Verksamhetsplan 2017 för Askebyskolan

Transkript

1 Askebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (20) Handläggare Mia Bungsmuhr Cox Telefon: Till Askebyskolan Verksamhetsplan 2017 för Askebyskolan Förslag till beslut Askebyskolan Spånga mia.bungsmuhr@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (20) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...18 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...18 Budget Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Kopia av 2017 Askebyskolan Internbudget Ansv4 alt 1 Bilaga 2: Handlingsplan för elevhälsan Askebyskolan 2017 med utvärdering

3 Sid 3 (20) Inledning Verksamheter: Förskoleklass, grundskola åk 1-6, grundsärskola åk F-6 och fritidshem, fritidsklubb. Askebyskolan F-6: 360 elever inklusive förskoleklass och grundsärskola. Fritidshemmet inkl klubben ca 200 elever. Skolledningsorganisation: Rektor och två biträdande rektorer, en 100% mot grundskola och grundsärskola, en 100% mot fritidshemmet( 50 % fritidslyft med Kvarnby och Knutby), en administrativ chef med ansvar för administration, kök, städ och vaktmästeri. Elevhälsoorganisation: Skolsköterska 100%, kurator 100%, skolpsykolog 20%, skolläkare 10%, 4st speciallärare, bitr rektor och rektor. (kringfunktioner: talpedagog, beteendeanalytiker, handledare TBA, trygghetsteam) Inriktning: Askbyskolans viktigaste uppgift är lärande. Eleverna ska erbjudas de insatser som krävs för att var och en på ett fullgott sätt ska kunna delta i skolverksamheten och uppnå målen i läroplanen. Organisationen för elever i behov av särskilt stöd är väl känd av all personal. Skolan har upprättat en ny elevhälsoplan som tydliggör organisationen, vad som förväntas av vem och hur vi tillsammans kan arbeta förebyggande och främjande med elevhälsan. En viktig del är att våra elever känner trygghet, studiero och lust till lärande i skolan. Askebyskolan är en KiVaskola och arbetar enligt ett program från Finland mot mobbning med fokus på det förebyggande arbetet. Vi har även utbildad personal och elever i Trivselledarskap vilket fokuserar på aktiva raster i främjande och förebyggande syfte. Skolan satsar på att utöka den dagliga fysiska aktivitetsgraden. Skoldagen präglas av tydlig struktur, höga förväntningar och ett genomtänkt och varierat innehåll. Elevernas intressen tas till vara och erfarenheter och kunskaper utvidgas och utmanas. Den mångfald som elevernas och personalens olika språkliga, religiösa och kulturella bakgrunder representerar är en tillgång för skolan och erbjuder unika möjligheter att utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Detta gäller alla verksamheter förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet. En jämställdhetsplan med ansvar för denna har påbörjats och arbetet kommer att utvecklas under läsåret och kommer att genomsyra hela verksamheten. Förskoleklass: Förskoleklasserna på Askebyskolan skall fungera som en brygga mellan förskola till skola. Vi strävar efter att både barn och föräldrar ska känna sig trygga med skolans rutiner och i skolmiljön. I vårt arbete är leken central. Genom ett lekfullt arbetssätt försöker vi stimulera och väcka barnens intresse för lärande. Vi strävar efter att eleverna skall få tillit till sin förmåga, trygghet, en nyfikenhet och lust till att lära. Vi vill skapa förståelse för alla människors lika värde och även ha respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vi utgår från det enskilda barnet och barngruppens behov.

4 Sid 4 (20) Vi sätter språket i fokus och använder oss av metoder som stimulerar språkutvecklingen. I arbetet med eleverna lyfter vi fram alla elevers olika kulturer för att stärka deras språk och identitet. I vårt arbete är det viktigt att vi har en kontinuerlig dialog med föräldrarna. Det utgör grunden för ett bra samarbete mellan hem och skola. Grundsärskolan: Vi har nu två utbyggda klasser en mot ämnen och en mot ämnesområden, åk F-6. Vi har en lärare, en speciallärare, en förskollärare (börjar mars) och 13 elevresurser. I klassen mot ämnesområden arbetar man aktivt med tecken och TBA. Även i klassen mot ämnen arbetar personalen med förstärkning, personalia scheman, tecken vid behov och som resten av skolan arbetar de med lågaffektivt bemötande. Fritidshemmet: Vår fritidshemsverksamhet ska både ha ett kompensatoriskt och ett kompletterande uppdrag med tydliga mål för verksamheten. Vi har nu anställt utbildade pedagoger och har all möjlighet att få till en kvalitativ verksamhet. Vår utmaning nu är att skapa ändamålsenliga lokaler för åk 1-3, då fritidshemmen inte har egna lokaler utan verksamheten bedriv i traditionella klassrum som har svårt att möta fritidshemmens mål för verksamheten. Elever i behov av särskilt stöd: Arbetet med elever i behov av särskilt stöd är för oss ett prioriterat område. Vi har utarbetat en tydligare elevhälsoplan med rutiner, processer och uppdrag. Det ska vara tydligt för all personal vad som är extra anpassningar och vad som är särskilt stöd och när man ska sätta in olika åtgärder. Hela skolan arbetar med ett lågaffektivt bemötande, något som vi fortbildar all personal i. Systematiskt kvalitetsarbete: Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att utbildningen ska kunna främja elevernas utveckling samt en livslång lust till att lära. Syftet är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och orsaker till eventuella brister. Genom att följa upp, dokumentera, analysera, planera och utveckla utbildningen kan kunskap om vad som leder till framgång skapas och delas. Vi utgår från skolverkets frågor "Var är vi?" "Vart ska vi?" "Hur gör vi?" och "Hur blev det?" Denna verksamhetsplan är ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet på skolan för att förbättra verksamheten och öka måluppfyllelsen. Verksamhetsplanens innehåll baseras på de senaste årens utvecklingsarbete på skolan, samt de synpunkter som arbetslag, klassråd, elevråd och föräldrar bidrar med. Arbetet utvärderas i slutet av varje läsår. Med utgångspunkt från dessa utvärderingar, T2 och andra utvärderingar har skolledningen sammanställt denna verksamhetsplan som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Prioriterade åtgärder för utveckling 1. Fortsatt och intensifierat arbete med förhållningssätt för att öka arbetsro och kunskapsutveckling för både elever och personal i grundskolan, förskoleklass, grundsärskolan

5 Sid 5 (20) och fritidshemmet. 2. Fortsatt arbete med fritidhemsutvecklingen tillsammans med Kvarnby och Knutby. 3.Se till att lärares och elevers IKT- kompetens och skolans utrustning är ändamålsenlig. Learnify. Nya och fler Ipads till verksamheten. Rektor ska gå utbildning och ett samarbete med ytterligare skolor ska startas. 4.Grundsärskolan fortsätter att växa och får kontinuerlig handledning i TBA, kompetensutveckling i tecken och även i betyg och bedömning. 5. Skolgården är under utveckling, "skolgårdsprojekt" vilket bör leda till mer rörelse något som vi satsar på tillsammans med övriga skolor i Rinkeby. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 85 % 83% År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 100 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 85 % År 85 % År 85 % År

6 Sid 6 (20) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 85 % År 90 % År 90 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 98 % År Enhetsmål: Kvaliteten på undervisningen ska höjas och undervisningsmetoderna utvecklas. - Högre måluppfyllelse för samtliga elever såväl inom grundsärskolan, förskoleklass och grundskolan med stöd från fritidshemmet. - Minska antalet elever som inte uppnår betyget E/uppfyller kravnivån. - Fler elever förväntas nå gymnasiebehörighet. - Öka antalet i elever i åk 1 som på ht ska kunna läsa enklare meningar enligt nya bedömningsstödet. - Minska skillnaden mellan pojkars och flickors resultat och betyg i både grundsärskolan och grundskolan. Arbetssätt Vi arbetar utifrån kursplanernas centrala innehåll i årskurs 1-3, 4-6 och kunskapskraven i åk 6. Målen finns med både i undervisningen och vid utvecklingssamtalen. Då ges skriftliga omdömen samt upprättas en IUP tillsammans med eleven och vårdnadshavaren. - Vi arbetar systematiskt med att följa upp elevernas resultat inom samtliga varsamheter. Speciallärarteamet diskuterar regelbundet resursfördelningen på skolan. De screenar eleverna i alla årskurser för att få en bild över skolans olika behov av insatser både på grupp och individnivå. - Vi arbetar efter skolans rutiner för elever i behov av särskilt stöd. Speciallärarna och skolledningen träffas varje vecka för avstämning av elever och elevgrupper. Här diskuteras och beslutas särskilda satsningar och prioriteringar. Listor på alla elever som fått eller får någon form av extra stöd aktualiseras - Inför klasskonferenser/resultatdialoger gör varje undervisande lärare en bedömning av sina elevers aktuella kunskapsnivå både på individnivå och på gruppnivå. - I grundsärskolan följs elevens utveckling dagligen på individnivå. Arbetet med eleverna utgår från TBA-metoden. All personal får kontinuerlig uppföljning och handledning av legitimerad psykolog. Personal har varit på utbildning i bedömning för grundsärskolan och arbetar vidare med det.

7 Sid 7 (20) - En analys av orsakerna till ännu ej godkända resultat genomförs, och i de fall eleven är i behov av särskilt stöd sätts sådant in i både grundskolan och grundsärskolan. - Mentorerna följer systematiskt upp varje elevs skolnärvaro och samverkar med elevens vårdnadshavare. Vid behov kopplas elevhälsoteamet in och även andra samverkanspanters, så att eleven får det stöd som behövs för god skolnärvaro. - Tack vare lågstadielyftet så kan vi ha mindre grupper i språkutvecklande arbete. Även i förberedelseklassen arbetar läraren dagligen med att stärka språket. - Vi har fortsatt med satsning på matematik genom mattelyftet som är inne på år 2. Dessutom har vi lärare på utbildning i ALS (Språkpaketet) och genrepedagogik för övrig personal. Dessa satsningar leder till ökad kvalitet i det kollegiala lärandet. - Skolan har tillsatt en grupp för att rätta de nationella proven, detta för att göra arbetet mer rättssäkert och effektivt. - Synliggöra/medvetandegöra eventuella skillnader i pojkars och flickors resultat för att kunna arbeta med detta. - Fritidshemmet arbetar för att stötta och kompensera så att eleverna får tillfälle att fördjupa sina kunskaper och stärka den sociala kompetensen. Resursanvändning Rektor skapar möjlighet för lärarna att kontinuerligt diskutera bedömning och följer även upp att sådana diskussioner genomförs. Har även kompetensutveckling kring detta från Stockholms stad. Detta görs bland annat inom parallellsamarbetet och följs upp i den pedagogiska ledningsgruppen. I varje parallell finns en förstelärare som har ansvar för att frågorna diskuteras och följs upp. Kompetensutveckling för pedagogisk personal och skolledning: Matematiklyftet, genrepedagogik/learnify för övrig ped personal, även modersmålslärare och praktiskt estetiska lärare. Vi har även kompetensutveckling kring lekledare och lågaffektivt bemötande för all personal. Riktad kompetensutveckling för personalen i grundsärskolan; TAKK (tecken), TBA (tillämpad beteendeanalys) handledning. Fritidslyft för samtlig fritidspersonal. Kontinuerlig handledning till elevresurser kring elever i behov av särskilt stöd. Vi arbetar för en tydligare organisation inom alla verksamheter, grundskolan, grundsärskola och fritidshemmet. En ny elevhälsoplan med tydliga rutiner och processer. Vi arbetar på en organisation för våra förstelärare där de ges möjlighet att vara med och ytterligare utveckla det pedagogiska arbetet. Skolan arbetar metodiskt för att förbättra lärarnas bedömarkompetens och samverkar med andra skolor i syfte att utveckla likvärdighet i bedömning och betygssättning. Relationen mellan elevernas resultat på de nationella proven och deras betyg/kunskapsuppföljning analyseras i syfte att utveckla en god bedömaröverensstämmelse.

8 Sid 8 (20) - Rättningsgrupp som rättar de nationella proven vilket gör att ämneslärarna har tid för undervisning. - Alla klassrum har digitala skrivtavlor. - En It/media pedagog på heltid st förstelärare - Förberedelseklass för nyanlända - Heltidsbibliotekarie - 6 st utbildade fritidspedagoger/lärare mot fritidshem Uppföljning Löpande i undervisningen, inom parallellsamarbetet, uppföljning av IUP, klasskonferenser/resultatdialoger, betyg åk 6, resultat på NP. Detta sker framförallt efter skolårets avslut och tas upp igen i augusti för att prioritera utvecklingsområden för skolan och lärarna och kommande insatser för eleverna. Fritidshemmet utvärderar kontinuerligt, varje vecka, efter varje termin och ser vad som behöver utvecklas under fritidstiden, detta sker även efter de olika loven för att se hur vi ytterligare kan förbättra fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Grundsärskolan utvärderar med elever och föräldrar och sätter nya mål och förbättringsområden när grundskolan gör det. Utveckling För ökad måluppfyllelse behöver vi höja kompetensen hos all personal vad det gäller bemötande för att få en trygg miljö där alla på skolan trivs och kan utvecklas. Vi arbetar även med en gemensam lektionsstruktur för att synliggöra lärandet och få eleverna delaktiga i sin inlärning och utveckling. Vi fortsätter även med att utveckla betyg och bedömning inom både grundskolan och grundsärskolan. Vi behöver utveckla vårt arbete med att utvärdera och analysera skillnaden mellan pojkars och flickors olika resultat/betyg. Vi håller på att arbeta fram en ny mall för uppföljning av samtliga elever på ett mera visuellt sätt med färger. Detta är även påbörjat inom grundsärskolan. En IKT satsning är påbörjad i samarbete med övriga Rinkebyskolor. Aktivitet Startdatum Slutdatum IKT Lågstadielyftet Modersmål NTA

9 Sid 9 (20) Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 75 % År 85 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 80 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Total frånvaro i grundskolan 2 % År Enhetsmål: Askebyskolan ska vara en trygg och trivsam arbetsplats för vuxna och elever som präglas av trygghet och studiero. Askebyskolan ska vara en skola som pratas om med värme och glädje. Att fler elever ska känna trygghet i både förskoleklass, grundskola, grundsärskola och på fridshemmet. Att fler elever ska kunna arbeta i lugn och ro i samtlig skolformer. Att rasterna och fritids ska komplettera undervisningen i större utsträckning. Att grundsärskolans elever ska känna att de är en del av all annan verksamhet. Att personalen på skolan ska känna att de är med och påverkar sin arbetsmiljö och arbetssituation. Att personalen känner sig trygg på sin arbetsplats och blir lyssnade på. Ökat AMI och lägre sjukskrivningstal. Arbetssätt Vid varje läsårs skolstart arbetar vi med skolans värdegrund och går i genom och reviderar ordningsreglerna. Vi har påbörjat ett arbete med lågaffektivt bemötande med all personal. Vi är nu en KiVa- skola vilket innebär att alla klasser får undervisning enligt modellen. Vi har ett

10 Sid 10 (20) trygghetsteam som träffas varannan vecka, denna grupp är huvudansvarig för KiVa- arbetet. Vi fortsätter även arbetet med Trviselledare för att ytterligare förebygga mobbning och kränkningar på rasterna. Vi fortsätter att vara en mobilfri skola vilket har gjort att det blivit lugnare och eleverna rör sig mer. Vi har startat ABC utbildning för föräldrar på skolan, vilket kommer att fortsätta. - Personalen arbetar aktivt med positiv förstärkning: ger beröm och uppmuntran samt bygga bärande relationer till eleverna. (5 gånger mer kärlek) - Arbeta aktivt utifrån skolans likabehandlingsplan både under skoltid och på fritidstid. - Eleverna ska få utbildning i Lekledare och ansvara för aktiviteter på rasterna. - Värdegrundsdiskussioner i skolans personalgrupp, ett arbete med KIVA-modellen. - Lärare registrerar dagligen elevers frånvaro i skolwebben. - Jobba aktivt för att integrera alla elever och all personal från alla verksamheter tex FNdagen, barnboksvecka, Järvadagen. - Genom att följa de rutiner som finns i elevhälsoplanen och jämställdhetsplanen, samarbetar skolledning, elevhälsa och pedagogisk personal, så att varje elev får det stöd som den behöver för att kunna känna sig trygg i grundskolan, grundsärskolan och på fritidshemmet. - Införa nya rutiner när det gäller EHT där rektor, bitr rektor, skolsköterska, kurator, psykolog, speciallärare och SYV finns med i öppna EHT där personal anmäler elever, klasser, grupper inom både grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet. EHT kan även kalla till dessa möten. - Vi har påbörjat en mer rörelseinriktad skoldag med aktiviteter både under lektionstid och mer aktiva raster. - Fritt kaffe och te. - Arbetar för att koppla samman APT- arbetslag och SVG, ett flöde. Ny organisation för mötesstruktur. - Frukost en gång i veckan för all personal. Resursanvändning För att uppnå förväntat resultat krävs delaktighet och engagemang från all personal, elever och vårdnadshavare. Resurser som avsätts för detta är gemensam tid för diskussion och åtgärder som förbättrar tryggheten på skolan i alla verksamheter. Frågan gällande trygghet och trivsel tas löpande upp i trygghetsteamet, arbetslag, EHT och i den pedagogiska ledningsgruppen. Kompetensutveckling i lågaffektivt bemötande fortsätter. Personal deltar i KIVA projektet som är ett arbete för hela skolan i värdegrundsarbetet. Elever och personal får fortsatt utbildning i lekledararbetet med aktivare raster. Föräldraråd har startats. Uppföljning Utvärderas av elevråd, arbetslag, elevhälsa och ledningsgrupp. Brukarundersökningen för förskoleklassen, årskurs 2 och årskurs 5, fritidshemmet. Den årliga KiVa enkäten. Jämställdhetsenkät. Arbetsmiljöenkät och trygghetsenkät. Trygghetsronder och skyddsronder.

11 Sid 11 (20) Psykosocial enkät, uppföljning av denna. Utvärdera den "nya" mötesstrukturen. Resultaten av olika kartläggningar, leder till åtgärder som utförs och följs upp. Utveckling Utveckla lärares ledarskap i klassrummet samt verktyg för ökad studiero i undervisningssituationen. Utbilda lekledare. Utveckla KIVA modellen. Fortsatt kompetensutveckling i lågaffektivt bemötande. Fördjupa arbetet med det nystartade föräldrarådet. Fortsatt utveckling för ökad skolnärvaro. Aktivitet Startdatum Slutdatum Bemötande KIVA projekt Lekledare Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 95 % År 80 % År 80 % År 85 % År Enhetsmål: Varje elev skall vara medveten om, kunna ta ansvar för, sin egen kunskapsutveckling efter förmåga. Skolan arbetar med att utveckla och använda fler metoder för att få eleverna att kunna ha inflytande och förståelse och därmed kunna ta ansvar för sitt eget lärande. - Fler elever ska uppleva att utvecklingssamtalet är meningsfullt för deras utveckling - Fler elever ska uppleva att de är nöjda med det inflytande de har över sitt skolarbete och sin

12 Sid 12 (20) fritid. - Fler elever upplever att de i högre grad är delaktiga i sitt eget lärande och tar ansvar för sina studier och sina val av aktiviteter på fritidshemmet. - Fler vårdnadshavare ska känna sig nöjda med det inflytande barnet barn har över fritidshemmets aktiviteter både i grundskolan och grundsärskolan. Arbetssätt - Samtliga lärare inom både grundskola och grundsärskola presenterar en planering vid varje nytt arbetsområde/ämne med tydligt innehåll, mål och kunskapskrav. - Eleverna har inflytande i planering av och genomförande av undervisningen. - Skolan har börjat en ny organisation för elevens val där eleven aktivt väljer vad hen vill göra under en 10 v period. - Lärare återkopplar kontinuerligt uppsatta mål med varje elev inom både grundskola och grundsärskola. - Individuella välkomstsamtal/utvecklingssamtal hålls vid läsårsstart inom både grundskola och grundsärskola. - Lärarna diskuterar metoder inom parallellsamarbetet/arbetslag- Lektionsstruktur (Återblick, mål/syfte, uppgift, sammanfattning, utvärdering, nästa lektion) - Lärarna planerar aktiviteter i sin undervisning så att eleverna utvecklar strategier för att kunna fokusera på sitt lärande och träna på att kunna arbeta tillsammans med andra. Allt detta med stöd från spec-teamet och elevhälsan. - Fritidshemmet har fritidsråd där elevernas önskemål tas upp. -Fritidshemspersonalen planerar resurser och verksamhet utifrån synpunkter och behov. Resursanvändning Eleverna får kontinuerlig återkoppling på sin kunskapsutveckling och tränas i självvärdering och kamratbedömning med stöd av exempelvis bedömningsmatriser. Bedömning i formativt syfte används återkommande i det dagliga arbetet i både grundskolan och grundsärskolan för att utveckla och förbättra undervisningen. Eleverna får i förväg veta vad som kommer att bedömas och på vilket sätt. Här är lärarnas planerings/bedömnings/uppföljnings - diskussioner inom parallellsamverkan är mycket viktiga. Gemensamt nyttjande av material, samsyn och samarbete effektiviserar arbetet. Klassråd, elevråd, matråd, trivselledare. Uppföljning Löpande utvärdering av lärare och elever och i skriftliga omdömen och utvecklingssamtal. Skolledningen följer upp och analyserar inrapportering i skolwebben. Analys av svaren i brukarundersökningen görs. Personalenkät, elevenkät och fritidshemsenkät, jämställdhetsenkät, KiVa-enkät, resultatdialogen. Brukarundersökningar. Utveckling Lärarna följer upp sina och skolans åtaganden, dels i det vardagliga enskilda arbetet, och dels tillsammans med kollegor och skolledning. Den pedagogiska ledningsgruppen ska börja en

13 Sid 13 (20) utbildning i syfte att sprida sig till övrig personal. En analys görs i samband med resultatdialog och klasskonferenser. Här är skolledningens viktiga uppgift att sammanfatta och tillsammans med lärarna sätta upp nya mål. I och med skolans gemensamma lektionsstruktur kommer elevernas röster fram i ett tidigt stadium och lärarna kan i ett tidigt skede se vad eleverna redan kan och vad de behöver jobba mer med. Strukturen tränar även eleverna att reflektera och analysera sin egen insats både inom förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan och på fritidshemmet. Att på fritidstid arbeta mer aktivt för att medvetandegöra eleverna om sina val. Aktivitet Startdatum Slutdatum Lektionsstruktur KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 85 % År Enhetsmål: Alla elever upplever och deltar i kulturlivet efter egen förmåga. - Att alla elever i både grundskolan och grundsärskolan ska erbjudas minst två kulturella aktiviteter per läsår. -Att eleverna utvecklar kreativitet och fantasi både under skoltid och på fritidstid. -Att de reflekterar och bearbetar vad de upplevt inom samtliga skolformer. -Att eleverna får kulturvana och blir framtidens kulturbrukare i både grundskolan och grundsärskolan. - Att alla elever inom samtliga skolformer blir medskapande och har roligt. Arbetssätt Vi har författarbesök och Workshops samt kulturella aktiviteter i form av museibesök, teater, bio inom grundskolan, grundsärskolan och på fritidshemmet. Vår musiklärare arbetar aktivt för att så många av eleverna som möjligt ska prova olika sätt att skapa. Bland annat har vi ett omtalat luciatåg. -Studiebesök och samarbete med olika aktörer inom både grundskola, grundsärskola och på fritids.

14 Sid 14 (20) Resursanvändning Vi har samarbeten med kulturaktörer såsom Tensta konsthall, Kungliga tekniska högskolan i Tensta, Afrikultur, vi samarbetar även med idrottslyftet. Vårt socioekonomiska tillägg gör att vi kan vara kompensatoriska kring detta. Vi samarbetar även med kulturskolan som har sina lokaler i skolan. Uppföljning Vi kommer att kontinuerligt följa upp att samtliga elever inom både grundskola och grundsärskola får minst 2 st kulturupplevelser per år. Vi har en ansvarig på skolan som fördelar och följer upp. Utveckling Vi ser att denna satsning på våra elever ger resultat och fler av eleverna blir intresserade av kulturen och allt vad den har att erbjuda. Vi tittar på framtida temaarbeten med inslag av olika kulturupplevelser. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 46 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Enhetsmål: Askebyskolan bidrar till en hållbar miljö Elevernas medvetenhet om vikten av att hushålla med jordens resurser ökar inom samtliga skolformer. Lärarna får eleverna att gå från aktivitetsnivå till förståelsenivå. Lärarnas grad av medvetenhet ökar också, vilket märks både i det dagliga samspelet med eleverna och i graden av ämnets integrering i undervisningen inom både grundskola och grundsärskolan.

15 Sid 15 (20) Svinnet i skolrestaurangen minskar. Material återanvänds i större utsträckning. Arbetssätt Lärarna pratar dagligen med eleverna om det som kan återvinnas. Man använder återvinningsbart material i undervisningen så ofta som möjligt. Eleverna får undervisning som knyter an till hemmet/individen, lokalsamhället och Sverige/världen i både grundskolan och grundsärskolan. Eleverna får besöka Naturskolan och Vetenskapens Hus, samtliga skolformer. Eleverna får arbeta enligt NTA undervisningens- principer. Vi kommer att ha temaveckor inom temat Hållbar utveckling för hela skolan. Resursanvändning Lärarna fortbildar sig inom området NTA både inom grundskola och grundsärskolan. Alla klasser får möjlighet att samarbeta med och besöka Naturskolan och Vetenskapens Hus, både förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan. En förstelärare håller i och ansvarar för planering och genomförande. Ekonomisk vinning - mindre svinn och högre grad av återanvändning. Uppföljning Lärare följer upp inom parallellsamarbetet. Lärare och elever bedömer enligt kunskapskrav och uppsatta mål inom både förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan och även på fritidshemmet. Utveckling I planeringen av so- och no-ämnena tydliggörs målen för arbetet med "hållbar miljö". En röd tråd från förskoleklass till åk 6 kommer tydligt att synas. De tre benen/perspektiven - det naturvetenskapliga, det sociala och det ekonomiska är involverade i undervisningen. Förslag från föräldrarådet om bättre källsortering. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög.

16 Sid 16 (20) Enhetsmål: Resultatenhet Att Askebyskolan fortsätter att vara en resultatenhet vilket kan bli en utmaning. Arbetssätt Kontinuerlig uppföljning av budget med intendent och ekonomiansvariga på skolan. Skapa en intern avstämning med egna konton och ansvar på detaljnivå. Vi försöker att hålla oss á jour med elev- och personalförändringar för att kunna göra säkra prognoser. Vi följer de anvisningar som finns på både personal- och ekonomiområdet för att få korrekt underlag till månadsprognoser och handlingsplaner. Resursanvändning Budgeten baseras på 360 elever inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Förutom elevintäkterna har skolan en del externa intäkter som framförallt avser ersättning för asylsökande, verksamhetsstöd, fritidslyftet, lågstadielyftet och ersättning för förstelärare. Det socioekonomiska tillägget har sänkts ytterligare men ligger fortfarande på en ok nivå. Detta tillägg används till högre lärartäthet, elevresurser, förstärkt elevhälsa med logoped, handledning och fortbildning. När vi nu lägger budget ska vi noga gå igenom vad vi ska satsa pengar på och vad vi kan dra ner på. Alltid med elevernas måluppfyllelse i fokus. Uppföljning Varje månad följer skolledningen upp det ekonomiska läget med intendent och även på SVG så att personalen är medvetna om de olika val som måste göras. Utveckling Skolledningen diskuterar och analyserar den ekonomiska processen för föregående år för att hitta och åtgärda brister. Vi arbetar ständigt med att förbättra våra processer. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro Tas fram av nämnden Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av Tertial

17 Sid 17 (20) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet nämnden Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Askebyskolan är en attraktiv arbetsplats för chefer, medarbetare och framtida medarbetare. De lärare och den personal vi rekryterar inom samtliga skolformer har erforderlig utbildning och kompetens. Skolan ska vara en trygg och trivsam arbetsplats. Vi ska organisera så att personalens olika kompetenser tas till vara. Lägre sjukskrivningstal för all personal: grundskolan, grundsärskolan, fritidshemmet, köket och övrig personal. Arbetssätt Vår organisation är tydlig och det är lätt att göra en långsiktig personalplanering detta gäller samtlig personal på skolan. Vi synliggör vårt arbete med hög kvalitet i undervisningen i grundskolan såväl som på grundsärskolan och på fritidshemmet. Vår skola är trygg och trivsam och vi har ändamålsenliga lokaler dock är vi trångbodda. Lärare och övrig personal ges möjlighet att utveckla och genomföra arbetet tillsammans på ett professionellt sätt. Skolledning och administration stödjer lärare och pedagoger i det dagliga arbetet. Samverkansgruppen fortsätter arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resursanvändning Personalen ges utrymme att diskutera och påverka utformningen av skolans inre arbete. Frågan om vilka kompetenser skolan bäst behöver ska diskuteras löpande. Här är det viktigt att skolan har en god framförhållning inom alla skolformer, både vad gäller ekonomi och kompetens. Tid och budget avsätts för samverkan.

18 Sid 18 (20) Friskvårdsansvarig + friskvårdspeng. Te/kaffe, frukt en gång i veckan. Personallunch på kompetensutvecklingsdagar. När det gäller rekrytering av nya lärare, kommer vi att kunna använda oss av den vfuorganisation vi har. Vi avser att på ett tidigt stadium knyta kontakt med de studenter som skolan kommer att ha behov av. Uppföljning Vi gör under året en inventering och uppföljning av de resurser och personalbehov som skolans olika verksamheter har för kommande år, både långsiktigt och kortsiktigt. Vi analyserar svaren i brukarundersökningen. Medarbetarsamtal, medarbetarenkät, arbetsmiljöenkät. APT och samverkansgrupp Utveckling Att prestera goda resultat på en skola i Rinkeby ställer höga krav på personal, elever och föräldrar. Skolan behöver fortsätta att utveckla sina strukturer och rutiner i syfte att öka effektiviteten och minska arbetsbelastningen. Om vi ställer upp för varandra och stöttar varandra blir allas bördor lättare. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Det ekonomiska resultatet är i år tyvärr inte balans, detta mycket på grund av sänkt

19 Sid 19 (20) socioekonomiskt stöd (drygt 1 milj mindre), vi har även haft stora vikariekostnader både bland lärare, fritidspersonal och kökspersonal. Det har även kostat att anställa utbildad personal till fritidshemmet, vilket vi ser som en investering. Vi är dock fortfarande en resultatenhet och kommer detta år att arbeta för att åter komma i balans. Vi planerar för att få en stabilare organisation och därigenom minska vikariekostnader. Vi kommer även att fortsätta att söka verksamhetsstöd för de elever som är i behov av resursperson. Askebyskolan har haft en god budgethållning där personalkostnaderna hela tiden beaktats och stämts av i särskild ordning. Månatliga uppdateringar och genomgångar har inneburit att personalstyrkan anpassats till de intäkter med peng och anslag som utbetalats från centralt håll. Denna goda budgethållning avser vi att fortsätta med, så att investeringar och satsningar på personalförstärkningar, främst på fritidshemmet, lågstadiet och även inom grundsärskolan, kan göras. Vi planerar också att göra fortsatta investeringar inom IT-sidan och på pedagogiskt material inom samtliga skolformer. Detta sammantaget gör att vi tror på ökad måluppfyllelse för våra elever inom skolans olika verksamheter. De tilldelade investeringsmedlen kommer att användas till att uppgradera torkskåp och utrusta hemkunskapssalen. Den socioekonomiska tilldelningen används till att förstärka det pedagogiska arbetet inom både grundskola, förskoleklass, grundsärskola och fritidshemmet. Exempel: - Hög lärartäthet för att kunna förstärka de olika ämnena och möjliggöra halvklasser/mindre grupper - Lärare vidareutbildar sig till speciallärare. - Barnskötare läser vidare till fritidsledare. - Kurator och skolsköterska på heltid. - Ytterligare en personal i förskoleklasserna. - Simskola ordnas för elever som inte klarar målen i simning. - Tolkhjälp vid utvecklingssamtal - Studiehandledning på modersmålet för nyanlända - Anställa/hyra SYV. - Handledning av resurspersoner.

20 Sid 20 (20) Budget 2017 Övriga frågor Vår ambition är att vi ska erbjuda en god kvalitet i vår verksamhet. Elevers och föräldrars synpunkter är därför mycket viktiga. Om elev och/eller förälder har synpunkter på vår verksamhet eller inte tycker att vi lever upp till vad man kan förvänta sig vill vi gärna bli kontaktade. Hör i första hand av dig till berörd personal (klasslärare, undervisande lärare, specialpedagog, fritidspersonal) I andrahand skolledningen eller kurator. I tredje hand grundskoleavdelningen. Kontaktuppgifter: Askebyskolan växel: Rektor: Grundskolechef: