Kvartalsrapport

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport Förvaltningen A. Nationella mål Språkscreening av elever i åk 1, 5 och 9 görs i kvartal ,5 5,1 4,1 Staninepoängen bygger på en normalfördelad, niogradig skala där 5 är medelvärdet. 1

2 Proven bygger på den av nämnden fastställda läs- och skrivutvecklingsplanen och genomfördes under oktober I årskurs 1 mättes den fonologiska förmågan, i årskurs 5 läsförståelsen och i årskurs 7 läshastigheten. Proven är normerade, vilket innebär att poängen är jämförbara oavsett vilken förmåga som mäts. Utbildningsförvaltningen konstaterar att resultaten är mycket goda i årskurs 1. I årskurs 5 ligger resultaten på medelvärdet medan årskurs 7 ligger något under medelvärdet. Pojkars och flickors prestationer i årskurs 1 och 7 är förhållandevis lika medan skillnaderna är större i årskurs 5 till pojkarnas nackdel. Ett kvalitetsseminarium har genomförts tillsammans med rektorer, Centrala stödteamets specialpedagog samt kommunens läs- och skrivutvecklare där man tillsammans har fördjupat sig i resultaten och i dialog skapat ett underlag för revidering av läs- och skrivutvecklingsplanen. Varje rektor har analyserat och beskrivit åtgärder utifrån screeningresultaten. Läs- och skrivutvecklingsplanen revideras och föreläggs nämnden under ht Kunskaper sker i kvartal 2-12 Ur Årsrapport 2010: Varje rektorsområde genomför självskattningen A.3.3 med hjälp av Skolverkets BRUKmaterial under rubriken Elevernas ansvar och inflytande. Självskattningen resulterar i ett antal förslag till åtgärder på respektive enhet. Rektor sammanfattar åtgärderna som redovisas i kvartalsrapport 4. Ni som ännu inte har slutfört arbetet med BRUK får möjlighet att rapportera i kvartal 2. Utbildningsförvaltningen konstaterar att ett flertal skolor använder sig av BRUK i olika omfattning. Förvaltningen har en ambition att öka användandet av BRUK-material i kvalitetsredovisningarna. I kvartalsrapport efterfrågas rektorernas synpunkter på BRUK-materialet, hinder och möjligheter. Området följs upp under ht Elevernas ansvar och inflytande sker i kvartal 2-12 Ur Årsrapport 2010: Varje rektorsområde genomför självskattningen A1.4 med hjälp av Skolverkets BRUK-material under rubriken Elevernas ansvar och inflytande. Självskattningen resulterar i ett antal förslag till åtgärder på respektive enhet. Rektor sammanfattar åtgärderna som redovisas i kvartalsrapport 4. Ni som ännu inte har slutfört arbetet med BRUK får möjlighet att rapportera i kvartal 2. 2

3 Utbildningsförvaltningen konstaterar att ett fåtal skolor använder sig av BRUK i olika omfattning. Förvaltningen har en ambition att öka användandet av BRUK-material i kvalitetsredovisningarna. I kvartalsrapport efterfrågas rektorernas synpunkter på BRUK-materialet, hinder och möjligheter. Området följs upp under ht Fritidshemmens kvalitetsindikatorer sker i kvartal 1-12 Det här är de förslag som ni redovisade i Q2. På kvalitesseminariet i oktober fanns det inte tid för en diskussion om förslagen. Välj därför ut ett antal indikatorer som skulle vara lämpliga på din enhet/dina enheter. (Lämna kvar de lämpliga, ta bort övriga från listan.) Beskriv hur indikatorerna ska användas! Social kompetens Barns delaktighet och inflytande Fritidshemmet som komplement till skolan Andelen elever i behov av särskilt stöd Andelen elever med annat modersmål än svenska Beskriva hur man arbetar med likabehandlingsplanen och redovisa resultat från detta arbete Beskriva hur man arbetar för att utveckla elevernas fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling Beskriva hur man arbetar för delaktighet, inflytande och ansvar hos eleverna och redovisa resultat från detta arbete Beskriva hur man arbetar med jämställdheten som en del av värdegrundsarbetet och redovisa resultat från detta arbete Det är viktigt att fritidshemmens verksamhet blir ett komplement till skolan och att det därför finns tid för gemensam planering. Att man ger fritidspedagogerna på olika skolor tid för att träffas för att utbyta erfarenheter och utveckla verksamheten. Att vi på en ledningsgrupp avsätter en eftermiddag på att bara prata fritidshem och diskutera hur vi kan utveckla den verksamheten. Antal barn/förskollärare i förskola resp. antal barn/fritidspedagog på fritidshemmen. Passar verksamheten på fritidshemmen alla åldrar? Kan fritidshemmen också fånga in de äldre barnen? Kolla åldersfördelningen. Se sid 17 i allmänna råden samt sid. 30 och 20. Hur följer vi upp barn i behov av särskilt stöd på fritids? Hur ofta anlitas elevhälsan? Hur ofta nämns fritidshemmen i åtgärdsprogrammen? Hur många barn som har extrastöd i skolan får det även på fritids? Hur samverkar fritidshemmen med skolan? 3

4 Hur kommer fritidshemmen med in i skolans arbetsområden? Delar ur BRUK kan användas för att värdera och synliggöra förskola och fritidshem i kvartalsrapporterna. Redovisning av aktiviteter som erbjuds barnen. Undersökning varför inte äldre barn är kvar på fritidshemmet. Hur ser åldersintervallet ut på de olika fritidshemmen? Frågan har analyserats ute på rektorsområdena. Vid ett kvalitetsseminarium som genomfördes i oktober har rektorerna därefter lämnat förslag på ett stort antal kvalitetsindikatorer, bland annat BRUK. En arbetsgrupp har tagit fram lämpliga indikatorer ur BRUK för att kunna visa på kvaliteter inom fritidshemmens verksamhet. Arbetet med BRUK inleds ht Modersmål och SVA sker i kvartal Hur har du löst undervisningen för de elever på din enhet/dina enheter som är berättigade till SVA? 2. Hur har du löst undervisningen för de elever på din enhet/dina enheter som är berättigade till modersmålsundervisning? 3. Hur har du löst modersmålsstödet för de barn i din förskola/dina förskolor som är berättigade till sådant stöd? I dokumentet här bredvid framgår vilka elever med annat modersmål som för närvarande går i våra skolor. Elever SVA/ modersmål Modersmåls- och SVA-undervisningen löses på olika sätt ute på skolorna. Det handlar om elever med olika modersmål, fördelade på många skolor. På tre skolor finns behöriga SVA-lärare. Modersmålsstödet på förskolorna har varit ytterst begränsat. Det krävs samordnade insatser, exempelvis att sammanföra elever från samma språkgrupp så att det blir möjligt att skapa undervisningsgrupper. Samordning mellan skolorna vad gäller SVA-kompetens är också nödvändig. Möjligheten att genomföra distansundervisning på webben i samarbete med Kalmar bör utredas vidare. På förskolorna har en arbetsgrupp tillsatts för att skapa goda exempel och rutiner för modersmålsstudier på förskolan. görs under ht-12. 4

5 B. Kommunala mål Nyckeltal i musikskolan sker i kvartal Hur många elever har deltagit i musikskolans verksamhet 2011 jämfört med 2010? 2. Hur har de fördelat sig mellan de olika instrumenten? Rektors analys: 1. Jämför man 2010 med 2011 så är elevantalet i stort oförändrat. Dvs ca. 175 elever deltar i undervisningen. Enligt våra framtagna verksamhetsmål så ska skolan öka elevantalet med minst 2% de närmaste två åren. 2. Fördelningen mellan de olika instrumenten ser ut enligt följande ( gäller grundskolans elever) : Piano Keyb. Klar. Tv.fl. Bl.fl. Trm. Sång Git. Elbas. Sax. Totalt Pojkar Flickor Totalt % Vem är ansvarig? Hur ska det göras? När ska det göras? Rektor Kan ske redan till HT-12 Rektors förslag till åtgärder: 1. En kraftfullare marknadsföring av skolan. Vi bör synas mer ute i samhället. 2. En satsning på att öka intresset för blåsinstrument är önskvärt. Detta kan ske t.ex i samband med punkt 1. Önskvärt att börja under vt-12. Se ovan. PIM sker i kvartal 4-12 PIM-nivå Kommunens mål 100% 80% 20% Nuläge 58% 21% 4% PIM enhetsnivå I tabellen framgår hur långt vi kommit på vägen mot de mål kommunen satte upp Målet skulle vara uppnått vid 2011 års utgång, men eftersom vi är långt från måluppfyllelsen förlänger vi PIM ytterligare en tid. För närvarande är det ett fyrtiotiotal personer som ännu ej inlett arbetet med PIM och 65 personer har varit på ett startmöte men inte kommit igång med examinationen. 139 personer har nått nivå 1, 50 nivå 2 och 10 nivå 3. Flest examinerade finns i det södra rektorsområdet. 5

6 Förvaltningen konstaterar att PIM-arbetet på vissa enheter går ordentligt framåt, medan det på andra inte händer något. Avgörande för framgång tycks vara huruvida rektor anger ett tydligt, tidssatt mål och dessutom avsätter tid för arbetet. Förvaltningen uppmanar rektorerna att sätta upp tydliga, tidssatta mål för sin personal. görs i kvartal