SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VINSBO SKOLA LÄSÅRET

Transkript

1 Reviderad SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VINSBO SKOLA LÄSÅRET TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Vi har hög närvaro av vuxna ute på skolgården. Vi har 6:or som tar ansvar för olika aktiviteter på längre raster. Vi har hjälp av fritids både som resurser på skolan och på raster och vid mat. Det som gör att vi känner oro när det gäller trygghet och studiero är framförallt att vi inte blir färre barn utan fler och vår byggnad har snart inte plats för alla barn. I skolbyggnaden finns ett par grupprum, men de är inte bara grupprum. Ett är bibliotek, ett är kuratorn och skolsköterskans rum, ett är specialpedagogernas rum, och slutligen hittar vi ett litet rum som SVA använder. Det här skapar oro bland lärare och elever. Det finns ingen stans att ta vägen när man ska sitta och få lugn och ro kring sig. Lärarna har sitt arbetsbord inne i klassrummet. Eleverna sitter i korridorerna och det är en stor korridor som ständigt är rörelse i, då barn går till och från klassrummen. Något som också påverkar våra elever är alla resor vi tvingas göra för att få en fullgod utbildning. Vi transporterar elever mellan Bergaskolan och Vinsboskolan för att de ska få språkval, syslöjd, träslöjd, bild, och hemkunskap. Vi transporterar dem till Ludvika 10 veckor per år, för att de ska få den simundervisning som skolverket kräver att vi ska ha. Alla elever ska lära sig simma genom skolan. Det här påverkar elevernas dag och vi har många gånger hört hur intensivt det blir för eleverna att resa mellan de olika skolorna. För att timplanen ska hållas, måste vi använda restiden som rast och det är inte rätt för eleverna. Jag känner också som ansvarig för skolans pedagogiska verksamhet, att jag inte kan möte upp till behoven. Vi har många barn som har särskilda behov, allt från utåtagerande, läs och skrivsvårigheter, diagnoser, risk för att bli hemmasittare och diabetes. Jag har inte möjlighet att kunna ge stöd till mina pedagoger, när jag för det första måste räkna in de medicinska assistenterna i den pedagogiska verksamheten. För det andra, vi talar många gånger om att pedagogerna ska klara rollen som pedagog oavsett vad våra barn har för behov. Vad gör jag när pedagoger inte känner att de räcker till och jag inte kan hjälpa dem att klara sin vardag. Det oroar mig. Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankgiro: Org.nr: SE Säte Smedjebacken

2 Sammanställning av svar på trivselenkäten som lämnas ut till eleverna på höstterminen Frågeställning: 1 Trivs du i skolan? 2 Känner du dig trygg i skolan? 3 Hur upplever du stämningen på rasterna? 4 Har du sett någon bli kränkt i skolan? Finns det någon vuxen du känner att du kan prata med om du upplever att 5 någon blir kränkt? 6 Äter du i matsalen? Trivselenkät elever ht Antal svar Ja Nej Fråga nummer Analys av årets resultat: Det var 118 svar i enkätundersökningen och när man kommer till frågan om de trivs på skolan svarade 108 ja. När det gäller om de känner sig trygg svarade 110 ja. Vi har därför haft mer vuxna ute på rasterna, samt att vi låtit eleverna i årskurs 6 vara extra vuxna på raster genom att hålla i aktiviteter på lunchrasterna. Det har lett till att vi lugnat ner många elever. Samtidigt har

3 vi sett att eleverna i 6:an, genom sitt ansvar, gör skolgården lugnar. På slutet av terminen hade vi morgongymnastik varje dag och vi märkte även av det att eleverna blev mer lugna. Vid frågan om någon har sett någon bli kränkt svarade 45 ja. Vi vet att det har förekommit kränkningar i sådana fall av att elever har kallt andra elever för fula saker. I analysen så har vi märkt att det ofta är samma elever som gör de här sakerna, och att det i vissa fall riktar sig till någon specifik elev, men i många fall kan vem som helst åka ut för att bli kränkt med fula ord. Det här är elever som ofta har särskilda behov och är utåtagerande, de här eleverna har haft resurser med sig under skoldagen. Det har även framkommit att elev känt sig mobbad. I det fallet har vi jobbat, både med klasskamraterna, trygghetsteamet och vårdnadshavare till alla berörda. Åtgärder inför läsår 2017/18: Vi kommer inte att nöja oss med att det finns elever som inte känner sig trygga eller inte trivs på skolan. Till hösten kommer vi att starta upp verksamheten med en heldag för pedagogerna där vi ska tala om skolans framtid. Vi kommer att slå ihop bägge skolorna som jag är ansvarig för, Hagge och Vinsbo. Vi tror att vi genom den sammanslagningen kan få inspiration från varandra och att vi stärker oss i vårt arbete med barnen/elevernas utveckling. Vi kommer att fortsätta med att elever i klass 6 kommer att ha ansvar för aktiviteter på längre raster. Elevrådet kommer att vara en viktig plast att prata om det här och lägga upp strategier för hur man tillsammans kan arbete för trygghet och trivsel på skolan. Trygghetsteamet, specialpedagogen och elevhälsan kommer att vara viktiga stöd i arbetet för trygghet och trivsel. Elevhälsan har till nästa läsår tagit fram ett program som de ska jobba med som heter Ung Livsstil, ett viktigt område att belysa i elevens mål att må bättre och orka med sin vardag. Vi kommer att jobba med värdegrund på skolan. Trygghetsteamet kommer att få större ansvar i att förebygga kränkningar. :

4 Resultat av de nationella proven i årskurs 3 och 6 lå 17/18 Nationellaprov sammanställning.xls

5 Resultat Nationella prov år Antal elever A B C D E F En Sv Ma Ämne Sammanställning av krysschema

6

7 Betygssammanställning Sammanställning av meritvärde genom åren År 6 År 7 År 8 År 9 Ht ,8 Vt ,7 Ht ,9 Vt ,8 Ht ,3 Vt ,2 Ht ,4 Vt ,6 Ht ,3 Vt

8 Analys av årets resultat: 17/18 I år 1 följer eleverna sina mål, det finns fåtal undantag, men lärarna känner ingen oro för att eleverna kring eleverna. Lärarna tar tidigt in hjälp om de känner att de behöver det. När det gäller år 2 A så känner läraren ingen oro över elevernas prestation att nå målen i samtliga ämnen. Läraren är medveten om att ett par elever behöver extra stöd i till exempel, matte och svenska. Det gör läraren genom extra genomgångar muntligt, återkommande repetitioner, mycket stöd vid enskilt arbete, och anpassade övningsuppgifter på I-pad. Ljudstrategier finns för de elever som har svårt att läsa längre texter. Läraren jobbar tydliga med vilka mål de arbetar mot, vilket syfte läraren har med undervisningen och vad läraren förväntar sig att de ska lära sig. försöker så ofta som möjligt utgå från elevernas egna frågor i undervisningen. När möjligheter ges arbetar man i mindre grupper, och då hinner man verkligen med att individanpassa elevernas mål. Trygghet i klassrummet jobbar läraren med hela tiden, då det är en viktig del i att få studiero. Läraren varierar sitt arbetssätt och har olika lärostilar. Läraren strävar efter att ta reda på elevernas förkunskaper och sedan utgå från det. När det gäller 2B når de flesta sina mål. I klassen finns det ett fåtal som inte når upp till målen i dagsläget, beroende på olika orsaker. Koncentrationssvårigheter, oförmåga att orka en hel dag, och läs och skrivsvårigheter. Det sätts inga betyg i år 2 och en kartläggning görs inför år 3. Stöd från specialpedagog ges och man ser över omstrukturering i bägge tvåorna, för att se om det kan bli en bra lösning för eleverna. När det gäller år 3 ser man att de flesta klarade målen i samtliga ämnen. I 3:an har man en del elever som behöver extra stöd för att klara målen. Något man kommer att jobba vidare med i år 4, med stöd av specialpedagog, speciallärare och resurs. Svagheter i både svenska och matte finns. När det gäller år 4 så har det varit ett turbulent år för eleverna. Klassen har haft många vikarier och det har varit outbildade. Samtidigt har man i klassen en hel del elever med särskilda behov, som haft resurs. Det här har påverkat tryggheten och det i sin tur och gjort att studieron inte har varit den bästa. Det här är något som man tagit till sig och kommer att åtgärda inför nästa läsår, så som att man sätter in två lärare i klassen, och har stöd av fritidspersonalen som resurspersoner. Individuella studieplaner kommer att skrivas för de elever som behöver det. Specialpedagog/lärare kommer att vara ett stort stöd till den här klassen. I år 5 har en klass sett att två elever riskerar att inte nå kunskapskraven i 6:an. I en klass läser en elev inom grundsärskolans läroplan och har en egen resursperson som undervisar eleven. Det är stor skillnad i en klass i förmågan att ta till sig kunskap. Några behöver mycket stöd och tydliga ramar, medan andra frihet att upptäcka själv. Läraren jobbar för att möta allas behov. Elever med behov får hjälp av speciallärare. Resultaten i år 6, förklaras av att klassen har haft en rörig mellanstadieperiod med många olika lärare i år 4 och höstterminen i år 5. Därför var eleverna i stort behov av tydliga ramar och struktur för att de skulle få studiero. I år 1-3 har klassen haft 3 vuxna, en klasslärare och två resurser och i år 4 och 5 har inte den stöttningen funnits tillgänglig. I år 6 var de en klasslärare och en resurs och det har varit till mycket hjälp. Det har också i klassen funnits neuropsykiatriska diagnoser och läraren har saknat stöd av specialpedagogisk form och framför allt stöd från BUP.

9 Läraren har jobbat med tydlighet, gemensamma instruktioner och genomgångar med mycket diskussioner, i hel-, halvklass, samt små grupper. Fokus har lagts på mycket diskuterande och samtal tillsammans. Genremodellen har använts i de flesta ämnena, där fokus ligger på att ha gemensam läsning, genomgångar och gemensamt skrivande innan elever arbetar självständigt. Läraren har märkt att det har varit en mycket stor framgång, och där eleverna lär av varandra. De starka blir ett stöd för de svaga. Läslyftet som man läst under året har gett tips och verktyg för läsningen i olika former. IUP har varit i stöd för elevens utveckling, att återkoppla till sin IUP har gjort att de har följt med i sin utveckling och sett vad de behöver jobba med för att nå sina mål. KVALITET OCH INFLYTANDE Analys av föregående års resultat och åtgärder: Ett år som rektor på skolan har gett mig en inblick i vilket otroligt stort arbete det är kring att skapa kvalitet och inflytande. Vi såg snabbat att en ledare betyder otroligt mycket för en verksamhet. Det här året har blivit ett lärorikt, ett år som gett svar, tankar och idéer om hur vi ska jobba i framtiden. vi har jobbat otroligt mycket med att skapa trygghet och arbetsro för eleverna. Vi känner att det är viktigt att vi får en stabil arbetsgrupp och att motivationen måste få fotfäste i vår verksamhet. Vi har jobbat med att försöka få bort vi och de känslan mellan skola, fritids. Vi har under läsåret läst läslyftet vilket har gett bra idéer till undervisning inom läsning. Bästa skolan har utvecklat ännu mera tanke kring motivation, något vi sett som ett viktigt moment i arbetet kring skolan. Till nästa läsår kommer vi att jobba mycket med motivation, vi kommer att läsa moduler där jaget genomsyrar utbildningen. Här får pedagogerna jobba med sig själv, och se sin roll i verksamheten. Vem är jag, varför gör jag så som jag gör, vad är det som får mig att göra det jag gör, bara för att nämna lite om innehållet. Det här kommer sedan pedagogerna att genomföra på eleverna för att de ska få förståelse för sitt handlande. Att skapa motivation är att skapa en levande verksamhet. Med motivation kommer man långt. Vi kommer också att byta lärplattform, till infomentor. Det här kommer att ta tid att implementera i verksamheten, men vi tror att det kommer att bli mycket enklare i vårt dagliga arbete. Genom att vi anställt en biträdande rektor/förskolechef som kommer att lägga tyngden vid förskola/fritids ser vi att samarbetet mellan skola/fritids kommer att bli mycket bra. Vi har haft kontinuerliga elevråd, där varje klass från 3:an och uppåt haft representanter. Vad vi kommer att göra till nästa läsår är att bjuda in politikerna till ett elevråd för en förståelse för vad en politiker gör.

10 Enkätsvar från personalenkäten angående den psykosociala arbetsmiljön: Frågeställning: 1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats? 2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra 3 jobb? 4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter 7 utformas? 8 Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din chef? 9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: Åtgärder inför läsår 2017/2018: När man läser ur enkätsvaret från personalen blir man glad att den når över medelvärdet. Att ingen skala är under 3. Ändå känner vi att det finns mycket att arbete med. Vad kan vi göra för att höja staplarna, att sträva efter att nå 5. Vi kommer att jobba med motivation som jag skrev ovan, där ledare och pedagogerna får förståelse för sitt eget handlande och hur de kan påverka sig själva till att förändra det som inte känns bra och bibehålla det som känns bra. Vi kommer att jobba med strukturer på arbetsplatsen.

11 ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Analys av föregående års resultat och åtgärder: År Antal incidentrapporter Förklaring F-klass 1 Bråk mellan två År 1 År 2 År 3 8 Utåtagerande barn År 4 7 Utåtagerande barn År 5 1 Bråk mellan två elever År 6 1 Elev som skrivit på vägg på toalett med blod År 7 År 8 År 9 Summa: 18 Analys av årets resultat: Vi har haft 18 incidenter på skolan. I förskolan har det handlat om att en elev har nypt en annan elev. När det gäller 3 och 4, så handlar det om elever som handlar på ett utåtagerande sätt och till följd av det, skadar andra, både barn och personal. De har använt kvädesord både till barn och personal. De här barnen har inte mått bra. I femman har det varit en konflikt med fula ord och kränkning. När det gäller eleven i 6:an fann vi inte vem det var som skrev, men misstankar om vem det kunde vara fanns dock. Åtgärder inför läsår 2017/2018: Vi tar allvarligt på incidenter på vår skola och det här är något som vi kommer att jobba med. Värdegrunder kommer att vara ett återkommande inslag. Trygghetsteamet kommer att få jobba med förebyggande verksamhet, ute i klasserna. Elevrådet kommer att få stor betydelse i arbetet kring trygghet. Vi kommer att stärka vårt arbete i att eleverna ska våga tala om för oss när något händer så vi snabbt kan agera. : Ort: Datum: Underskrift av ansvarig rektor: Namnförtydligande: