Lunds kommun / Personalpolitisk uppföljning 2007

Transkript

1 Lunds kommun / Personalpolitisk uppföljning 2007

2 Kapitel

3 Personalpolitiken ett medel för en bättre verksamhet! Lunds kommuns verksamhet är våra anställda. Kommunal verksamhet uppstår i mötet mellan våra anställda och barnet, föräldern, eleven, vårdtagaren, ungdomen, kulturkonsumenten, fastighetsägaren, den anhöriga, bidragstagaren med flera. Den upplevda kvalitén i de kommunala tjänsterna avgörs många gånger av våra anställdas bemötanden och kompetens. Lunds kommun är kommunens största arbetsgivare. Tillsammans är vi tillsvidare- och visstidsanställda. Personalkostnaderna för Lunds kommun är drygt 3 miljarder vilket är cirka 60 procent av kommunens samlade budget. Att vara anställd i Lunds kommun är att spela en viktig roll för Lunds anseende, utveckling och framtid! Därför är personalpolitiken i Lunds kommun strategiskt viktig för att kunna svara upp mot den service som våra brukare förväntar sig. Att kunna rekrytera och behålla engagerad och motiverad personal med rätt kompetens är ett personalpolitiskt mål för Lunds kommun. De övergripande personalpolitiska målen anges i det Personalpolitiska programmet Årligen gör kommunen Personalpolitiska handlingsplaner. Handlingsplanen för år 2007 har satt särskild fokus på Välbefinnande och hälsa, Ledarskap och medarbetarskap samt Mångfald och jämställdhet. Glädjande nog kan vi konstatera att sjukfrånvaron under 2007 har minskat och nu är nere på 7,3 procent vilket är den lägsta siffran på tio år! Antalet långtidssjuka har minskat med cirka 100 personer och sjukfrånvarokostnaderna med 11 miljoner. Alla de insatser som har gjorts inom välbefinnande- och hälsoområdet under året har starkt bidragit till sänkningen av sjukfrånvaron. Då arbetet med att sänka sjukfrånvaron är en långsiktig process är vi övertygade om att resultaten även fortsättningsvis kommer att förbättras samtidigt som vår uthållighet och vårt fortsatta engagemang blir avgörande för att nå hållbara effekter. det närmaste 300 ledare har nu genomgått Ledarutvecklings- programmet och planering för ett nytt övergripande ledarutvecklingsprogram pågår. Ledarskapsdagar, Mentorskap i Lund med både ett internt och ett externt mentorsprogram, rekryterande skolledareutbildning, Hälsofrämjande ledarskap, ämnesspecifika ledarskapsmoduler med olika personalpolitiska specialområden är andra exempel. Till detta kommer förvaltningarnas egna ledarskapsaktiviteter. Inom jämställdhets- och mångfaldsområdet kan vi konstatera att kvinnors sjukfrånvaro minskar mest - från 9,2 procent till 8,3 procent. Då kvinnorna har nästan dubbelt så hög sjukfrånvaro som männen är satsningar för att minska sjukfrånvaron en viktig jämställdhetsfråga. En annan viktig jämställdhetsfråga är att kunna erbjuda tillsvidareanställningar med önskad sysselsättningsgrad. Andelen ofrivilligt deltidsanställda har under 2007 minskat något och följer därmed en långsiktig neråtgående trend som vi arbetar aktivt för. Mångfaldens Lund, seminarier, föreläsningar, mångfaldsplaner, mångfalds- och jämställdhetsombud samt kvalitetssäkring av rekryteringsprocessen är andra exempel på det mångfalds- och jämställdhetsarbete som gjorts under Jämställda löner del I genomfördes också under 2007 och får sin fortsättning har varit ett personalpolitiskt framgångsår. Det mesta av den personalpolitiska ambition som uttrycks i den Personalpolitiska handlingsplanen 2007 har vi nått eller är på god väg att nå. Ett stort tack riktas mot alla de ledare och medarbetare som i vardagen sett till att Lunds kommun tagit ytterligare ett steg mot en bättre verksamhet genom att ha friska och engagerade medarbetare med rätt kompetens! Lund i mars 2008 Kenneth Wictor personaldirektör Charlotte Hartelius Klaar personal- och utvecklingschef Vidare så har antalet visstidsanställningar och timavlönade minskat, vilket också är ett personalpolitiskt mål, medan antalet tillsvidareanställda ökat något. Ett gott ledarskap är den strategiskt kanske viktigaste enskilda faktorn för en bra verksamhet och en upplevd bra personalpolitik liksom en väsentlig förutsättning för medarbetarnas välbefinnande och hälsa. Som en ram för de kommungemensamma ledarskapssatsningarna har Ledarskap i Lund etablerats. Inom ramen för detta har ett stort antal aktiviteter genomförts för våra ledare under I Förord Personalpolitisk uppföljning 2007

4 Innehåll Förord: Personalpolitiken ett medel för en bättre verksamhet!...3 Tabellregister...7 Diagramregister...8 Sammanfattning...9 Personalpolitisk uppföljning...9 Anställda i Lunds kommun...9 Personalkostnader...9 Personalförsörjning...9 Personalpolitisk handlingsplan Hälsa och välbefinnande...9 Ledarskap och medarbetarskap...9 Mångfald och jämställdhet...10 Framtida prioriteringar Anställda i Lunds kommun Lunds kommun Lunds största arbetsgivare Statistik med kommentarer Antalet anställda i Lunds kommun Antal anställda per nämnd...12 Antal anställda per yrkesgrupp...15 Mertid och övertid Personalkostnader...19 Personalkostnader...19 Sjukfrånvarokostnader...19 Särskild sjukförsäkringsavgift Personalförsörjning...21 Generationsväxling...21 Statistik med kommentarer...21 Ålder...21 Pensionsavgångar...23 Personalomsättning...24 Platsannonser...25 Personalomsättning på sikt en räkneövning En levande personalpolitik - årets handlingsplan...26 Personalpolitiska programmet...26 Handlingsplanen för Välbefinnande och hälsa samt Ledarskap och medarbetarskap...26 Utdrag ur handlingsplan för Välbefinnande och hälsa...27 Handlingsplanen 2007 om Välbefinnande och hälsa Innehåll

5 Minskande sjukfrånvaro...27 Lunds kommun jämfört med omvärlden...27 Statistik med kommentarer...28 Sjukfrånvaro för hela kommunen...28 Sjukfrånvaro för hela kommunen uppdelad på ålder...29 Sjukfrånvaro per nämnd...30 Deltidssjukskrivningar...32 Sjukfrånvaro per yrkesgrupp...33 Diagnoser...34 Diagnoser för långtidssjuka AFA...34 Diagnoser från Företagshälsovården...36 Företagshälsovården...36 Åtgärder för att öka välbefinnandet och hälsan...37 Tidig rehabilitering...37 Hälsokartläggningar...38 Hälsosamt medarbetarskap...40 Utmärkt hälsofrämjande arbetsplats...40 Utbildning i hälsofrämjande arbete och hälsofrämjande ledarskap...41 Seminarier om hälsa...41 Lundaloppet...41 Exempel på hälsofrämjande arbete inom nämnderna...41 Förankring...42 Prioritering av arbetsplatser och yrkesgrupper med hög ohälsa samt kvinnor...42 Uppföljning av och utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete...42 Arbetsmiljöprocessen...43 Handikappolitiken i Lunds kommun...43 Rehabiliteringsprocessen på Medarbetarportalen...43 Missbruksprocessen en process för rehabilitering vid alkohol-, narkotikaoch läkemedelsmissbruk/-beroende...44 Kraftsamling långtidssjuka...44 Samarbete med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen...45 Andra åtgärder för att sänka sjukfrånvaron inom nämnderna...46 Fler exempel från nämnderna Ledarskap och medarbetarskap...48 Handlingsplanen 2007 om Ledarskap och medarbetarskap...48 Insatser inom Ledarskap och Medarbetarskap...48 Ledarskap i Lund...49 Ledarutveckling och spridning av värdegrunden...49 Fortsättningen efter ledarutvecklingsprogrammet...50 Ledarskapsdagar...51 Övriga ledarutbildningar inom förvaltningarna...51 Mentorsskap...51 Ämnesspecifika ledarskapsmoduler...52 Ledarförsörjning - Rekryterande skolledarutbildning...52 Ökad delaktighet och inflytande för medarbetare...52 Fler exempel från nämnderna Mångfald och jämställdhet...54 Handlingsplanen 2007 om Mångfald och jämställdhet...54 Jämställdhetsstatistik med kommentarer...54 Andel män och kvinnor av samtliga anställda inom olika yrkesgrupper...54 Deltid...55 Sysselsättningsgrad...56 Innehåll Personalpolitisk uppföljning 2007

6 Lönestatistik...57 Mångfaldsstatistik med kommentarer...58 Insatser inom mångfald och jämställdhet...60 Mångfaldens Lund...60 Lunds kommuns rekryteringsprocess...61 Erfarenhetsutbyte seminarier i Mångfaldsfrågor...61 Jämställda löner...62 Andra jämställdhets- och mångfaldsinsatser...62 Fler exempel från nämnderna Framtida prioriteringar...63 Handlingsplanen för år Innehåll

7 Tabellregister Tabell 1 Antal anställda i Lunds kommmun Tabell 2 Antal anställda per nämnd...12 Tabell 3 Andel kvinnor och män av samtliga tillsvidareanställda per nämnd...13 Tabell 4 Andel kvinnor och män bland visstidsanställda...14 Tabell 5 Antal timavlönade omräknade till årsarbetare per nämnd...14 Tabell 6 Antal tillsvidareanställda per yrkesgrupp...15 Tabell 7 Yrkesgrupper med fler än 100 anställda...16 Tabell 8 Antal visstidsanställda inom vissa yrkesgrupper...16 Tabell 9 Antal timavlönade omräknat till årsarbetare inom vissa yrkesgrupper...16 Tabell 10 Mertid och övertid per nämnd omräknat till antal årsarbetare och omräknat till tusen kronor och inklusive sociala avgifter...17 Tabell 11 Mertid och övertid uppdelat på kön, omräknat till årsarbetare...17 Tabell 12 Mertid och övertid uppdelat på kön, omräknat till miljoner kronor och inklusive sociala avgifter...17 Tabell 13 Mertid och övertid per yrkesgrupp omräknat till antal årsarbetare...18 Tabell 14 Fördelning av sjukfrånvarokostnaderna...19 Tabell 15 Genomsnittlig ålder uppdelad på kvinnor och män...21 Tabell 16 Tillsvidareanställda uppdelade i åldersgrupper och i procent av samtliga tillsvidareanställda...21 Tabell 17 Genomsnittlig ålder för anställda inom några olika yrkesgrupper sorterade efter ålder...22 Tabell 18 Genomsnittlig ålder per nämnd...22 Tabell 19 Beräknade pensionsavgångar för samtliga tillsvidareanställda...23 Tabell 20 Beräknade pensionsavgångar inom barn- och ungdomsverksamhet...23 Tabell 21 Beräknade pensionsavgångar inom vård- och omsorgsverksamhet...23 Tabell 22 Beräknade pensionsavgångar inom vissa andra yrkesområden...24 Tabell 23 Antal anställda som slutat, fördelade på avgångsorsak...24 Tabell 24 Genomsnittlig pensionsålder...24 Tabell 25 Antal anställda över 65 år...24 Tabell 26 Sjukfrånvaro för tillsvidare- och visstidsanställda i procent av ordinarie arbetstid i några större kommuner...27 Tabell 27 Sjukfrånvaro för tillsvidare- och visstidsanställda i procent av ordinarie arbetstid i några skånska kommuner...28 Tabell 28 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid uppdelad på kvinnor och män...28 Tabell 29 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i procent av total sjukfrånvaro...28 Tabell 30 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid uppdelad på kvinnor och män samt sjukfrånvaro kortare än 60 dagar respektive 60 dagar eller mer...29 Tabell 31 Kvinnors sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, fördelat på åldersgrupper...29 Tabell 32 Mäns sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, fördelat på åldersgrupper...29 Tabell 33 Sjukfrånvaro för kvinnor och män i procent av ordinarie arbetstid, fördelat på åldersgrupper...29 Tabell 34 Sjukfrånvaro per nämnd och i procent av ordinarie arbetstid...31 Tabell 35 Sjukfrånvaro per nämnd och i procent av ordinarie arbetstid och andel sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer (långtidssjukfrånvaro)...31 Tabell 36 Sjukfrånvaro uppdelad på kvinnor och män och per nämnd...32 Tabell 37 Andel deltidsjukskrivna i procent av samtliga inom nämnden som var sjukskrivna mer än 28 dagar...32 Tabell 38 Sjukfrånvaro i procent per yrkesgrupp...33 Tabell 39 Yrkesgrupper med högst sjukfrånvaro...34 Tabell 40 Yrkesgrupper med låg sjukfrånvaro...34 Tabell 41 Yrkesgrupper som ökat sin sjukfrånvaro...34 Tabell 42 Yrkesgrupper som sänkt sin sjukfrånvaro...34 Tabell 43 Antal långtidssjuka uppdelade på olika diagnoser gällande samtliga långtidssjuka anställda i Lunds kommun och i samtliga kommuner i Sverige år Tabell 44 Antal långtidssjukfall uppdelade på åldersgrupper år Tabell 45 Antal långtidssjukfall uppdelade på olika yrkesgrupper Innehåll Personalpolitisk uppföljning

8 Tabell 46 Antal långtidssjukfall uppdelade på diagnoser för undersköterskor år Tabell 47 Antal långtidssjukfall uppdelade på diagnoser för barnskötare år Tabell 48 Antal långtidssjukfall uppdelade på diagnoser för lärare år Tabell 49 Antal långtidssjukfall uppdelade på diagnoser för vårdbiträden och vårdare år Tabell 50 Antal långtidssjukfall uppdelade på diagnoser för förskollärare och fritidspedagoger Tabell 51 Antal deltagare i ledarutvecklingsprogrammet...51 Tabell 52 Andel kvinnor och män per nämnd i procent av samtliga anställda...54 Tabell 53 Andel män och kvinnor inom barn- och ungdomsverksamhet...54 Tabell 54 Andel män och kvinnor inom vård och omsorg...55 Tabell 55 Andel män och kvinnor inom teknik med mera...55 Tabell 56 Kvinnors och mäns fördelning av nettoarbetstid, sjukdom och ledighet uttryckt i procent av total tid...55 Tabell 57 Andel deltidsanställda i procent av samtliga anställda kvinnor respektive män...55 Tabell 58 Andel deltidsanställda i procent av samtliga anställda per nämnd...56 Tabell 59 Genomsnittlig sysselsättningsgrad för deltidsarbetande inom yrkesgruppen, sorterade efter lägsta sysselsättningsgrad...56 Tabell 60 Medianlön, 10:e och 90:e percentil för kvinnor och män...57 Tabell 61 Lönestatistik...57 Tabell 62 Andel tillsvidareanställda och ersatta via lönesystemet fördelade på ursprung och nämnd år Tabell 63 Andel tillsvidareanställda och befolkning fördelade på ursprungsländer/världsdel år Tabell 64 Mångfald bland tillsvidareanställda, personer ersatta ur lönesystemet och den politiska ledningen jämfört med mångfald inom befolkningen i Lund Tabell 65 Andel tillsvidareanställda med utomnordiskt ursprung av samtliga anställda inom ett antal yrkesgrupper med fler än 100 anställda Diagramregister Diagram 1 Antal tillsvidareanställda och visstidsanställda 1995 till Diagram 2 Antal årsarbetare 1995 till Diagram 3 Sjukfrånvarokostnader...19 Diagram 4 Antal tillsvidareanställda uppdelade i åldersgrupper...21 Diagram 5 Sjukfrånvaro per månad under 2006 och 2007 i procent av ordinarie arbetstid...28 Diagram 6 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid fördelad på ålder...29 Diagram 7 Sjukfrånvaro för kvinnor uppdelad i åldersgrupper och intervall...30 Diagram 8 Sjukfrånvaro för män uppdelad i åldersgrupper och intervall...30 Diagram 9 Diagnoser från företagshälsovården Innehåll

9 Sammanfattning Personalpolitisk uppföljning Syftet med den personalpolitiska uppföljningen är att för hela Lunds kommun sammanfattande beskriva personalsituationen och följa upp hur årets personalpolitiska handlingsplan har genomförts. Personalpolitisk uppföljning 2007 är en bilaga till Lunds kommuns årsredovisning för Utöver denna förekommer också beskrivning av personalsituationen och vilka åtgärder som genomförts på varje förvaltning i personalavsnittet i respektive nämnds årsanalys för Uppföljningen ligger till grund för kommande års personalpolitiska handlingsplan och används som referensmaterial i olika sammanhang. Anställda i Lunds kommun Lunds kommun hade vid 2007 års slut tillsvidareanställda och visstidsanställda, det vill säga totalt att jämföras med för Kvinnorna utgör 78 procent av de tillsvidareanställda och 34 procent av dem arbetar deltid. Motsvarande siffror för männen är 22 procent respektive 14 procent. I Lunds kommun var vid årets slut 104 personer anställda som plusjobbare. Personalkostnader Under 2007 uppgick personalkostnaderna till miljoner kronor vilket motsvarar 60 procent av kommunens totala kostnader. Sjukfrånvarokostnaderna utgjorde 1,9 procent av dessa kostnader. Personalförsörjning Inom kommunen finns en stor grupp 40-talister. Medelåldern är 46,8 år. De som är 51 år eller äldre utgör 43 procent av samtliga tillsvidareanställda. Lunds kommun står därmed inom de närmaste fem till 10 åren inför stora pensionsavgångar varför den framtida personalförsörjningen är en avgörande framgångsfaktor för kommunen. Personalpolitisk handlingsplan 2007 Det fanns en samstämd uppfattning inom kommunens verksamheter att under året 2006 koncentrera den personalpolitiska handlingsplanen till ett litet antal strategiska insatsområden och kraftsamla kring dessa. De strategiska kraftsamlingsområdena i 2006 års personalpolitiska handlingsplan var Välbefinnande och hälsa samt Ledarskap och medarbetarskap. Områdena baserades på kommunens värdegrund som bland annat omfattar jämställdhet och mångfald. Då dessa områden kräver långsiktighet, förankring och kompetensutveckling beslutade Kommunstyrelsen att även 2007 års personalpolitiska handlingsplan skulle ha dessa kraftsamlingsområden i fokus. Hälsa och välbefinnande Sjukfrånvaron för kommunens anställda under 2007 var 7,3 procent vilket är 0,7 procentenheter under sjukfrånvaron för 2006 som var 8,0 procent. Detta är en markant minskning som också visar att den långa rad åtgärder som under de senaste åren genomförts för att sänka sjukfrånvaron och öka hälsan har börjat ge effekt. Målsättningen för året som var 6,8 procent har dock inte uppnåtts. Kvinnornas sjukfrånvaro är nästan dubbelt så hög som männens 8,3 procent jämfört med männens 4,3 procent. Cirka 65 procent av all sjukfrånvaro varar 60 dagar eller mera att jämföra med nästan 70 procent för Minskningen i långtidssjukfrånvaro är det som mest bidragit till att den totala sjukfrånvaron minskat. Äldre män och kvinnor står för en större andel av långtidssjukfrånvaron än de yngre. Korttidssjukfrånvaron är dock mer frekvent bland yngre män och kvinnor än hos de äldre. Exempel på aktiviteter inom Välbefinnande och hälsa är arbetsplatskartläggningar, olika utbildningsinsatser, utbildningar av kommunens cirka 250 hälsoinspiratörer, intensifierat rehabiliteringsarbete främst genom rehab-rådet, implementeringen av den webb-baserade rehabiliteringsprocessen och projektet Kraftsamling långtidssjuka samt ett närmare samarbete med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ledarskap och medarbetarskap För att förstärka fokus på ledarutvecklingsinsatserna inom Lunds kommun har det samlande begreppet Ledarskap i Lund etablerats. Ledarskap i Lund är ett samlingsnamn för all ledarutveckling som bedrivs från kommunkontorets personalavdelning. Grunden utgörs av det så kallade Ledarutvecklingsprogrammet, omfattande totalt sex dagar, vilket pågår sedan Till och med slutet av 2007 har 288 personer deltagit. Innehållet utgår från Utvecklingsprogrammets ledningsfilosofi och omfattar ämnena ledarskapet och omvärlden, ledarskap i politiskt styrda organisationer Sammanfattning Personalpolitisk uppföljning 2007

10 samt uppdraget och det personliga ledarskapet. Vidare har två ledarskapsdagar för kommunens ledare hållits under året. Den ena handlade om benchmarking med IKEA och Universitetssjukhuset i Lund och den andra om den kommande generationsväxlingens stora utmaningar. Mentorskap i Lund - med en intern mentors- /adeptorganisation har lanserats och Mentorssamverkan med Region Skåne, Polisen med flera har fortsatt. En rekryterande skolledarutbildning för potentiella skolledare samt ledarskapsmoduler med ämnen som relationer med massmedia, hälsofrämjande ledarskap, arbetsrätt och systematiskt arbetsmiljöarbete har också genomförts. Mångfald och jämställdhet Mångfald inklusive jämställdhet är en viktig del av värdegrundsarbetet. De huvudsakliga kommungemensamma satsningarna inom detta område har varit utbildningsprogrammet Mångfaldens Lund för mångfalds- och jämställdhetsombuden, implementeringen av den webb-baserade rekryteringsprocessen som har sin utgångspunkt i diskrimineringslagarna, erfarenhetsutbyte inom mångfaldsfrågor samt den fortsatta satsningen på jämställda löner. Framtida prioriteringar Det är viktigt att insatserna inom Ledarskap och medarbetarskap fortsätter. I huvudsak har ledarskapet fokuserats under 2007 och under 2008 kommer medarbetarskapet i högre grad att integreras i det fortsatta arbetet. Kommunstyrelsen har därför beslutat att Ledarskap och medarbetarskap ska vara ett fokus- och kraftsamlingsområde även under Vidare så står Lunds kommun som arbetsgivare inför en stor utmaning genom den kommande och till viss del redan påbörjade generationsväxlingen. Det andra kraftsamlingsområdet som Kommunstyrelsen beslutat för 2008 års Personalpolitiska handlingsplan är därför Personalförsörjning. Då insatserna inom Välbefinnande och hälsa kräver långsiktighet samt är avgörande för att lyckas med kraftsamlingsområdet Personalförsörjning ska området även fortsättningsvis ha hög prioritet i det personalpolitiska arbetet Sammanfattning

11 Anställda i Lunds kommun 1 Anställda i Lunds kommun Lunds kommun Lunds största arbetsgivare Lunds kommun är den största arbetsgivaren i Lund med tillsvidareanställda och visstidsanställda med över tre månaders anställning. Totalt har kommunen således cirka anställda. Till det kommer ett stort antal timavlönade. Kvinnorna utgör 78 procent av de tillsvidareanställda och en tredjedel av dem arbetar deltid. Männen utgör 22 procent och 14 procent av dem arbetar deltid. Lite över var tionde medarbetare är född i ett annat land än Sverige. Den genomsnittliga åldern är 46,8 år. Slutsatser från statistiken måste dras med försiktighet Om antalet anställda inom en nämnd/yrkesgrupp är litet måste slutsatser från statistikuppgifterna dras med stor försiktighet. Antalet anställda i Lunds kommun Förändring jämfört med 2006 Antalet tillsvidareanställda har ökat med 33 personer och antalet visstidsanställda har minskat med 233 personer, totalt är minskningen 200 personer. Antal årsarbetare har ökat med 21 personer. Ökning från 1996 Definitioner Tillsvidareanställda Till tillsvidareanställda räknas heltids- och deltidsanställda. En anställd som arbetar på två förvaltningar registreras som två anställda. Visstidsanställda Till visstidsanställda räknas de som har vikariat och tidsbegränsade anställningar som är på tre månader eller mer. Årsarbetare Som årsarbetare räknas de som innehar tillsvidareanställningar omräknade till heltidstjänster. Även tjänstlediga räknas in i antalet årsarbetare. Statistikuttag per 31 december 2007 Uppgifter kring antalet tillsvidareanställda, visstidsanställda samt årsarbetare är uttagna per den 31 december Uppgifterna omfattar anställda inom AB med månadslön. Antalet tillsvidareanställda har ökat från och med år 1996 till och med år 2007 med 705 tillsvidareanställda och 785 visstidsanställda. Totalt ökade summan av tillsvidareanställda och visstidsanställda från och med år 1996 till och med år 2007 med personer, vilket motsvarar en ökning med 19 procent. Antalet årsarbetare, som enbart omfattar tillsvidareanställda, ökade med 864 personer. På grund av omorganisationer inom kommunen är det svårt att avläsa om ökningen skett inom en speciell verksamhet. Statistik med kommentarer Tabell 1 Antal anställda i Lunds kommun År Tillsvidareanställda Visstidsanställda Summa tillsvidareoch visstidsanställda Tillsvidareanställda årsarbetare Kapitel 1 Personalpolitisk uppföljning

12 Anställda i Lunds kommun Diagram Antal tillsvidareanställda och visstidsanställda1995 till 2007 Antal anställda Diagram 2 Antal årsarbetare 1995 till 2007 Antal årsarbetare Visstidsanställda Tillsvidare anställda Antal anställda per nämnd Antal anställda per nämnd framgår av tabell 2. Statistiken i den personalpolitiska uppfäljningen kan skilja något från den i nämndernas årsanalys. Det beror på att den är framtagen något senare och innehåller därmed gjorda justeringar. Den 1 juli 2007 genomfördes en omorganisation inom skolvärlden där Barn- och skolnämnd Norr och Söder slogs ihop till Barn- och skolnämnd Lund Stad och Barn- och skolnämnd Öster bytte namn till Barn- och skolnämnd Lund Öster. Centrala skolnämnden avskaffades och personalen fördelades på barn- och skolnämnderna. För att statistiken ska gå att jämföra har de gamla nämndsindelningarna behållits i PA/lönesystemet året ut och därmed också i personalredovisningen för året. Totalt har barn- och skolnämnd Lunds stad minskat med 11 tillsvidareanställda och 20 visstidsanställda. Trots den växande förskoleverksamheten minskar förvaltningen totalt. Minskningen härrör alltså till största delen från grundskoleverksamheten där det minskande elevantalet påverkat såväl antalet tillsvidareanställda som antalet visstidsanställda För barn- och skolnämnd Lund Öster har jämfört med tidigare år antalet tillsvidareanställda personer ökat och antalet visstidsanställda minskat. Fler öppnade förskoleavdelningar har lett till en ökning av antalet tillsvidareanställda personer under Tillsvidareanställningar med hög sysselsättningsgrad eftersträvas så långt det är möjligt, bland annat Tabell 2 Antal anställda per nämnd Nämnd Tillsvidareanställda Visstidsanställda År Barn- och skolnämnd Norr Barn- och skolnämnd Söder Barn- och skolnämnd Öster Byggnadsnämnden Centrala skolnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Renhållningsstyrelsen Servicenämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Notera att vissa medarbetare har anställning på mer än en förvaltning Kapitel 1

13 Anställda i Lunds kommun eftersom det anses vara viktigt med kontinuitet bland personalen för barnens och elevernas trygghet och utveckling. Visstidsanställningar används främst för att täcka personalbehov som uppstår vid sjukskrivningar och beviljade tjänstledigheter. Grund för visstidsanställningarna är också bestämmelser i avtal och i Skollagen, det vill säga provanställningar för nyexaminerade pedagoger och tidsbegränsad anställning för obehöriga pedagoger i grundskolan. Byggnadsnämnden har ökat antalet tillsvidareanställa med sju personer. Utbildningsnämnden har minskat med 8 tillsvidareanställda och 33 visstidsanställda. Minskningen beror i första hand på det minskande elevunderlaget Lunds kommun har framöver. Kommunstyrelsen har minskat med 9 tillsvidareanställda och 16 visstidsanställda. En huvudsaklig orsak till denna nergång är att flera utlysta tjänster inom kommunstyrelsen var vakanta över årsskiftet då statistiken tas ut och att antalet visstidsanställningar har minskat. Vård- och omsorgsnämnden har ökat antalet tillsvidareanställda med 34 personer och minskat antalet visstidsanställda med 113 personer. Det beror bland annat på att nämnden anställt cirka 90 utbildningsvikarier tidigare och att dessa avslutats under Vidare har nämnden haft anställningsstopp sedan mitten av oktober 2006 för vissa yrkesgrupper som vårdbiträden, undersköterskor, städare och ekonomibiträden. Detta hävdes i april Socialnämnden har ökat med 12 tillsvidareanställda och minskat med 24 visstidsanställda. Kommunens samtliga plusjobbare registreras på socialnämnden. Renhållningsstyrelsen, miljönämnden och tekniska nämnden har så gott som konstant antal anställda. Kultur- och fritidsnämnden har samma antal tillsvidareanställda men har minskat sitt antal visstidsanställda med 11 personer. Servicenämnden har minskat sitt antal tillsvidareanställda med 15 personer och ökat antalet visstidsanställda med 6 personer. för plusjobb och efter oktober månad 2006 var det inte längre möjligt att bevilja plusjobb. De som redan beviljats men inte hunnit påbörja sitt plusjobb kunde dock börja. I Lunds kommun är 104 personer anställda som plusjobbare. Plusjobbarna har sina arbetsplatser framför allt inom barn- och skolnämnderna och inom socialnämnden. Tabell 3 Andel kvinnor och män av samtliga tillsvidareanställda per nämnd Nämnd Kvinnor % Män % Barn- och skolnämnd Norr Barn- och skolnämnd Söder Barn- och skolnämnd Öster Byggnadsnämnden Centrala skolnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Renhållningsstyrelsen Servicenämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Totalt Totalt är 78 procent av samtliga tillsvidareanställda kvinnor, det vill säga knappt fyra av fem anställda är kvinnor. Barn- och skolnämnderna och vård- och omsorgsnämnden är de nämnder som har flest andel kvinnor. Renhållningsstyrelsen har flest andel män. Plusjobb Plusjobb är en typ av anställningsstöd som infördes den 1 januari 2006 för anställningar inom framför allt stat och kommun. Plusjobben var tänkta att innebära ett nettotillskott och en kvalitetshöjning i verksamheten. Ordinarie avtal och villkor gäller. Plusjobben omfattas dock inte av lagen om anställningsskydd. Statligt bidrag utgår med kr per månad och en eventuell högre lön betalas av respektive arbetsplats. Plusjobben gäller maximalt under två år. I och med regeringsskiftet ändrades reglerna Kapitel 1 Personalpolitisk uppföljning

14 Anställda i Lunds kommun Tabell 4 Andel kvinnor och män bland visstidsanställda Nämnd Kvinnor Män Barn- och skolnämnd Norr Barn- och skolnämnd Söder Barn- och skolnämnd Öster Centrala skolnämnden Kultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Totalt I föregående tabeller redovisas hur många procent som är kvinnor respektive män bland dem som är tillsvidarerespektive visstidsanställda inom några av de största nämnderna. Tabell 5 Antal timavlönade omräknade till årsarbetare per nämnd Nämnd Barn- och skolnämnd Norr Barn- och skolnämnd Söder Barn- och skolnämnd Öster Byggnadsnämnden Centrala skolnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Renhållningsstyrelsen Servicenämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Totalt Antal timavlönade omräknat till årsarbetare har minskat med 89 årsarbetare sedan förra året. Yrkesgrupper med flest timavlönade är vårdbiträden, barnskötare, vårdare, personliga assistenter och undersköterskor Kapitel 1

15 Anställda i Lunds kommun Antal anställda per yrkesgrupp Tabell 6 Antal tillsvidareanställda per yrkesgrupp Yrkesgrupp Skillnad Arbetsterapeut Assistent (ej löneassistent) Barnskötare Behandlingsassistent Bibliotekare Bibliotekarie, 1:e Biblioteksassistent Dagbarnvårdare Distrikts/företagssjuksköterska Ekonomi- / skolmåltidsbiträde Ekonomisekretare/ekonom Elevassistent Enhetschef omsorg och habilitering Enhetschef äldreomsorg Fritidsledare Fritidspedagog Föreståndare inom fritidsverksverksamhet Förskolechef Förskollärare Grundskolelärare Grundskolelärare Gymnasielärare Kokerska Lektor Lärare bild/musik/idrott Lärare slöjd/hemkunskap mm Modersmålslärare Musik- och danslärare Park- och trädgårdsarbetare/fastighetsskötare Personlig assistent Renhållningsarbetare Sjuksköterska Skolledare Skötare Socialsekreterare Städare Särskolelärare/speciallärare Undersköterska Vårdare Vårdbiträde Yrkesarbetare/hantverkare Yrkeslärare Orsaken till att antalet undersköterskor ökar och antalet vårdbiträden minskat motsvarande beror till största delen på den utbildningssatsning där vårdbiträden erbjudits möjlighet att utbilda sig till undersköterskor. Kapitel 1 Personalpolitisk uppföljning

16 Anställda i Lunds kommun Tabell 7 Yrkesgrupper med fler än 100 anställda Yrkesgrupp Antal anställda Undersköterska 1032 Förskollärare 668 Barnskötare 419 Grundskolelärare Vårdare 378 Vårdbiträde 252 Tabell 9 Antal timavlönade omräknat till årsarbetare inom vissa yrkesgrupper Yrkesgrupp Vårdbiträde Barnskötare Personliga assistenter Vårdare Undersköterskor Städare Ekonomi- / skolmåltidsbiträden Gymnasielärare 310 Grundskolelärare Städare 225 Ekonomi- / skolmåltidsbiträde 214 I den kommunala förskolan fanns under året barn, vilket var 298 fler barn än under Personaltätheten var 20,2 årsarbetare per 100 barn i förskolan vilket innebär att den i princip har legat konstant sedan förra året. Fritidspedagog 203 Tabell 8 Antal visstidsanställda inom vissa yrkesgrupper Yrkesgrupp Skillnad Barnskötare Ekonomi - och skolmåltidsbiträden Elevassistenter Fritidsledare Fritidspedagoger Förskollärare Grundskolelärare Gymnasielärare Lärare bild, musik, idrott Skolledare* Socialsekreterare Städare Undersköterskor Vårdare Vårdbiträden *Vissa skolledare har så kallat visstidsförordnande. Tabellen ovan visar yrkesgrupper inom vilka det finns fler än 35 visstidsanställda timavlönade är ej medräknade Kapitel 1

17 Anställda i Lunds kommun Mertid och övertid Tabell 10 Mertid och övertid per nämnd omräknat till antal årsarbetare och omräknat till tusen kronor inklusive sociala avgifter. Nämnd Totalt 2006 Totalt 2007 Varav mertid Varav övertid Motsvarande (tkr) Barn- och skolnämnd Norr 8,5 8,7 6,3 2, Barn- och skolnämnd Söder 9,4 10,2 7,4 2, Barn- och skolnämnd Öster 9,8 12,5 8,6 3, Byggnadsnämnden 0,3 0,5 0,1 0,4 430 Centrala skolnämnden 0,5 0,3 0,1 0,2 169 Kommunstyrelsen 0,8 1,2 0,1 1, Kultur- och fritidsnämnden 3,2 3 1,9 1, Miljönämnden 0, Renhållningsstyrelsen 3,3 3,3 0 3, Servicenämnden 6,8 6,5 2,2 4, Socialnämnden 3,7 3,6 2 1, Tekniska nämnden 1,1 1,2 0 1,2 909 Utbildningsnämnden 7,9 6,8 3,2 3, Vård- och omsorgsnämnden 50,6 52,4 31,9 20, Totalt All övertid och mertid inom kommunen motsvarar 110 årsarbetare vilket är en liten ökning från föregående års siffra 106 årsarbetare. Tabell 11 Mertid och övertid uppdelat på kön, omräknat till årsarbetare Mertid Övertid Totalt Kvinnor Män Totalt Om rätten till övertidsersättning förhandlats bort finns inte sådan tid registrerad som övertid. Det finns 283 anställda utan sådan ersättning varav 186 är kvinnor. Tabell 12 Mertid och övertid uppdelat på kön, omräknat till miljoner kronor och inklusive sociala avgifter Mertid Övertid Totalt (mkr) Kvinnor 18,2 17,3 35,4 Män 3,1 11,9 15,0 Totalt 21,3 29,1 50,4 Kvinnor och män har i genomsnitt och per person ungefär lika mycket mertid och övertid. Kvinnor har dock ungefär dubbelt så mycket mertid som övertid medan männen har dubbelt så mycket övertid som mertid. Det beror på att kvinnorna arbetar mer deltid. Kapitel 1 Personalpolitisk uppföljning

18 Anställda i Lunds kommun Tabell 13 Mertid och övertid per yrkesgrupp omräknat till antal årsarbetare Yrkesgrupp Undersköterskor 15, ,1 17,2 17,7 Vårdare 12,0 9,6 9,5 10,8 12,6 Vårdbiträden 11,8 8,8 7,7 9,0 9,5 Förskollärare 6,3 6,6 6,1 6,8 7,2 Personliga assistenter 7,1 6,2 6,4 6,5 5,8 Barnskötare 5,2 5,5 4,9 5,2 6,7 Ekonomi- /skolmåltidsbiträden 4,8 4,6 4,0 4,4 5,0 Renhållningsarbetare 3,3 3,4 2,1 2,9 2,8 Sjuksköterskor 3,4 3,1 2,6 2,8 2,7 Behandlingsassistenter 2,7 3,1 2,8 2,5 2,0 Elevassistenter 2,4 2,0 2,2 2,1 1,9 Fritidspedagoger 2,5 1,9 2,1 2,1 2, Kapitel 1

19 Personalkostnader 2 Personalkostnader Personalkostnader Personalkostnaderna var 3064 miljoner kronor för år 2007 vilket motsvarar 60 procent av kommunens kostnader. Sjukfrånvarokostnader Sjukfrånvarokostnaderna för år 2007 var cirka 60 miljoner kronor. År 2006 var de 71 miljoner kronor. Nergången från föregående år beror både på att sjukfrånvaron i Lunds kommun har gått ner och på att den särskilda sjukförsäkringsavgiften togs bort inför 2007 (se text nedan). Nedanstående kostnader är inte omräknade med hänsyn till inflationen. Diagram 3 Sjukfrånvarokostnader Sjukfrånvarokostnader (mkr) Sjukfrånvarokostnaderna för år 2007 motsvarar 1,9 procent av de totala personalkostnaderna. Sjukfrånvaron medför en ökad administration för bland annat vikarieanskaffning. Andra effekter är sämre kvalitet och ökad stress för övriga medarbetare på arbetsplatsen. Till sjukfrånvarokostnaderna tillkommer rehabiliteringskostnader samt kostnader för vikarier. För information om arbetsgivarens del av sjukfrånvarokostnaden, se följande ruta. Arbetsgivarens andel av sjukfrånvarokostnaden 1995 Arbetsgivaren betalar 80 % av lönen för dag 2 28 och 10 % för dag Arbetsgivaren betalar 75 % av lönen för dag 2 28 och 15 % av lönen för dag Arbetsgivaren betalar 80 % av lönen för dag 2 28 och 10 % av lönen för dag April 1998 Arbetsgivaren betalar 80 % av lönen för dag 2 14 och 10 % för dag juni 2002 Arbetsgivaren betalar 80 % av lönen för dag 2 14 samt 10 % för dag Tabell 14 Fördelning av sjukfrånvarokostnaderna (tkr) (%) Karensdag ,4 Dag 2 t o m dag ,7 Dag 15 t o m dag ,4 Dag 91 t o m dag ,8 Sjukfrånvaro vissa lärare 399 0,7 Totalt Juli Arbetsgivaren betalar 80 % av lönen för dag 2 21 samt 10 % för dag Arbetsgivaren betalar 80 % av lönen för dag 2 14 samt 10 % för dag Arbetsgivaren betalar en särskild sjukersättning på 15 % efter 14 dagar vid heltidssjukskrivningar Arbetsgivaren betalar 80 % av lönen för dag 2-14 samt 10 % för dag Den särskilda sjukersättningen på 15 % efter 14 dagar vid heltidssjukskrivningar försvinner. Arbetsgivaren betalar semesterersättning och sociala avgifter även för karensdagen och sjukfrånvaron från 90 till 180 dagar under de tre första åren. Karensdagen infördes i april Kapitel 2 Personalpolitisk uppföljning

20 Personalkostnader Särskild sjukförsäkringsavgift 2006 Under åren 2005 och 2006 gällde lagen om särskild sjukförsäkringsavgift, den så kallade medfinansieringsavgiften. Denna innebar att efter 14 dagar skulle arbetsgivaren betala för de anställda som var sjukskrivna på heltid. Kostnaden var 15 procent av hel sjukpenning. Som kompensation sänktes arbetsgivarens avgifter med 0,24 procentenheter. Dessutom återställdes sjuklöneperioden för arbetsgivaren till två veckor från den 1 januari Syftet med den avgiften var att ge incitament för arbetsgivaren att öka insatserna för att få de långtidssjuka tillbaka i arbete. Inför år 2007 togs den särskilda sjukförsäkringsavgiften bort samtidigt som den allmänna sjukförsäkringsavgiften höjdes med 0,14 procentenheter. Arbetsgivaren står fortfarande för kostnaderna för de två första veckornas sjukskrivning Kapitel 2

21 Personalförsörjning 3 Personalförsörjning Generationsväxling I Sverige kommer ungefär lika många yngre att gå in i arbetslivet som fyrtiotalister som lämnar yrkeslivet. Genom expansionen av den offentliga sektorn under framför allt 1970 talet ökade antalet fyrtiotalister i förhållande till andra generationer inom kommunerna. I Lunds kommun beräknas cirka 40 procent av den nuvarande personalstyrkan sluta på grund av pensionsavgångar och andra naturliga avgångar inom de närmaste fem åren. Inom de närmaste tio åren är motsvarande siffra nästan 90 procent. Lunds kommun som arbetsgivare står inför en stor utmaning genom den kommande och till viss del redan påbörjade generationsväxlingen. En väl fungerande personalförsörjning med fokus på såväl rekrytering - och då inte minst att attrahera ungdomar till den kommunala verksamheten - som att ta tillvara och utveckla den personal som redan är anställd är därför en av de viktigaste personalstrategiska frågorna. Andelen medborgare och brukare med annan etnisk bakgrund än den svenska ökar. Det blir därför av allt större betydelse att mångfalden bland medarbetarna speglar detta för att kunna hålla en god kvalitet på verksamheten och tillmötesgå brukarnas olika behov. År 2020 kommer cirka två miljoner medborgare ha en annan etnisk bakgrund än den svenska. Integrations- och mångfaldsfrågor kommer därför att få en allt större betydelse. Statistik med kommentarer Ålder Nedan presenteras statistik för vartannat år sedan 1998 samt för de tre senaste åren. Statistiken omfattar tillsvidareanställda kvinnor och män. Tabell 15 Genomsnittlig ålder uppdelad på kvinnor och män Kvinnor 45,6 46,9 47,0 47,8 48,8 47,9 46,7 Män 46,0 46,5 46,5 47,3 48,3 47,8 47,0 Alla 45,7 46,8 46,9 47,7 48,7 47,9 46,8 Tabell 16 Tillsvidareanställda uppdelade i åldersgrupper och i procent av samtliga tillsvidareanställda Åldersgrupp 2005 (%) 2006 (%) 2007 (%) - 20 år 0,0 0,0 0, år 1,7 1,8 2, år 5,7 5,9 6, år 9,9 9,5 10, år 10,1 11,0 11, år 12,1 11,9 12, år 13,9 13,1 13, år 16,6 15,9 15, år 16,8 17,1 16, år 12,5 12,9 10, år 0,7 0,9 0,3 Diagram 4 Antal tillsvidareanställda uppdelade i åldersgrupper 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Antal tillsvidareanställda (%) år år år år år år år år år år Från 1995 till och med 2005 har kommunens medarbetares genomsnittliga ålder stigit med lite mer än fyra år. Under 2006 har utveckling mot allt högre genomsnittsålder brutits och nergången har fortsatt även under Den genomsnittliga åldern är nu 46,8 år, vilket är drygt ett år lägre än för år 2006 och nästa två år lägre än Det syns också i diagrammet ovan att ålderspuckeln har förflyttat sig en aning åt vänster även om den totalt sett fortfarande har en kraftig förskjutning mot de högre åldrarna. Kapitel 3 Personalpolitisk uppföljning

22 Personalförsörjning Tabell 17 Genomsnittlig ålder för anställda inom några olika yrkesgrupper sorterade efter ålder Yrkesgrupp Ålder Yrkesgrupp Ålder Arbetsterapibiträde 58,3 Städare 49,7 Byggnadsingenjör 57,5 Personalsekreterare och motsvarande 49,4 Förskollärare 56,0 Vårdbiträde 48,9 Löneassistent 55,9 Yrkesarbetare / hantverkare 48,8 Bibliotekarie, 1:e 55,5 Föreståndare inom fritidsverksamhet 48,5 Skolledare 54,2 Grundskollärare ,9 Yrkeslärare 54,1 Kokerska 47,7 Speciallärare / pedagog 53,1 Gymnasielärare 47,4 Modersmålslärare 52,8 Lärare bild / musik / idrott 47,0 Ekonomiassistent 52,8 Behandlingsassistent 46,5 Biblioteksassistent 52,7 Renhållningsarbetare 46,2 Dagbarnvårdare 52,5 Ekonom 46,1 Vaktmästare 52,3 Arbetsterapeut 46,1 Lärare i slöjd / hemkunskap med mera 52,2 Bibliotekarie 45,8 Psykolog 51,2 Barnskötare 45,7 Assistent 51,1 Socialsekreterare 45,6 Skolsköterska 50,8 Fritidspedagog 45,3 Distriktssköterska / företagssköterska 50,7 Grundskollärare ,1 Planerings-/ utredningssekreterare 50,6 Byråingenjör 44,4 Enhetschef omsorg och habilitering 50,5 Undersköterska 42,9 Ekonomi- / skolmåltidsbiträde 49,9 Elevassistent 42,9 Sjuksköterska 49,8 Vårdare 42,7 Enhetschef äldreomsorgen 49,8 Personlig assistent 39,3 Arbetsledare teknik 49,7 Fritidsledare 37,8 Tabell 18 Genomsnittlig ålder per nämnd Ålder Totalt 2006 Totalt 2007 Kvinnor 2007 Män 2007 Barn och skolnämnd Norr 46,8 46,7 46,9 45,5 Barn- och skolnämnd Söder 47,8 47,7 47,7 47,6 Barn- och skolnämnd Öster 47,1 46,7 47,1 44,1 Byggnadsnämnden 48,2 47,5 45,3 50,4 Centrala skolnämnden 51,9 51,1 51,9 49,6 Kommunstyrelsen 48,4 48,5 48,9 48,0 Kultur- och fritidsnämnden 46,3 46,4 47,2 45,2 Miljönämnden 45,7 47,6 46,9 48,7 Renhållningsstyrelsen 46,6 46,3 42,2 47,1 Servicenämnden 48,8 49,3 47,5 51,0 Socialnämnden (exklusive plusjobbare) 46,9 47,3 47,2 47,5 Tekniska nämnden 48,6 49,6 46,9 51,4 Utbildningsnämnden 49,7 49,5 49,5 49,5 Vård- och omsorgsnämnden 45,1 44,8 45,0 43,5 Totalt 47,9 46,8 46,7 47, Kapitel 3

23 Personalförsörjning Pensionsavgångar Nedan redovisas beräknade pensionsavgångar inom tre år, fem år och tio år. Därefter anges antalet tillsvidareanställda och slutligen andelen av dagens anställda som beräknas gå i pension inom tio år. Av samtliga anställda beräknas således nästan var tredje gå i pension inom tio år. Tabell 19 Beräknade pensionsavgångar för samtliga tillsvidareanställda Pensionsavgångar Inom 3 år Inom 5 år Inom 10 år Anställda 2007 Andel i pension om 10 år (%) Antal Tabell 20 Beräknade pensionsavgångar inom barn- och ungdomsverksamhet Yrkesgrupp Inom 3 år Inom 5 år Inom 10 år Anställda 2007 Andel i pension om 10 år (%) Barnskötare Förskolechefer Förskolelärare Grundskolelärare Grundskolelärare Gymnasielärare Lektorer Lärare bild / musik / idrott / dans Lärare slöjd / hemkunskap / barnkunskap Modersmålslärare Skoladministratör Skolledare Studie- och yrkesvägledare Särskole- / speciallärare Yrkeslärare Tabel 21 Beräknade pensionsavgångar inom vård- och omsorgsverksamhet Yrkesgrupp Inom 3 år Inom 5 år Inom 10 år Anställda 2007 Andel i pension om 10 år (%) Distrikts- / företagssköterskor Enhetschefer - äldreomsorg Sjuksköterskor Undersköterskor Vårdare Vårdbiträden Kapitel 3 Personalpolitisk uppföljning

24 Personalförsörjning Tabell 22 Beräknade pensionsavgångar inom vissa andra yrkesområden Yrkesgrupp Inom 3 år Inom 5 år Inom 10 år Anställda 2007 Andel i pension om 10 år (%) 1:e bibliotekarier Behandlingsassistent Bibliotekarier Ingenjörer Kokerskor Socialsekreterare Yrkesarbetare Personalomsättning Tabell 23 Antal anställda som slutat, fördelade på avgångsorsak Slutat på egen begäran Pension och annan orsak varav pension varav annan orsak Summa Antal tillsvidareanställda Andel av antal tillsvidareanställda (%) 6,2 7,3 7,1 5,2 5,6 6,9 7,6 Tabell 24 Genomsnittlig pensionsålder Pensionsålder Antal , , , ,5 152 Tabell 25 Antal anställda över 65 år Nämnd Antal Barn- och skolnämnd Norr 4 Barn- och skolnämnd Söder 7 Barn- och skolnämnd Öster 12 Centrala skolnämnden 2 Kommunkontoret 2 Kultur- och fritidsnämnden 8 Servicenämnden 2 Tekniska nämnden 4 Utbildningsnämnden 22 Vård- och omsorgsnämnden 10 Socialnämnden 1 Miljönämnden 1 Byggnadsnämnden 3 Totalt 78 Vid årets slut hade 78 anställda fyllt 65 år och kvarstod i tjänst Kapitel 3

25 Personalförsörjning Platsannonser Totalt utannonserades 992 tjänster under Av dessa var 273 deltidstjänster vilket motsvarar 28 procent, det vill säga något lägre än 2006 (30 procent). Av de utannonserade tjänsterna var drygt hälften tillsvidareanställningar. Personalomsättning på sikt en räkneövning För att göra en preliminär prognos över personalförsörjningsbehovet de kommande åren har nedanstående räkneövning genomförts. Siffrorna ger en tydlig vink om ett stort rekryteringsbehov under den närmaste framtiden. År 2007 gick 151 personer i pension. Under året slutade 432 anställda på egen begäran och av annan orsak än pension. Antalet tillsvidareanställda var Om fem år Om lika många slutar på egen begäran eller av andra orsaker än pension varje år under de fem kommande åren som under år 2007 motsvarar det personer. Inom fem år beräknas 1071 anställda gå i pension. Det betyder att anställda vid ett konstant behov skulle behöva ersättas. Det motsvarar cirka 40 procent av dagens anställda. Av dessa cirka 40 procent har då 14 procentenheter ersatt pensionsavgångar och 28 procentenheter ersatt dem som slutat på egen begäran eller av andra orsaker. Om tio år Om lika många slutar på egen begäran eller av annan orsak än pension varje år under de tio kommande åren som under år 2007 motsvarar det personer. Inom tio år beräknas anställda gå i pension. Det betyder att anställda vid ett konstant behov skulle behöva ersättas. Det motsvarar nästan 90 procent av dagens anställda. Av dessa nästan 90 procent har då 31 procentenheter ersatt pensionsavgångar och 54 procentenheter ersatt dem som slutat på egen begäran eller av andra orsaker. Osäkra faktorer är naturligtvis om Lunds kommun har samma behov av medarbetare. En ökad befolkning kräver en ökad service samtidigt som kommunen kan komma att omorganisera, effektivisera och entreprenadsätta vissa verksamheter. Vi kommer förmodligen även att få en ökad rörlighet bland arbetskraften på grund av att många fler lediga tjänster kommer att utannonseras. Det gäller framför allt inom kommunerna men även inom andra verksamheter med många fyrtiolister bland sina medarbetare. Kapitel 3 Personalpolitisk uppföljning

26 En levande personalpolitik - årets handlingsplan 4 En levande personalpolitik - årets handlingsplan Personalpolitiska programmet Personalpolitiska programmet Välbefinnande och hälsa Inflytande och delaktighet Lust att lära Att vara ledare Etik i arbetet Personalförsörjning Att påverka de egna arbetsvillkoren Personalpolitiken en process Uppföljning och utvärdering Handlingsplanen för Välbefinnande och hälsa samt Ledarskap och medarbetarskap Utdrag ur handlingsplan för 2007 I enlighet med tidigare års handlingsplaner har ett stort antal åtgärder årligen vidtagits för att uppnå målen och intentionerna i det personalpolitiska programmet. Samtidigt har sedan det personalpolitiska programmet antogs, ett antal personalpolitiska policys med mål och handlingsplaner fastställts. Dessa centrala policys har i sin tur lett till styrelse- och nämndsspecifika mål och handlingsplaner. I mötet mellan brukare och anställda uppstår kvalitén i arbetet. Detta sammantaget ledde fram till att kommunstyrelsen beslutade att kommunen år 2006 skulle koncentrera handlingsplanen till ett litet antal strategiska insatsområden och att kraftsamla kring dessa. De strategiska kraftsamlingsområdena för år 2006 var Välbefinnande och hälsa och Att vara ledare och medarbetare och en rad aktiviteter inom dessa både områden startades upp och genomfördes. Då dessa områden kräver långsiktighet, förankring och kompetensutveckling beslutade Kommunstyrelsen att även 2007 års personalpolitiska handlingsplan skulle ha dessa kraftsamlingsområden i fokus. Årliga handlingsplaner kopplas till programmet och dessa ska följas upp och redovisas i samband med den personalekonomiska redovisningen. Strategiska kraftsamlingsområden för år 2007 har varit Att påverka de egna villkoren I juni 2002 antog kommunfullmäktige ett tioårigt personalpolitiskt program för Lunds kommun. Det personalpolitiska programmet anger de värderingar och övergripande mål som ligger till grund för personalpolitiken i Lunds kommun Det innehåller nio byggstenar: Uppföljning och utvärdering Personalpolitiken - en process Personalförsörjning Välbefinnande och hälsa och Att vara ledare och medarbetare Områdena baseras på kommunens värdegrund som bland annat omfattar jämställdhet och mångfald. Att vara ledare Etik i arbetet Välbefinnande och hälsa Lust att lära Inflytande och delaktighet 26 Kapitel 4