst med detta har gett stöd till andra som är i initialskedet. Kunskaper och lärandet ska utvecklas. Under året har detta mål varit prioriterat i vårt rektorsområde. Vi analyserade betyg och ämnesprov och fann att vi hade dåliga resultat när ämnesproven i år 3 genomfördes för första gången. Behörigheten till gymnasiet var också låg vid utgången av läsåret 08/09. Detta berodde till stor del på den stora andel elever i år 9 som fanns i förberedelseklass och därför inte haft en möjlighet att hinna nå målen. Vi behövde också nå högre andel VG och MVG. Samstämmigheten mellan nationella prov i år 9 och betygen låg på en bra nivå. Vi analyserade pojkars resultat jämfört med flickors och fann att flickornas meritpoäng i alla klasser utom en, var högre än pojkarnas. Med detta som utgångspunkt och en vilja att bli bättre tog vi oss an problemet under läsåret 09/10. Vi arbetade hårt med att göra alla medvetna om läget och anordnande pedagogiska möten och studiedag i ämnet. Nationella proven i år 3, 5 och 9 visade glädjande nog på att vissa resultat har förbättras jämför med föregående år. se nyckeltal. Betygsnivån höjdes och större andel av eleverna i år 9 var behöriga till gymnasiet. Medelvärdet av elevernas meritvärden ökade. Lärarna konstaterade att motivation var ett nyckelbegrepp till framgång och utvecklade strategier för att höja denna hos eleverna. En attitydförändring som innebar att skolan signalerar till elever och föräldrar att vi har höga förväntningar var en framgångsfaktor. Att dessutom på alla möjliga sätt och vid alla möjliga tillfällen ge uppmuntran och framhäva goda prestationer hjälper till att ge skolan den högre status vi önskar. Arbetslaget Månen har genomfört fler målkontroller för att underlätta för eleverna att se sina framsteg. Arbetslaget satsade extra lärarresurs på matematik vilket gav resultat i form av att fler elever än förväntat klarade nationella proven. 4

5 Unikum har underlättat arbetet att göra mer sammanhållna utvecklingsplaner vilket gynnat eleverna men också förbättrat kontakten med hemmen. Arbetslaget Kronan har särskilt arbetat med Unikum. Där lägger de ut planeringar och målbeskrivningar som når elev och förälder snabbt och tydligt. Alla föräldrar har dock inte tillgång till Unikum ännu. Gemensamt för arbetslagen är att de arbetat hårt med att i åtgärdsprogram använda speciallösningar för att möta elevens behov. Vi upplever att kreativiteten att finna bra lösningar ökat. Vi har i detta arbete från vårterminen haft en specialpedagog i vårt område efter att ha saknat denna funktion i nästan ett läsår. Kronan har satsat extraresurser på klassdelningar i no för att ge mer tid till exempelvis laborationer. Alla arbetslag har en studioverksamhet med en studioansvarig lärare. Storleken på denna lärartjänst har varit olika beroende på arbetslagens/skolornas storlek. Elevsituationen gör att studiotiden används på ett flexibelt sätt. Arbetslaget Stammen har haft fler lärarbyten än normalt och detta har gjort att kontinuiteten i elevens utveckling har varit mer arbetsam att hantera. Stammen har arbetat med motivationssamtal ofta och med varje elev, vilket de funnit framgångsrikt. Arbetslaget Lövet ser samarbetet med hemmet som en av sina framgångsfaktorer för bättre resultat i skolan. Kommunens lokala kursplaner lyfts fram som ett bra verktyg av Mehede skola, som anser att detta hjälpt dem att tydliggöra målen för elever och föräldrar. Kyrkskolan har satsat extra på arbetet med loggböcker, veckans mål och individuella läxor som ett sätt att motivera eleverna och tydliggöra målen. Vi är överens om att stödet från mobila språkteamet har givit resultat. Bruksskolan tog, som ett avstamp i satsningen på bättre resultat fram en logotyp Tillsammans mot kunskap vilken hjälpte i samarbetet med hemmen för elevernas ökade motivation. Arbetslaget lyfter också fram arbetet med lokal pedagogisk planering som ett sätt att tydliggöra målen men också vägen mot målen. Förskoleklassen har haft Livskunskap och på Stammen kan de bestämt säga att det resulterat i ett förändrat beteende mellan eleverna. Förskoleklassen har haft fokus på lust att lära och fått vara med och ta fram mål vilket gjort dem mer engagerade. Fritidshemmen har samarbetat med skolan kring gemensamma teman men också jobbat med egna teman exempelvis ett stort hälsotema på Kyrkskolans fritidshem. Detta har varit mycket lyckat. Temat har genomförts 2-3 gånger i veckan. Intresset för temat har ökat på grund av att eleverna haft ett klart inflytande över temats aktiviteter. Sammanhållningen i gruppen har blivit mycket god. Målet har varit att skapa en trygg miljö genom att ta fram gemensamma regler. Lövet har anammat vad de lärt sig på den Kometkurs de deltog i under året. De har resulterat i att miljön på fritids blivit lugnare exempelvis vid mellanmålet. 5

6 En god arbetsmiljö ska finnas som ger arbetsro för elever och personal. Alla arbetslag är överens om att ett gott ledarskap i klassrummet tillsammans med ett ihärdigt arbete att skapa en bra studiemiljö har stått med på alla mötens agenda i vårt område. Likabehandlingsplanen har utvärderats efter skolinspektionens besök. Varje skola har en egen plan. Den innehåller en del som är gemensam för området och en del där varje arbetslag/skola beskriver de specifika insatser de tänker genomföra under året. Dessa åtgärder utvärderas i samband med att arbetslagens årliga kvalitetsredovisning görs. Vi har genomfört dels en kommungemensam elevenkät såväl som en egen. Resultatet visar att eleverna trivs och känner sig trygga. En höjdpunkt under året var när Folkhälsoinstitutet kunde, genom en enkät i år 6 och 9, visa att Aspenskolan låg i Sverigetopp när det gällde hur trygga eleverna känner sig. Detta fick en hel del massmedial uppmärksamhet. Med dessa undersökningar i ryggen känner vi oss övertygade att vi har ett värdegrundsarbete som fungerar. Alla klasser har haft undervisning i SET. Detta upplevs mycket positivt av de flesta men där även sådant som att materialet/boken inte passar vissa åldrar har lyfts fram. Att motivera eleverna i något där de inte får betyg har fått några lärare att utveckla sin förmåga till motivationsarbete inför lektionerna. En hållbar utveckling för ett långsiktigt lärande ska prägla verksamheten. Elevrådet i Mehede skola har bestämt sig för att arbeta för att få certifieringen Grön flagg. De skulle då bli den första skola i Tierps kommun som blir medlem. För att utveckla kontakten mellan skola och arbetsliv har prao genomförts programenligt. Den har fungerat bra mycket på grund av att familjerna hjälper till att ordna platser. Avsikten var att klasserna skulle, i samband med praon, arbeta med material från svenskt näringsliv som hette I praktiken av okänd anledning har detta bara genomförts i en klass från år 8. PRAO-gruppen på Aspenskolan har inte haft sammanträden i den omfattning som planerats. Arbetslivsmässan i kommunen ställdes in då för få anmält sig. Framtidståget - inspiration för år 9 blev mycket uppskattat av elever o lärare. Trampolinenprojektet för år 7, där lokala företagare samarbetar med skolan, startades och har fallit väl ut. Den planering/tidsschema som gjordes för samarbetat med Högbergsskolan har genomförts och utvärderats kontinuerligt i den sk övergångsgruppen. 6

7 4.. Nyckeltal med kommentarer. Antal elever läsåret 09/10, årskurs 15 September Februari 10 Medel Förskoleklass År År År År År År År År År Ämnesprov år 3 Skola Antal elever Matematik Svenska Kyrkskolan Bruksskolan Mehede skola Aspenskolan Resultaten har förbättrats på samtliga områden från vt 09. na hade svårt med läsförståelse och sammanhängande berättelser i svenskan. Skriftlig huvudräkning skapade förvirring hos många och det bedöms bero på de olika metoder som läroböckerna serverar skapar osäkerhet Algoritmer ses som en säkrare metod hos eleverna. Alla rapporterar att de direkt efter genomförda prov repeterat och på annat sätt arbetat med de områden där eleverna uppvisat osäkerhet. För Aspenskolan uppvisar Lövet och Stammen stor skillnad i resultat när det gäller matematik. Stammen hade påfallande bättre resultat. Ämnesprov år 5 Aspenskolan Antal elever i svenska i SvA som nått i matematik i engelska som ej utfört proven

8 Kyrkskolan Antal elever i svenska i SvA som nått i matematik i engelska som ej utfört proven Mehedeskola Antal elever i svenska i SvA som nått i matematik i engelska som ej utfört proven Bruksskolan Antal elever i svenska i SvA som nått i matematik i engelska som ej utfört proven Resultatet i matematik försämrades under innevarande år på Kyrkskolan och Bruksskolan medan Aspenskolan ligger still. Mehede skolas resultat har glädjande nog förbättrats. na har problem med problemlösning, nya områden som inte hunnit nötas in samt skriftliga huvudräkningsmetoder. Resultatet i svenska har gått framåt för Aspenskolan och Bruksskolan medan de andra skolorna ligger på ungefär samma nivå. 8

9 Nationella prov och betyg år 9 vt 09 År 9 Nationella prov Aspenskolan antal elever är 93 Ämne MVG VG G A (ej uppnått målen Ej utfört proven Engelska 13% 32% 42% 7% 6% Matematik 13% 25% 43% 9% 10% Svenska 4% 47% 37% 9% 3% Nationella prov och betyg år 9 vt 10 År 9 Nationella prov Aspenskolan antal elever är 107 Ämne MVG VG G A (ej uppnått målen Ej utfört proven Engelska 12% 36% 37% 9% 6% Matematik 9 % 17% 56% 13% 5% Svenska 4% 29% 48% 16% 4% Biologi 6% 18% 50% 15% 11% Andelen elever som klarat MVG-nivån ligger, i stort sätt, oförändrad. Andelen VG har sjunkit i ämnena matematik och svenska medan den höjts i engelska. na har framförallt haft svårigheter med läsförståelsen i proven i svenska. Det kan vara så att det även avspeglar sig i de andra ämnena. År 9 Betyg Aspenskolan vt 09 antal elever är 107 Ämne MVG VG G A (ej uppnått målen Engelska 17% 34% 36% 13% Matematik 12% 25% 52% 11% Svenska 15% 39% 35% 1% SVA 2% 8% År 9 Betyg Aspenskolan vt 10 antal elever är 93 Ämne MVG VG G A (ej uppnått målen Engelska 13% 35% 38% 9% Matematik 9% 22% 59% 6% Svenska 20% 30% 46% 3% SVA 44% 55% Andelen som klarat högsta betyg har höjts markant i svenska. VG nivån ligger på samma nivå medan G-nivån höjts rejält framförallt i ämnet svenska. I andelen som ej uppnått målen ligger en stor andel elever som gått i förberedelseklassen och inte haft en chans att hinna nå målen. Hur många ämnen de studerade utöver SVA varierade och det är därför svårt att tolka statistiken. Betygsnivån kontra nationella provresultat har en (för?) stor differens i ämnet svenska. 9

10 5. Framtida mål Sammanfattningsvis ser vi ett antal utvecklingsområden för kommande läsår: Envist fortsätta öka motivationen för att förbättra resultaten. Fortsätta arbetet för ökad arbetsglädje hos såväl personal som elever. Det ger ökat självförtroende om att vi har en bra skola som kan bli ännu bättre. Förmedla att vi har höga förväntningar i alla lägen. Öka ansiktet utåt ta alla tillfällen i akt att visa upp vad skolan gör och vad skolan står för. Lena Tibring Karin Herbertsson 10